före och under Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 00: Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket 00-00

KORT SAMMANFATTNING Målet med denna studie var att följa upp Stockholmsförsökets delmål att de som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Syftet har varit att ta reda på hur upplevelsen av stadsmiljön påverkats i och med införandet av trängselskatter och utökad kollektivtrafik. En panelundersökning med 0 personer genomfördes våren 00 och våren 00. Bland annat studerades attityderna till nio faktorer, som antogs kunna påverkas av Stockholmsförsöket. Av nio studerade faktorer är det tre faktorer som visar att upplevelsen av stadsmiljön har förbättrats. Dessa är: framkomlighet med bil, luftkvalitet och trafiktempo. Två faktorer uppvisar oförändrade attityder: trygghet och trafikbuller. Fyra faktorer har försämrats enligt attitydundersökningen: framkomlighet med kollektivtrafiken, framkomlighet till fots, framkomlighet med cykel samt det övergripande omdömet att det är trevligt att vara i Stockholms innerstad. Sammanfattningsvis är det svårt att svara entydigt på om målet om upplevd miljöförbättring i gaturummet har uppnåtts. Vissa av förbättringarna såväl som försämringarna kan förklaras av Stockholmsförsöket. Några förändringar verkar dock ha andra orsaker exempelvis väderförhållanden. Som grupp verkar barn har blivit mer nöjda. 00: Transek AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KORT SAMMANFATTNING... TABELLFÖRTECKNING...4 FIGURFÖRTECKNING...4 SAMMANFATTNING...7 1 INLEDNING...9 RESULTAT...10.1 Upplevelse av stadsmiljön...10. Rangordning av faktorer...1. Barnenkät... SLUTSATSER...8 4 METOD OCH MÄTDATA...0 4.1 Metod postenkät till en panel...0 4. Urval...0 4. Genomförandeperiod... 4.4 Svarsfrekvens... 4. Lagring av data... BILAGA 1: BAKGRUNDSFRÅGOR... BILAGA : DIAGRAM - UPPDELNING PÅ BOENDEOMRÅDEN...7 BILAGA : DIAGRAM - ÖVRIGA... BILAGA 4: BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN HUVUDENKÄT...8 BILAGA : BESKRIVNING AV SVARSGRUPPEN BARNENKÄT... BILAGA : BORTFALLSANALYS... 00: Transek AB

TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Förändring av den upplevda stadsmiljön - sammanställning av attityderna till upplevelsen av stadsmiljön i innerstaden (medelbetyg) och hur viktiga de är för att det skall upplevas som trevligt att vara i innerstaden...7 Tabell Rangordning av den viktigaste faktorn för att innerstaden skall upplevas som trevlig att vistas i...1 Tabell Förändring av den upplevda stadsmiljön - sammanställning av attityderna till upplevelsen av stadsmiljön i innerstaden (medelbetyg) och hur viktiga de är för att det skall upplevas som trevligt att vara i innerstaden...8 Tabell 4 Bruttourval våren 00...0 Tabell Anledning till varför man inte besvarat enkäten, bortfall... Tabell Besöksfrekvens, bortfall... FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Attitydfråga om det är trevligt att vara i de undersökta områdena...11 Figur Attitydfråga om det är bra luftkvalitet I de undersökta områdena...1 Figur Attitydfråga om framkomligheten till fots i de undersökta områdena...1 Figur 4 Attitydfråga om framkomligheten med cykel i de undersökta områdena...14 Figur Attitydfråga om framkomligheten med bil i de undersökta områdena...1 Figur Attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i de undersökta områdena...1 Figur 7 Attitydfråga om det känns tryggt i de undersökta områdena...17 Figur 8 Attitydfråga om trafiktempot i de undersökta områdena...18 Figur 9 Attitydfråga om upplevelsen av trafikbuller i de undersökta områdena...19 Figur 10 Attitydfråga om bilar stannar vid passage på obevakade övergångsställen i innerstaden...0 Figur 14 Rangordning av de fem viktigaste faktorerna för att innerstaden skall upplevas som trevlig att vistas i... Figur 17 Transportsätt vid resa till skola och dagis - innerstadsbarn...4 Figur 18 Sällskap vid resa till skola och dagis innerstadsbarn...4 Figur 19 attitydfråga om obehag av avgaser vid skolresa innerstadsbarn... Figur 0 attitydfråga om rädsla för trafiken vid skolresa innerstadsbarn... Figur 1 attitydfråga om möjlighet att prata längs skolvägen innerstadsbarn...7 Figur karta över det geografiska urvalsområdet...1 Figur 11 besöksfrekvens i innerstadens stadsdelar... Figur 1 besöksfrekvens i undersökta områden... Figur 1 färdmedel som används för att förflytta sig inom till och från de undersökta områdena...4 Figur 1 Färdmedel som samhället bör prioritera, jämförelse med SLTF-barometern... Figur 1 Attitydfråga om möjligheterna att resa kollektivt senaste året, jämförelse med SLTF-barometern... Figur Attitydfråga om det är trevligt att vara i innerstaden bostad...7 4 00: Transek AB

