FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Relevanta dokument
Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Behandlingsguide Sov gott!

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Konferens Första linjen

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Hur upptäcker vi dem i tid?

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Webbstöd på cannabishjälpen

ikbt - Kognitiv beteendeterapi via internet

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

SMART Utbildningscentrum

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Föräldrar med adhd. Utmaningar, behov och utveckling av en insats

Neuropsykiatriska funktionshinder

1

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

GRUPP- KATALOG 2019 Barn- och ungdomspsykiatrin Dalarna

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Förbättra samspelet med ungdomar!

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Till dig som bor i familjehem

Vad är psykisk ohälsa?

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Att göra saker i rätt ordning

Information till vårdnadshavare. Allmänt

Jag var livrädd för att jag skulle anses oförmögen att ta hand om mitt barn!

Institutet för stressmedicin

Habiliteringen Halland

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Övning i självvalidering

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

5. ENIG. Etableringssamtal för nyanlända i grupp inom RSFI-projektet. Foto: InPhoku by Funke

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Icke-farmakologisk behandling vid sömnstörning Regional läkemedelsdag 6 oktober 2015

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

DISKUSSIONER I E-HJÄLPEN

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Psykosexuellt omhändertagande

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

DISA din inre styrka aktiveras

Frågeunderlag. Bilaga 1

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Information till vårdnadshavare Småenheter

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper våren 2018

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Självmedkänsla i vardagen - för att hantera stress

Information för flickor

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

INFORMATION OM INVEGA

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

Transkript:

Malmö/Trelleborg

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ Gunilla Silfverberg-Dymling - Enhetschef Catarina Olsson Kurator (Må bättre) Maria Aldén Psykolog (Våga mera)

Den bästa tillgängliga kunskapen Den professionelles expertis Berörda personers situation, erfarenhet och önskemål - Vårdplan, användarnöjdhet, fokusgrupper, uppföljning

Föräldrautbildning Max 35 vuxna Ångest Max 8 barn Nedstämdhet Max 7 barn Ensam kommande Max 12 barn Sömn svårigheter COPE 4-12 år Föräldrautbildning 8 träffar ---------------------------------- Tonårs COPE 13-17 år Föräldrautbildning 8 träffar Anti Loop 6-12 år Föräldrautbildning 5 träffar Hantera oro 6-13 år Föräldrautbildning för föräldrar till rädda och oroliga barn, 4 träffar -------------------------------------- Cool kids 9-12 år För barn och föräldrar 8 träffar --------------------------------------- Våga mera 14-17 år Behandlingsgrupp för ungdomar tillsammans med sina föräldrar, 5 träffar Internet KBT 13-17 år Inledande besök samt chatt med behandlare 8 moduler som låses upp efterhand Må bättre 14-17 år Behandlingsgrupp för ungdomar tillsammans med sina föräldrar, 4 träffar Föräldrar till oglada 13-17 år För föräldrar till nedstämda och deprimerade tonåringar, 2 träffar Fysisk aktivitet 13-17 år Samverkan med Friskis och Svettis Stabiliserande 15-18 år för ensamkommande ungdomar, 3 träffar Familje problematik KFB = korttids familjebehandling 3 träffar a 2 tim Sov gott 13-18 år ungdomar tillsammans med sina föräldrar, 3 träffar

1. Viktigt att den behandlare som föreslår gruppbehandlingen har god kännedom om den och tror på den. 2. De som kommer till första träffen fortsätter oftast. 3. Gruppbehandling ett första handsval 4. Utan kontinuerliga uppstarter d.v.s. flera per termin fungerar inte konceptet: Man kan inte sätta patienter som mår dåligt på en kö på flera månader till en grupp Behandlare kan inte lita på att gruppen kommer igång Gruppdeltagare hinner bli oroliga och hoppar av

MÅ BÄTTRE Coping with depression Hantera depression Nationella vårdprogrammet

14-17 år och deras föräldrar 4 träffar a 2 tim 4-7 ungdomar per grupp 2 gruppledare

UPPLÄGG Tillfälle 1 Tillfälle 2 Tillfälle 3 Tillfälle 4 Lära sig mer om depression och få goda rutiner för sömn, mat och fysisk aktivitet Minska passivitet och komma igång med aktiviteter och skola på en bra nivå. Negativa tankar och mindfulness - vad kan jag själv göra för att må bättre Minska konflikter, lösa problem och förebygga återfall av depression

Psykoedukation Mindfulness övningar Storgrupps diskussioner Föräldragruppsdiskussioner Ungdomsgruppsdiskussioner Uppgifter som förälder och ungdom gör var för sig och sedan visar för varandra Uppgifter som görs i samarbete med föräldern Egna självforskningsuppgifter Gemensamma självforskningsuppgifter

1. Fyll i din måendedagbok varje kväll 2. Planera för veckans aktiviteter (ta hjälp av dina föräldrar eller en kompis) och försök göra fler än förra veckan. Skriv in när du lyckats göra aktiviteter. Också dem som du inte har planerat. 3. Gör en gemensam positiv aktivitet med dina föräldrar.

Öka medvetenheten kring vad som påverkar ungdomens mående Förmedla att man kan påverka sitt mående själv Förbättra kommunikation och relationen mellan ungdom och förälder Öka aktivitetsnivån och förbättra rutiner kring mat, sömn

Att motivera ungdomarna att våga börja i gruppen Kommer man första gången, så fortsätter man oftast och är med vid de andra träffarna också Motivera ungdomar och föräldrar att göra hemuppgifterna

Kontinuerliga användarenkäter vid varje gruppavslut. Ungdomar och föräldrar fyller i var för sig. Fokusgrupper med föräldrar och ungdomar Sammanfattning feedback Att träffa andra i liknande situation Att vara uppdelade, speciellt föräldrarna uppskattade detta Att träffas vid flera tillfällen Föräldrarna förstår sina ungdomar bättre Vill träffas fler gånger

För tonåringar med oro

VÅGA MERA Tanke Känsla, kroppslig upplevelse Beteende

VÅGA MERA - ÖVERBLICK Träff 1 Oro så funkar det (psykoedukation) Träff 2 Föräldrastrategier och att träna steg för steg (exponering) Träff 3 Klättra vidare och slappna av Träff 4 Tankarnas roll (kognitiv omstrukturering) Träff 5 Vad har vi lärt oss?

Mål: Steg 8: Belöning: Steg 7: Belöning: Steg 6: Belöning: Steg 5: Belöning: Steg 4: Belöning: Steg 3: Belöning: Steg 2: Belöning: Steg 1: Belöning: TRÄNINGSSTEGE 1. Välj ett problemområde för träningsstegen 2. Formulera ett slutmål något du vill klara av att göra 3. Brainstorm: bryt ned i mindre, hanterbara delmål/steg 4. Skatta med orosskalan hur jobbigt varje steg skulle vara att genomföra idag 5. Rangordna de olika stegen och skriv in dem på en träningsstege, med det lättaste först och det svåraste sist 6. Diskutera fram rimliga belöningar för varje steg 7. Träna på ett steg i taget, tills du är redo för nästa

REALISTISKT TÄNKANDE En hjälp i att träna sig på att upptäcka och utmana hindrande orostankar En sätt att distansera sig från orostankarna se dem som just tankar, inte en perfekt avspegling av verkligheten Ett viktigt komplement träningsstegen