EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

ARSREDOVISNING "ismis EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska unionens finansinstitut

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS UPPGIFT Europeiska investeringsbanken har till uppglft att frärnja förverkllgandet αν den Europeiska Unionens mal genom att tillhandahâlia finansiering ρά läng sikt tili bärkraftiga investeringar. EIB betjönar Unionen EIB har upprättats genom Romfördraget. Medlemssta terna är dess kapitalägare. Finonsministrarna utgör dess rad. Banken erbjuder tjänster med mervörde - Tack vare sin granskning och sin upp följning αν investeringsprojekt och investeringsprogram. For att erhälla dess stöd mäste projekte n och programmée vara bärkraftiga i fyra vösentliga hänseenden: ekonomiskt, tekniskt, miljômâssigt och finansiellt. Varje investeringsprojekt granskas omsorgsfullt och följs upp ända tills det är slutfärt. - Tack vare sin finansiering. Genom sin längivning och sin förmaga att fâ fram αηηαη finansiell medverkan vid gar banken finansieringsmôjligheterna. Genom sin upplâning främjar banken de finansiella marknadernas utveckling äver heia Unionen. EIB erbjuder förstkiossiga villkor Bankens finansiella soliditet följer αν slyrkan och engogemanget hos kopital ägarno, αν oberoendet i yrkesutövningen och αν de tidigare framgängarna. Den ger tillgäng tili de bästa uppläningsvillkoren, vilka EIB later mottagarna αν dess lân dra fördel αν. EIB knyfer andrò partner tili sin verksamhet Den inriktning αν verksamheten som banken följer bestäms i nära samarbete med medlems staterna och Europeiska unionens a ndra institutioner. Dessutom samorbetar EIB nära med näringslivet och banksektorn liksom med de storo internotionella organisationer som är verksommo inom dess omräde. EIB drar tili sig en kvalificerad och multikulturell personal fron alla medlemsstaterna EIB far motivation genom sin direkte medverkan i uppbyggandet αν Europa.

Europeiska investeringsbanken 100, bd Konrad Adenauer L-2950 Luxemburg Tel. 43/9-1 - Fax 43 7/04 FTO/O-videokonferens 43 93 67 Kontor llalienska huvudavdelningen Via Sardegna, 38 1-00187 Rom Tel. 47 Ì 9-1 - Fax 42 87 34 38 FT320-videokonferens 48 90 55 26 Kontoret i Aten Avenue Amalias 12 CR-10557 Aten Tel. 3 220 773 - Fax 3220 776 Kontoret i Lissabon Avenida da Liberdade, 144-156,8 P-1250 Lissabon Tel. 3 42 89 89 - Fax 3 47 04 87 Kontoret i London 68, Pall Mall London SW1Y5ES Tel. 01 71 343 1200-Fax 0171 930 9929 Kontoret i M adrid Calle José Ortega y Casset, 29 E-28006 Madrid Tel. 43 1 13 40-Fax 431 13 83 Representationskonlor i Bryssel Rue de la Loi 227 Β-1040 Bryssel Tel. 2 30 98 90 - Fax 2 30 58 27 FT320-videokonferens 280 1 I 40

NYCKELTAL (miljoner ecu) 1995 1994 Tecknade konfrakt om finansiering... Ur egna medal Ur andra mede! I Europeiska unionen därav làn därav garantier 21 408 19 928 21 16 0 19 661 25 000 248 267 20000 15000 18 603 17 682 10000 18 603 17 656 5000-26 0 Ingângna Utanför Europeiska Unionen Afrika, Västindien och Stiliohavsomrâdet Sydafrika Medelhavsomràdet Central- och Osteuropa Latinamerika och Asien Under âret bevlljade Ιάη I Europeiska Unionen Utanför Europeiska Unionen 2 805 430 45 1 038 1 005 2 246 462 607 957 288 220 20000 I500C 25 664 22 819 looüo 23 071 20 335 2 593 2 484 5000 Utbetalningar 0 Utbetainingor Ur egna medel Ur andra medel 16 881 16 749 132 15 539 15 435 104 Upplänode medel I gemenskapsvalutor I andra valutor 12 395 10 774 1 622 14 148 10 994 3 154 Medel Utestôende Làn ur egna medel Garantier Finansiering ur andra medel Specialsektionen Läng-, medel- och kortfristiga Ιάη 114 696 331 3 492 87 079 106 087 361 3 783 83 673 Tecknat kapital per 31,12.1995 därav inbetalt eller att inbetala 62 013 4 652 57 600 4 321 Balansomslutning Reserver och örsresultot 12 302 10 135 Balonsomslutning 108 825 102 753 Anto/ anslöllda i banken 897 859

ARSREDOVISNING 1 995

ISBN 92-827-Ó309-9 Avslutad den 1 aprii 1996 2 mm DOVISNING EIB 1995

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS 38:E ARSREDOVISNING INNEHALLSFORTECKNING Sida EIB:s uppgift Presidentens översikt EIB; Europeisko unionens finansinstitut 1995: Översikt EIB tili tjänst för Europeisko unionens mài 7 10 I de nordiska Idnderna, liksom i hela Unionen, stöder EIB förverkligandet αν effektive kommunikotionsnät. Finansieringar 1 Europeisko Unionen Presentation αν gemenskapspolitikens olika syften Presentation αν finansieringarna land för land.. Finonsiering utonför Europeisko Unionen Afrika, Vöstindien och Stilla havet Medeihavslönderna Länder i Central- och Östeuropa Länder i Asien och Latinamerika 19 23 33 45 45 49 51 54 Uppiônode mede! EIBis upplâning ρα finansmarknaderna Likviditetsfärvaltning 55 55 62 EIBts beslutonde orgon och Funktion Beslutande organ EIBis funktion 63 63 67 Arsresultot och ôrsboksiut Balansräkning och bokslut De externa revisorernas berättelse Revisionskommitténs rapport 73 76 91 92 Bilogor Den ekonomiska bakgrunden Färteckning äver finansieringar Statistiska tabeller Noter tili läsaren 93 95 106 121 EIB 1995 - ARSREDQY "iwi 3

4 ^**EPOVISNING - EIB 1995

PRESIDENTENS OVERSIKT Mot bakgrunden αν en stagnerande ekonomisk tillväxt fortsatt e Europeiska invesferingsbanken under 1995 att substanfiellt medverka tili förverkligandet av Europeiska unionens prioriterade ekonomiska mài. Den totala utlaningen uppgick tili närmare 21,5 miljarder ecu och koncentrera des, i eniighet med EU:s och medlemsstaternas prioriter ingar, ρά uppbyggnaden av infrastrukture r och främjandet av nyinvesteringar inom industria och tjänstesektorn for att stödja den ekonomiska ulvecklingen. De omkring 200 större investeringsprojekt och investeringsprogram som EIB hjälpte tili att finansiera i medlemsstaterna under 1995 utgjorde ca 5% av de fasta bruttainvesteringarna inom "de femton" som helhet och väsentligt mer i regioner dar det ekono miska välständet inte är sä högt. Det beror pä att mer än tvà tredjedelar av utlaningen gi ck tili omraden med strukturella problem när det gäller utveckling och industriell omdaning, vilket aterigen understryker EIB:s prioritering av regional ekonom isk tillväxt och int egrering inom heia Unionen. Banken samarbetar nära med Europeiska gemenskapernas kommission sä att lânefinansiering via EIB och bidrag via unionens budget kan kombineras pà ett optimalt sätt. Detta samarbete kännetec knar ocksà vàr verksamhet utanför EU. I ett växande anta/ tredje länder stöder banken unionens bistânds- och samarbetspolitik med hjälp av langfristig utiàning. Genom att stalla mer än 2,8 miljarder ecu till förfogande i omkring sextio sàdana länder medverkade banken, liksom under tidigare är, tili att främja en varaktig utveckling i länderna. Huvudinriktningen for utlaningen har varit alt skapa tatare kommunikationer med Unione n, att förbättra befolkningens levnadsvillkor och att uppmuntra samriskprojekt, där lokala aktörer samverkar med företagare frön Unio nen. Für att uppnä des sa résultat har banken gätt fram efter fyra huvudlinjer: För det första har vi lagt ner mycket arbete pä att identifiera sunda projekt som uppfyller reella ekonomiska behov. De sektorer som bankens finansiering främst in riktas pä är infrastrukturer för kommunikationer och energi som bildar stara nätverk over heia Europa, miljöskydd, särskilt i storstadsomrädena, samt industria, vars konkurren skraft är av avgörande betydelse för vor framtid. Bankens ätgärder inom dessa se ktorer syftar tili att bygga upp ett tatare sammanknutet Europa och att längsiktigt främ ja högre tillväxt och ökad sysselsättning inom Unionen. För det andrò har EIB fr amgängsrikt fuligjort ett anta/ uppdrag som anförtrotts banken inom ramen för speciella EU-politiska mäl. Banken har tili exempel varit särskilt aktiv när det gäller finansieringen av smä o ch medelstora företag och transeu ropeiska nät (TEN). Bäda dessa sektorer är av avgörande betydelse för tillkomsten av arbetstillfä llen och för en balanserad fördelning av kapitalinvesteringarna inom EU. Inom ramen för sitt "särskilda utläningsfönster för TEN-projekt" har EI B redan ätagit sig att finansiera sju tton av de tjugofyra prioriterade nätprojekt som fastställdes av Europeiska rädet i Es sen, och de övriga granskas för närvarande av banken. Banken har ocksä hjälpt tili med att stödja projekt och program som avser hell nya EU-mäl. Inom medlem sstaterna har EIB st att freds- och försoningsinitiativet pä Nordirland och i de sex angränsande grevskapen i republiken Irland, framför allt genom län avsedda för smä och medelstora företag. Banken har ocksä stat t äteruppbyggnadsarbetena i vissa omräden pä Madeira och i Piemonte som drabbats av naturkatastrofer. Utanför EU har banken statt projekt som syftar tili att störka fredsprocessen i Mellanöstern samt äteruppbyggnads- och utvecklingsprogrammet i Sydofrika. EIB 1995 - ÄRSREDOVI^Jiy^ 5

Samtidigt har banken för det tredje utvecklat ett ännu närmare samarbete med det europeiska banksystemet. Tillsammans har vi utnyttjat vàri samlade expertkunnande när det gäller gemensamma och förmedlade finansieringsaktivitet er. V i har ocksa arrangerai garantipaket för större projekt och därigenom kunnat erbjuda inifiafivfagarna skräddarsydda lösningar. Men det kanske bästa exe mplet ρά samarbetet mellan EI B och bankvärlden är utnyttjandet av bankens globala Ιάη för smà och medelstora projekt som genomförs av smà och medelstora företag eller av lokala myndigheter. Bora under 1995 künde EIB via globala Ιάη och i samarbete m ed ett brett urval europeiska banker hjälpa tili Ott finansiera över 12 000 projekt i smà och medelstora företag samt omkring 2 000 infrastrukturprogram inom den offentliga sektorn, särskilt program för förbättrat miljöskydd. Som världens störs ta icke-statliga lântagare vidareutvecklade EIB slutli gen under 1995 sina upplàningsmetoder i syfte att bredda resurserna och skydda sig mot räntefluktuationer. Banken ökar därigenom sin flexibilitet och förmäga att utnytfja valuta-, produkt- och konsortiemöjligheter. Samtidigt har banken ocksa, som en följd av slutsatserna vid Europeiska ràdei i Madrid i december 1995, skapat ett viktigt prejudikat tili förmän för den kommende gemensamma valutan genom att för all sin nya upplóning garantera tecknarna konvertering eniigt principen en euro mot en ecu. Bankens framgóngsrika medverkan i den europeiska integrationsprocessen har möjliggjorts genom de ss förankring i en stark finansiell bas, genom stödet fràn dess ledningsfunktioner och genom den erfarenhet och det yrkeskunnande som bankens personal bidrar med, en personal som representerar en stor yrkesbredd och som rekryterats fràn alla medlemsstaterna i Unionen. Jag vili uttala ett särskilt tack tili personalen, pò alla nivâer, för dess mâlmedvetenhet och hängivenhet, som är den bästa garantin för att EIB ska ll kunna fortsätta att positivi mota de utmaningar som väntar i morgondagens Europa. Sir Brian Unwin Bankens president och styrelseordförande OVISNING - EIB 1 995 6 MMIUi

EIB: EU ROPEISKA UNIONENS FINANSINSTITUT Europeiska investeringsbanken har som Europeiska unionens finansinstifut fill uppgift oft bidra tili medlemsländernas integration, balanserade utveckling och ekonomiska och sodala sammanhâlining. Banken lànar därför upp stara kapitalvolymer pa marknaderna, som sedan utnytfjas for att pà sà fôrmànliga vilikor som möjligt finansiera investeringar som överensstämmer med unionens mài. Utanför Unionen genomför EIB de finansiella delarna av de avtal som slutits inom ramen för Europeisk a unionens politik för bistónd och utvecklingssamarbete. 1995: OVERS! KT Under 1995, i ett fortsatt svârt ekonomiskt läge, uppgick den totale finonsieringen tili följd αν ingângna avtal till 21,4 miljarder ecu (') (19,9 miljorder 1994). Denno aktivitetsökning ρά ungefär 7,5% bekräftor EIB:s formàgo Ott finansiera inves teringar som svoror mot EU:s prioriterade mài. Ingângna avtal fördelor sig ρά 18,6 miljarder tili projekt inom Europeiska Unionen (+5,2%) ocfi 2,8 miljarder tili projekt utanför Unionen (+24,9%). Finansieringsâtagandena för den storo möngd investeringsprojekt som förelodes EIB för bedömning under verksomhetsöret uppgick tili 25,7 miljarder (22,8 miljarder 1994), varav 23,1 miljarder för projekt i medlemslönderna. Utbetalningarna tili förmän för investeringar uppgick tili 16,9 miljarder (15,5 miljarder 1994), varav 15,8 miljarder i medlemslönderna. Med hönsyn tili bankens betydande tillgöngar αν likvida medel, som framför allt berodde ρά omfottande âterbetalningor αν Ιάη, uppgick upplâningen ρά kapitalmarknaderna till 12,4 miljarder (14,1 miljarder 1994). Mer ön 86% αν denna kapitalanskaffning utgjord es, efter svappar, αν gemenskapsvalutor, varav nörmare fiölften bestod αν italienska lira och tyska mark. Utbetalningar, slutna avtal och beviljade finansieringar (1986-1995) 30 000 25 000 20 000 - -ff 15000 10 000 ^ :Jii 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 Utbetalningor HH Slutna Gvtal I Beviljade finonsieringar Vid verksamhetsòrets slut 1995 uppgick utestàende Ιάη αν egna medel till 114,7 miljarder, dvs. 185% αν det tecknade kapitalet (106,1 miljarder i slutet αν 1994); den totala upplâningen uppgick till 87,1 miljarder (83,7 miljarder i slutet αν 1994). Balansomslutningen var 108,8 miljarder (102,8 miljarder 1994). ) Om inte annat anges ör samtiiga uppgifter i denna redovisning uttryckta i ecu, avrundat till narmaste miljon. Tabell 1: Finansiering (slutna avtal) under 1995, 1991-1995 och 1986-1995 Fördelning enligt medlens Ursprung och projektlokalisering (miijoner ecu) 1995 1991-1995 1986-1995 miijoner ecu % miljoner ecu % miijoner ecu % Inom Europeiska Unionen 18 603 86,9 84 626 90,6 131 550 91,9 Vorov làn 18 603 86,9 84 475 90,5 131 161 91,6 Varav garantier 151 0,2 389 0,3 Utanför Europeiska Unionen 2 805 13,1 8 751 9,4 11 659 8,1 Varov egna medel 2 557 11,9 7 889 8,4 10 135 7,1 Varav riskkapital 248 12 862 0,9 1 525 11 Totolt 21 408 100,0 93 377 100,0 143 209 100,0 EIB 1 995 ÖVERS44J, 7

