Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik.

Transkript

1 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Slutrapport Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län 2 maj 23 maj 6 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson 6-6-

2 2

3 Kort sammanfattning I det omfattande utvärderingsprogrammet ingår återkommande intervjuer med länsborna om kunskap om och attityd till Stockholmsförsöket. Hösten 4 och hösten 5 genomfördes telefonintervjuer med 16 länsbor. Mellan 2 maj och 23 maj 6 genomfördes motsvarande intervjuundersökning, nu med frågor om hur det blivit när Stockholmsförsöket fullt ut pågår. Sedan försöksperioden med trängselskatt påbörjades har kunskapen om Stockholmsförsöket ökat betydligt. Idag tycker drygt åtta av tio att de har tillräckliga kunskaper om försöket. Var femte (21 procent) tycker att deras möjligheter att resa med kollektivtrafiken har förbättrats efter den 22 augusti. Främst gäller det boende i de södra länsdelarna och i den norra yttre regionhalvan. Frekventa resor (9 eller flera resor under veckan) över innerstadsgränsen under avgiftstid har minskat både bland innerstadsbor och bland övriga länsbor. Under icke avgiftstid dvs. vardagskvällar och helger har resandet inte förändrats. Andelen som upplever att det finns stora problem med trängsel vid infarterna eller dålig framkomlighet i innerstaden har halverats jämfört med hösten 5. Uppfattningen att problemen är mindre allvarliga nu än hösten 5 delas av innerstadsbor och övriga länsbor. Kollektivresenärerna tycker i större utsträckning att problemen i kollektivtrafiken har ökat än minskat efter den 3 januari när trängselskatten infördes. En majoritet anser att Stockholmsförsöket åtminstone till viss del har bidragit till förväntade effekter. Fler tycker det bidrar i hög grad än vad som förväntades innan försöket startade. Nackdelar med försöket upplevs vara att det är dyrt med trängselskatten och var tionde anser att försöket kostar mycket att genomföra. Andelen som svarat att de inte ser några nackdelar har ökat från 9 till 16 procent. Idag, när försöksperioden med trängselskatt pågår, har attityden svängt från hösten 5 och en majoritet (54 procent) tycker att det är ett bra beslut att genomföra Stockholmsförsöket medan 42 procent tycker det är ett dåligt beslut. Liksom tidigare är Stockholmare positivare än övriga länsbor men även majoriteten av övriga länsbor är positiv. Varannan har ändrat uppfattning om försöket efter den 3 januari. Mer än dubbelt så många av dessa har blivit mer positiva än mer negativa till det. Bara var tionde länsbo har passerat avgiftsgränsen varje vardag och knappt var femte några gånger i veckan. Var fjärde har förändrat sitt bilresande till, från eller genom innerstaden på avgiftstid jämfört med de 17 procent som innan försöksperioden startade trodde man skulle ändra det. Ändringen innebär oftast att resorna minskat. Det är betydligt fler som fått kortare restid än vad man trodde innan försöket då fler förväntade sig längre än kortare restider. Vid en folkomröstning idag till permanent införande av trängselskatt om pengarna går tillbaka till regionen skulle 48 procent troligen rösta ja och 43 procent troligen rösta nej. Andelen jaröster har ökat med 18 procentenheter jämfört med hösten 5. Bland stockholmare, vilkas röster är avgörande för fullmäktiges beslut om att permanenta trängselskatten eller inte, skulle 52 procent troligen rösta ja idag och procent troligen rösta nej. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord... 8 Sammanfattning Inledning Undersökningens uppläggning och genomförande Resultatredovisningen De som svarat Kunskap om Stockholmsförsöket Tillräckliga kunskaper Kunskaper om försöket Källor till information Utbyggd kollektivtrafik Resbeteende Bilinnehav Resvanor Resor över avgiftsgränsen Skäl till val av färdmedel Attityder till trafiksituationen idag Acceptansen till försöket Effekter av försöket Hur attityden påverkas Bra eller dåligt beslut Intentioner, ändrat beteende Omfattning på resandet Restiderna Betalning av trängselskatt Inställning till att införa miljöavgifter/trängselskatt permanent Tabellförteckning Tabell 1. Andel svarande från respektive område samt andel av svaren i respektive område från olika kommuner 17 Tabell 2. Hur många resor gjorde du med kollektiva färdmedel respektive med bil förra veckan? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Tabell 3. Antal resor med kollektiva färdmedel respektive med bil förra veckan till, från eller genom Stockholms innerstad under avgiftstid vardagar. Andel (procent) 6 jämfört med 5 bland innerstadsbor respektive icke innerstadsbor. 29 Tabell 4. Indelning i trafikantkategorier vid passage över avgiftsgränsen. Andel (procent) 6 jämfört med 5 bland män och kvinnor. 29 Tabell 5. Vilket är det främsta skälet till att du åkte bil till, från eller genom Stockholms innerstad under vardagar kl förra veckan? Andel (procent) 31 Tabell 6. Vilket är det främsta skälet till att du inte åkte bil till, från eller genom Stockholms innerstad under vardagar kl förra veckan? Andel (procent) av kollektivresenärer med tillgång till bil. 32 5