Figur 4 Attitydfråga om det är trevligt att vara i området Humlegården-Stureplan bostad...7 Figur Attitydfråga om det är trevligt att vara i området Hötorget-Sergelstorg bostad...8 Figur Attitydfråga om det är trevligt att vara i området längs Hornsgatan bostad...8 Figur 7 attitydfråga om luftkvaliteten i innerstaden bostad...9 Figur 8 attitydfråga om luftkvaliteten i området Humlegårde-Stureplan bostad...9 Figur 9 attitydfråga om luftkvaliteten i området Hötorget-Sergelstorg bostad...40 Figur 0 attitydfråga om luftkvaliteten i området längs Hornsgatan bostad...40 Figur 1 attitydfråga om framkomligheten till fots I innerstaden bostad...41 Figur attitydfråga om framkomligheten till fots i området Humlegården-Stureplan bostad...41 Figur attitydfråga om framkomligheten till fots i området Hötorget-Sergelstorg bostad...4 Figur 4 attitydfråga om framkomligheten till fots i området längs Hornsgatan bostad...4 Figur attitydfråga om framkomligheten med cykel i innerstaden bostad...4 Figur attitydfråga om framkomligheten med cykel i området Humlegården-Stureplan bostad...4 Figur 7 attitydfråga om framkomligheten med cykel i området Hötorget-Sergelstorg bostad...44 Figur 8 attitydfråga om framkomligheten med cykel i området längs Hornsgatan bostad...44 Figur 9 attitydfråga om framkomligheten med bil i innerstaden bostad...4 Figur 40 attitydfråga om framkomligheten med bil i området Humlegården-Sergelstorg bostad...4 Figur 41 attitydfråga om framkomligheten med bil i området Hötorget-Sergelstorg bostad...4 Figur 4 attitydfråga om framkomligheten med bil i området längs Hornsgatan bostad...4 Figur 4 attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i innerstaden bostad...47 Figur 44 attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i området Humlegården-Stureplan bostad...47 Figur 4 attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i området Hötorget-Sergelstorg bostad...48 Figur 4 attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i området längs Hornsgatan bostad...48 Figur 47 attitydfråga om det känns tryggt i innerstan bostad...49 Figur 48 attitydfråga om det känns tryggt i området Humlegården-Stureplan bostad...49 Figur 49 attitydfråga om det känns tryggt i området Hötorget-Sergelstorg bostad...0 Figur 0 attitydfråga om det känns tryggt i området längs Hornsgatan bostad...0 Figur 1 attitydfråga om trafiktempot i innerstaden bostad...1 Figur attitydfråga om trafiktempot i området Humlegården-Stureplan bostad...1 Figur attitydfråga om trafiktempot i området Hötorget-Sergelstorg bostad... Figur 4 attitydfråga om trafiktempot i området längs Hornsgatan bostad... Figur attitydfråga om trafikbuller i innerstaden bostad... Figur attitydfråga om trafikbuller i området Humlegården-Stureplan bostad... Figur 7 attitydfråga om trafikbuller i området Hötorget-Sergelstorg bostad...4 Figur 8 attitydfråga om trafikbuller i området längs Hornsgatan bostad...4 Figur 9 attitydfråga om trivsel i det egna bostadsområdet bostadsområde... Figur 0 Rangordning av de fem viktigaste faktorerna för att innerstaden skall upplevas som trevlig att vistas i, 00... 00: Transek AB

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 FÖRORD Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den juni 00, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 1 juni 004 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 004:9). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 1 juli 00. Den 8 april 00 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den januari 00. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 10-1 procent. Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, www.stockholmsforsoket.se. Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Detta arbete har utförts med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att invånarna skall uppleva att stadsmiljön förbättras. Syftet har varit att ta reda på hur upplevelsen av stadsmiljön påverkas i och med införandet av trängselskatter och utökad kollektivtrafik. Projektledare hos Transek AB har Lotta Schmidt varit. Övriga medarbetare var Joakim Köhler, Stefan Persson, Kia Hultin och Göran Tegnér 00: Transek AB

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte Detta arbete har utförts med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att invånarna skall uppleva att stadsmiljön förbättras. Syftet har varit att ta reda på hur upplevelsen av stadsmiljön i Stockholms innerstad påverkats i och med införandet av trängselskatter och utökad kollektivtrafik. Genomförande av undersökningen Länsinvånarnas upplevelser av stadsmiljön i Stockholms innerstad har studerats med hjälp av attitydfrågor, dels före Stockholmsförsöket (maj-juni 00) och dels under pågående försök (april-maj 00). Arbetet gjordes som en panelundersökning med samma personer både 00 och 00. Totalt 0 personer. Respondenterna skulle ange i vilken omfattning de instämde i ett antal påståenden. En sjugradig skala användes från tar helt avstånd ifrån till instämmer helt. Svarsfrekvens och bortfallsanalys Svarsfrekvensen var 48 procent år 00 och 9 procent år 00. Efter båda undersökningsomgångarna genomfördes bortfallsanalyser med hundra personer som inte besvarade enkäterna. Dessa personer hade motsvarande socioekonomiska sammansättning som gruppen som medverkat i undersökningarna. Resultat och slutsatser Tabell 1 visar att av nio studerade faktorer är det tre faktorer där upplevelsen av stadsmiljön har förbättrats. Dessa är: framkomlighet med bil, bra luftkvalitet och lugnt trafiktempo. Två faktorer uppvisar oförändrade attityder: tryggt i innerstaden och störande trafikbuller. Fyra faktorer har försämrats: framkomlighet med kollektivtrafiken, framkomlighet till fots, framkomlighet med cykel samt det övergripande omdömet att det är trevligt att vara i Stockholms innerstad. De olika faktorerna har dock inte samma betydelse enligt den rangordning som intervjupersonerna gjort. Tabell 1 Förändring av den upplevda stadsmiljön - sammanställning av attityderna till upplevelsen av stadsmiljön i innerstaden (medelbetyg) och hur viktiga de är för att det skall upplevas som trevligt att vara i innerstaden 00 medelbetyg 00 viktigt 00 medelbetyg 00 viktigt Förändring av medelbetyg 00-00 Framkomlighet till fots,0 44%,8 4% Försämring Trevligt att vara i innerstaden,9 -, - Försämring Framkomlighet kollektivt, 4%,4 4% Försämring Tryggt vara i innerstaden 4,7 7% 4,7 7% Oförändrat Framkomlighet bil,7 18% 4, 1% Förbättring Framkomlighet cykel 4,4 11% 4,1 Försämring Bra luftlkvalitet,8 4 4,1 44% Förbättring Trafikbuller 1, 1%, Oförändrat Trafiktempo,4 1%, 1% Förbättring 4 Attitydfrågan ställdes som ett negativt påstående i tabellen redovisas medelbetyget omräknat för att motsvara en positivt ställd attitydfråga. Detta för att kunna redovisa jämförbara siffror i tabellen. 00: Transek AB 7