INOM EUROPEISKA UNIONEN FORTSAF STÖD TILL INVESTERINGAR Lân beviljades i alla femton medlemsländer med sammanlagt 18 603 miljoner (17 682 miljoner 1994). EIB bidrog därmed under âret till att ett brett spektrum αν investeringar künde genomföras, som totalt belöpte sig pò 53 miljarder eller mer än A% αν de fasta bruttoinvesteringarna i Unionen. Betydande lânevolymer beviljades i Osterrike, Sverige och Finland redan under desso länders första mediemskapsâr, ett résultat αν bankens intensiva förberedelsearbete. En märkbar ökning αν aktiviteten noterades i Tyskland, Irland, Portugal, Italien och Luxemburg. 1 de övrigo länderna vor verksamheten ontingen oförändrad eller svagt minskonde. EIB finansierade slutligen olika projekt αν intresse fär Europeiska Unionen i bl.a. Norge, Island och Marocko. PRIORITERINGEN AV DEN REGIONALA UTVECKLINGEN BEKRÄFTAS: 12,1 MlUARDER 1995 Finansieringen αν investeringar som bidror tili regional utveckling och tili att stärka den ekonomiska och sociala sommanhâllningen utgjorde mer än tvâ tredjedelar αν utlâningen under verksamhetsâret. Desso investeringar, som finansieras genom individuella eller globala lân, koncentrerode sig till omrâden som är berättigode till stöd frân gemenskapens strukturfonder, i huvudsak sammonhàllningslânderna och de ostro delstoterno i Tyskland. Se dan reformen αν strukturfonderna ägde rum 1989 och i samverkan med bidrogen frân gemenskapen hör EIB be viljat 71 miljarder i finansiering för att möjliggöra investeringar pâ cirka 212 miljarder i de regionala utvecklingsomrâdena. BETYDANDE ENGAGEMANG TILL STÖD FÖR DE TRANSEURÖPEISKA NÄTEN: 7,3 MlUARDER 1995 EIB fortsa tte att finansiera effektiva och sommonhängonde nät som är väsentliga för handel och utbyte inom gemenskopen. Linder verksamhetsâret beviljade banken, som anpassat sina lânevilikor till de speciella förhällonden som gäller för desso investeringar, 7,3 miljarder tili nät för transport (mark- sjö- och lufttronsport 5 256 miljoner), telekommunikationer (885 miljoner) och energiöverföring (gasledningar och högspönningsledningor 1 171 miljoner). Sedan 1991 hör banken stöllt co 32 miljarder tili förfogande för sâdana projekt, dvs. nöston 40% αν den sammanlagda utlâningen, vilket gör EIB til i den frömsto bankfinansieringsköllon för större projekt i de fiesta medlemslönderno. EIB ör direkt engagerad i strövandena att förse Europa med infrastrukturer inför nästa ârtusende. Detta gäller i synnerhet de transeuropeiska nöten och speciellt de nät som αν Europeiska râdet i Essen definierats som prioriterade. För desso hade banken i slutet αν 1995 godkönt finansieringsâtaganden pâ sammanlagt 7,6 miljarder. ETT BESTÀENDE INTRESSE FÖR MIUÖSKYDDET: 6 MlUARDER 1995 EIB ör uppmörksom pâ hur de projekt som banken finansierar pâverkar miljön och bedriver ocksâ en omfattande finansieringsverksamhet tili förmän för projekt som direkt bidror tili att minska miljöföroreningarna och förböttro livskvaliteten, sörskilt i stöderno. EIB hör under de senaste fem âren anslagit nöstan 22 miljarder tili fiera tusen investeringar inom vattenoch ovfollshontering, ofta pâ regional eller lokal nivâ, och tili ätgörder för att begrönso miljöskadliga utslöpp, frömst luftföroreningar, frân industriella processer och energifromstöllning. Banken hör samtidigt fortsatt att ge finansiellt stöd för ökod livskvalitet i storstöderna genom att finansiera en utbyggnad αν kollektivtrafiken och program för stadsförnyelse i fiera stöder. 8 ^SREDOVISNING EIB 1995

For Ott stärka den ekonomiska aterhämtningen stöder EIB fortlöpande företagens anpassning tili den internationella konkurrensen och den teknisko utvecklingen. 1995 finansierode bonken cirko 12 000 smô och medelstora företog med totalt 3 miljorder och lät 4 400 αν dessa företag komma i âtnjutande αν den räntesubvention frön gemenskapen som införts i sysselsättningsfrämjande syfte. Dessutom beviljodes Ion tili större företag inom industri och tjänstesektorn med sammanlagt 1,6 miljarder. STÖD TILL SMÂ OCH MEDELSTORA FÖRETAG FÖR ATT FRÄMJA KON KUR- RENSKRAFT OCH SYSSELSÄHNING: 4,6 MlUARDER 1995 UTANFÖR UNIONEN 2,8 MlUARDER FÖR ΑΠ FRÄMJA UTVECKLING OCH FRED Tabe!! 2: Belopp och geogrofisk fördelning αν siutno ovtal (miljoner ecu) 1995:19 927,5 1994:19 611,4 belopp % belopp % 6Ó5 3,6 Belgien (BE) 615 3,5 825 4,4 Denmark (DK) 850 4,8 2 715 14,6 Tyskland (DE) 2 408 13,6 525 2,8 Grekland (GR) 535 3,0 2818 15,1 Spanien (ES) 3012 17,0 2 207 11,9 Frankrike (FR) 2 477 14,0 327 h8 Irland (IE) 291 1,6 3 435 18,5 Italien (IT) 3 100 17,5 79 0,4 Luxemburg (LU) 5 319 1,7 Nederländerna (NL) 400 2,3 242 1,3 Österrike (AT) 90 0,5 1 232 6,6 Portugal (FT) 1 1 10 6,3 179 1,0 Finland (Fl) 60 0,3 273 1,5 Sverige (SE) 15 0,1 2 244 12,1 Förenade kungariket (GB) 2 455 13,9 519 2,8 Övriga (') 261 1,5 18 603 100 Inom Unionen 17 682 100 430 15,3 Afrika, Västindien och Stillo havet 462 20,6 45 1,6 Sydafriko 1 038 37,0 Medelhovsländerna 607 27,0 1 005 35,8 Central- och Osteuropa 957 42,6 288 10,3 Asien och Latinamerika 220 9,8 Den finansiering som beviljodes i över 60 Partnerländer inom ramen för Europeiska unionens politik för biständ och utvecklingssamarbete uppgick tili 2,8 miljarder. Finansieringen frömjar en hâllbar utveckling i mottagarlönderna och stöder pâgôende strövonden tili fred och stabilitet ρά oliko häll i vörlden, bland annat i Mellanöstern och Sydafriko. 1 Centraloch Osteuropa bidrar lânen till ett fortlöpande nörmande mellan desso lönder och Unionen och tili Ott förberedo deros onslutning. 1 Medelhovsomrädet beviljos lânen i perspektivet αν portnerskop mellan desso lönder och Unionen, φ I Afrika, Västindien och Stillahovsomrâdet syftor investedngorna tili ott byggo ut bosinfrostrukturerna och utvecklo industrin. Φ Slutligen somfinonsieror EIB i ett vöxande ontol lönder i Asien och Latinamerika projekt αν ömsesidigt intresse som bidrar tili ett nörmande mellan desso lönder och Europeiska unionen. Medelhovslän ^ derno AVSländerna och Sydafriko Ovriga 2 805 100 Utonför Unionen 2 246 100 (') Projekt αν europeiskt intresse utonför medlemsstaternas territorier (punkt 5d sid. 122). EIB 1 995 Ç

EIB...till tjänst for Europeiska unionens mal Ar 1995 utmärktes av Österrikes, Finlands och Sveriges inträde som medlemmar av Unionen och av Europeiska investeringsbanken. Finansieringsverksamheten kam snabbt i gòng i dessa ländertack vare de kontakter som etablerats redan tidigare /'nom ramen föravtaletom Europeiska ekonomiska samarbetsomràdet (EES). Det makroekonomiska läget var under verksamhetsâret instabilt och ibiand besvärligt, och utmärktes i början av äret av en pe riod med valutaturbulens, fäijd av en tiiltagande avmattning av tillväxten trots den ailmänna tendensen tili räntesänkning. Europeiska rädets beslut den 15 och 16 decomber 1995 i Madrid att godkänna scenariot fär införandet av den gemensamma valutan, euren, och fastslà 1 januari 1999 som begynnelsedatum fär den tredje etappen av den ekonomiska och monetära Unionen definierar ramen fär unionens och medlemsstaternas ekonomiska och finansiella politik under de kommende àren. Efter ett òr under vilket EIB varit en aktiv partner i mango hoppingivande strävanden tili fredoch utveckling, ärgrunden lagd fär färnyade àtaganden frân unionens sida avseende länderna i Central- och Osteuropa, Medelhavsomràdet och Afrika. UNDER 1995 UTÖKADE EIB SIN FINANSIERINGSVOLYM.....OCH DELTOG AKT!VT I BESLUTSFAnANDET INOM UNIONEN ^3enom sin verksomhetsvoiym och specifiko uppgift är EIB en viktig partner i byggandet αν Europa. Därför engageras banken i allt större utsträckning i förberedelserna och genomförandet αν beslut som fattas inom ramen för gemenskapens politik. Detta förhällande kommer tili uttryck i det nära samarbete och de goda förbindelser banken upprätthäiier med andra institutioner och beslutande organ inom Unionen. Dessa relationer har under âret fördjupats och lett tili att bankens ordförande har deltagit i rädets sammanträden för att presenterà och försvara EIB:s stândpunkt, särskilt vad gäller finansieringen αν de transeuropeiska nöten och gemenskopsgarantierna för verksamheten utanför Unionen. Dörutöver har Presidenten och hans kollegor i direktionen deltagit i ett stört antal informations-, koordinations-, och planeringsmöten med representanter för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet, särskilt de parlamentsutskott som ör nörmast berörda αν EIB:s aktiviteter. Desso oliko kontakter, liksom de kontakter som öger rum biloterolt mellon banken och myndigheterno i medlemsstoterna, gör det möjligt för banken Ott ρά bösto sött uppfyllo sino âliggonden i unionens tjänst. Som engogerod oktör i de ekonomiska och finonsiello förbindelserno ρά internotionell nivâ har banken deltagit i ett antal konferenser ρά ministernivâ, t.ex. det ekonomiska toppmötet för Mellanöstern och Nordafrika (Amman), Europo-Medelhovskonferensen (Barcelona), Europeiska miljökonferensen (Sofia) samt de ledonde internotionella finonsinstitutens ärsstömmor, t.ex. Vörldsbonken och Europeiska banken för öteruppbyggnod och utveckling. Under det gängno âret künde EIB stödjo en allt större volym sundo, lângsiktigo investeringor uton att göro ovkoll ρά sino högo kvolitetskrav. Banken reogerode snabbt ρά de oliko faktorer som pâverkode verksomheten - utvidgningen αν Europeiska Unionen, de ökode uppdrogen utanför Unionen och de sjunkonde röntorno. Den anpossode sig tili de nyo förutsöttningorna genom att vidto orgonisotoriska föröndringor och onposso sitt utbud och sino lânevilikor för att öko bankens operotionella effektivitet. Den utveckling som inleddes 1995 kommer sonnolikt att hâllo i sig ρά medellâng sikt med, redan inom kort, föröndringor som föronleds αν införandet αν den gemensamma valutan och den fortsotto utvidgningen. I detto perspektiv och i ett ekonomiskt löge som kröver att tillväxten och sysselsättningen ägnos speciell uppmärksomhet, kommer EIB att fortsätto att verko för en harmonisk utveckling αν Europeiska Unionen. 10 4^.EP0VISNING - EIB 1995

Den 15 och 16 december 1995 antog Europeiska râdet i Madrid scenoriot för införandet αν den gemensamma valutan, euren, och bekräftade att den tredje etappen αν den ekonomiska och monetära Unionen skall inledas den 1 januari 1999. Rodet underströk betydelsen αν en höggradig konvergens ekonomierna emellan, en förutsättning för den ekonomiska och monetära unionens framgang. Rodet anslöt sig tili kommissionens anolys, dar det understryks att "alla onsträngningor och alla fromsteg i den konvergensprocess som skall ledo till den monetära Unionen bidrar reden nu tili att mildro konsekvenserna αν volutafluktuationerno och tili att inrätta en sund mokroekonomisk rem som främjor tillväxten och skopondet αν orbetstillfällen". Europoporlamentet välkomnode för sin del i en resolution om den ekonomiska och monetära Unionen αν den 30 november 1995 initiativ som syftor tili att inför införondet αν den gemensamma valutan stärke konvergensen och stabiliteten inom den ekonomiska och monetäre Unionen genom större överensstämmelse mellon medlemsstoternas budget- och Valutapolitik. Samtidigt begärde Europoporlamentet en intensifiering αν strukturstödsätgärderno för att undvika Ott införondet αν den gemensamma valutan förvärror de regionale skillnoderna. Liksom alle andre ekonomiska oktörer kommer EIB Ott i mycket stor utströckning beröros αν övergängen tili den tredje etappen αν den ekonomiska och monetäre Unionen och de konsekvenser och onpassningor den kommer att medföro. I sin ständige sträven att stödja en hormonisk utveckling αν unionens oliko regioner kommer EIB att möte mànga nyo utmaningor. Banken kommer att behöva utvecklo sin verksomhet i de oliko medlemsländerno Uten hänsyn tili om de tillhör volutounionen eller inte. Den mäste ocksä beakto de legitime intressena hos de länder som her för avsikt Ott söka intröde i Unionen genom att underlötta integrotionen αν deros ekonomier och pä sä sött fullföljo den verksomhet som bonken bedrivit sedan fiero òr. Den ekonomiska och monetäre Unionen kommer vidore att resulterò i ett verksomhetsfält som är väsentligt öppnare för bankoktiviteter och ny finansieringsteknik. EIB kommer uton svärighet att onpossa sig tili denno nya dimension tack vere sin erforenhet bòde αν utlôningsverksomhet i Europa, bonkens noturligo geogrofisko omràde, och αν upplôningsverksomhet över helo vörlden. Under de gângno ôren har EIB olltid frömjet användningen αν ecun. Banken her t.ex. varit den ledande emittenten ρά de internotionello morknaderna och vor en αν grundorna αν det multilaterale cleoringssystemet. Den jämförelsevis ringe intresset för internotionella emissioner i ecu her noturligtvis päverkot EIB. Genom äterbetolningar αν ecu-länen, sävöl vid utsatt datum som genom förtido inlösen p.g.o. de fallende röntorno, men ocksä genom att banken behällt sino företogscertifikatprogram och andre skuldförbindelseprogrom i ecu, förfogode EIB under 1995 över en betydonde volym likvido medel. Pä sä sött künde banken tillgodose den store efterfrägen pä utbetolningor i denno voluto, vilket gjorde att ecun, med en ondel pä 11,8%, vor den tredje största Valuten för utbetolningar. Under desso omstöndigheter künde EIB begrönso sin uppläning i ecu till 400 miljoner mot 300 miljoner 1994. I slutet αν 1995 uppgick EIB:s uppläning i ecu till nöre 9 miljorder, dvs. mer ön 10% αν den totale portföljen. EIB kommer noturligtvis att stöllo sin erforenhet αν användningen och främjendet αν den europeisko valutan tili förfogonde för euron. Ett exempel hörpä är en emission i börjon αν mors 1996 αν ett län i ecu (500 miljoner), vid vers inlösen poriteten en euro för en ecu för försto gängen införs, vilket ur investerarnos synpunkt ger en stor tronsparens. DELAKTIG I ÖVERGÄNGEN TILL TREDJE ETAPPEN AV DEN EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN 1999... KOMMER EIB ΑΠ DRA FÖRDEL AV SIN ERFARENHET AV FINANSIERING PÄ EÜROPEISK NIVÄ... OCH AV DET FAKTUM ΑΠ BANKEN ALLTID ANVÄNDER EN OCH SAMMA BERÄKNINGSENHET 1958 EIB:s beräkningsenhet: 0,88867088 gram rent guld 1974 Beräkningsenheten definieras som en korg med nio volutor Eurco, en sommansott valuto, används för upplàningen 1979 Ecun blir beräkningsenhet 1995 Europeisko rodet i Modrid; beräkningsenheten skall benämnos euro och poriteten fostsiàs till 1 ecu = 1 euro EIB 1995 - EIB TILL TJÄNST FOR EUROPEISKA U ΝIΟ Ν E