6 Figurförteckning Figur 1. Kön, ålder, hushållstyp och sysselsättning bland de svarande. Andel (procent). Bas=16 18 Figur 2. Partisympatier, andel (procent) av dem som uppger parti. Bas=938 respondenter 19 Figur 3. Tycker du att du idag har tillräckliga kunskaper om vad försöket innebär? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 4. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... Andel (procent) som känner till 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 Figur 5. Kunskap om kostnad per månad för den som varje vardag kör bil till och från innerstaden under rusningstid. (Rätt svar är 9 kr). Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas = samtliga Figur 6. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 7. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 8. Den 22 augusti startade Stockholmsförsökets första steg med utbyggd kollektivtrafik. Tycker du att du därefter har fått utökade eller bättre möjligheter att resa med kollektivtrafiken? Andel (procent). Bas samtliga = Figur 9. Har du sedan den 22 augusti 5 ändrat färdsätt från bil till kollektivtrafik till/från eller genom innerstaden på vardagar ? Andel (procent) Bas samtliga = Figur 1. Har du/ni i hushållet tillgång till bil? Andel (procent) Bas samtliga = Figur 11. Andel av stockholmare respektive övriga länsbor som passerade avgiftsgränsen under avgiftstid som bilist, kollektivresenär, både bilist/kollektivresenär respektive inte passerade den med dessa färdmedel. Andel (procent). Bas = samtliga 3 Figur 12. Tycker du att det finns några problem med biltrafiken till/från eller genom innerstaden under vardagar kl ? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 13. Tycker du att det finns några problem med kollektivtrafiken till/från eller genom innerstaden under vardagar kl ? Andel (procent) Bas samtliga = Figur 14. Tror du att Stockholmsförsöket i hög grad, i viss grad eller inte alls bidrar till... Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 15. Andel av bilister från olika delar av länet som passerade avgiftsgränsen under avgiftstid förra veckan som tycker att köerna har minskat. Andel (procent) Bas = Figur 16. Vilken är den största nackdelen med Stockholmsförsöket? Andel (procent 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 17. Påverkar något av följande din inställning till Stockholmsförsöket? Om ja, blir du mer positiv till försöket eller mer negativ? Andel (procent). 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 Figur 18. Tycker du att det är ett bra eller dåligt beslut av Stockholms stad att genomföra Stockholmsförsöket, dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 19. Uppfattningen i olika delar av länet om beslutet att genomföra Stockholmsförsöket. Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur. Tycker du att det är ett bra eller dåligt beslut av Stockholms stad att genomföra Stockholmsförsöket, dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik? Andel (procent) 6 jämfört med i Stockholm resp. övriga länet. Bas samtliga = Figur 21. Tycker du att det är ett bra eller dåligt beslut av Stockholms stad att genomföra Stockholmsförsöket, dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik? Efter politiska sympatier. Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = Figur 22. Har du samma uppfattning eller har du blivit mer positivt eller mer negativt inställd till trängselskatt nu jämfört med innan trängselskatten infördes den 3 januari? Andel (procent) Bas samtliga = Figur 23. Hur ofta sedan den 3 jan 6 har du åkt bil till, från eller genom innerstaden under avgiftstid vardagar, dvs ? Andel (procent) 6 jämfört med intentionen 5. Bas tillgång till bil i hushållet = Figur 24. Innebär detta någon förändring jämfört med tiden före 3 januari hur ofta du åker bil till, från eller genom innerstaden på vardagar mellan kl ? Andel (procent) 6 och intention 5 Bas passerat avgiftsgränsen =

7 Figur 25. Har införandet av trängselskatt inneburit att du åkt bil till, från eller genom Stockholms innerstad på andra tider än du gjorde föra 3 januari? Andel (procent) 6 jämfört med intentioner 5 Bas bil i hushållet = Figur 26. Du som förra veckan åkte bil till, från genom Stockholms innerstad vardagar mellan kl Skulle det vara lätt eller svårt för dig att börja använda ett annat färdmedel för dessa resor istället? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas bil över avgiftsgräns dagtid = 484 respondenter 49 Figur 27. Har dina restider med bil till/från innerstaden vardagar påverkats av införandet av trängselskatt? Har de blivit kortare, opåverkade eller längre? Andel (procent) 6 jämfört med intentioner 5. Bas åkt bil över avgiftsgränsen någon gång = Figur 28. Har du själv betalat trängselskatt eller har din arbetsgivare eller ditt företag gjort det? Andel (procent) 6 jämfört med intention 5. Bas åker bil över avgiftsgräns dagtid = Figur 29. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? 6 jämfört med 5. Andel (procent). Bas samtliga = Figur 3. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? Andel (procent) av män och kvinnor 6 jämfört med 5, Bas samtliga = Figur 31. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? Andel (procent) i olika åldersgrupper 6 jämfört med 5, Bas samtliga = 16. Skuggad stapel=5 och fylld stapel 6 53 Figur 32. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? Stockholm jämfört med övriga länet. Andel (procent). Bas samtliga = Figur 33. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? Stockholm jämfört med övriga länet. Efter politiska sympatier. Andel (procent). Bas samtliga = Figur 34. Om du fick folkomrösta idag, skulle du rösta ja eller nej till att införa miljöavgifter /trängselskatt permanent i Stockholm om pengarna går tillbaka till regionen? Olika delar av länet. Andel (procent). Bas samtliga =

8 Förord Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 3, att föreslå ett försök med miljöavgifter/trängselskatt Stockholmsförsöket. Den 16 juni 4 beslutade riksdagen att anta lagen om trängselskatt (SFS 4:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. den 31 juli 6. Den 28 april 5 beslutade regeringen att försöksperioden med miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 6. Huvudaktörerna i Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket finansieras av staten. Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler infartsparkeringar i staden och länet. Målen för försöket är: - Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska minska med 1 15 procent. - Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. - Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. - De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken utsträckning målen nås och kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplaneoch trafikkontor, SL, olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets hemsida, Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon efterträddes av tekn.dr. Muriel Beser Hugosson och tekn.lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna har även Camilla Byström (tekn.dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. Utrednings- och statistikkontoret (USK) har på uppdrag av Miljöavgiftskansliet genomfört återkommande kunskaps- och attitydmätningar bland invånare i Stockholms län. Denna rapport belyser kunskap och attityder till Stockholmsförsöket i maj 6. Undersökningsansvarig på USK och författare till rapporten är Hans-Åke Gustavsson. Projektledare på Miljöavgiftskansliet är Litti le Clercq. 8