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 De slutsatser som kan dras om Stockholmsförsökets effekter på stadsmiljön är således: År 00 uppger cirka 80 procent att det är trevligt att vara i innerstaden. Totalt sett är betyget näst högst av de undersökta attitydfrågorna. Det har dock skett en liten försämring sedan år 00. De som har blivit något mer missnöjda med innerstaden/sitt bostadsområde sedan 00 medan de som är lika nöjda med sitt bostadsområde som våren 00. Det är inte möjligt att bedöma i vilken grad dessa förändringar beror på Stockholmsförsöket eller på andra faktorer. Av de fyra viktigaste faktorerna, som trygghet, framkomlighet till fots, bra luftkvalitet och framkomlighet med kollektivtrafiken, uppvisar luftkvaliteten en klar förbättring. Den förbättrade luftkvaliteten kan sannolikt härledas till minskad biltrafik innerstaden, som ett resultat av trängselskatten. Tryggheten är oförändrad. Framkomligheten kollektivt och till fots har försämrats. Effekten på kollektivtrafiken är förståelig då det varit en påtaglig tillströmning av resenärer och problem med förseningar och trängsel. Det ökade missnöjet med framkomligheten till fots torde bla kunna förklaras av att respondenterna som bor innerstaden uppger att andelen bilister som stannar vid övergångsställen har minskat mellan åren 00 och 00. Den ökade framkomlighet med bil kan ha medverkat till att färre bilar står i kö och bilförarna kan aktivt välja att inte lika gärna stanna vid övergångsställen på ett sätt som inte var möjligt före trängselskatten infördes. Försämringen av framkomligheten till fots kan vara en sekundär effekt av Stockholmsförsöket. Hälften av de tillfrågade har erfarenhet av att cykla i innerstaden. Dessa personer upplever att det skett en försämring av framkomligheten med cykel i innerstaden. En anledning kan vara att enkäten under försöket med trängselskatt genomfördes i april när det fortfarande var snö. Svaren från den undersökningen har jämförts med majstudien från 00. Den upplevda försämringen kan alltså bero på olika väderförhållanden. En annan orsak kan vara i de fall cyklisterna samsas med bilisterna om gaturummet så kan bilisternas ökade trafiktempo tänkas ha negativ inverkan på cyklisternas framkomlighet Framkomligheten med bil och trafiktempot har båda förbättrats till följd av att trängselavgifterna har minskat biltrafiken i innerstaden. Respondenterna upplever inte att det skett någon förändring avseende trafikbuller i innerstaden. Innerstadsbarnen upplever att det skett en förbättring av stadsmiljön. Resultaten baserar sig dock på ett litet antal svar. Sammanfattningsvis är det svårt att svara entydigt på om målet om upplevd miljöförbättring i gaturummet har uppnåtts. Vissa av förbättringarna såväl som försämringarna kan förklaras av Stockholmsförsöket. Några förändringar verkar dock ha andra orsaker exempelvis väderförhållanden. Som grupp verkar barn har blivit mer nöjda. Resultaten baserar sig på analyser av 70 barns (00) och barns (00) attityder. 8 00: Transek AB

1 INLEDNING Detta arbete har utförts med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att de som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Syftet har varit att ta reda på hur upplevelsen av stadsmiljön påverkats i och med införandet av trängselskatter och utökad kollektivtrafik. Länsinvånarnas upplevelser av stadsmiljön i Stockholms innerstad har studerats med hjälp av attitydfrågor 4, dels före Stockholmsförsöket och dels under pågående försök. Den första undersökningen gjordes under maj och juni 00. Den andra undersökningen gjordes under april och maj 00, med dem som medverkade våren 00. Arbetet har genomförts som en panelundersökning där analyserna baserar sig på enkätsvar från personer som medverkat både år 00 och 00, totalt 0 personer. Undersökningarna genomfördes med postenkäter som skickades hem till ett urval bestående av personer i åldern 1-84 år. Personerna skulle bo i Stockholms innerstad och i områden/kommuner som angränsar till innerstaden. Utskicken innehöll också två barnenkäter. Dessa vände sig till eventuella barn i hushållen i åldern 4-11 år. Resultaten i denna rapport grundar sig på en panel, dvs personer som besvarade enkäterna båda åren. 4 Attitydfrågor består i påståenden som respondenten antingen instämmer i eller tar avstånd från. En sjugradig skala har använts. 00: Transek AB 9

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 RESULTAT I de följande avsnitten redovisas resultaten av enkäterna med hjälp av diagram och kommentarer. I avsnitt 4 beskrivs metod, urval och genomförandet av undersökningarna och i bilaga beskrivs svarsgruppen..1 Upplevelse av stadsmiljön Personerna som deltog i enkätundersökningarna fick ange i vilken omfattning de instämmer i ett antal påståenden. En sjugradig skala användes från [1] tar helt avstånd ifrån till [7] instämmer helt. Dessutom fanns möjlighet att ange att man inte har någon erfarenhet. I den följande redovisningen har stapeldiagrammen utformats så att svaren [1,,] tar avstånd från och [,,7] instämmer visas i diagrammen. Andelen som svarat varken eller [4] ritas inte ut i diagrammen. Staplarna i diagrammen har beräknats så att som har erfarenhet av påståendet, dvs alla som svarat [1,,, 4,,, 7], tillsammans utgör 100 procent. De som uppgett att de inte har erfarenhet av påståendet redo diagrammen. På vissa frågor kan andelen som inte har någon erfarenhet av situationen skilja sig åt mellan de olika områdena (hela innerstaden, Humlegården-Stureplan, Hötorget-Sergelstorg, Hornsgatan). 10 00: Transek AB

Trevligt att vara i innerstaden Det är trevligt att vara i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 40 personer ca 0 personer ca personer ca 0 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur 1 Attitydfråga om det är trevligt att vara i de undersökta områdena Invånarna uppger att det inte är lika trevlig att vara i innerstaden våren 00 som våren 00. År 00 svarade 87 procent att det är trevligt att vara i Stockholms innerstad och år 00 svarade 79 procent att det är trevligt i innerstaden. 4 procent år 00 och 7 procent år 00 tycker att det inte är trevligt att vara i Stockholms innerstad. 9 procent (00) respektiver 1 procent (00) svarade att de varken tycker att det är trevligt eller otrevligt att vara i Stockholms innerstad. Den negativa förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Humlegården-Stureplan är det område som störst andel tycker det är trevligt att vara i och Hornsgatan är det område som störst andel inte tycker om att vara i. Boende i innerstaden är mest positiva till att det är trevligt att vara i innerstaden. De som bor utanför innerstaden är mindre positiva. Se bilaga för en redovisning av resultatet uppdelat på boende i olika områden. 00: Transek AB 11