EIB OCH DE TRANSEUROPEISKA NÀTEN December 1992: Edinburgh-ordningen: Ytterligare 7 miljarder i Ιάη for ett fiundratal projekt; December 1993: Vitboken cm "Tillväxt, konkurrenskroftoch sysselsäftning"; December 1994: definition αν 24 prioritercde TEN. EIB inrättor ett "särskilt utläningsfönster for TEN"; December 1995: Tretton finonsieringor beviljode. Elva projekt godkändo eller under utredning. Finansiering αν transeuropelsica nätprojekt for transport (1991-1995 17 miljarder) 6000 5 000 4 000 3000 Mellan 1991 ocfi 1995 har EIB, sasom ledande bankfinonsieringskälla för infrastrukturprojekt i flertalet medlemsländer, beviljat cirka 23 miljarder i Ιάη för infrastrukturer för transport (se sid. 27) och energiöverföring (se sid. 32) αν intresse för gemenskapen, tili vilka kan öggas 9 miljarder för telekommunikationsnöt. Tillsammans utgör detta ca 40% αν finansieringen i Unionen under perioden. Strövan att frömja integrationen i Unionen genom Ott definiero och snabbt förverkliga tronseuropeiska nöt (TEN) - fjorton inom transportsektorn och tio inom energisektorn - har inneburit att EIB fâtt en allt viktigare roll att spela. I slutet αν 1995, d.v.s. ett òr efter det att Europeiska rödet i Essen definierat 24 prioriterade TEN, hade alla dessa nätprojekt bedömts αν EIB och tretton αν dem hade beviljats finansiering. Vad göller de högprioriterade projekten hade EIB fram tili början αν aprii 1996 beviljat Ιάη ρά 4,5 miljarder ecu (αν 5,8 miljarder i finaniseringsótaganden) till nio αν de fjorton tronsportprojekten och 520 miljoner ecu (αν 1,8 miljoner i finansieringsâtaganden) till fyra αν de tio projekten inom energisektorn. Ρά transportomrâdet omfattar de finansierode investeringorno den fasto förbindelsen mellan Danmark och Sverige och ett por ovsnitt αν "den nordiska triangeln", nömligen jörnvögsoch landsvögskorridoren Abo - Helsingfors - Sonkt-Petersburg i Finland och jörnvögsavsnittet Molmö - Göteborg. Vidare ingör de fronska och belgisko avsnitten αν höghastighetstäglinjen Paris - Bryssel - Köln - Amsterdam - London (TGV-PBKAL), det itolienska avsnittet αν örnvögsförbindelsen "Brenneraxeln", den irlöndska jörnvögskorridoren Cork - Dublin - Beiast, sjötransportdelen αν kombitransportkorridoren Irland - Förenade kungariket - Benelux, motorvägsförbindelserna Portugal - Spanien - Aten - Korint och Katarini - Kidi i Grekland samt den internationella flygplatsen Malpensa utanför Milano. Inom energisektorn göller EIB:s finonsieringsverksamhet bl.a. sammonkopplingen αν de portugisiska och spansko gasoch elnöten samt naturgasledningar mellan Maghreb - Europa och Ryssland - Europa. Sem ett komplement tili sine insatser tili förmän för högprioriterade projekt har EIB i alla de europeiska lönderna fortsatt och utökot sitt stöd för förverkligondet αν en läng rad TEN- Drojekt, vars betydelse för integreringen och sysselsöttningen i Europa ör minst lika stor. Melan 1993 och 1995 uppgick finansieringorno tili 11,5 miljarder (se kartan sid. 26). 2000 I 000 Til Järnvägar in Vägar 91 92 93 94 95»J Särskildo anlöggningsarbeten Η Hamnar, flygfölt och kombilransporicenler De möjligheter som stölls tili förfogande genom det "särskildo utläningsfönster" för TENprojekt, som inrättades 1994 och fromför allt utmörks αν möjligheten att erbjuda finansiering över mycket longa perioder och med làngo omorteringsonstând (se àrsredovisningen 1994 sid. 12) har redan tillömpats för höghastighetstäglinjer i Belgien (PBKAL) och vid Medelhovet samt för den fasta förbindelsen över Öresund, och används för nörvoronde för finansieringen αν höghastighetstäget TAV Rom - Neapel och förbindelsen London - Kanaltunneln. EIB har utströckt sin verksamhet tili att omfatta ocksâ lönderna i Central- och Osteuropa för att stärka de organiska banden mellan dessa länder och Unionen inför deras anslutning. Banken ögnor sörskild uppmärksamhet ât finansieringen αν de viktigaste väg- och järnvögsförbindelserna, t.ex. jörnvögsförbindelsen Berlin - Warszawa, Berlin - Prag - Wien och Trieste - Ljubliana - Budapest samt αν flygtrafikkontrollsystem för heia detta omrâde. Sedan 1993 har Ιάη ρά över en miljard ecu stöllts till förfogande för de stora kommunikations- och energinöten i denno del αν Europa. 12 OVISNING EIB 1 995

De transeuropeiska näten bidrar ρά ett ανgörande sätt till att stärka den ekonomiska aktiviteten, tili att skopo nyc orbetstillfällen och tili ottökc integrctionen i Unionen. Europeisko râdet i Madrid noterade de framsteg som gjorts ρά detta omrâde och uppmonode à ena sidan Europeis ko unionens rôd och Europaparlamentet att snarast genomföra den lagstiftning som är nödvändig, à andrò sidan medlemsländerno att ge högsto prioritet tili fötverkligondet αν prioriterode TEN. Slutligen uppmonode Europeisko râdet finonsministerrâdet att fotta nödvändigo beslut för Ott underlätto finonsieringen αν de transeuropeiska nöten. I eniighet med Europeisko râdets beslut i Essen (december 1994) hör EIB engogerot sig stärkt i finonsieringen αν de europeisko infrostrukturnäten, särskilt de nät som betecknots som prioriterode (se inromod text sid. 12, korto sid. 26 och förteckningen över projekt sid. 95). I slutet ov 1995 hode somtligo desso nät omfottots ov ontingen ett finonsieringsätogonde eller utredning fron bankens sido. Nio ov de fjorton prioriterode tronsportnäten och fyro ov d e tio energinäten hode beviljots Ιάη. Genereilt sett hör EIB utökot det stöd som bonken sedon länge ger tili finonsieringen ov europeisko infrastrukturer för kommunikotion och energiöverföring. Genom att beviljo 7,3 miljorder i Ιάη 1 995 bidrog banken sòlundo till investeringor ρά ungefär 21 miljorder. EIB hör utnyttjot sin erforenhet när det gäller finonsieringen ov infrastrukturer för Ot t i betydonde omfottning onvöndo sig ov de spe - ciello möjligheter som "det sörskildo utlôningsfönstret" erbjuder. Desso möjligheter, som utmörks ov ott mycket löngsiktig finonsiering och lângo anstand med omorteringorno kon erbjudos, onvönds redon för oliko projekt. De kan ocksä tillömpos för projekt i somorbete med portnerlönder i Central- och Osteuropa och i Medelhovsomradet, samt för projekt ov tronseuropeisk koroktör ρά miljôvârdsomràdet (se Arsredovisningen 1994, sid. 12). Dessutom hör somorbetet och somverkan med Europeisko investeringsfonden (EIF), som hör vorit i verksomhet sedan juni 1994, utvecklats. M ed ett kap ital ρά 2 miljorder ecu, som tecknots αν EIB (40%), Europeisko Unionen (30%) och ett 80-tal banker i unionens femton lönder, hör EIF pò orton mönoder beviljot cirko 1,3 miljorder ecu i gorontiâtogonden för 27 TEN-projekt inom transport, energiöverföring och telekomm u nikationer som berör tio lönder i Europeisko Unionen (seocksà EIFis ârsredovisning). Genom ott delta i EIF och genom ott bidro tili genomförborhetsstudier ov o liko storo projekt försöker EIB ott ge med mer ön en solid finonsiering tili lögsta möjligo kostnad. lock EIB STÖDER SEDAN DECENNIER FÖRVERKLIGANDET AV DE STORA EUROPEISKA INFRASTRUKTURERNA.., BANKEN FINNS MED ÖVERALLT DAR DET BYGGS TRANSEUROPEISKA NÄT Alltsedon projektets börjon hör EIB vorit füllt engogerod i finonsieringen αν den fasta förbindelsen under Engelsko konalen och banken ör fortforonde en αν de frömsto finonsiörerno ov projektet. Porollellt med sin direkto insats hör banken slutit ett kreditovtol ρά 1,1 miljorder ecu för offörsbankers rökning och under deros garanti. I September 1995 instöllde byggherren röntebetolningarno, vilket ledde tili ott goron tierna togs i onsprök och ott krediten blev föremöl för förtido inlösen. Sedan dess deltor EI B, som medlem i den "Steering group" som bildots αν de viktigoste borgenörsbonkerno, oktivt i de förhondlingor som ska I leda till en omstrukturering och sonering αν byggherrens finonsiello situation. EIB;s mài ör oföröndrot: ott göro det möjligt för denna oumbörligo infrastruktur ott spelo sin roll füllt ut i den europeisko integrotionens tjönst. EIB OCH DEN PASTA FÖRBINDELSEN UNDER ENGELSKA KANÄLEN EIB 1995. EIB TILL TJÄNST FÖR EUROPEISKA UNIONENft,J^^ 13

vare kvaliteten ρά de projektutvärderingar som bankens agno tekniska, ekonomiska och finonsiella orbetslog utför spelar EIB rollen ov finonsieringskatalysotor som sommonför kapital frân andra källor, bade offentliga och privato, samt nationella bidrag och gemenskopsstöd, För att medverko tili en diskussion kring desso frâgor organiserade EIB i moj 1995 ett forum om den privato sektorns roll och behovet αν portnerskop med den offentligo sektorn (se nedon). FINANSIERINGEN AV INVESTERINGAR I MINDRE UTVECKLADE OMRÀDEN FÖRBLIR DET CENTRALA I EIB:S VERKSAMHET Europeisko râdet hör ρά nytt bekräftot nödvändigheten αν att voroktigt vidmokthàllo en hög grod αν konvergens mellon medlemsstoternas ekonomier. Denno konvergens mäste gô hand i hand med särskildo onsträngningor för att störko den ekonomiska och sociolo sommonhällningen i Unionen. Kampen mot orbetslösheten och kompen för lika möjligheter hör dörmed slogits fast som prioriterode uppgifter. I periodar med svog tillvöxt kon en utveckling αν de oliko regionerno och en utjömning ov skillnoderno mellon de rikoste och de minst gynnode boro âstodkommos genom en medveten politik, som orienterar bâde de privato och de offentligo investeringorna mot regioner med efterslöponde utveckling. Stödet tili investeringar i desso regioner ör en ständig ongelögenhet för EIB och dess frömsto uppdrog. Banken onslör tvö tredjedelor αν sin finonsiering tili detto öndomäl. Danno verksamhet öger rum i Greklond, Irland, Spanien och Portugal i nöro samorbete med strukturfonderno, i försto hand ERUF (E uropeisko ragionalo utvecklingsfonden) och sommonhöllningsfonden. De berökningor som gjordes i sombond med förberedelserno för den andrò etoppen ov gemenskopens strukturötgörder (progromperioden 1994-1999) visode tydiigt den förvöntode effekten ov EIB:s oc h strukturfondernos somlode insotser. Effekten ör speciellt mörkbar i sammonhöllningslönderno tack vare den fördubbling ov stödet i strukturpolitiskt syfte som sker mellon 1992 och 1999. I desso lönder och andrò mal l-omröden kon Subventionerna frön ERUF och sommon- Det första EIB-forumet "Att tillhondohälla infrastruktur den privato sektorns roll" Amsterdam, moj 1995 Som privilegierod partner för privato och offentligo finonsinstitut som finonsieror storo infrostrukturnöt ögnode bonken EIB-forum 95 ät den privato sektorns roll. Budgetrestriktioner och bemödondeno att υρρηά större effektivitet nör det göller att definiero, utföro och förvolto infrostrukturerno hör gjort en omdefiniering ov den offentligo och privato sektorns respektive roller nödvöndig, fromför ollt vod göller tronsportnöten. Omkring 200 beslutsfottore frân politisko, ekonomiska och finonsiella kretsor deltog i detto forum, som behandlade förutsöttningorna för ett fruktbort portnerskop mellon privat och offentlig finonsiering och fördelningen ov de risker och förvoltningsproblem som kon uppstò i sombond med planeringen och genomförondet ov de storo europeisko projekten. Det andre EIB-forumet "Portnerskop i Medelhovsomrödet" Madrid, oktober 1996 Slutsotsen ov detto första EIB-forum vor att den offentligo sektorn bör fortsötto att spelo en fromtrödande roll, i synnerhet inom tronsportsektorn, med hönsyn tili den motsöttning mellon somhöllsnytto och finonsiell lönsomhet som pröglor màngo αν desso projekt. Nödvändigheten αν Ott nationella och europeisko myndigheter foststöller kloro och stobilo regelverk underströks ocksâ. En sommonstöllning ov inlöggen vid detto forum kon ρά begöron erhàllos frân EIB. 14 DOVISNING EIB 1 995