9 9

10 Sammanfattning Sedan försöksperioden med trängselskatt påbörjades har kunskapen om Stockholmsförsöket ökat betydligt. Det kunde vi se redan under hösten 5. Idag tycker drygt åtta av tio att de har tillräckliga kunskaper om försöket. Hösten 5 ansåg sex av tio att kunskaperna var tillräckliga. Männen upplever sig fortfarande mer insatta i försöket än kvinnorna, men andelen kvinnor som upplever sig tillräckligt insatta i försöket har ökat relativt sett mer. Jämfört med övriga åldersgrupper är det bara de under 25 år som upplever sig mindre insatta men även bland dem anser sju av tio att kunskaperna är tillräckliga om Stockholmsförsöket idag. Det är liten skillnad mellan bilister och kollektivresenärer i kunskap om försöket. Bland dem som passerade till, från eller genom innerstaden under avgiftstid veckan innan intervjun, anser nästan lika stora andelar av bilister och kollektivresenärer att de har tillräcklig kunskap. Kunskapen är mycket stor om att det rör sig om ett tidsbegränsat försök, vilka tider avgift tas ut, när trängselskatten skall betalas av fordonsägaren och att man kan betala via autogiro med transponder. Att nya infartsparkeringar har byggts känner sex av tio till, medan endast var fjärde länsbo vet att den utbyggda kollektivtrafiken fortsätter året ut. Var femte (21 procent) tycker att deras möjligheter att resa med kollektivtrafiken har förbättrats efter den 22 augusti. Främst gäller det boende i de södra länsdelarna och i den norra yttre regionhalvan. Det är fortfarande inte mer än varannan som känner till att det kostar cirka 9 kr i månaden för en bilist som kör in och ut ur innerstaden i rusningstid varje vardag. Det är vanligare att man tror att det kommer att kosta mer än mindre än 9 kr. Kunskapen skiljer sig inte mellan män och kvinnor och inte heller mellan bilister och kollektivresenärer. Också bland bilister som passerade avgiftsgränsen flera gånger under veckan före intervjun var kunskaperna dåliga, mindre än hälften kände till denna månadskostnad. Massmedia är fortfarande den vanligaste källan till information om Stockholmsförsöket men betydligt fler än i höstas har aktivt sökt information. Fyra av tio har sökt information på någon webbplats vilket är en fördubbling. Andelen som pratar med vänner och bekanta om försöket har fortsatt öka liksom informationssökande på Internet. Sju av tio känner idag till att de kan få information genom Stockholmsförsökets hemsida. Den riktade informationen till bilister och kollektivresenärer når många. Nästan varannan bilist i länet har sett informationstavlorna vid infartslederna och lika stor andel av kollektivresenärer har sett information i tunnelbana och på bussar. Bland resenärer som rest till, från eller genom innerstaden är andelarna högre. Åtta av tio uppger att de har tillgång till bil i hushållet. Bland innerstadsbor är tillgången till bil lägre än i övriga länet. Bilresor är mer frekventa än kollektiva resor. Två av fem (41 procent) företog bilresor flera gånger under veckan innan intervjun, något färre (39 procent) reste flera gånger under veckan med kollektiva färdmedel. Detta avser alla re- 1

11 sor, inte bara över avgiftsgränsen. Jämfört med hösten 5 har frekventa bilresor minskat mer än frekventa kollektivresor. Fyra av tio (39 procent) som bor utanför innerstaden och som använde bil passerade avgiftsgränsen till innerstaden under veckan innan intervjun, oftast med mål i innerstaden, men var fjärde passerade genom innerstaden med mål utanför. Tre av fyra (74 procent) passerade innerstadsgränsen med kollektiva färdmedel. Bland dem som bor i innerstaden är motsvarande andelar 54 procent med bil och 71 procent med kollektiva färdmedel. Bland innerstadsbor är det en högre andel än hösten 5 som gjort kollektiva resor medan det bland övriga länsbor är en mindre andel som gjort bilresor. Frekventa resor (9 eller flera resor under veckan) över innerstadsgränsen har minskat både bland innerstadsbor och bland övriga länsbor. Dubbelt så hög andel av männen som av kvinnorna passerade avgiftsgränsen med bil. Kvinnor reser i nästan samma utsträckning till, från eller genom innerstaden, men då oftast med kollektiva färdmedel. Under icke avgiftstid dvs. vardagskvällar och helgen under veckan innan intervjun, gjorde sex av tio länsbor ingen resa med bil till innerstaden och om man gjorde det oftast någon enstaka resa. Bland innerstadsborna var det vanligare att använda bilen under vardagskvällar och helger, sju av tio gjorde det. Det är samma andelar som hösten 5. Skälet att välja bilen till, från eller genom innerstaden under avgiftstid varierar. Var fjärde behövde bilen i arbetet och för övriga var tidsvinst, bekvämlighet och praktiska skäl ungefär lika vanliga. Det är få som svarar att valet av bil berodde på dåliga kollektiva resealternativ. Bland boende utanför innerstaden har en större andel angivit tidsvinst jämfört med hösten 5. De som använde kollektiva färdmedel till, från eller genom innerstaden under avgiftstid trots tillgång till bil i hushållet gjorde det oftast för att dessa fungerar bra. Vanliga orsaker var också att det är svårt att hitta parkeringsplats eller dyrt att parkera. Det är en liten andel som spontant nämner att det är för att undvika trängselskatt. Bland dem som efter förstärkningarna i kollektivtrafiken den 22 augusti 5 gått över till att åka mer kollektivt istället för bil, vilket var tionde gjort i viss utsträckning, uppger varannan att ett skäl är att undvika trängselskatten. Andelen som upplever att det finns stora problem med trängsel vid infarterna eller dålig framkomlighet i innerstaden har halverats jämfört med hösten 5. Andelen som upplever problem med dålig luft, buller eller att trafiksäkerheten är ett problem för oskyddade trafikanter har också minskat. Uppfattningen att problemen är mindre allvarliga nu än hösten 5 delas av innerstadsbor och övriga länsbor. Problem vid infarterna besvärar boende i norra länsdelarna mer än i de södra. Många upplever att det finns problem med trängsel och förseningar på bussar, tunnelbana och pendeltåg. Nästan varannan länsbo (45 procent) tycker att det finns både trängselproblem och problem med förseningar. Kollektivresenärerna tycker i större utsträckning att problemen i kollektivtrafiken har ökat än minskat efter den 3 januari när trängselskatten infördes. En majoritet anser att Stockholmsförsöket åtminstone till viss del har bidragit till förväntade effekter. Andelen som tycker att Stockholmsförsöket i hög grad bidrar till 11