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Luftkvalitet Luftkvaliteten i området är bra 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 0 personer ca 0 personer ca 0 personer ca 0 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur Attitydfråga om det är bra luftkvalitet I de undersökta områdena Luftkvaliteten anses ha förbättrats i innerstaden. År 00 ansåg procent att luftkvaliteten var bra och 4 procent att den inte var bra. Våren 00 var 40 procent nöjda med luftkvaliteten och 7 procent var missnöjda. Den positiva förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Respondenterna är mest missnöjda med luftkvaliteten vid Hornsgatan följt av Hötorget-Sergelstorg. För båda områdena gäller att antalet missnöjda är högre än andelen nöjda. Vid Hornsgatan är antalet missnöjda nästan tre gånger så stort som antalet nöjda. Humlegården-Stureplan är det enda området där fler anser att luftkvaliteten är bra än dålig. Vid Humlegården-Stureplan, Hötorget-Sergelstorg och längs Hornsgatan har andelen missnöjda minskat något sedan våren 00. Andelen nöjda är oförändrat, bortsett från Hornsgatan där man kan se en tendens till att man blivit något mer nöjda med luftkvaliteten. De som är i större utsträckning nöjda med luftkvaliteten i innerstaden än de som bor utanför innerstaden. År 00 anser 4 procent av innerstadsborna att luftkvaliteten är bra och 4 procent anser att den är dålig. Bland de boende utanför innerstaden är 4 nöjda med luftkvaliteten och 40 procent är missnöjda år 00. Se bilaga för en redovisning av resultaten uppdelade på boende i olika områden. 1 00: Transek AB

Framkomlighet till fots Det går bra att ta sig fram till fots i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 0 personer ca 0 personer ca personer ca 0 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur Attitydfråga om framkomligheten till fots i de undersökta områdena I innerstaden instämde 90 procent i påståendet att det går bra att ta sig fram till fots år 00. procent tyckte att det inte gick bra. År 00 har andelen nöjda minskat till 8 procent och andelen missnöjda är fortfarande procent. Den negativa förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Framkomligheten till fots har försämrats i samtliga undersökta områden. Andelen nöjda har minskat med mellan - procent. Ökningen av andelen missnöjda är inom felmarginalen (0- procent). Sämst går det att ta sig fram till fots vid Hornsgatan. Men antalet nöjda är här ändå cirka sju gånger större än antalet missnöjda. Boende i innerstaden är mer nöjda med framkomligheten till fots än boende utanför innerstaden. Skillnaden är cirka 8 procent fler nöjda bland innerstadsborna. Se bilaga för en redovisning av resultaten uppdelade på boende i olika områden. 00: Transek AB 1

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Framkomlighet med cykel Det går bra att ta sig fram med cykel i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 Figur 4 ca 0 personer ca 0 personer ca 0 personer ca 0 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Attitydfråga om framkomligheten med cykel i de undersökta områdena Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från En relativt hög andel har svarat att de inte har någon erfarenhet av att cykla i de aktuella områdena. För innerstaden sammantaget är andelen utan erfarenhet cirka 0 procent och för de tre delområdena är andelen cirka 0 procent. Av dem som har erfarenhet av att cykla i innerstaden har framkomligheten försämrats. Våren 00 ansåg 0 procent att framkomligheten i innerstaden var bra och procent ansåg att den var dålig. Våren 00 är andelen nöjda 4 procent och andelen missnöjda 7 procent. Den negativa förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Störst andel har svarat att de är missnöjda med situationen vid Hötorget-Sergelstorg. Andelen missnöjda är här 49 procent och andelen nöjda är procent, våren 00. Hornsgatan är det område där flest cyklister är nöjda med framkomligheten, 0 procent nöjda och 0 procent missnöjda. Här är framkomligheten i princip oförändrad. Boende i innerstaden är i högre grad nöjda med framkomligheten med cykel än boende utanför. Se bilaga för redovisning av resultaten uppdelade på boende i olika områden. 14 00: Transek AB

Framkomlighet med bil Det går bra att ta sig fram med bil i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 10 personer ca 40 personer ca 40 personer ca 400 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur Attitydfråga om framkomligheten med bil i de undersökta områdena Framkomligheten med bil har förbättrats påtagligt. Våren 00 tycker 48 procent att det går bra att ta sig fram med bil i innerstaden. procent tycker att framkomligheten med bil inte är bra. Våren 00 ansåg procent att framkomligheten med bil var bra medan hela 49 procent ansåg att den inte var bra. Den positiva förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Vid Hötorget-Sergelstorg och Humlegården-Stureplan är fler missnöjda än nöjda med framkomligheten. Mest missnöjda är trafikanterna vid Hötorget-Sergelstorg. Här har det inte heller skett någon ökning av andel som är nöjda sedan våren 00. Däremot har andelen missnöjda minskat. Mest nöjda är svarsgruppen med situationen vid Hornsgatan. Andelen nöjda har här ökat från 44 procent till 1 procent och andelen missnöjda har minskat från procent till 0 procent. Våren 00 var de som i högre utsträckning missnöjda med framkomligheten med bil än de som. Våren 00 har denna skillnad minskat och de boende utanför innerstaden är nästan lika nöjda med framkomligheten som de boende i innerstaden. Se bilaga för en redovisning av resultatet uppdelat på boende i olika områden. 00: Transek AB 1

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Framkomlighet med kollektivtrafiken Det går bra att ta sig fram med kollektivtrafiken i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 10 personer ca 10 personer ca 70 personer ca 480 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur Attitydfråga om framkomligheten med kollektivtrafiken i de undersökta områdena Framkomligheten med kollektivtrafiken i innerstaden upplevs inte som riktigt lika bra våren 00 som våren 00. 80 procent tycker fortfarande att det går bra att ta sig fram med kollektivtrafiken i innerstaden medan 10 procent tycker att det går dåligt. Men de som var positiva till framkomligheten i kollektivtrafiken våren 00 är något mindre positiva våren 00. Den negativa förändringen är statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. I de undersökta områdena Humlegården-Stureplan, Hötorget-Sergelstorg och längs Hornsgatan har framkomligheten försämrats sedan våren 00. Försämringen är störst vid Humlegården-Stureplan där andelen nöjda minskat från 7 procent till 70 procent och andelen missnöjda ökat från 10 procent till 1 procent. Detta kan ha sin förklaring i att det finns fler bussar som har sin sluthållplats i området vilket kan bidra till att det upplevs som stökigare att ta sig fram med kollektivtrafiken i området. Se bilaga för redovisning av resultaten uppdelade på bostadsområden. 1 00: Transek AB