hâllningsfonden komma att uppgâ till nästan Hälften αν de offentligo utgifter som stcterna uppgett i gemenskopens stödrcmcr. Andelen är väsentligt mycket större dà det gäller infrastrukturer för transport och miljö (upp tili 80-85%) som är omrâden där EIB traditionellt spelar en viktig roll (6,3 miljarder 1994 och 1995). Den relative minskningen αν stödet frän strukturfonderna i de andre stödomrädene her förenlett EIB a tt intensifiera sine insetser där; ungefär 43% αν dess finensiering tili förmän för regional utveckling är numera koncentrered tili mài 2- och mài 5b-omrâden (36% i medeltol mellan 1989 och 1993). Banken deltar ocksà i det specielle program som stöder freds- och försoningssträvendena ρά Nordirland och i de sex angränsonde irländsko länen. I detto för Europeiske Unionen och vederböronde regeringar gemensamma initiativ deltar fiere banker frân de bögge lönderne. Bankerna kommer ott beviljas globale Ιάη αν EIB som skall frömja investeringer, sörskilt investeringar i smä och medelstore företag. För ott skopa ett gynnsomt klimet kommer röntesubventioner att beviljas via budgetmedel frön Unionen och de berörda medlemsstaterno. EIB är medveten om de svàrigheter som ηαturketostrofer medför och hör bidragit tili äteruppbyggnedsorbetena ρά Madeira efter cyklonen i oktober 1993. En liknende insets gjordes i Piémont efter översvömningarna där 1994, da EIB anslöt sig tili kommissionens katastrofhjölp. STÖD TILL FÖRSONINGSSTRÄVANDENA PÀ IRLAND Europeiske redet i Cannes (juni 1995) betonede "de smä och medelstore företegens evgörende roll för ökad sysselsättning och generellt sett som en foktor för social stebilitet och ekonomisk dynomik". Τνά tredjedeler αν allo arbetstillföllen i Europa finns i sjölve verket i företag med mindre än 250 anstöllde. Andelen öker ständigt, eftersom de Store företegen tenderer ott sköra ned ρά sin arbetsstyrka. Störkandet αν de smà och medelstore företagens konkurrenskreft ör elltsâ ett αν de böste sötten ett bekömpe arbetslösheten. I dette sommenhang har EIB bemödet sig om Ott bygge ut den verksamhet som banken bedriver sedan 25 âr tillbake vie sine globale Ιάη, i nöra samerbete med banksystemet. Banken her anpasset sine urvelskriterier och utströckt sine interventionsmöjligheter tili ett omfatte ocksà smò och medelstore företag inom detaljhendel och den private tjönstesektorn. Under det göngne äret utnyttjede EIB ocksà füllt ut ordningen med subventionerede Ιάη för smà och medelstore företag som skapar arbetstillföllen. Genom Ιάη ρά en miljard ecu stödde benken sàlunde utvecklingen αν 4 400 företag och underlöttede tillkomsten αν ce 45 000 arbetstillföllen i unionens femton lönder (se sid. 31). Denne speciella in sets ingick i en bredere verksamhet som prögledes αν en stark öterhömtning αν efterfràgan ρά finansiering. Aterhömtningen ledde tili att ce 12 000 smà och medelstora företag beviljedes krediter och tili ott ett stört antel globale Ιάη ρά totalt 3,4 miljarder tecknedes, vars utbetalninger kommer ett ströcka sig làngt in ρά verksemhetsàret 1996. Επ Ακτιντ STÖD TILL SMÀ OCH MEDELSTORA FÖRETAG I ALIA UNIONENS LÄNDER Ett αν de uttelede màien för Europeiske Unionen ör att uppnà en hàllber ekonomisk tillvöxt som respekterar miljön. Integrerandet αν miljöhönsyn i gemenskepspolitiken ρά olike omràden framstàr numera som konkurrens- och sysselsöttningsfrömjande. Den betydelse som de ekonomiska aktörerne tillmöter denne fektor ken evlöses i ökede miljöinvesteringar bàde inom industri- och energisektorn och vad göller allmönnyttige anlöggninger. Banken deltar i denne setsning, vilket fremgàr αν dess ökade finansiering via sövöl individuelle som globale Ιάη. HÄLLBAR TILLVÄXT OCH RESPEKT FÖR MIUÖN: Επ OCH SAMMA MAL EIB 1995 - EIB TILL TJÄNST FÖR EUROPEISKA UNIONENS,^j^ 15

INITIATIV UTANFÖR UNIONENS GRÄNSER Den ständiga omsorgen om miljö och livskvaiifet präglar även EIBis verksamhet utanför Unionen tili förmön för en hâlibor utveckling. Vid sidon αν sin finansieringsverksamhet tar EIB därför aktiv del i ett stört anta! program och strövonden ρά internationeil och regional nivó. I Medelhavsomrâdet deltar banken sedan 1988 tillsammans med Världsbanken, Europeiska kommissionen och Förento nationernas sörskildo organ i "Programmet för tekniskt bistönd i Medelhavsomrâdet" (METAP), vars tredje etapp inleds 1996. Ocksò i Europa deltar EIB i fiera program; "Baltic Sea Joint Comprehensive Action Programme" under överinseende αν Helsingforskommissionen, utredningar om en rening αν Elbes, Oders och Donaus flodböcken, och programmet "Miljö för Europa" som antogs vid den paneuropeisko miljöministerkonferensen i Sofia 1995 (se sid. 44). 1995: FÖRDJUPAD BISTÀNDS- OCH SAAAARBETSPOLITIK... Under 1995 skedde en viktig utveckling αν förbindelserna mellan Europeiska Unionen och alla dess Partnerländer tili följd αν en ömsesidig vilja tili fördjupning och den nöra förestäende omförhandlingen αν avtal som skall förnyas 1996. Det intresse som fiero lönder visât för att àstadkomma en associering med Unionen, i vissa fall t.o.m. medlemskap, visar fydiigt att Europeiska Unionen vörlden över framstör som en politisk stabilitetsfaktor och ekonomisk makt. EIB:s ökode verksamhet i de centraloch östeuropeiska lönderno under de senaste tvâ òren ör ocksâ ett tydiigt tecken ρά detta. Denna utveckling kan komma att fortsötta. Samtidigt som detto ör ett uttryck för förtroendet för bankens förmäga att göra effektive insatser i desso lönder, utgör det ocksò en risk ρά grund αν den ekonomiska och politisko oro som rôder i fiera αν lönderna. En fördelning αν de risker som ör förknippode med utiâningen utanför Unionen ör därför en absolut förutsöttning för att EIB skall fortsötta Ott utströcka sin finansieringsverksamhet tili ett ökonde antal lönder (se bokslutet sid. 83). «I LANDERNA I CENTRAL- OCH OSTEUROPA FÖR ATT FÖRBEREDA UTVIDGNINGEN Relationerna tili länderna 1 Central- och Osteuropa stod i centrum för Europeiska râdets överlöggningar i Essen i slutet αν 1994. Râdet framhöil att Unionen, efter de tre nya medlemslöndernas anslutning, nu borde in leda ett program för att förbereda "medlemskap för alla de europeiska lönder med vilka Europa-avtal slutits". Efter de Europa-avtal som slöts med Polen och Ungern 1994 trödde under 1995 ovtalen med Bulgarien, Tjeckien, Rumönien och Slovokien i kraft. Europa-avtal undertecknades samma âr med Estland, Lettland och Litauen. Ett förslag tili avtal har paraferats med Slovenien. Avtalen syftar tili att skapa nöra förbindelser pò det ekonomiska och politisko planet och skall hjölpa lönderna att förbereda sin anslutning. I början αν 1996 hade nio centraloch östeuropeisko lönder formellt uttryckt en önskan om medlemskap i Europeiska Unionen. Stats- och regeringscheferna betonade vid sitt möte i Madrid att utvidgningen, som betecknodes som en politisk nödvöndighet och en historisk chans, "öppnar nya perspektiv för ekonomisk tillvöxt och ollmönt völständ, inte enbort för kondidatlönderna, utan ocksâ för nuvoronde medlemmar αν unionen. 16 EDOVISNING EIB 1 995

De uppmanade ocksâ Europeiska kommissionen att förbereda yttrandena over de formella onsökningor om medlemskop som inlämnots sâ att râdet, sedan regeringskonferensen avslutats, kan fatta de beslut som är nödvändiga for att medlemskapsförhandlingarna skall kunna inledas. Europeiska râdet i Madrid underströk effektiviteten och nödvöndigheten αν denna gemensamma insats och förklarade att Phareprogrammet och "EIB:s fortsotto insatser kommer att möjliggöra en global förstörkning αν insatserna för oft förbereda anslutningen". Det stöd som desso länder for närvarande âtnjuter och som i försto hand avser att förbereda deras ekonomier för den inre marknaden, utgör en αν pelarna i den gemensamma strategi för att förbereda anslutningen som genomförs gemensomt αν EIB, de olika gemenskapsprogrammen (sörskilt Phare), Vörldsbanken och EBRD. 1996 inledde EBRD, dör EIB ör oktieögare, procedurerna för att kunna utöka sitt kapital. Under 1995 fortsatte EIB att genomföra det nu löpande mandatet avseende de centraloch östeuropeiska lönderna, ett mandat som till tvò tredjedelor ör slutfört och sannolikt kommer att förnyas 1996. Banken stödde bland annat projekt som syftor tili en förlöngning αν de transeuropeiska nöten, sörskilt de vög- och jörnvögskorridorer som definierodes vid den paneuropeiska tronsportkonferensen pâ Kreta i mars 1994. * * * För lönderna i Medelhavsomródet utmörktes 1995 αν lanseringen αν Europa- Medelhavspartnerskapet och αν ötgörderna tili förmän för fredsprocessen i Mellanöstern. Barcelonadeklarationen, som antogs vid den αν Europeiska Unionen i november 1995 organiserode första Europo- Medelhovskonferensen, innehóller, förutom politiska aspekter pâ dialogen mellan olika kulturer, ett viktigt ekonomiskt och finonsiellt portnerskopsprogram som skall tjöna som grundval för det stegviso etoblerandet αν en vidströckt frihandelszon senast 2010. Det finansiella samarbetet fâr dörmed en ny och utvidgod ram inom vilken de nuvarande finansprotokollen ersötts αν ett globaliserat synsött, inspirerat αν den horisontella samarbetsmöjlighet som EIB reden utnyttjar. Det "ramavtal om stöd" som slöts den 27 oktober 1995 mellan banken och den palestinska nationella myndigheten illustrerer EIB;s vilja att delta füllt ut i Europeiska unionens och vörldssomfundets onströngningar Ott stärke fredsprocessen och den ekonomiska utvecklingen i regionen. ÜPPNÄ Επ RIKTIGT EUROPA MEDELHAVSPARTNERSKAP... 1 deklarationen anges att "skapandet αν ett frihandelsomrâde och fromgângen för Europo-Medelhovsportnerskapet kröver en betydonde ökning αν det finansiella stödet, som fromför ollt skall gynna en varaktig endogen utveckling och mobiliseringen αν lokala ekonomiska aktörer." Dör konstateras ocksâ Ott "Europeiska râdet i Cannes enades om att anslâ 4 685 miljoner ecu i finansiellt stöd för perioden 1995-1999 i form αν disponible budgetmedel frön gemenskapen. Dörtill kommer, efter vederbörande instansers beslut, insatser frân EIB i form αν ökad utiâning samt ekonomiska bidrag frân medlemsstaterna pâ bilateral basis". EIB:s mandat ger en möjlighet att bevilja lân pâ sammanlagt 250 miljoner from till 1998. De första finansieringskontrakten undertecknades 30 oktober 1995. Stödet tili fredsströvendeno ör ett αν fiera inslag i bankens verksamhet i denna region, dör EIB 1995 beviljode lân i Jordanien och för âteruppbyggnoden αν Libanon samt lân för regionale samarbetsprojekt, framför eilt inom industrisektorn med deltogonde αν israeliska och egyptisko partner. OCH FRAMJA FREDSPROCESSEN 1 MELLERSTA ÖSTERN EIB 1995 - EIB TILL TJÄNST FÖR EUROPEISKA UN ION ENS MAL \y

I Turkiet âterupptog EIB sin verksamhet till formân for projekt αν regional omfattning inom ramen för det horisontella samarbetet i den nya Medelhavspolitiken. Europaparlamentets godkännande i december 1995 αν avtalet om en tullunion öppnar nya perspektiv för förbindelserna mellan detta land och Unionen. Omedelbort efter underteck nondet αν avtalen i Dayton och Paris bekräftade Unionen sitt beslut att stödjo öteruppbyggnadsströvandeno i republikerna i f.d. Jugoslavien. EIB kommer nör det ör dags att bidra tili finansieringen αν i första hand basinfrastrukturer. ««KONSOLIDERING AV VERKSAMHETEN I AVS-IÄNDERNA I Afrika, Väs tindien oc h Stili ahovsomrädet kommer bankens verksamhet att regieras αν finansprotokollet tili den reviderade fjörde Lomékonventionen, som undertecknodes den 4 november 1995 ρά Mauritius och omfattor Perioden 1996-2000. Den 31 oktober 1995 gov Bankens räd EIB tillstànd att bevilja lôn αν egna medel intill ett belopp αν 1 693 miljoner ecu för att finansiera program tili förmän för de 70 lander som undertecknot konventionen. Dessutom förvoltor banken totalt 1 miljard i riskkapital αν budgetmedel samt 370 miljoner avsedda att subventionera vissa lân som beviljots αν egna medel. * * * VERKSAMHETSSTART I SYDAFRIKA Ρά den afrikanska kontinenten utgjorde oktivieringen αν stödet tili den demokratiska utvecklingen i Sydafrika en höndelse som ingav förhoppningor om stabilitet och utveckling. Stödet formaliserodes genom undertecknandet i September 1995 αν ett ramavtal. Detta stipulerar, i eniighet med ett bemyndigande αν bankens räd den 19 juni 1995, att 300 miljoner i finonsieringanslog skall fördelas över bankens tvâ första verk - samhetsâr till förmän för projekt som frömjar det sydofrikonska progrommet för âteruppbyggnod och utveckling. «ÖKAD UTLÄNING 1 LATINAMERIKA OCH ASIEN I Latinamerika och Asien hör de 750 miljoner som onslogs eniigt det mandat som trödde i kraft 1993 och upphörde i slutet αν februari 1996 kunnat tas i ansprâk, vilket bevisar dynamiken och kvoliteten i de multiloterola förbindelserna. Investeringarna göller projekt αν ömsesidigt intress e i vilka, i nàgra fall, företag frân medlemslönderna deltar. De mânga avtal som undertecknodes under 1995 ör betecknande för bankens âtagande att hjölpa de berörda lönderna att utnyttja sino tiligângar och möjligheter. 18 ^JSREDOVISNING EIB 1995

FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIONEN Beviljad finansiering; Finansieringsverksamheten i länderna /nom Europeiska Unionen uppgick till 17 782 miljoner (16 624 miljoner 1994). Den omfattade dels 190 projekt som under aref finansierades genom individuella Ian ( 13 428 miljoner), dels 13 801 krediier beviljade ur glo bale Ιάη (4 354 miljoner) som tecknots 1995 eller fidigare. Denno bild av hur transakfionerna fördelade sig skiljer sig nagot fron redovisningen av fecknade làneavfal ( 18 603 miljoner 1995 mot 17 682 miljoner 1994). I denna siffra ingàr bàde de individuella lànen ( 13 428 miljoner) och de avtal om globala Ιάη som slutits under àret (5 175 miljoner) fer att utnyttjas under fiera verksamhetsâr. Ar 1995 kännetecknades αν en fortsatt ökning αν finansieringen αν infrastrukturer for transport, en kraftig uppgâng αν utiâningen till projekt for omhändertogondet αν fast ocfi flytonde ovfoll, en stobilisering αν insotserno inom energisektorn och minskod utiâning till förmän for telekommunikationer. Finansieringen inom industrin och tjänstesektorn ökode väsentligt tili följd αν den ökode utiâningen till smâ och medelstoro företog. Delvis förkloros denna αν den möjlighettill räntesubvention som införtstill förmän för smâ och medelstoro företog som skopor sysselsättning. Infrastrukturerna som helhet svorode för tre fjördedelar αν ârets utiâning. Andelen hör varit proktiskt taget oföröndrad sedan 1992. Sedan dess har insotserna frân EIB ti li förmän för tronsportinfrastrukturer ökot kontinuerligt, frân 4 553 miljoner âr 1992 till 6 442 miljoner âr 1995. Okningen ovser fromför ollt de prioriterade tronseuropeisko nötprojekten (TEN). Mio αν desso beviljodes Ιάη pâ tillsommons 1 604 miljoner. Dessutom lömnodes Ιάη till vög- och motorvögsnöt, jörnvögar och kollektivtrofik samt tili infrastrukturer för homnar och flygplotser. Finansieringen αν projekt för telekommunikationer, som sedan 1992 légat pâ nivân 2 miljorder, sjönk 1995 med hölften till co 1 miljord. Insatserno till förmän för projekt inom vottenförsörjning och ovfallshantering uppgick till totolt 2 236 miljoner, vorov 953 miljoner i form αν krediter ur globala Ιάη till 1 5 57 smâ och medelstoro projekt. Desso genomförs i regel, i likhet med ett stort ontol infrostrukturprojekt (518 miljoner), αν lokolo myndigheter. Inom energisektorn uppgick utiâningen till 3 083 miljoner (mot 3 384 miljoner under 1994 och 2 576 miljoner under 1993). Medien har onvönts dels till utvinning αν oljo och gas (583 miljoner), till elproduktion (1 274 miljoner), fromför ollt i vottenkroftverk eller i noturgosdrivna kombikroftverk, dels för överföring och distribution αν elström (223 miljoner) och noturgos (1 003 miljoner). De prioriterade TEN-projekten för en sommonkoppling αν Spaniens och Portu gals el- och gosnöt beviljodes Ιάη pâ 522 miljoner. Inom industri- och tjönstesektorn uppgick den totolo utiâningen till 4 617 miljoner, να- rov tvâ tredjedelor (2 955 miljoner) i form αν krediter ur globala Ιάη. Sammanlagt beviljodes 11 766 krediter, frömst tili smâ och medelstoro företog inom industrin (6 619 krediter pâ 2 237 miljoner) och tjönstenöringorno (5 054 krediter pâ 709 miljoner), i mindre mân till företog inom jordbrukssektorn (93 krediter pâ 10 miljoner). De individuella lânen, som uppgick till 1 662 miljoner, ovsâg fromför ollt bilindustrin, kemisk och petrokemisk industri samt oliko tjönsteföretog. FÖRDELNING PÂ SEKTORER : INDIVIDUELIA IÄN: 13 428 MIUONER KREDITER UR GLOBALA ΙΛ,Ν: 4 354 MIUONER TOTALT: 17 782 MIUONER 20000 16000 Finansieringar 1991-1995 81 179 miljoner Fördelning ρά sektorer 12000 3 000 4 000 ' 0-^ _J Transport 91 92 93 94 95 I Telekommunikation 1 Vattenhantering och diverse m Energi Β Industri, tjänster och lantbruk J Krediter ur löpande globale Idn EIB 1995 - FINANSiERING INOM EUROPEISKA UNIONE 19

GLOBAIA LAN I MEDLEMSLÄNDERNA Under 1995 tecknade EIB av tal om globala Ιάη pâ totalt 5,2 miljorder, väsentligt mer än 1994, dà beloppet vor 3,6 mlljorder. EIB införde systemet med globale Ιάη 1968. Det är en indirekt och decentraliserad finansieringsordning som hör tili syfte att stödja smâ och medelstoro investeringor som banken αν effektivitetsskäl och administrative skäl inte ken finensiere med individuelle Ιάη. Globale Ιάη ken liknes vid kreditlimiter som ställs tili förfogende för pertnerinstitut som fungerer som finensielle mellenhänder tili EIB. Desse mellanhänder verker ρά netionell, regional och iblend även ρά lokal nivâ och stâr ρά sâ vis näre den ekonomiske verkligheten. De ken utnyttje finensieringsmedlen under ett eller fiere verksemhetsêr, eilt efter behov. Mellenhänderne sverer för urvelet αν projekt i semrêd med EIB och i eniighet med benkens kriterier, semtidigt som de âter sig ett förvelte lânet och den därmed sammenhängende risken. Kreditbeloppet skell vere minst 20 000 ecu för en investering pö 40 000 ecu. Motsverande tekbelopp ör 12,5 miljoner och 25 miijoner. Miijoner ecu 5000 Krediter ur löpande globala Ian 1991-1995 Anfoi. 15000 Mellen 1991 och 1995 her över 130 finensinstitut och efförsbenker i unionens femton lander beviljets globale Ιάη frön EIB tili ett belopp αν 19,6 miljerder, och hörur her krediter ρά 16,2 mil order tilldelets. Under âr 1995 finensieredes 13 801 smâ och medelstore investeringor til ett belopp αν 4 354 miljerder, vilket ör en ökning med 58% jömfört med 1994. Tillömpningsomrädet för de globale Ionen her unden för unden utvidgets i en enpessning tili företegens behov och tili breddningen αν ätgördsprogremmen ρά gemenskepsnivó och netionell nivâ. De omfettar numero följende: 9000 - Smâ och medelstoro företeg inom industri-, jordbruks- och tjönstesektorerne, inklusive deteljhendel och service ât enskilde. Under de fem senaste âren her 40 000 smâ och medelstoro företeg fâtt krediter ρά 11 miljerder ecu ur globale Ιάη. Omkring 4 400 ev desse företeg her finensierets inom remen för systemet med röntesubventionerede Ιάη till smâ och medelstoro företeg som skeper sysselsöttning (se side 31 ). - Smâ infrastrukturprojekt som bidrer till ett uppfylle unionens mài. m Industri 9 Transport Β Energi _J Vaften J Övrigo Sedan 1 979 her den nömnde lânemekenismen för smâ och medelstoro företeg utströckts tili ett omfette investeringor som görs ev kommunale myndigheter för ett utveckle ellmännyttige infrastrukturer i regionale utvecklingsomrâden. Finensieringsmöjligheten utvidgedes öven 1980 tili att omfette investeringor i syfte ett minske oljeförbrukningen genom en mere rationell energienvöndning och 1986 tili ett ocksâ omfette miljöskyddsinvesteringer. Mellen 1991 och 1995 beviljedes Ιάη ρά över 5 miljerder ecu till 3 400 enlöggninger för dricksvettenförsörjning och evledning ev evloppsvetten samt tili kommunale och regionale centraler för omhöndertegende ev hushâlisevfell. Lân beviljedes ocksâ för ce 1 800 vögbyggen ev lokelt eller regionelt intresse, verev en del syfter till ett underlëtte enslutningen till gemenskepsnöten, för smâ infrastrukturprojekt i hemner och ρά flygpletser samt för en upprustning ev vögnöt i stöder. Dörutöver her ocksâ 320 mindre enlöggninger för elproduktion och distributionsnöt för neturges finensierets. 20 REDOVISNING EIB 1995

E IB, som har till uppgift aft lângfristigt finansiero investeringar, bidrar till alla de Strukturella och konjunkturella effekter som investeringorna kon ge. Det är noturligtvis mycket svàrt ott kvontifiero effekterno αν de finansierade investeringarna, som äger rum i somtligo länder i Unionen och inom olla sektorer, ρά den ekonomisko oktiviteten och sysselsättningen. Det är svârt ott med exakthet bedömo hur de finansierade investeringarna har bidragit tili nya arbetstillfällen. Forst skoll hänsyn tos tili de 45 000 arbetstillfällen som beräknos tillkommo i smâ och medelstoro företag som fätt räntesubventionerode Ιάη ρά totalt en miljard (se sid. 31). Härtiii kommer de arbetstillfällen som skopots genom finonsieringen αν infrastrukturprojekt, som utgör tre fjärdedelor αν EIB:s verksamhet, och de som kunnot bevoros, eller direkt eller indirekt skopos, tack vare stödet tili projekt inom industrin och tjänstesektorn. Vid finonsieringen αν projekt inom EU hör EIB b idragit med i genomsnitt 35% αν den totala investeringskostnaden. Ρά grundval αν lântagarnas uppgifter kan den sammanlagda investeringskostnaden uppskattas tili omkring 53 miljarder ecu. Dessa investeringar motsvarar omkring 4% αν de totala investeringarna i unionens femton medlemsländer, uttryckt som fasto bruttoinvesteringar. Beloppet fördelar sig ρά 21 miljarder tili infrastrukturer för kommunikation, 10 miljarder tili infrastrukturer för miljö, 10 miljarder tili energisektorn och 12 miljarder tili produktionssektorn. Under perioden 1991-1995 har uppskattningsvis sammanlagt 262 miljarder investerats i projekt tili vilko bonken bidragit, vilket utgör nöstan 5% αν de totala fasta bruttoinvesteringarna i Unionen. Investeringarna utgör en betydande andel αν fasta bruttoinvesteringar i de olika lönderna, sörskilt i länder som helt eller tili stor del omfottos αν mal 1. Andelen ör 20% i Portugal och co 11% i Greklond, Spanien och Irland. EFFEKTER PÂ DEN EKONOMISKA AKTIVITETEN Tabell 3: Finansleringar under 1995, fördelning sektorvis och mellon individuella Ion och krediter ur pàgôende globale Ιάη (miljoner ecu) Vatten- Individuelia Krediter ur Telekommu försörjning och Totalt Ιάη globolo Ιάη Transport nikation diverse Infrastruktur Energi Industri, tjänster och jo rdbruk Belgien 765 506 259 414 95 34 222 Danmark 847 782 64 473 46 84 244 Tyskland 2 571 1 268 1 30 3 231 939 626 776 Grekland 336 269 66 181 53 40 36 26 Spanien 2 893 2 652 241 1 221 539 519 315 299 Frankrike 2 098 1 178 921 832 335 4 926 Irland 165 133 32 83 31 52 Italien 3 249 2 271 978 940 24/ 74 625 1 36 2 Luxemburg 81 79 2 81 Nederländerna 456 319 137 312 7 137 Osterrike 215 199 16 107 39 69 Portugal 1 25 3 1 193 60 994 72 134 53 Finland 174 163 11 149 25 Sverige 240 225 15 76 39 III 15 Förenade kungariket 1 91 9 1 670 249 389 563 636 330 Övriga (') 519 519 40 479 Totalt 17 782 13 428 4 354 6 442 885 2 754 3 083 4617 % 100,0 75,5 24,5 36,2 5,0 15,5 17,3 26,0 Se punkt 1, tabell 2, sido 9. EIB 1995 - FINANSIERING INOM EUROPEISKA U Ν10 91

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN OCH MIUÖN Sedan ett tjugotol âr her skyddet ov miljön vorit ett âterkommonde inslog i EIB:s verksomhet. Utldningen for ott stödjo detta mal har ständigt ökat cefi utgör numera mer än en tredjedel αν bankens finansieringar inom Europeiska unionen. EIB:s handlande (se sid. 28 och 29) följer en dubbel strategi; finansiering αν investeringsprojekt som är direkt inriktode ρά skyddet αν miljön (22 miljarder under perioden 1991-1995) och en systemotisk bedömning αν miljöeffekterna αν alla lâneprojekt som utreds. Ρά grundval αν sina erfarenheter har EIB övervägt hur banken skulle kunna bättre tillfredsstölla de mângskiftande krav som stalls ρά den som en följd αν medborgarnas förväntningar, det vöxande inslaget αν miljöhönsyn i den europeiska politiken och mälsättningarna i det femte ätgärdsprogrom för miljön som utorbetats αν Europeiska kommissionen. Resultatet har sammanstöllts i dokumentet "EIB och miljön", som godkönts αν bankens ledningsorgan och kommer ott ges en vid spridning. EIB:s mälsöttning ör ott fromför allt stödja projekt som syftar tili ott skydda vattentillgângar och reno avloppsvotten, införa miljövönligo metoder för behandling αν fast eller giftigt avfall, minska luftföroreningarna, framför allt utslöppen frön vörmekraftverk och storo industrionlöggningar, förbötto levnadsmiijön, sörskilt genom att frömja kollektivtrafiken i stöder och förortsomrâden, och införa nya tillverkningsmetoder inom industrin. För Ott förböttro sin effektivitet ρά miljôomràdet har EIB inröttat en central funktion inom det nya projektdirektoratet. Peter C arter har anförtrotts uppgiften att samordna enhetens verksamhet och ge ràd i ollmönno policyfrâgor. Dessutom samarbetar banken allt nörmare med kommissionen, framför allt med dess direktorat för miljö och transport, med Europeiska miljöbyrön och med andrò internationella finansinstitut. Regelbundna kontakter tos ocksö med icke-statliga organisationer (NGO) ρά omràdet. Liksom tidigore göller ott Ιάη frön EIB boro beviljos ρά grundval αν resultatet αν en miljöeffektbedömning som genomförs gemensamt αν de ledamöter i projektbedömningsgruppen som ör sörskilt insatta i desso frögor. Inom alla sektorer inriktas desso analyser framför allt ρά: Ott identifiera eventuella miljörisker, Ott analysera miljörelaterade investeringars kostnader och ekonomiska och finonsiello fördelar, Ott granska projekten i ljuset αν göllande och förvöntod logstiftning, Ott be dömo om projektupplöggningen och den teknologi som skoll tillömpas uppfyller kroven i lagar och förordningar. Parollellt med verksamheten i EU:s medlemslönder bidrar EIB tili ott bekömpa de allvarliga miljöproblem som finns löngs unionens yttre grönser, framför allt i Central- och Osteuropa, dör sörskilda insatser igöngsatts inom romen för det hondlingsprogrom som antogs 1993 och utvecklades vidare vid miljöministerkonferensen i Sofia (se sid. 16). Banken deltar ocksö aktivt i de internationella satsningarna för Medelhavet, framför allt via METAP (se sid. 16), och för Ostersjön (se inramad text sid. 44). 22 DOVISNiNG - EIB 1995