12 mindre bilköer till/från eller i innerstaden samt till minskade miljöstörningar är större än vad som förväntades i höstens undersökning. Fler tycker också att det har lett till att fler väljer kollektiva färdmedel till/från innerstaden. Det är dock inte lika många som tycker att Stockholmsförsöket bidrar till bättre kollektivtrafik till/från innerstaden. Uppfattningarna att försöket bidrar till positiva effekter är utbredd både bland bilister och bland kollektivresenärer, men genomgående är kollektivresenärerna mer positiva liksom de även var i höstens undersökning. Nackdelar med försöket upplevs vara att det är dyrt med trängselskatten och var tionde anser att försöket kostar mycket att genomföra. En del tycker att det slår socialt orättvist, att trängseln ökat på andra vägar och att det är besvärligt med att betala avgifterna. Det framförs även en mängd andra synpunkter som att försökstiden är för kort, infrastrukturen borde ha byggt ut, bara stockholmare får folkomrösta mm. Bilister tycker oftare än kollektivresenärerna att det finns nackdelar med försöket. Skälen som anges känns igen från höstens undersökning. Jämfört med denna har emellertid andelen som svarat att de inte ser några nackdelar ökat från 9 till 16 procent. De tidigare undersökningarna har visat att invånarnas inställning till försöket påverkas av hur det utformas. Störst påverkan har utbyggnaden av kollektivtrafiken. Att försöket är tidsbegränsat och att en folkomröstning ska genomföras påverkar också inställningen hos många, men inte lika mycket. Påverkan är emellertid mindre nu än före införandet av trängselskatt. Attityden till försöket påverkas till dominerande del i positiv riktning, främst gäller det av att kollektivtrafiken är utbyggd. Hösten 5 fanns en övervikt av länets invånare som var negativa till beslutet att genomföra Stockholmsförsöket. Idag, när försöksperioden med trängselskatt pågår, har attityden svängt och en majoritet (54 procent) tycker att det är ett bra beslut att genomföra Stockholmsförsöket medan 42 procent tycker det är ett dåligt beslut. Liksom tidigare är Stockholmare positivare än övriga länsbor men även majoriteten av övriga länsbor är positiv. Både bland Stockholms innerstadsbor och ytterstadsbor tycker 57 procent att det är ett bra beslut att genomföra Stockholmsförsöket. Bilister är oftast negativa till försöket, särskilt de som passerar avgiftsgränsen, medan majoriteten av kollektivresenärerna är positiva. Det är dock även bland bilister en ökad andel positiva till beslutet att genomföra Stockholmsförsöket än i höstas. Det framkommer också en tydlig skillnad i inställning till försöket beroende på vilka politiska sympatier man har. Personer med borgerliga sympatier (m+fp+kd+c) är oftast negativa till försöket medan de med icke borgerliga sympatier (s+v+mp) är positiva. Andelen positiva till försöket har ökat i båda lägren jämfört med i höstas. Varannan har ändrat uppfattning om försöket efter den 3 januari. Mer än dubbelt så många av dessa har blivit mer positiva än mer negativa till det. Förändringen i uppfattning är lika bland män och kvinnor. Andelen som blivit mer positiva är något högre bland stockholmare än bland övriga länsbor. Mer än var femte länsbo som har tillgång till bil i hushållet har inte åkt bil till, från eller genom innerstaden på avgiftstid efter den 3 januari. Det är bara var tionde som har passerat avgiftsgränsen varje vardag och knappt var femte några gånger i veckan. Jämfört med hur man trodde försöket skulle påverka resorna har de faktiska resorna varit mindre frekventa och något fler har inte gjort någon resa alls. 12

13 För flertalet innebär detta ingen förändring av resvanorna. Det är dock fler som har förändrat sitt resande än vad man trodde i höstas. Var fjärde har förändrat sitt bilresande till, från eller genom innerstaden på avgiftstid jämfört med de 17 procent som innan försöksperioden startade trodde man skulle ändra det. Ändringen innebär oftast att resorna minskat. De flesta åker på samma tider som idag men var femte åker mer på avgiftsfri tid eller försöker undvika rusningstid, oftare det förstnämnda. Resbeteendet stämmer med de intentioner som framkom i höstens intervjuer. Även resvanor med kollektiva färdmedel under avgiftstid är oförändrade för flertalet (84 procent). Andelen av dem som åkte bil till, från eller genom innerstaden veckan före intervjun och som ändrat sitt resande, är dock inte lika stor som de intentioner som framkom hösten 5. Var fjärde bilist tycker att han/hon ganska eller mycket lätt skulle ha kunnat använt kollektiva färdmedel istället för bil vid motsvarande resor till innerstaden som de företog veckan innan intervjun. Det är något mindre än vad som troddes i höstens undersökning. Tre av fem har oförändrade restider till/från innerstaden under avgiftstid. Var fjärde har kortare restid än innan försöket, vilket är tre gånger så många som de som fått längre restid. Det är betydligt fler som fått kortare restid än vad man trodde innan försöket då fler trodde på längre än kortare restider. De flesta (72 procent) har själva betalat trängselskatten. Drygt var tionde uppger att deras arbetsgivare eller företag betalat den och några procent att de själva betalat lika ofta som arbetsgivare eller företag. Undersökningen visar att en majoritet i länet är för beslutet att genomföra Stockholmsförsöket. Uppfattningarna har efter det att försöket startade blivit betydligt positivare till det. Det visar sig också när vi frågar hur man skulle ställa sig i en folkomröstning idag till permanent införande av trängselskatt om pengarna går tillbaka till regionen. Då skulle 48 procent troligen rösta ja och 43 procent troligen rösta nej. Andelen jaröster har ökat med 18 procentenheter jämfört med hösten 5. Bland dem som tror att försöket kommer att leda till positiva effekter i form av bättre framkomlighet, mindre miljöstörningar och förbättringar för kollektivtrafiken finns en majoritet för ett ja till permanent införande av miljöavgifter redan idag. Kvinnor är i högre grad än männen beredda att införa miljöavgifter/trängselskatt redan idag. I både yngre och äldre åldersgrupper är andelen troliga ja-röster fler än troliga nejröster. Bland stockholmare, vilkas röster är avgörande för fullmäktiges beslut om att permanenta trängselskatten eller inte, skulle 52 procent troligen rösta ja idag och procent troligen rösta nej. 13