Trygghet Det känns tryggt att vara i området 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 0 personer ca 0 personer ca 0 personer ca 1 personer Stockholms innerstad Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan grön - instämmer 7 instämmer helt röd - tar avstånd från Figur 7 Attitydfråga om det känns tryggt i de undersökta områdena Det har skett en marginell positiv förändring av den upplevda tryggheten i innerstaden. Andelen som uppger att det känns tryggt att vara i innerstaden är 8 procent våren 00 och procent våren 00. Andelen som känner sig otrygga är 1- procent båda åren Den lilla positiva förändringen gäller samtliga undersökta områden. Den lilla positiva förändringen är inte statistiskt säkerställd. Det område som störst andel upplever som otryggt är Hötorget-Sergelstorg. 44 procent tycker att det är tryggt och 1 procent upplever området som otryggt. De boende i innerstaden tycker i högre grad att det är tryggt där än de som bor utanför. Bland de boende i innerstaden är de som känner sig trygga fyra gånger fler än de som känner sig otrygga, 8 procent respektive 17 procent. Se bilaga för redovisning av resultaten uppdelade på bostadsområden. 00: Transek AB 17

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Trafiktempo Det är allt för högt trafiktempo i området ca personer ca 0 personer ca 10 personer ca 0 personer 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 grön - tar avstånd från 7 instämmer helt röd - instämmer Stockholms innerstad Humlegården- Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan Figur 8 Attitydfråga om trafiktempot i de undersökta områdena Upplevelsen av trafiktempot är att det är lugnare våren 00 än våren 00. Våren 00 ansåg procent att det är för högt trafiktempo i innerstaden medan procent att det inte var för högt. Våren 00 var motsvarande siffror 48 procent och procent. Den positiva förändringen är statistiskt säkerställd med 90 procents sannolikhet. Störst är missnöjet med trafiktempot vid Hornsgatan där de missnöjda är drygt tre gånger fler än de nöjda. procent missnöjda och 17 procent nöjda. Boende utanför innerstaden har en mer negativ upplevelse av trafiktempot i innerstaden och de undersökta områdena än de som. Se bilaga för en redovisning av resultaten uppdelade på bostadsområden. 18 00: Transek AB

Trafikbuller Jag upplever trafikbuller i området som störande ca 0 personer ca 0 personer ca 00 personer ca 490 personer 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 grön - tar avstånd från 7 instämmer helt röd - instämmer Stockholms innerstad Humlegården- Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan Figur 9 Attitydfråga om upplevelsen av trafikbuller i de undersökta områdena I innerstaden som helhet upplever 4 procent trafikbullret som störande. 9 procent tycker att trafikbullret inte är störande. Våren 00 var det något fler, 48 procent, som upplevde trafikbuller i innerstaden som störande. Den svagt positiva förändringen är inte statistiskt säkerställd. Hornsgatan är det område där problemet upplevs som störst. Här är 4 procent missnöjda och procent nöjda. Våren 00 var missnöjet ändå större. 9 procent var missnöjda och 17 procent var nöjda. Boende i innerstaden är överlag något mer nöjda än de som. Se bilaga för en redovisning av resultaten uppdelade på bostadsområden. 00: Transek AB 19

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Korsa övergångsställe Bilar stannar sällan när jag skall gå över obevakade övergångsställen i innerstaden 10 9 8 7 4 - - - -4 - - -7 ca 0 personer ca 80 personer grön - tar avstånd från röd 7 - instämmer helt Figur 10 Attitydfråga om bilar stannar vid passage på obevakade övergångsställen i innerstaden 8 procent av de som upplever att bilar sällan stannar när de gående skall gå över obevakade övergångsställen i innerstaden. 8 procent av innerstadsborna anser att bilarna stannar i dessa situationer. Detta är en försämring jämfört med våren 00 då procent uppgav att bilarna sällan stannar och uppgav att bilarna stannar. Den negativa förändringen är inte statistiskt säkerställd med 9 procents sannolikhet. Förändringen är statistiskt säkerställd med 70 procents sannolikhet. De som har sämre erfarenheter av att bilarna stannar vid övergångsställen i innerstaden än innerstadsborna. Men till skillnad från de som anser de att situationen har förbättrats sedan våren 00. Andelen som uppger att bilarna stannar har ökat från 47 procent till 1 procent. Trivsel i det egna bostadsområdet Mellan 9 och 9 procent tycker att det är trevligt att vara i det område där de bor. Detta gäller för boende i innerstaden såväl som i Söderort, Västerort och Norrort. Se bilaga för en redovisning av resultatet uppdelat på bostadsområden. 0 00: Transek AB

. Rangordning av faktorer Svarspersonerna ombads att rangordna de fem viktigaste faktorerna för att det ska vara trevligt i innerstaden, där 1 är viktigast är näst viktigast osv. I tabellen nedan visas för varje faktor hur stor andel av svarsgruppen som anser att just den faktorn är viktigast. Tabell Rangordning av den viktigaste faktorn för att innerstaden skall upplevas som trevlig att vistas i Faktor Andel som angivit att faktorn är viktigast Att det känns tryggt att vara i innerstaden 9 % 40 % Att det är rent på gator och i parker 11 % 1 % Att det är nära till parker och grönområden 14 % 9 % Att det går bra att ta sig fram med kollektivtrafiken 10 % 9 % Att det går bra att ta sig fram till fots 8 % 8 % Att luftkvaliteten är bra 8 % 8 % Att det finns teater, bio, konserter, museum osv % 7 % Att det är tilltalande arkitektur / fina hus % % Att jag inte störs av trafikbuller 4 % % Att det är fritt från klotter 4 % % Att det är nära till restauranger och krogar 4 % % Att det går bra att ta sig fram med bil % % Att det är lugnt trafiktempo % % Att det går bra att ta sig fram med cykel 1 % 1 % De faktorer som det ställdes attitydfrågor om i enkäterna är gråmarkerade i Tabell. I Tabell framgår att den faktor som flest rangordnade som viktigast är att det känns tryggt. 9-40 procent av alla 1:or tilldelades faktorn trygghet. Sedan följer två faktorer som inte har någon direkt koppling till Stockholmsförsöket rent på gator och i parker och närhet till parker och grönområden. Framkomlighet med kollektivtrafik, framkomlighet till fots och luftkvalitet har mellan 10 och 8 procent sett som viktigast. Att inte störas av trafikbuller anses viktigast av 4- procent. Framkomlighet med bil, lugnt trafiktempo och framkomlighet med cykel anses viktigast av 1 till procent. 00: Transek AB 1