Presentation efter EU-politikens malsättningor Som EU:s fin ansinstifut har banken till uppgift att finansiera investeringar som bidrar till att för/erkliga ett eller fiera av mâlen for de atgärdsprogram och beslut som gemenskapen slagit fast under òren. Eftersom manga αν projekten uppfyller fiera mài samtidigt lämnas hör en successiv redogörelse for finansieringsinsatserna. Sifferuppgifterna i kapitlet, särskilt i tabellerna, kan därför inte adderas. E B:S huvuduppgift är att bidro tili en bolonserod utveckling αν Unionen genom att gâ in som finansiär i sunda projekt och samtidigt respektera de rigorosa regier som gäller för bonkverksomhet. Banken har kontinuerligt anpassat sin verksamhet efter gemenskapspolitikens utveckling. Det som utmärker EIB jä mfört med andrò finonsinstitut är Ott b anken skoll stödjo investeringar som främjar nâgot αν unionens mài. För att ett projekt skoll varo läneberättigot, dvs. ho möjlighet att fâ ett Ιάη frân EIB, skoll den tilltänkto investeringen bidro tili regionolutveckling eller varo αν gemensamt intresse (ortikel 198 E i Romfördroget). Regionalutveckllng I syfte Ott stödjo ekonomisk och social sommonhâllning ger EIB pe rmanent prioritet ât Ott finansiera investeringar dels i regioner med eftersott utveckling, olltsà mài 1 -omrâden som ör föremöl för insotser frön gemenskopens strukturfonder, dels i regioner som drobbots αν strukturomvondling inom industri eller jordbruk, det vili sögo mài 2-omrâden och mài 5b-omràden, dels slutligen i orktisko omràden, det vili sögo mài 6-omràden. Dit gôr ungeför tvà tredjedelor αν bonkens utiâning, för det mesto i kombinotion med insotser frön gemenskopens fonder. Gemensamt intresse Begreppet gemensamt intresse innebär att banken tor hönsyn tili gemenskapspolitikens mölsöttningor genom att finansiera investeringar som bidrar tili en snobb utveckling αν förbindelserno mellon medlemslönderno och med omvörlden, tili exempel investeringar i tronseuropeisko nöt för kommunikotion, som bidrar tili att minsko det externa energiberoendet, som bidrar tili att skyddo miljön, och som stärker den europeisko industrins, blond onnot de smâ och medelstoro företogens, konkurrenskroft. UNIONENS MÄLSÄHNINGAR: EIB:S SPECIFIKA UPPGIFT Tabell 4: Fördelnlng efter gemensicopspolitikens mal αν finansieringarna under 1995 (') (individuelle Ιάη och krediter ur löponde globale Ιάη) (miljoner ecu} Regionalutveckllng Gemenskapsinfrostruktur inom kommunikation Miljö och livskvolitet Energlmàl Internotionell konkurrens Smâ och medelstoro feretog Belgien 249 395 95 34 222 Danmark 304 519 315 264 64 Tyskland 1 786 402 1 37 8 630 4 467 Grekland 336 140 115 36 24 Spanien 2 697 1 630 982 529 181 Frankrike 1 440 649 568 42 231 576 Irland 165 60 31 32 Italien 2 459 1 1 97 813 814 264 842 Luxemburg 79 79 79 2 Nederländerna 24 312 33 7 136 Osterrike 64 107 39 53 16 Portugal 1 253 576 394 133 7 43 Finland 24 149 133 10 Sverige 5 76 39 Ill 15 Förenade kungarlket 1 2 59 341 1 031 277 9 249 Övriga (') 40 479 Totalt 12 144 6 592 6 044 3 433 570 2 881 (') Effersom vissa flnonsleringar uppfyller fiero mal, skulle en scmmanräkning ov rubrikernas totalbelopp varo missvisonde. f) Se punkt 1, tabell 2, sida 9. EIB 1995 - FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIO 23

REGIONALUTVECKLING Energi J Transport Regionalutveckling 199M995: 56 607 miljoner Post och telekommunikotion Miljò och diverse Il Industri, lonlbruk och tjdnster Finansieringen genom individuella Ιάη och kre diter ur globala Ιάη αν investeringor som bidrar till regional utveckling inom EU uppgick 1995 till 12 143 miljoner mot 12 035 miljoner 1994. Den utgjorde 68% αν bankens samlade verksamhet och motsvarade den genomsnittliga nivâ som gällt sedan refor men αν Strukturfonderna inleddes 1989. Finansieringen har stött genomförandet αν investeringar i unionens alla femton medlemsländer tili ett sammanlagt belopp pò ca 35 miljarder. EIB forts atte under 1995 att stärkt prioritera finansieringen αν projekt i omrâden som kan omfattas αν strukturstödsätgärder. Totalt 11 330 miljoner, mer än 90% αν insatserna för regional utveckling, avsâg investeringar i sâdana omrâden. Därutöver beviljodes Ιάη ρά 814 miljoner till nätverksprojekt, huvudsakligen notionelia telekommunikationsprojekt. Kombinationen αν finansiering frân banken och medel frân strukturfonderna tillämpodes i ökod utströckning. Utlòningen i de aktuella regionerna utgjordes tili 39% αν somfinansiering, mot 31% 1994 och genomsnittligt 25% under perioden 1989-1993. Utlòningen till regioner med eftersott utveckling (mài 1) uppgick tili 5 881 miljoner (5 748 miljoner 1994), vilket är 33% αν den totala verksamheten inom Unionen och 48% αν den verksamhet som avsâg regional utveckling. Siffrorna är oförändrade jämfört med 1994. Finansieringen avsâg till hälften infrastrukturer för kommunikation och tili 20% projekt inom produktionssektorn. Utlòningen i sammanhällningsländerna (Portugal, Spanien, Grekland och Irland) uppgick tili 4 648 miljoner (4 746 miljoner 1994), vilket är 26% αν den totala verksamheten och 38% αν den verksamhet som αν- ser regional utveckling. EU:s insatser koncentreras särskilt tili desso länder, vars BNP per capita är lägre än 90% αν medeltalet i Unionen och som genomför ett program för ekonomisk konvergens. Fördubblingen mellan 1992 och 1999 αν stödet frân strukturfonderna tili desso länder, i kombi nation med en kraftig offentlig upplò- ning, har letttill att upplâningen frân EIB förskjuts i tiden och att ansökningar om finansiering kommer att inges allt efter som möjligheterna att fò stöd minskar eller försvinner. Den mekaniska effekten αν nedskrivningen αν valutorna i fiera αν länderna i förhäl- Tabell 5: Regionalutveckling: Fördelning ρά sektorer (1995) (miljoner ecu) Individuella Krediter ur Totalt Ιάη globolo Ιάη Belopp % Belopp Belopp ontol Energi 2 009 16,5 1 94 9 60 44 Transport 4 385 36,1 4 305 80 198 Post och telekommunikotion 885 7,3 885 Votten och ovlopp 1 22 9 10,1 698 531 1 026 Ovrigo infrastrukturer 385 3,2 268 117 82 Industri och jordbruk 2 534 20,9 1 03 4 1 499 3 929 Tjänster 718 5,9 288 430 3 165 Totalt 12 144 100,0 9 427 2717 8 444 24 Âa^AEDQVISNING - EIB 1995

lande till ecun innebär vidore ott bedöm- ningen αν verksomhetens utveckling behöver nyanseras. Under de tre senaste àren har utlâningen i nationella valutor tenderat att öka eller stabiliseras, medan en stabilisering el ler minskning kan noteras för utlàningen i ecu. Vidare har EIB för sammanhâliningsfondens rökning och med stöd αν det ramavtal som ingicks 1995 med Europeisko kommissionen undersökt de ekonomisko fördelarno αν och den tekniska genomförborheten αν 25 projekt, huvudsakligen i Grekland och Spanien. EIB administrerar vidare för EFTA-löndernas och gemenskapens rökning, utan att delta i beslutsfattandet, den ordning för finansiellt stöd som inröttots för att understödja den Strukturella utvecklingen i Grekland, Irland och Portugal och i de eftersatta regionerna i Spanien. Med hjölp αν denna ordning, som har skapats inom ramen för avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomröde (EES), künde òtta ΕΙΒ-Ιάη pò sammanlagt 302 miljoner tili projekt i Grekland och Spanien erhâlla röntesubvention. Ett belopp ρά 68 miljoner anslogs ocksö i bidrag tili sex projekt i bado lönderna ur medlen i denna ordning. Inom omràden som drabbats αν industriell tilibakagàng (mài 2) och inom jordbruksomràden där omstrukturering sker (mài 5b) ökade finansieringen med 12% jömfört med 1994 tili 5 449 miljoner. En fördelning αν finansieringen ρά olika sektorer inom desso omràden visor att utlà ningen ör koncentrerad i produktionssektorn (2 006 miljoner eller 37%), och tili stor del avsàg smà och medelstora företag (1 406 miljoner). En betydonde del (28%) göllde tronsportsektorn, medan resten fördelade sig ρά energiprojekt och projekt inom vattenoch ovloppshontering. Sedan reformen αν strukturfonderna inleddes 1989 har finansieringen αν regionale projekt uppgàtt till mer ön 71 miljarder i form αν bidrag till projekt med ett sammanlagt investeringsbelopp ρά uppskattningsvis 21 2 miljarder. Sett över hela perioden omfattade utlàningen till 42% transport- och telekommunikationsprojekt, till 15% energi projekt och till 13% miljöprojekt. Den höga andelen för utlàningen till bosinfrastrukturer förkloros αν behovet αν att àtgôrdo det förhàllandet att regionerna med eftersatt uveckling ör sömre försedda med onlöggningar och installationer. Industriprojekten svarar för 30% αν totalbeloppet, varav hölften har kommit smà och medelstora företag tili godo. Màngo projekt i de regionale utvecklingsomràdena stöder ocksà uppbyggnaden αν kommunikationsinfrastrukturer αν europeiskt intresse och projekt med energi- och miljöskyddsinriktning. Den tyngdpunkt som logts vid en bolonserad regional utveckling, vilket ör bankens ständige och viktigoste uppgift, har ρά sà sött gàtt hand i hand med àtgôrder för att frömje genomförandet αν andre gemenskapsprogram i en ströven att stärke den ekonomiska och sociale sammanhàllningen inom Europeisko Unionen. Finansierlngar 1989-1995 Fördelning ρά strukturfondens màlomràden 1989-1995 89 90 91 92 93 94 95 Mal nr ] l Mal nr 2 och 5b J Fiero regioner Tabell 6: Reglonalulveckling och slrukturfondsatgörder 1989-1993 1994 1995 Finansiering för regionalutveckling 70 008 12 035 12 143 Fördelning i % Varav mài 1 53% 48% 48% Varav mâlen 2 och 5b 36% 40% 45% Projekt som berör fiera regioner 8% 12% 7% EIB 1995 FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIONEt^25

DE E UROPEISKA ENERGITRANSMISSIONSNATEN 1993 - SLUTET AV MA RS 1996 Kartan nedan visar EIB:s finansieringsbidrag till de transeuropeiska näten, som antogs αν del Europeisko ràdei i Essen, for oft strukturero det europeisko omràdet, tjäno 1 regionernos intresse och säkro förbindelserno med gronnländerno. svart röd grön Högt prioriterode transeuropeiska nät De finansierade avsnitten αν dessa nät Ovriga finansierade infrastrukturer och nät αν europeiskt intresse (Se även sida 12 och 13 samt listan över projekt finansierade 1995 s. 95) 26 1995

EUROPEISKA INFRASTRUKTURER FOR KOMMUNIKATION En väl fungerande inre europeisk marknad som numera omfottor femton länder kräver, nu mer än nägonsin, oft det finns sommonhängande nät för transporter och telekommunikationer över heia Europa. De stora infrastrukturerna för kommunikation och överföring αν energi är nyckelfaktorer i den regionale utvecklingen och den regionale planeringen och medverker tili ett underlötte fri rörlighet för personer, veror och information. De spelar dörigenom en direkt roll i den europeiske Integrationen och förverkligondet αν den gemensamme merkneden. Vid Europeiske rödets möte i Essen (december 1994) fettedes beslut om fjorton högprioriterede trensportprojekt. Desse hade föreslegits αν en erbetsgrupp ρά hög nivó dar ocksà EIB deltegit ektivt. I slutet αν 1995 hade EIB beviljet 4 563 miljoner för nio αν desse trenseuropeiske nöt. Alle de övrige Projekten her godkönts eller grenskets αν benken eller hàller ρά ett utredes (se inremed text sid. 12 och karte sid. 26). Under 1995 ökede utiâningen till de europeiske infrastrukturerna för kommunikation vösentligt och uppgick tili totalt 6 592 miljoner jömfört med 5 698 miljoner 1994. Utiâ ningen till projekt som gelide transport ökede till 5 494 miljoner och evsâg fremför eilt vög- och jörnvögsbyggen (4 658 miljoner), i regel sâdane som ingàr i översiktsplener som uterbetets ρά europeisk nivà som t.ex. de feste förbindelserne över Store bölt och Oresund, höghestighetstäg och konventionelle jörnvöger samt ett stört entel motorvögsförbindelser. Ρά lufttrafikomrâdet govs Ιάη för ett stödje en utveckling αν flygpletsinfrestrukturer (utbyggned αν flygpletserne i Bordeaux, Dublin och Frankfurt), utrustning för förböttred trefiksökerhet samt partiell förnyelse αν flygplansflottorne i Frenkrike och Förenede kungeriket. Utiâningen till investeringer inom sjötrensport ökede och evsâg en utbyggned αν den kommersielle hemnen i Aten - Pireus och uppförendet αν en terminal för conteinerfertyg i Rotterdam och Bremerhaven. För ett förbötte sjöförbindelserne mellen Irland, Förenede kungeriket och Benelux finensierede benken inköp αν tvâ lastbilfärjor. Ρά post- och telekommunikotionsomràdet minskede utiâningen efter ett under fiera âr he leget ρά hög nivâ (1 098 miljoner mot 2 155 miljoner 1994). Lânen evsâg en fort- sëttning αν de program som inletts för att med hjölp αν den seneste tekniken förstörke telefonikepaciteten bâde ρά netionell och internationell nivâ, och ett projekt för ett mo dernisera infrastrukturerna för postdistribu tion. Dette sker inom remen för ett mer omfettende program för omstrukturering αν postservicen inom bela Unionen, vilket kommer Ott me dföre en vösentlig förböttring αν det globale ekonomiske resultetet. Under loppet αν de seneste fem âren her ut iâningen till europeiske kommuniketionsinfrestrukturer uppgâtt till nöstan 27 miljerder (15% ârlig tillvöxt). Lânen her göllt trans port, bland ennet vög- och motorvögsnöt (7 miljerder), höghestighetstäg och konventionelle jörnvögsnöt (5 miljerder), exceptionella byggen som tunneln under Engelske kenelen, de festa förbindelserne över Store bölt och Öresund (2 miljerder), infrastrukturer för flygtrefik och förnyelse αν flygplensflottor (2 miljerder) samt sjötrensport (1 miljerd). Lânen her ocksâ evsett post och telekommunikationer och her dör göllt en utbyggned αν konventionelle nöt, införende αν digital trefik och optiske fiberkeblar, mobiltelefoni och satellitförbindelser. Den totale kostneden för de investeringar som stötts genom denne finensiering kan uppskettes tili CO 88 miljerder. Tabell 7: Europeiska infrastrukturer ρά kommunikotionsomrâdet (1995) (miljoner ecu) Transport 5 494 Särskildo arbeten 400 Järnvägor 2 045 Vagar och motorvögar 2213 Lufttransport 467 Sjötransport 368 Telekommunikation 1 098 Nöt och centraler 832 Mobiltelefoni 53 Post 213 Totalt (*) 6 592 Varav 5Ó miljoner är krediter ur globola Ιάη. Europeiska infrastrukturer för kommunikation 1991-1995 26 886 miljoner ^ I Marktransporl I Lufttransport I Övrige J Post och telekommunikotion EIB 1995 - FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIO^^ 27