14 1 Inledning Kommunfullmäktige i Stockholm antog den 2 juni 3 majoritetens förslag om försök med miljöavgifter. Riksdagen fattade de 16 juni 4 det formella beslutet om genomförandet genom att anta lagen om trängselskatt. Försöket, benämnt Stockholmsförsöket, inleddes den 22 augusti 5 med utbyggd kollektivtrafik; nya busslinjer och utökad turtäthet i befintlig trafik. Startdatum för trängselskatt var den 3 januari 6 och den kommer att tas ut t.o.m. 31 juli då försöksperioden avslutas. I samband med valet den 17 september 6 kommer stockholmarna att folkomrösta om ett eventuellt permanent införande av miljöavgifter. Stockholmsförsöket utvärderas i ett omfattande utvärderingsprogram. En del i detta är återkommande attitydundersökningar bland invånarna i Stockholms län. En första större mätning genomfördes hösten 3 1. I november-december 4 2 genomfördes en andra mätning av medborgarnas kunskaper om och attityder till försöket. I juni 5 3 genomfördes ytterligare en attityd- och kunskapsmätning, men av mindre omfattning och under hösten 5 4 upprepades dem mera omfattande undersökningen. Mellan den 2 maj och 23 maj 6 har en mer omfattande undersökning åter genomförts. Den speglar nu det faktiska beteendet bland länsborna och kan jämföras med de tidigare undersökningarna som handlade om deras intensioner. Frågor om kunskaper och attityder har upprepats samt de upplevda effekterna på trafik och miljö. Resultaten presenteras i föreliggande rapport. Resultaten har presenterats i en Powerpoint presentation som är tillgänglig på Miljöavgiftskansliets hemsida 5. Det kan noteras att Miljöavgiftskansliet månatligen följer inställningen hos länsborna till Stockholmsförsöket i SLTF-barometern 6 (intervjuer med 5 länsbor). I vårens undersökning upprepas frågorna från undersökningarna före försöket. Frågorna har bara anpassats till att gälla hur man beter sig istället för att som tidigare fråga hur man tror att man kommer att bete sig under försöksperioden. Jämförelser kan alltså göras med hur man trodde försöket skulle påverka resvanor och trafik och hur man faktiskt reser nu och upplever trafiksituationen. Eftersom många frågor har upprepats från de tidigare kunskaps- och attitydmätningar kan utvecklingen av länsinvånarnas kunskaper om och attityder till miljöavgifter/trängselskatt följas de senaste två åren. Undersökningen 6 har genomförts av Stockholms utrednings- och statistikkontor (USK) på uppdrag av miljöavgiftskansliet på stadsledningskontoret i Stockholm. Undersökningsansvarig på USK är Hans-Åke Gustavsson och projektledare på Miljöavgiftskansliet är Litti le Clercq. 1 Samhällsinformation AB/IFS (3) på uppdrag av Stockholms stad: Kunskapen om och inställningen till försöket med trängselavgifter mätning 1 2 USK på uppdrag av miljöavgiftskansliet: Attityder och kunskaper om försöket med miljöavgifter i Stockholms innerstad, januari 5. 3 USK på uppdrag av miljöavgiftskansliet: Stockholmsförsöket, kunskaps- och attitydundersökning, juni 5. 4 USK på uppdrag av miljöavgiftskansliet: Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket, december under kansliets rapporter i vänstermenyn 6 SLTF = Svenska Lokaltrafikföreningen 14

15 2 Undersökningens uppläggning och genomförande Målgrupp för undersökningen är invånarna i Stockholms län i åldrarna år. För att representera olika delar av länet har detta delats in i åtta områden. Grunden för indelningen är avståndet till innerstaden. Områdena framgår av följande karta där siffrorna förklaras av efterföljande beskrivning. 1. Södra innerstaden Församlingarna i Stockholm: Maria, Högalid, Katarina, Sofia utom södra Hammarbyhamnen 15

16 2. Norra innerstaden Församlingarna i Stockholm: Domkyrkoförsamlingen, Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Kungsholm, Sankt Göran samt Essinge församling. 3. Södra regioncentrum Församlingarna i Stockholm: Hägersten, Brännkyrka, Vantör, Enskede, Skarpnäck, Farsta, Skärholmen samt stadsdelen Södra Hammarbyhamnen 4. Norra regioncentrum Församlingarna i Stockholm: Bromma, Västerled, Vällingby, Spånga, Hässelby samt Kista. Kommunerna: Solna, Sundbyberg. 5. Norra regionhalvan, inre Kommunerna: Järfälla, Sollentuna, Täby, Danderyd, Lidingö. 6. Norra regionhalvan, yttre Kommunerna: Ekerö, Upplands Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Norrtälje. 7. Södra regionhalvan, inre Kommunerna: Nacka, Tyresö, Huddinge. 8. Södra regionhalvan, yttre Kommunerna: Värmdö, Haninge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Södertälje, Nykvarn. Samma undersökningsmetod har använts som i de tidigare undersökningarna. Det gör jämförelserna säkrare mellan dem. För att säkerställa ett tillräckligt antal svar i varje område gjordes ett slumpmässigt urval av lika många personer i vartdera området. Urvalet telefonnummersattes av Sifo som därefter genomförde telefonintervjuer per område, dvs. totalt 16 genomförda intervjuer. Svarsfrekvensen är 56,5 procent av nettourvalet på 2831 personer. Svarsfrekvenserna varierar mellan områdena från 52 procent till 62 procent. Svarsfrekvensen bedöms av Sifo som normal för motsvarande typ av undersökning. Hösten 4 nåddes svarsfrekvensen 58 procent och hösten 5 59 procent. För att säkerställa representativiteten i undersökningen har svaren efterstratifierats (vägts) med avseende på sammansättningen av kön, ålder och befolkningsstorlek i områdena. 3 Resultatredovisningen I föreliggande rapport redovisas de övergripande resultaten. Resultaten av vårens undersökning jämförs huvudsakligen med undersökningen hösten 5 men ibland även med undersökningen hösten 4. Svarsmönstren jämförs bl.a. mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper och mellan områden. En indelning görs i trafikantgrupper så att svaren kan jämföras mellan bilister och kollektivresenärer. Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning skall procenttalen omges med ett osäkerhetsintervall. För den totala svarsfördelningen som bygger på 16 genomförda intervjuer är det 95-procentiga konfidensintervallet vid procenttal kring 5 procent (då 16