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 En uppdelning på våren 00 och våren 00 visas i Figur 11. Varje stapel innehåller här andelen som valt faktorn som en av de fem viktigaste faktorerna. Vad gör att det upplevs som trevligt att vara i innerstaden? Rangordna på femgradig skala 10 9 8 7 00 00 4 trygghet rena gator och parker närhet till parker/ grönområden framkomlighet kollektivtrafiken framkomlighet till fots bra luftkvalitet nära till restauranger & krogar finns teater, bio, konserter, museum osv tilltalande fritt från arkitektur klotter inte störas av trafikbuller framkomlighet bil lugnt trafiktempo framkomlighet cykel Figur 11 Rangordning av de fem viktigaste faktorerna för att innerstaden skall upplevas som trevlig att vistas i Det är inga stora skillnader mellan hur man rangordnar faktorerna år 00 och år 00. Exempel på skillnader är att rena gator och parker, framkomlighet till fots, bra luftkvalitet, närhet till restauranger/krogar samt tillgång till teater/bio/konserter/museum mm är viktigare våren 00 än våren 00. Boende i innerstaden tycker bla att närhet till parker och grönområden, framkomlighet med kollektivtrafiken, bra luftkvalitet, närhet till restauranger och krogar, tilltalande luftkvalitet och att inte störas av trafikbuller är viktigare än genomsnittet. De som tycker att trygghet, rena gator och parker, fritt från klotter och framkomlighet med bil är viktigare än genomsnittet. Se bilaga (figur och figur ) för diagramredovisning av resultatet uppdelat på bostad i innerstaden och utanför innerstaden. 00: Transek AB

. Barnenkät I varje försändelse till dem som ingick i urvalet skickades även två barnenkäter. Dessa vände sig till eventuella barn i hushållet som våren 00 var i åldern 4-11 år. Fanns det fler än två barn i hushållet, i denna åldersgrupp, fick respondenten själv välja vilka två barn som skulle besvara enkäterna. Föräldern/respondenten ombads assistera barnet när det skulle besvara enkäten. Undersökningen med barnen är ingen panelundersökning. Dvs barnen behöver inte ha besvarat enkäterna båda åren. Av totalt 1 barn som besvarade enkäten våren 00 bor 70 i innerstaden och resterande 9 barn bor utanför innerstaden. Våren 00 besvarade 8 barn enkäten av de totalt 89 barnen som ingick i familjerna. av svaren utgörs av barn som. Följande redovisning fokuserar på barnen som. Anledningen är att undersökningen främst avser mäta eventuella förändringar i innerstaden. En faktor som komplicerar analysen för barn som är att vi inte har information om hur skolvägen och trafiksituationen ser ut. I avsnitt Bilaga 4: Beskrivning av svarsgruppen - barnenkät framgår sammansättningen av gruppen som svarade på barnenkäten 00 och 00. I avsnitt 4 Metod och mätdata beskrivs genomförande, metod och urval för genomförandet av undersökningen. Transportsätt vid skolresa innerstadsbarn Hur tar du dig till dagis eller skola? boende i innerstaden 10 9 70 barn barn 8 7 4 går bil cykel, moped buss tunnelbana lokaltåg pendeltåg 00: Transek AB

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Figur 1 Transportsätt vid resa till skola och dagis - innerstadsbarn Att gå är det vanligaste sättet att ta sig till dagis och skola. Näst vanligast är att innerstadsbarnen åker kollektivt med buss. Se Figur 1. 10 Tar du dig till dagis eller skola på egen hand eller i sällskap med annan person? boende i innerstaden 9 8 7 4 70 barn barn i sällskap med tex förälder, annan vuxen, syskon, kamrat på egen hand både på egen hand och i sällskap Figur 1 Sällskap vid resa till skola och dagis innerstadsbarn Det vanligaste är att barnen tar sig till skola eller dagis i sällskap med t ex vuxen, syskon eller kamrat. Cirka 0 procent av barnen tar sig dit på egen hand. Se Figur. 4 00: Transek AB

Upplevelse av skolvägen innerstadsbarn Luktar det avgaser när du tar dig till dagis eller skola? boende i innerstaden 10 70 barn barn 9 8 7 4 nej ja - jättemycket ja - ganska mycket ja - lite vet ej Figur 14 00 00 attitydfråga om obehag av avgaser vid skolresa innerstadsbarn Våren 00 var 70 procent av barnen i innerstaden i varierande grad besvärade av avgaser längs vägen till dagis eller skola. Våren 00 har andelen sjunkit till 0 procent. 00: Transek AB

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Rädsla för trafiken vid skolresa innerstadsbarn Är det otäckt med trafiken när du tar dig till dagis eller skola? boende i innerstaden 10 70 barn barn 9 8 7 4 nej ja - jätteotäckt ja - ganska otäckt ja - lite vet ej Figur 1 00 00 attitydfråga om rädsla för trafiken vid skolresa innerstadsbarn Drygt 7 procent av innerstadsbarnen tyckte våren 00 att trafiken är otäck. Våren 00 hade andelen sjunkit till drygt 0 procent. 00: Transek AB

Möjligheter att prata längs skolvägen innerstadsbarn Kan du prata och höra vad tex mamma, pappa eller kamrat säger när du tar dig till skola eller dagis? boende i innerstaden 10 70 barn barn 9 8 7 4 ja - utan problem hörs jättedåligt hörs ganska dåligt hör det mesta - men inte allt vet ej Figur 1 attitydfråga om möjlighet att prata längs skolvägen innerstadsbarn 90 procent av barnen i innerstaden tyckte våren 00 att det är mer eller mindre svårt att prata och höra var andra säger när man tar sig till dagis eller skola. Våren 00 uppgav knappt 40 procent av barnen att det är svårt att höra vad andra säger på väg till skola eller dagis. 00: Transek AB 7