MIUÖSKYDD Miljöskyddsinvesteringarna fortsätter att öka och diversifieras. Detta är en följd αν tillämpningen αν gemenskapsnormer och notionella normer och αν utvecklingen αν program som avser votten- och luftkvalitet, utsläpp αν föroreningar i atmosfären och bättre bantering αν hushâlls- och industriovfoll. Desso specifika âtgarder kompletterar bankens praxis att alltid prova om de projekt for vilka Ιάη söks uppfyller nationello och europeisko miljôkrov. En betydonde del αν finansieringen (71%) avsâg projekt i de mest eftersotta omràdeno I Unionen. Cirka 20% göllde utrustning för kraftvärmeonläggningar och roffinoderier som ocksó, genom minskod energiförbrukning, bidror tili Ott minsko EU;s energiberoende. Insotserno gjordes inom ett brett verksomhetsomrôde med otgörder inom votten- och ovloppshontering som störsto enskildo post och med ett nästan liko högt belopp tili förbättring αν kollektivtrafiksystem i städer och förortsomräden. Under 1995 inledde EIB en ny etopp genom Ott beviljo 6 044 miljoner, mer än en tredjedel αν den totala finansieringen, till miljö- skydd. Beloppet innebär en kraftig ökning jämfört med de tre föregaende âren, dà den uppgick tili CO 4,5 miljarder. Projekten genomförs i unionens somtliga femton medlemsländer och representeror en total investering pâ ca 18 miljarder. Projekten finansieros bade genom individuelle Ιάη (4 900 miljoner) och krediter ur globolo Ιάη (1 144 miljoner). Tabell 8: Miljö och livskvalitet (1995) Totalt Individuella Ιάη (miljoner ecu) Krediler ur globolo Ion Miljö 3 972 2 991 981 Vattenskydd och vattenförsörjning 2 022 1 16 1 861 Avfallshantering 257 217 41 Kamp mot luftföroreningor 1 441 1 41 2 29 Ovrigo ätgärder 251 201 50 Stadsutveckling 2 072 1 909 163 Kollektivtrafik i städer och förstäder 1 76 9 1 769 Ovriga ätgärder 303 140 163 Projekt för förböttrod dricksvattenförsörjning och uppsomling och rening αν ανloppsvatten finansierades med sammanlagt 2 022 miljoner. Desso projekt ingór ofta som delprojekt i omfottonde fleròrsprogrom i Förenode kungoriket, Tysklond, Spanien och Belgien). I Stockholm, Göteborg och Wien i de nyo medlemslönderno ör projekten likosâ en del αν större program för sonering αν Ostersjön och αν Donau. Finansieringen omfattar ocksà ett ökonde antal projekt αν mindre omfattning som genomförs αν kommunala och regionalo myndigheter. Under 1995 finansierades salunda nöston 1 500 mindre nöt för uppsamling och rening αν avioppsvatten, framför allt i Tyskland, Frankrike och Belgien. I returpoppersonlöggningar i Italien och i fiera fabriker i Frankrike som tillverkar kemiska produkter stödde bonken instollotionen αν utrustning för behandling αν flytande industriavfall. Lan beviljades ocksà till onlöggningar för förbrönning αν hushàlls- och industriavfall, oftost i kombinotion med vörmeproduktion tili stödernos fjörrvärmenöt. Sa har skett i Frankrike (Nantes och Cergy-Pontoise), Spanien (Madrid och Mallorca), Nederlön- Totoibelopp 6 044 4 900 1 14 4 28 ^P^^DOVISNING - EIB 1995

derno (näro Nijmegen), Denmark (Àrhus) och Tysklond (Nordrhein-Westfalen). De Ιάη som avser kompen mot luftföroreningcrna hör ökot konstant under fem ärs tid, frön 383 miljoner 1991 tili 1 092 miljoner 1994, och uppgick 1995 tili 1 441 miljoner. Betydande Ιάη beviljades inom industrisektorn (633 miljoner), framför ollt för att minsko utsläppen αν föroreningar vid raffinaderierna i Cadiz, Tenerife och Huelva i Spanien, i Kaiundborg i Danmark och i Milazzo och Falconara i Italien. Vissa Ιάη avser vidare kvalitetsförböttring αν produkter pò marknaden. Ett exempel ör en ny, mindre förorenonde bilmotor som tillverkas i norra Frankrike. Inom den egentliga energisektorn lânades 808 miljoner ut till avsvaviingsutrustning i kolkroftverket Drox i Förenade kungariket och i brunkolsverket "Schwarze Pumpe" i östra Tyskland samt tili ombyggnad för gaseldning αν uttjänta anlöggningar i Dresden, Potsdam och Dessau. Utlôningen till àtgârder för att förböttra levnodsmiljön i städerna ökade stärkt under 1995, för andre âret i red. Beloppet pò 2 072 miljoner utgjorde en tredjedel αν finansieringsinsatserna tili förmän för miljöskydd. Utlôningen göllde i huvudsak projekt som syftar tili att förböttra kollektivtrafiken och löse upp trafikstockningarna i stödernos centrale deler. Fiör ingôr bland ennet en utbyggned αν tunnelbanan i Valencia, Bilbao, Aten och Lissabon och αν spörvögen i Rostock, nya lokeljörnvöger i Spaniens största stöder, i Köpenhamnsregionen, i Porto, runt Flelsingfors, i Yorkshire och Midlands samt förböttred trafikservice i Neapel. Dörtill kommer förböttringer αν vögnöt och parkeringsanlöggninger i Lyonregionen. EIB finansierade slutligen ocksö skogsplanteringsprojekt i Irland och Spanien inneav fettende bland ennet en upprustning skogsvöger och en utveckling αν bekömpningsmetoder mot skogsbrönder. Sedan 1991 her finensieringen αν miljöprojekt uppgôtttill nösten 22 miljerder. Hör kan tvô huvudinriktninger urskiljes; förveltning αν vettentillgôngar och förböttring αν levnedsmiljön i städerna. Omfettende program för senering αν αν- loppsvatten och skydd mot jorderosion och översvömninger her fôtt Ιάη pò 8 851 miljoner. Det göller flodomrôdeno Po, Tibern och Arno, Venedig-Iegunen och Adrietiske kusten i Italien, semtlige grevskep i Förenade kungariket samt Tyskland, framför eilt den östra delen. Nör det göller infrestrukturprojekt i stöder (5 849 miljoner) her utlôningen till största delen göllt en utbyggned αν kollektivtrafiken i ett femtontel storstöder. J J J Vatten Luft Avfall Övrigt Miljöskydd 1991-1995 21 683 miljoner Stadsutveckling En enhet för utvördering αν bankens verksemhet her nyligen inröttets inom benken. Enheten delter ektivt i de enströngninger som görs för ett skydde miliön. För visse typer αν investeringer utför enheten uppföljende utvörderinger αν resulteten frön genomförendet αν Projekten. En förste Studie gjordes 1995 och göllde en enelys αν reningsenlöggninger för evloppsvatten i ett entel EU-lönder (se sid. 70). UPPFÖUANDE UTVÄRDERING EIB 1995 - FINANSIERING INOM EUROPEISKA 29

INDUSTRIELIA MÂLSÀTTNINGAR Industriella mal 1991-1995 13 459 miljoner I Slora förelags J konkurrenskraft Sma och medeistoro förefag Bufanför stödomröden Smô och medeistoro företog inom stödomröden Àret 1995 innebar en uppgâng for finansieringen i form ov individueilo Ιάη tili projekt som främjor an förstärkt internotioneil konkurrenskraft för industrin inom Europeisko Unionen. Likosâ ökode kreditgivningen tili smà ocfi medeistoro företog ur globolo Ιάη som tecknots under àret eller tidigore. För Ott b öttre kunno tillgodose efterfrögon beslöt EIB i juli 1995 ott utvidgo sino kriterier för löneberöttigode investeringor sä ott nu öven investeringor inom tjönstesektorn och detoljhondeln kon kommo i frogo, via mekonismen för globolo Ιάη, liksom öven förhondsfinonsiering ov forskning och utveckling. Utloningen ökode totolt sett till 3 450 miljoner, en fördubbling jömfört med 1994 som vor ett âr med sörskilt lög oktivitet (1 791 miljoner). De individueiia iönen (540 miljoner) ovsog tili stor del bilindustrin (370 miljoner). Blond onnot beviljodes Ιάη för en ny sommonsöttningsfobrik för bilor i Melfi (Bosilikoto) och för fortsott utbyggnod ov fabriker som ingâr i det integrerode försörjningssystemet tili danno fobrik. Lan beviljodes ocksà till tvâ produktionsonlöggningor i norro Fronkrike, en för bilmotorer, som ögs gemensomt ov tvâ företog, och en för en ny typ ov outomotisk vöxellädo somt tili en fobrik i Steyr i Osterrike som tillverkor en ny motortyp. Ovrigo Ion ovsàg kemisk industri, plostindustri, tröindustri, keromisk industri, textilindustri och elkomponenttillverkning. Smäföretog i Itolien beviljodes dessutom Ιάη pò 29 miljoner till utvecklingsprojekt för ovoncerod teknik. Produktivo investeringor i smà och medeistoro företog finonsierodes under 1995 vio globolo Ιάη med sommonlogt 2 881 miljoner i form ov 11 736 krediter (1 693 miljoner i form ov 6 776 krediter under 1994), en ökning med 70% jömfört med 1994. Smô och medeistoro företog i regionolo utvecklingsomròden erhöll 7 086 krediter pò 1 912 miljoner. Företog utonför desso omrâden fick 4 650 krediter pò sommonlogt 969 miljoner. De ökode finonsieringsinsotserno öterspeglor delvis det intresse som visots för röntesubventionerno tili smô och medeistoro företog som skopor sysselsöttning. Krediter hör dessutom beviljots för investeringor, ofto ov större omfottning, som gjorts ov smà och medeistoro företog för ott förböttro miljön eller frömjo en rotionell energionvöndning (52 miljoner). En snobb gronskning ov de 11 736 smâ och medeistoro företog som beviljodes Ιάη under 1995, ov vilko näston 10 000 sysselsötter förre ön 250 personer, visor hur betydonde öven de oliro minsto ör. Företog med förre ön 50 onstölldo fick Ιάη ρά 2 457 miljoner, vilket ör 85% ov totolbeloppet. Under perioden 1991-1995 hör 39 022 smö och medeistoro företog fött Ιάηο sommonlogt 10 067 miljoner ecu. 82% ov dem hör förre ön 50 onstölldo. Boro 3%, ofto företog i mycket orbetsintensivo sektorer, sysselsötter fier ön 250 personer. Tabell 9: Industriella mal (miljoner ecu] Störa företog 569 Internotioneil konkurrenskroft och 569 europelsk integrotlon Smà och medeistoro 2 881 företog Inom stôdomràden 1 912 Utonför stödomröden 969 Totolt 3 450 30 DOVISNING EIB 1 995

Smâ och medelstora företag med forre än 50 anställda svarade för 56% αν det beviljode kreditbeloppet, vilket tydiigt viser ott de globale Ionen ör klart màlinriktode mot mindre företag. Vid Europeisko râdets mòte i Köpenhomn i juni 1993 beslöts att den s.k. Edinburghordningen skulle utvidgos tili ott ocksâ gällo smâ och medelstora företag som skopor sysselsöttning. Sedan den nörmore upplöggningen diskuterots i Europoparlamentet gov ròdet i aprii 1994 EIB i uppdrog att svara för administrotionen αν lâneverksamheten. I samorbete med Europeisko kommissionen lanserode banken i juni 1994 denno stödordning för smâ och medelstora företag som skopor sysselsöttning. Denno specifiko ätgörd, som kompletterode ätgörder pâ notionell nivâ, hade till syfte ott stimulera investeringor i smâ och medelstora företag, som utgör en vösentlig del αν produktionsopporaten i EU;s olle medlemslönder och pâ ett ovgöronde sött bidror tili skopondet αν nyo arbetstillföllen. Ordningen innebor ott globale lân frân EIB pâ totalt en miljord skulle subventioneros via EU:s budget. Smâ och medelstora företag som skapode sysselsöttning künde fâ lân pâ maximalt 30 000 ecu för vorje nytt orbetstillfölle och dörvid fâ en röntesubvention pâ 2% under 5 âr. Den tidsperiod som först foststölldes, till och med 31 juli 1995, förlöngdes tili december 1995 för att de nya medlemsstaterno Osterrike, Sverige och Finland skulle fâ möjlighet Ott utnyttjo länemöjligheten. Vid utgângen αν 1995 vor beloppet pâ en miljord helt ionsprâktoget. 4 400 företag inom samtliga femton medlemsstoter hade dà ansökt om tilldelning för ott kunno stödja skopandet αν omkring 45 000 arbetstillföllen. DET TOTALA ENGAGEMANGET I ORDNINGEN FÖR SUBVENTIONERADE LÂN TILL SMÂ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Tabell 10: Investeringor 1 smâ och medelstoro företog Beviljade krediter löponde globola lân (miljoner ecu 1995 1991-1995 Totalt Räntesubventionerade Ιάη för Totolt Antal anställda ί företogen smó och medelstoro företag anställada<50 50<anställda<250 onta/ belopp onta/ belopp onta/ belopp onta/ belopp onta/ belopp Belgien 430 222 140 33 1 285 818 1 009 499 243 250 Danmark 249 64 39 13 1 171 264 881 123 265 96 Tyskland 1 11 9 467 1 094 254 2213 1 40 8 1 425 609 569 450 Grekland 19 24 13 17 140 152 73 69 34 31 Spanien 1 136 181 1 035 128 2 741 651 2 382 440 317 180 Frankrike 6 180 576 826 126 21 720 1 987 18 725 1 44 8 2 644 424 Irland 141 32 13 8 388 98 365 71 20 21 Italien 1 147 842 321 144 6 909 3 654 5 256 1 82 8 1 325 1 23 6 Luxemburg 3 2 3 1 3 2 1 1 2 2 Österrike 33 16 19 10 33 16 9 1 16 11 Nederländerna 273 136 65 29 737 376 472 143 228 182 Portugal 122 43 8 5 637 251 359 112 193 75 Finland 45 10 31 8 45 10 31 4 14 7 Sverige 47 15 48 10 47 15 37 9 9 5 Förenade kungariket 792 249 695 198 953 364 914 309 26 10 Totolt 11 736 2 881 4 350 983 39 022 10 067 31 9 39 5 664 5 905 2 978 % - 100,0 100,0 81,8 56,3 15,1 29,6 EIB 1995 - FINANSIERING INOM EUROPEISKA UNIQI^^ 3]