17 intervallet är störst) +/- 2,5. Det innebär att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger mellan 47,5 52,5 procent vid procenttalet 5 procent. Motsvarande osäkerhetsintervall för grupper med 8 svar (män, kvinnor) är +/- 3,5 procentenheter. För svarsgrupper med svar (områden) är motsvarande osäkerhetsintervall +/-7 procent. Den statistiska osäkerheten påverkas alltså av antalet svar, men också av procentandelen. När den avlägsnar sig från 5 procentnivån och blir lägre eller högre, minskar osäkerhetsintervallets storlek. Vid jämförelser med 5 års undersökning är skillnader signifikanta vid jämförelser på totalnivå (16 svar) då procentskillnaden överstiger 3,5 procentenheter. Skillnader mellan områden ( svar) är signifikanta om procentskillnaden överstiger 1 procentenheter. 4 De som svarat I intervjuerna ställdes ett antal bakgrundsfrågor som beskriver de svarande. Det innebär att förutom genom urvalsuppgifter om bostadsort (kommun och område) kan undersökningen belysa svar från män/kvinnor, olika åldersgrupper, daglig sysselsättning, hushållssammansättning, utbildningsnivå, tillgång till bil samt politiska partisympatier. Svaren från invånarna i Stockholms stad representerar 42 procent av länsborna. Fördelningen av svaren på länets kommuner framgår av tabell 1. 17

18 Tabell 1. Andel svarande från respektive område samt andel av svaren i respektive område från olika kommuner Område Andel (%) Kommun Andel (%) i området Södra innerstaden 6 Stockholms stad 1 Norra innerstaden 11 Stockholms stad 1 Södra regioncentrum 15 Stockholms stad 1 Norra regioncentrum 15 Stockholms stad 64 Solna 21 Sundbyberg 15 Norra regionhalvan inre 13 Järfälla 22 Sollentuna 19 Täby 32 Danderyd 12 Lidingö 15 Norra regionhalvan yttre 13 Ekerö 12 Upplands Bro 1 Upplands Väsby 17 Sigtuna 14 Vallentuna 13 Österåker 12 Vaxholm 3 Norrtälje 18 Södra regionhalvan inre 11 Nacka 41 Tyresö 18 Huddinge 41 Södra regionhalvan yttre 16 Värmdö 11 Haninge 31 Nynäshamn 6 Botkyrka 24 Salem 5 Södertälje 21 Nykvarn 1 Fördelningen av svar på områden är nästan exakt samma som 4 och 5. Vissa skillnader finns i fördelning på kommun inom respektive område. Exempelvis utgör svar från boende i Österåker en lägre andel av norra regionhalvan yttre i år än förra året (21 procent). I södra regionhalvan yttre är svar från Haningebor en större andel i år än förra året då de utgjorde 23 procent av områdets svar. Fördelningen på män och kvinnor bland de svarande är liksom 5 helt jämn. Majoriteten är i aktiva åldrar. Var tredje är mellan år, var tionde under 25 år vilket är lika många som i åldersgruppen år. Var femte svarande tillhör ett enpersonshushåll, vart tredje hushåll består av två vuxna och något fler av hushåll med två vuxna med barn under 18 år. Jämfört med de svarande 5 är ålders och hushållsstorlek mycket lika. I årets undersökning är det ett par procentenheter färre barnhushåll. 18

19 Kön: Ålder: man kvinna Hushållstyp: 1 vuxen 2- vuxna 1 vuxen m barn <18 2- vuxna m barn <18 Sysselsättning: förvärvsarbete heltid förvärvsarbete deltid egen företagare studerande hemarbetande/barnledig pensionerad/sjukpensioerad Figur 1. Kön, ålder, hushållstyp och sysselsättning bland de svarande. Andel (procent). Bas=16 Varannan (5 procent) har universitets- eller högskoleutbildning. Två av fem (38 procent) har gymnasieutbildning medan övriga 11 procent har grundskola som högsta utbildningsnivå. De svarandes utbildningsnivå är jämförbar med de svarandes 5. Jämfört med den högsta utbildningsnivån i Stockholm i åldersgruppen år är andelen med eftergymnasial utbildning högre bland de svarande. I Stockholm är andelen (2) 48 procent jämfört med 64 procent bland intervjuade stockholmare. Frågan om partisympatier har formuleringen: Vilket politiskt parti skulle du rösta på om det vore val till riksdagen idag? Var tredje (32 procent) svarar vet ej och 1 procent vill inte uppge parti eller har inget parti de sympatiserar med. Det är fler än i de tidigare undersökningarna då var fjärde svarade vet ej. Även i de vanliga partisympatiundersökningarna finns en betydande andel som inte uppger partisympatier. Andelen som inte anger partisympati eller skulle rösta blankt är ofta kring procent. Vanligen är denna andel högre mellan valen och minskar ju närmare valen man kommer, vilket inte gäller denna undersökning. Av följande figur framgår att majoriteten av partisympatierna hos de 58 procent som angett partisympati ligger på den borgerliga sidan. 19

20 % centerpartiet moderaterna folkpartiet kristdemokraterna socialdemokraterna vänsterpartiet miljöpartiet annat parti Figur 2. Partisympatier, andel (procent) av dem som uppger parti. Bas=938 respondenter Den borgerliga övervikten är något lägre än i förra undersökningen. Andelen osäkra är emellertid betydligt större. 5 Kunskap om Stockholmsförsöket 5.1 Tillräckliga kunskaper Intervjupersonerna har själva fått bedöma sin kunskap om försöket. En stor majoritet, 82 procent, anser att de har tillräckliga kunskaper idag om vad försöket innebär. I undersökningarna har denna andel ökat ju närmare försökets start vi frågat. Hösten 4 var den 37 procent och hösten 5 61 procent. Det har naturligtvis att göra med den alltmer ökade uppmärksamheten och de informationskampanjer som intensifierades inför starten med trängselskatten den 3 januari % Ja Nej Vet ej Figur 3. Tycker du att du idag har tillräckliga kunskaper om vad försöket innebär? Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 Männen upplever sig i högre grad än kvinnorna tillräckligt informerade, 88 procent jämfört med 77 procent. I förhållande till 5 är kunskapsökningen större bland kvinnor