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 SLUTSATSER Målet med denna studie var att följa upp Stockholmsförsökets delmål att invånarna skall uppleva att stadsmiljön förbättras. Syftet har varit att ta reda på hur upplevelsen av stadsmiljön påverkats i och med införandet av trängselskatter och utökad kollektivtrafik. En panelundersökning med 0 personer genomfördes våren 00 och våren 00. Bland annat studerades attityderna till nio faktorer, som antogs kunna påverkas av Stockholmsförsöket. Värderingen av vilka faktorer som anses vara de viktigaste är stabil mellan år 00 och 00, dvs före respektive under Stockholmsförsöket. De viktigaste faktorerna för att det ska vara trevligt i innerstaden uppgavs våren 00 vara följande - faktorerna visas i rangordnade: 1. trygghet 8. nära till restauranger och krogar. rena gator och parker 9. tilltalande arkitektur. närhet till parker och grönområden 10. fritt från klotter 4. framkomlighet till fots 11. inte störas av trafikbuller. bra luftkvalitet 1. framkomlighet med bil. framkomlighet med kollektivtrafiken 1. lugnt trafiktempo 7. tillgång till teater, bio, konserter, museum mm 14. framkomlighet med cykel Tabell visar att av nio studerade faktorer är det tre faktorer där upplevelsen av stadsmiljön har förbättrats. Dessa är: framkomlighet med bil, bra luftkvalitet och lugnt trafiktempo. Två faktorer uppvisar oförändrade attityder: tryggt i innerstaden och störande trafikbuller. Fyra faktorer har försämrats: framkomlighet med kollektivtrafiken, framkomlighet till fots, framkomlighet med cykel samt det övergripande omdömet att det är trevligt att vara i Stockholms innerstad. De olika faktorerna har dock inte samma betydelse enligt den rangordning som intervjupersonerna gjort. Tabell Förändring av den upplevda stadsmiljön - sammanställning av attityderna till upplevelsen av stadsmiljön i innerstaden (medelbetyg) och hur viktiga de är för att det skall upplevas som trevligt att vara i innerstaden 00 medelbetyg 00 viktigt 00 medelbetyg 00 viktigt Förändring av medelbetyg 00-00 Framkomlighet till fots,0 44%,8 4% Försämring Trevligt att vara i innerstaden,9 -, - Försämring Framkomlighet kollektivt, 4%,4 4% Försämring Tryggt vara i innerstaden 4,7 7% 4,7 7% Oförändrat Framkomlighet bil,7 18% 4, 1% Förbättring Framkomlighet cykel 4,4 11% 4,1 Försämring Bra luftlkvalitet,8 4 4,1 44% Förbättring Trafikbuller, 1%, Oförändrat Trafiktempo,4 1%, 1% Förbättring 4 Attitydfrågan ställdes som ett negativt påstående i tabellen redovisas medelbetyget omräknat för att motsvara en positivt ställd attitydfråga. Detta för att kunna redovisa jämförbara siffror i tabellen. 8 00: Transek AB

De slutsatser som kan dras om Stockholmsförsökets effekter på stadsmiljön är således: År 00 uppger cirka 80 procent att det är trevligt att vara i innerstaden. Totalt sätt är betyget näst högst av de undersökta attitydfrågorna. Det har dock skett en liten försämring sedan år 00. De som har blivit något mer missnöjda med innerstaden/sitt bostadsområde sedan 00 medan de som är lika nöjda med sitt bostadsområde som våren 00. Det är inte möjligt att bedöma i vilken grad dessa förändringar beror på Stockholmsförsöket eller på andra faktorer. Av de fyra viktigaste faktorerna, som trygghet, framkomlighet till fots, bra luftkvalitet och framkomlighet med kollektivtrafiken, uppvisar luftkvaliteten en klar förbättring. Den förbättrade luftkvaliteten kan sannolikt härledas till minskad biltrafik innerstaden, som ett resultat av trängselskatten. Tryggheten är oförändrad. Framkomligheten kollektivt och till fots har försämrats. Effekten på kollektivtrafiken är förståelig då det varit en påtaglig tillströmning av resenärer och problem med förseningar och trängsel. Det ökade missnöjet med framkomligheten till fots torde bla kunna förklaras av att respondenterna som bor innerstaden uppger att andelen bilister som stannar vid övergångsställen har minskat mellan åren 00 och 00. Den ökade framkomlighet med bil kan ha medverkat till att färre bilar står i kö och bilförarna kan aktivt välja att inte lika gärna stanna vid övergångsställen på ett sätt som inte var möjligt före trängselskatten infördes. Försämringen av framkomligheten till fots kan vara en sekundär effekt av Stockholmsförsöket. Hälften av de tillfrågade har erfarenhet av att cykla i innerstaden. Dessa personer upplever att det skett en försämring av framkomligheten med cykel i innerstaden. En anledning kan vara att enkäten under försöket med trängselskatt genomfördes i april när det fortfarande var snö. Svaren från den undersökningen har jämförts med majstudien från 00. Den upplevda försämringen kan alltså bero på olika väderförhållanden. En annan orsak kan vara i de fall cyklisterna samsas med bilisterna om gaturummet så kan bilisternas ökade trafiktempo tänkas ha negativ inverkan på cyklisternas framkomlighet Framkomligheten med bil och trafiktempot har båda förbättrats till följd av att trängselavgifterna har minskat biltrafiken i innerstaden. Respondenterna upplever inte att det skett någon förändring avseende trafikbuller i innerstaden. Innerstadsbarnen upplever att det skett en förbättring av stadsmiljön. Resultaten baserar sig dock på ett litet antal svar 7. Sammanfattningsvis är det svårt att svara entydigt på om målet om upplevd miljöförbättring i gaturummet har uppnåtts. Vissa av förbättringarna såväl som försämringarna kan förklaras av Stockholmsförsöket. Några förändringar verkar dock ha andra orsaker exempelvis väderförhållanden. Som grupp verkar barn har blivit mer nöjda. 7 Resultaten baserar sig på analyser av 70 barns (00) och barns (00) attityder. 00: Transek AB 9