21 än bland män. När vi jämför med hösten 4 är ökningen bland kvinnorna betydligt större än bland männen. Redan då ansåg 49 procent bland männen att de hade tillräcklig kunskap jämfört med 25 procent av kvinnorna. Andelen som känner sig tillräckligt informerade överstiger 8 procent i åldersgrupperna över 25 år. Bland de yngre (18-24 år) upplever 69 procent idag att de har tillräcklig kunskap jämfört med i höstas då lika många tyckte att de har tillräckliga kunskaper som att de inte hade det. Personer med tillgång till bil anser sig något kunnigare om försöket än de som inte har tillgång till bil, 85 procent jämfört med 69 procent. Bland dem som passerade avgiftsgränsen med bil svarar 85 procent att de har tillräcklig kunskap om försöket. Det är obetydligt högre andel än bland dem som passerade med kollektiva färdmedel. Bland dessa anser 82 procent att kunskaperna om Stockholmsförsöket är tillräckliga. Kunskaperna om Stockholmsförsöket upplevs lika goda bland stockholmarna som bland övriga länsbor. Hösten 5 var kunskapen något större bland stockholmarna men skillnaden har utjämnats. 5.2 Kunskaper om försöket Ett antal frågor ställs i intervjun om kunskaperna om såväl målen för Stockholmsförsöket som om hur försöket skall utformas och tillämpas. 5 6 Vilka tider miljöavgifter\trängselskatt kommer att tas ut Försöket görs under en tidsbegränsad period Trängselskatt ska betalas av fordonsägaren inom 5 dagar efter passage Du kan betala via autogiro med lånad transponder En folkomröstning kommer att genomföras i Stockholms kommun 85 Stockholmsförsöket avslutas den 31 juli 6 Kollektivtrafiken är utbyggd under försöket Under hösten har byggts nya infartsparkeringar 58 Den utbyggda kollektivtrafiken fortsätter tom 31 dec Figur 4. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... Andel (procent) som känner till 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 % 21

22 Kunskaperna är idag mycket stora om tiderna för trängselskatt, att försöksperioden är begränsad och när fordonsägaren ska betala samt möjligheterna att koppla transponderns till autogiro. Något sämre är kunskapen om förändringarna för kollektivtrafiken. Sju av tio känner till att kollektivtrafiken är utbyggd under försöksperioden men bara knappt var fjärde känner till att den utbyggda kollektivtrafiken fortsätter året ut. För flera aspekter upplever något större andel av männen än av kvinnorna att de känner till dem. När det gäller vilka tider avgifter tas ut och hur snabbt de ska betalas är det ingen skillnad mellan könen. Kunskapen är sämst bland de yngsta (18-24 år) och varierar ganska lite emellan övriga åldersgrupper. Bilister 7, viket här innebär personer som gjort resor med bil veckan innan intervjun men inte med kollektiva färdmedel, uppger i något högre grad än de som företrädesvis använt kollektiva färdmedel 8 att de känner till vad Stockholmsförsöket innebär i ovanstående avseenden. Att kollektivtrafiken är utbyggd under försöket känner dock kollektivtrafikanter till i högre grad medan kunskapen att detta gäller året ut är lika dålig bland dem som bland bilister. Kunskaperna skiljer sig heller inte särskilt mycket mellan boende i Stockholm och boende i övriga länet. Störst är skillnaden mellan andel som känner till att det ska vara en folkomröstning i samband med valet, 88 procent jämfört med 84 procent i övriga länet. Kunskapen om att det skall ske en folkomröstning har ökat betydligt såväl i Stockholm som i övriga länet. Kunskaperna om försöket har genomgående varit stor hos bilister som sannolikt blir berörda av trängselskatt, dvs. de som redan innan försöket passerade avgiftsgränsen under avgiftstid. Bland vanebilister 9 är oftast kunskaperna större än bland vanekollektivresenärer 1. Särskilt gäller det start- och sluttidpunkt för Stockholmsförsöket och vilka tider avgift kommer att tas ut vilket 1 procent känner till. Kunskapen om kollektivtrafikens utbyggnad är större bland vanekollektivresenärer, även kunskapen om utbyggnaden av infartsparkeringar. För en person som varje vardag kör till och från innerstaden under rusningstrafik kommer kostnaden per månad att bli cirka 9 kronor. En fråga har ställt i alla undersökningar om man tror det kommer att kosta kr, 9 kr, 13 kr eller 18 kr. I maj 6 svarade nästan varannan rätt (48 procent) jämfört med två av fem (41 procent) hösten 5. Bland dem som svarade fel var det fler som trodde det skulle kosta mer än mindre än 9 kr. Som framgår av figur 5 nedan har kunskapen om kostnaden per månad för dem som passerar avgiftsgränsen under rusningstid in och ut ur innerstaden inte ökat särskilt mycket. Andelen som tror att det kostar mindre än det gör har minskat något. 7 Bilister = personer som gjort minst 5 resor med bil veckan före intervjun men inte mer än högst 1-4 resor med kollektiva färdmedel (653 personer) 8 Kollektivresenärer = personer som gjort minst 5 resor med kollektiva färdmedel veckan före intervjun men inte mer än högst 1-4 resor med bil (579 personer) 9 vanebilist = personer som gjort minst 5 enkla resor till, från eller genom innerstaden på vardagar med bil veckan föra intervjun (191 personer) 1 vanekollektivresenär = = personer som gjort minst 5 enkla resor till, från eller genom innerstaden på vardagar med kollektiva färdmedel veckan före intervjun (399 personer) 22

23 % kr 9 kr 1 3 kr 1 8 kr Vet ej Figur 5. Kunskap om kostnad per månad för den som varje vardag kör bil till och från innerstaden under rusningstid. (Rätt svar är 9 kr). Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas = samtliga 16 Den dåliga kunskapen är lika stor bland män och kvinnor. Det har den varit även tidigare. Den är heller inte större hos bilister. Både varannan bilist respektive kollektivresenär svarar rätt. Bland vanebilister är det faktiskt fler som svarar fel än bland vanekollektivresenärer. Vanebilisterna överskattar oftare kostnaden än tror att det kostar mindre än det gör. Bland vanekollektivresenärer är det tvärtom fler som underskattar kostnaderna. Av de förhållanden vi frågat om är fortfarande kunskapen om kostnaden sämst. 5.3 Källor till information Massmedia har hela tiden varit en viktig källa till information om försöket, framför allt tidningar. Mer än nio av tio uppger att de tagit del av information om försöket i tidningar, tre av fyra att de gjort det i TV. Det är högre andelar än tidigare. Många (79 procent) har också pratat med vänner och bekanta om försöket. Ju närmare Stockholmsförsökets start desto mer har det pratats mellan vänner och bekanta om försöket. 23

24 5 6 Tidningar 9 92 Pratat med vänner/bekanta TV Radio Internet/webbbplats Ringt/e-postat % Figur 6. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 Det är också fler än tidigare som aktivt sökt information via Internet. Sju av tio (71 procent) känner idag till att de kan få information genom Stockholmsförsökets webbsida. Hösten 5 var motsvarande andel 43 procent. Andelen som har sökt information om försöket på någon webbplats har fördubblats jämfört med i höstas. Hösten 5 kände ungefär var fjärde till Stockholmsförsökets kundtjänst. Idag gör nästan varannan det (47 procent). Det är större andel män än kvinnor som känner till Stockholmsförsökets webbplats och det är vanligare bland män att besökt webbplats på Internet. Fler män än kvinnor har ringt eller e-postad frågor om Stockholmsförsöket. Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de fått information via TV och det är fler kvinnor som sett informationstavlor i tunnelbana och buss. Det är inte konstigt eftersom fler kvinnor än män är kollektivresenärer. När vi jämför bilister och kollektivresenärer är de förra ofta lika männens svar medan kollektivresenärernas liknar kvinnornas. Tidningar följt av vänner och bekanta är de vanligaste två informationskanalerna i alla åldersgrupperna. Vänner och bekanta är vanligare bland yngre (-35 år) än bland äldre. Bland äldre får då TV en större betydelse som informationskälla. Internet är ungefär lika vanligt i åldersgrupperna under 55 år. Ytterligare ett antal informationskanaler har kartlagts. 24

25 5 6 Infotavlor vid infartsleder Infotavlor i T-bana och på bussar Infotavlor i staden % Figur 7. Hur har du hittills tagit del av informationen om Stockholmsförsöket? Har du tagit del av information genom... Andel (procent) 6 jämfört med 5. Bas samtliga = 16 Framförallt är det informationstavlor vid infarterna som uppmärksammats. Bland bilister har 46 procent lagt märke till dem, men även bland kollektivresenärer har många lagt märke till dem (36 procent). Mer än hälften (56 procent) av vanebilisterna har lagt märke till dem. Informationstavlor i tunnelbana och på bussar har dock uppmärksammats av få bilister jämfört med kollektivresenärer, 14 procent jämfört med 44 procent. Bland kollektivresenärer är detta obetydligt fler än hösten 5. Informationstavlor i staden har uppmärksammats mer av kollektivresenärer än av bilister. Sammantaget kan konstateras att de olika informationskällorna har nått ut till avsevärt fler länsbor nu när försöket pågår än innan, något som självklart kan förväntas eftersom annonser, reportage och informationskampanjer har varit fler. 5.4 Utbyggd kollektivtrafik Den 22 augusti startade Stockholmsförsöket med förstärkningar i kollektivtrafiken. Det har skett dels genom ett antal snabbusslinjer från ytterområdena till innerstaden och dels som ökad turtäthet i befintliga linjenätet. Hösten 5 ansåg var sjätte (16 procent) att deras möjligheter att resa med kollektivtrafiken därmed hade förbättrats. Vårens undersökning visar att var femte (21 procent) idag tycker att deras möjligheter har förbättrats. Andelen är nästan lika hög i Stockholm som i övriga länet. 25

26 ja nej vet ej % Södra innerstaden Norra innerstaden Södra Regionscentrum Norra regioncentrum Norra regionhalvan inre Norra regionhalvan yttre Södra regionhalvan inre 29 Södra regionhalvan yttre Figur 8. Den 22 augusti startade Stockholmsförsökets första steg med utbyggd kollektivtrafik. Tycker du att du därefter har fått utökade eller bättre möjligheter att resa med kollektivtrafiken? Andel (procent). Bas samtliga = 16 Störst förbättring upplever de som bor i den yttre regionhalvan där var fjärde anser möjligheterna förbättrats. Det gäller såväl i södra som i norra länet. Även i övriga delar av söderort upplever lika många förbättringar medan norrort bara gäller de yttre områdena. I flera av kommunerna i söderort är det stora andelar som tycker möjligheterna att resa med kollektiva färdmedel har förbättrats. I Värmdö 55 procent, i Nacka 37 procent och i Haninge 28 procent. I norrförorterna är andelarna högst i Österåker med 59 procent och Upplands Väsby med 37 procent. Kollektivresenärer har naturligtvis bättre reda på kollektivtrafiken än bilisterna. Var tredje bilist känner inte till om de fått förbättringar i sin kollaktiva trafik vilket är mer än tre gånger så hög andel som bland kollektivresenärer. Bland bilister som känner till det anser nästan lika många att det blivit bättre, vilket bekräftar kollektivresenärernas bedömningar. Kvinnor och män svarar i samma utsträckning att de märkt förbättringar. Det är heller ingen skillnad i olika åldersgrupper med undantag av gruppen år där fler säger sig ha lagt märke till förbättringar. I intervjun ställs också en fråga om man ändrat färdsätt från bil till kollektiva färdmedel efter den 22 augusti. Drygt var tredje åkte kollektivt redan tidigare, bland kollektivresenärer två av tre. Två av fem svarar att de åker bil i samma utsträckning som tidigare, bland bilister två av tre. 26