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 4 METOD OCH MÄTDATA 4.1 Metod postenkät till en panel Undersökningen genomfördes med postenkäter. Upp till två påminnelser skickades ut. En ny enkät skickades med den andra påminnelsen. De personer som medverkade år 00 ombads även medverka år 00. Resultaten i denna rapport är ett resultat av en panelundersökning, dvs resultaten baserar sig på svaren från personer som besvarat enkäten båda åren. En panelundersökning passar bra när man som i detta fall vill mäta förändringar över tiden. För att motivera respondenterna att medverka skickades en tialott med det första utskicket respektive år 00 och 00. 4. Urval Enkätundersökningen genomfördes år 00 med ett slumpmässigt urval av 000 personer bosatta i Stockholms län enligt tabell. Våren 00 skickades enkäter till de 9 personer som medverkade våren 00. Tabell 4 Bruttourval våren 00 Område Postnummerområde som börjar på: Antal personer 1-1 år Antal personer 1-84 år Innerstaden 10-11 0 940 Söderort 1, 11, 1-1, 18, 141-14, 14-147 0 1 Västerort 11-1, 17-18, 17, 17-17, 178 0 1 Norrort 19-171, 177, 181-18, 187, 191-19 0 1 Hälften av personerna i urvalet (våren 00) bestod av boende i innerstaden och resterande utgjordes av personer boende i angränsande områden uppdelade i Söderort, Västerort och Norrort. Urvalet gjordes med utgångspunkt i postnummerområden. Uppdelningen i postnummerområden framgår av följande kartbild, Figur 17. 0 00: Transek AB

Figur 17 karta över det geografiska urvalsområdet Personerna i urvalet var i åldern 1-84 år. Enkäter som vände sig till barn i åldern 1-1 år adresserades till barnet via förälder. Utskicken innehöll också två barnenkäter. Dessa vände sig till eventuella barn i hushållet i åldern 4-11 år. Fanns det fler än två barn i familjen fick respondenten själv välja vilka två barn som skulle besvara enkäten. Urvalet hämtades från befolkningsregistret, SPAR. 00: Transek AB 1

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 4. Genomförandeperiod Enkäten skickades till respondenterna sista veckan i maj (v1) år 00. Andra veckan i juni (v) och i slutet av tredje veckan i juni (v4) år 00 skickade påminnelserna ut. År 00 gjordes första utskicket under första veckan i april (v14). Påminnelserna skickades ut vecka 1 och 17. 4.4 Svarsfrekvens Av 000 utskickade enkäter, år 00, besvarades enkäten av 9 personer. Svarsfrekvensen var 48 procent. Utskicket innehöll också två barnenkäter som med en vuxen persons hjälp skulle besvaras av eventuella barn i hushållet i åldern 4-11 år. Barnenkäten besvarades av 1 barn av de cirka 00 som fanns i hushållen. Dvs 87 procent av barnen besvarade barnenkäten. År 00 skickades enkäter ut till de personer som medverkade år 00. 0 personer besvarade enkäten. Svarsprocenten var 8 procent. Barnenkäten besvarades av 8 barn av de cirka 90 barn som fanns i hushållen. 9 procent av barnen besvarade enkäten. 4. Lagring av data Samtliga data, dokument mm lagras på Transeks server med projektnummer 11. 00: Transek AB

BILAGA 1: BAKGRUNDSFRÅGOR Besöksfrekvens City/Norrmalm är den del av innerstaden som de medverkande har störst erfarenhet av att passera eller vistas i följt av Södermalm, Kungsholmen, Vasastan, Östermalm och Gamla stan. Se Figur 18. 10 9 8 7 4 Andel av de medverkande som passerar eller är i olika delar av innerstaden minst en gång per månad City/Norrmalm Gamla stan Kungsholmen Södermalm Vasastan Östermalm City/Norrmalm Gamla stan Kungsholmen Södermalm Vasastan Östermalm Figur 18 besöksfrekvens i innerstadens stadsdelar Hur ofta passerar eller är du i området? 10 9 8 7 4 aldrig mer sällan några gånger per månad några gånget per vecka dagligen/nästan dagligen Figur 19 visar hur ofta de medverkande passerar eller vistas i de tre områdena Humlegården- Stureplan, Hötorget-Sergelstorg och längs Hornsgatan. Det är exempel på områden där trafiksituationen har förväntats påverkas av Stockholmsförsöket. Cirka 7 procent passerar eller vistas i området Hötorget-Sergelstorg minst några gånger per månad. För Humlegården-Stureplan är andelen drygt 4 procent och för Hornsgatan ungefär 40 procent. 00 1 4 7 8 9 10 Innerstaden Humlegården- Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan Stureplan Figur 19 besöksfrekvens i undersökta områden 00: Transek AB

Invånarnas upplevelser av stadsmiljön före och under Stockholmsförsöket, 00-00 Färdmedelsval Det vanligaste sättet att förflytta sig på inom, till och från områdena är genom att gå. Humlegården- Stureplan och Hötorget-Sergelstorg är områden där cirka 0-70 procent går. Vid Hornsgatan går cirka 4 procent. Det näst vanligaste färdmedlet är kollektivtrafiken där tunnelbanan (cirka 0-0 procent) är det mest använda färdmedlet följt av buss (cirka 0 procent). Till och från Hötorget-Sergelstorg åker cirka procent tunnelbana. Det tredje vanligaste färdmedlet är bil. Andelen som kör bil i de olika områdena har minskat sedan våren 00. Våren 00 körde, och 7 procent bil (Humlegården-Stureplan, Hötorget-Sergelstorg och Hornsgatan). Våren 00 har andelen som kör bil i områdena minskat till 0, och procent. Hornsgatan skiljer sig från de två andra områdena. Vid Hornsgatan är fördelningen relativt jämn mellan vilka färdmedel man använder sig av. Ungefär lika stor andel går, åker tunnelbana, buss och något färre åker bil. Hur förflyttar du dig inom, till och från området? 10 9 går tunnelbana buss bil cykel pendeltåg lokaltåg 8 7 4 Figur 0 1 4 Humlegården-Stureplan Hötorget-Sergelstorg Hornsgatan färdmedel som används för att förflytta sig inom till och från de undersökta områdena 4 00: Transek AB