ENERGIMÂL Energimâl 1991-1995 15 621 miljoner Inhem5ka resurser Imporfdiversifiering Hontering och rationell ondvändning: Inom energisektorn Inom industrisektorn en nàgot lägre nivâ än under 1994, 3 433 miljoner mot 3 526 miljoner. Utiâningen till investeringar i enlighet med unionens mâl pà energiomrâdet stannade pâ Utiâningen till rationeliore utnyttjande och förvaltning αν energitillgângarno uppgick till 1 502 miljoner eller 44% ov totolbeloppet. Inom den egentligo energisektorn (990 miljoner) ovsâg bidrcgen byggnod ov goseldode kombikrcftverk, kroftvärmeverk och förbränningsonläggningor for hushdllscv- foll. Finonsieringen omfottode ocksâ utbyggnod ov transport- och eldistributionsnöt i Spanien, Greklond och Förenode kungoriket, stodsfjörrvärme i Italien, sammankopplingen αν de svenska och tysko näten over Ostersjön samt fortsatt ombyggnad αν gas- näten i Sachsen-Anhalt och i Leipzigomràdet. Inom industrisektorn gällde utiâningen rotionaliseringsätgärder vid roffinoderier i Danmark, Spanien och Italien, i ett stâlverk i Luxemburg, i pappersbruk och i diverse mindre industriföretag. EIB fortsatte att stödja utvecklingen αν inhemsko energitiiigängor (1 037 miljoner) genom att finansiera en exploatering αν vattenkrafttillgângarna. Lan gavs bland annat för uppförandet αν ett kraftverk i norra Epirus i Grekland, renoveringen αν äldre verk i Italien och nybyggnod αν ett kraftverk i Pie monte. I Sverige stöddes en modernisering αν fem kraftstationer och anläggningen αν en ny station i londets norra del och i Norge ett utbyte αν trycktuber för att förbättra funktionen och öko sökerheten hos befintligo stationer. Banken beviljade ocksâ nya Ιάη för utvinningen αν oija och gas i Italien, bâde pâ fastlandet och i Adriotiska hovet, och i de brittisko och norsko sektorerno αν Nordsjön, dör banken medverkade i renoveringen och utbyggnaden αν Ekofiskföltet. Dessutom beviljades medel för uppförandet αν ett brunkolseldat vörmekraftverk som skoll ersötto uttjönto och förorenonde öldre verk. Investeringen frömjor en exploatering αν brunkolsreserverna i Lausitzregionen, dör större delen αν utvinningen i östra Tyskland sker. Till sist beviljades Ιάη pâ 894 miljoner som skall bidra tili en mero diversifierod energiförsörjning i Europeiska Unionen. Tobel! 11: Energimâl Inhemsko resurser Kolväten Fast bränsle Volten kraft importdiversifiering Naturgas Rationeilt energiutnyttjonde (*) Kombinerad Produktion αν elektricitet och vörme samt uppvörmnlngsnät Kombinationsgosverk Transport och distribution αν elektricitet Ombyggnad αν gosnät Förnyelsebara energiköllor Energisporonde àtgârder inom industrin (miljoner ecu) 1 037 583 213 241 894 894 1 502 426 34 223 132 175 513 Totalt 3 433 (*) Varav 1 13 miljoner ecu ur l öpande globala ίάη Projekten gällde gosledningsnöt, αν vilka en del tillhör de prioriterade transeuropeiska nöten (se kartan sid. 26). Bland projekten bör först och frömst nömnos byggondet, pâ den sponsko sidan, αν gasledningen mellan Nordafrika och Europa, vars marockanska del ocksâ hör beviljots finonsiering, samt dess sammankoppling med det portugisiska nötet. I Italien dubbleras den ledning som transporterar algerisk gas via Tunisien och Messinosundet och i Tysklond förstörks fdrsörjningen αν Staden Berlin med gas frân Ryssland. Mellan 1991 och 1995 hör utiâningen till nöt för transport och distribution αν naturgas och tili hög- och medelspönningsledningor för elkroft uppgâtt till sammanlagt 5,8 miljarder. 32 ARSREDOVISNING - EIB 1995

Redogörelse for utiâningen land for land Den utianing som présenteras i def följande avser individuella Ιάη (se förteckning sid. 95] och krediter ur löpande globale Ιάη ftabellerna H, I, J sid. 110 och följande) som beviljats under verksamhetsâret. Fördelningen ρά olika länder, sektorer och mälsättningar framgär αν tabellerna 3 och 4 (sid. 21 och 23). * Projekt som ingâr blond de prioriterode tronseuropeisko nät som foststälides αν Europeisko radet i Essen i december 1994 har utmärkts med en asterisk. Oe individuella Ionen i Belgien avsag tili lyrc femtedelor (395 miljoner) investeringar inom tronsportsektorn som förbättrar förbindelsernc mellcn unionens länder. Den första etoppen αν utbyggnaden αν det nordeuropeiska höghostighetstäget, det ovsnitt som ansluter Bryssel tili det fransko nätet * och därifrän tili tunneln under Engelskc kanolen, fick ett Ιάη ρά 230 miljoner. Dessutom medverkode EIB i finansieringen αν ett avsnitt αν motorväg A8 som förbinder Bryssel med Lille och Liège och αν en förbindelseled mellan motorvägarna E25 och E40. Lân beviljades ocksâ till förbättrod utrustning i operotionscentrolen "Eurocontrol" som onsvarar för den europeisko flygtrafikledningen. Dessutom kommer 20 miljoner i krediter ur globale Ιάη att kunna stödja erbeten ρά de regionela vägnöten. Inom energisektorn gällde Ionen, totalt 34 miljoner, uppförendet αν tvô naturgeseldade kraftverk i Drogenbos nära Bryssel och i Sereing utonför Liège. Det fortsette regionale progremmet för àtgärder ρά votfenomrâdet i Flandern fick ett Ion ρά 78 miljoner. Programmet avser uppsamling och rening αν evloppsvatten för ett minska utsläppen αν föroreninger i Nordsjön. Därutöver stölldes 17 miljoner tili förfogande i form αν krediter ur globale Ιάη för Ott finensiere lokale rörnöt och reningsonlöggninger. Inom indüstrin beviljades 222 miljoner i krediter ur globale Ιάη som stöd till 430 investeringar i smà och medelstore företeg. BELGIEN Tecknade Ιάη: 665,3 miljoner 1994; 615,3 miljoner Individuella Ιάη: 506,2 miljoner Globale Ιάη: 159,1 miljoner Krediter ur glob ale Ιάη; 259,3 miljoner Lân till infrastrukturer för kommunikotion (519 miljoner) utgjorde nöstan tvà tredjedeler αν insetserne i Danmark. Ρά transportomràdet (473 miljoner) deltog EIB i finansieringen αν tvà extraordinäre projekt, nämligen byggendet αν feste förbindelser dels över Oresund mellan Köpenhamn och Molmö *, dels över Store bölt. Dessutom fortsatte banken att finensiere elektrifieringen ov järnvögarna och moderniseringen αν telekommunikationerna ρά Sjölland och Bornholm. Inom energisektorn govs Ιάη ρά totalt 84 miljoner till byggendet αν kombikraftverk för värme- och elproduktion, eldede med noturges i Silkeborg och Viborg och med fest evfell i Arhus. Desso projekt bidrar tili skyddet αν miljön, liksom ocksâ moderniseringen αν raffinaderiet i Kaiundborg, som fick ett Ιάη ρά 180 miljoner. Till sist erhöll omkring 250 smà och medelstore industriföreteg krediter ur globale Ιάη (64 miljoner). DANMARK Tecknade Ιάη: 824,9 miljoner Ì994: 849,7 miljoner Individuella Ιάη: 782,4 miljoner Globolo Ιάη: 42,5 miljoner Krediter ur globala Ιάη: 64,2 miljoner EIB 1 995 PRESENTATION AV FINANSIERING LAND FQ lijiass 3 3

TYSKLAND Tecknade Ιάη: 2 715,0 mìljoner 1994; 2 407,9 mìljoner Individuella Ιάη: 1 268,3 miljoner Globola Ιάη: 1 446,7 miljoner Krediter ur globola Ιάη: 1 303,1 miljoner Finansieringsinsatser i Tyskiands östligo delstater 1990-1995: 5 262 miljoner Utiàningen Hl! Tyskland avsag tili största delen investeringar i de östra delstaterna. Sett over landet som helhet gällde investeringorno i huvudsck infrastrukturer för bantering αν ανίορρ och ovfoll (939 miljoner), energiproduktion och energidistribution (626 miljoner) samt projekt inom industrin och tjänstenäringor (776 miljoner). I den västro delen αν landet medverkade EIB i fi nan sieringen αν utbyggnaden αν en Containerterminal i Bremerhavens hamn och αν flygplatsen i Frankfurt (138 miljoner). Projekt för behondling αν fast och flytande avfoll finonsierodes i norro Rhenlandet och i Staden Konstanz. Dörutöver fick 220 mindre anläggningar för rening αν avioppsvatten 468 miljoner i krediter ur globola Ιάη. Inom tillverkningsindustrin (310 miljoner) beviljodes ett individuellt Ιάη till en fobrik för tillverkning αν bildöck i Breuberg (Hessen), och 931 smâ och medelstoro företog erhöll krediter pâ tillsommons 305 miljoner. verk ersötter uttjönto och nedsmutsonde enheter i "Schwarze Pumpe" i Lausitzregionen, som ör centrum för brunkolsutvinningen. Inom omràdet uppsomling och rening αν avioppsvatten beviljade EIB Ιάη till anläggningar i Eisenach, Saalfeld (Thüringen), Wittenberg (Sachsen-Anhalt) och öven tili mindre anläggningar pà ett àttiotal olika platser i form αν krediter ur globola Ιάη (352 miljoner). I övrigt govs Ιάη pà 77 miljoner till kollektivtrofikförböttringar i Rostock (Mecklenburg- Vorpommern) och tili mindre stodsförnyelseprojekt. Inom produktionssektorn beviljade EIB 465 miljoner i Ιάη, vorov 161 miljoner tili 190 smà och medelstoro företog. De individuello lànen ovsâg blond onnot moderniseringen αν en kobelfobrik och dotocentroler för postorderförsöljning och postdistribution. Det sistnömndo projektet berör ocksà andrò dolor αν landet. ^ Errergi J Volten I Kommunikation HH Industri och tjönster Η Smâ och medelstoro företog I de ostro delstaterna uppgick utiàningen till 771 miljoner i individuello Ιάη och tili 488 miljoner i krediter ur globola Ιάη. Till stor del ovsâg lànen basinfrastrukturer som nöston olla bidror till förböttring αν miljön. Lànen inom energisektorn (579 miljoner) hade till största delen sombond med ulvecklingen αν noturgosförsörjningen och gällde bl.o. en ombyggnod αν överförings- och distributionsnöt i Berlin, Leipzig och Sachsen-Anhalt och nybyggnad eller modernisering αν kroftvörmeverk i Berlin, Potsdam, Dresden och Dessau. Lànen gällde vidore en förstörkning αν eldistributionen i Leipzig-omràdet och uppförondet αν ett nytt brunkolskroftverk. Detta I de östra delstaterna hör sedan 1990 beviljots Ιάη pà 5 262 miljoner, 3 713 miljoner i individuello Ιάη och 1 549 miljoner i form αν krediter ur olika globola Ιάη. Over hölften αν totolbeloppet hör ovsett en utbyggnod αν basinfrastrukturer som ör oumbärligo för Ott utvecklo nöringslivet och för Ott fö rbötto miljön och befolkningens levnodsvillkor. Modernisering αν telekommunikotionsnöten (1012 miljoner), utbyggnod αν överföringsoch distributionssystem för naturgos och nybyggnad eller modernisering αν kroftverk (1 066 miljoner), anläggningar för uppsomling och rening αν avioppsvatten (715 miljoner, vorov tvà tredjedelor tili 170 mindre kommunolo infrastrukturer) ör exempel pà detto. Tre fjördedelar αν utiàningen ör koncentrerod till delstaterna Sachsen, Sachsen- Anhalt och Thüringen. 34 EDOVISNING - EIB 1995

Eftersom heia Grekiond är stödberättigct for insotser bâde frân strukturfonderno i enlighet med mài 1 och frân sammanhâllningsfonden, fick de fiesta finansierade Projekten ocksâ bidrog frân gemenskapen i enlighet med mäisättningarno i det andrò ramavtalet for gemenskapsstöd (1994-1999). Ett betydande ramiàn (210 miljoner) frân EIB kome r att kunno finonsiera mindre infrastrukturprojekt inom transport, vottenförsörjning och ovioppsrening, stodsutveckling och modernisering αν infrastrukturer for turism. Detta lân är en uppföljning αν tvò globala Ιάη som tidigare beviljats och kompletterar en insats frân strukturfonderno med budgetmedel. Under 1995 beviljades individuella lân pâ tronsportomràdet (181 miljoner) for en utbyggnad αν tunnelbanan i Aten, till förbättringor αν motorvägor pâ sträckorno Aten - Korint och Koterini-Klidi * (huvudvägen Patros-Aten-Tessoloniki) och tili en utbyggnod αν containerterminalen i Pireus' hamn. Pâ telekommunikctionsomràdet (53 miljoner) fortsatte EIB att finonsiera mobiltelefoninäten. Dessutom fick 1 300 mycket smâ projekt som gällde vägar, ovloppsrening och ondra infrastrukturer lân pâ sammanlagt 40 miljoner. Pâ energiomròdet beviljades lân (36 miljoner) till byggondet αν ett litet vottenkroftverk i Epirus och till en förstärkning αν eldistributionsnätet, bland onnot till koblor for en sommonkoppling αν näten pâ fastlandet med öorna i Egeiska hovet. Till sist fi ck 20 smâ och medelstora företag inom industrin och tjänstesektorn krediter ur globala lân pâ tillsommons 26 miljoner. Inom ramen för den finansiella EESordningen gavs bidrag tili fiera projekt, bland annat tili hamnen i Pireus, vilken finansierats av EIB, t ili renoveringen av fyra munkkloster pô berget Atos och tili ett vattenkraftverk i Tsivlos. GREKLAND Tecknade Ιάη: 525,2 miljoner Ì 994: 535 mitjoner Individuella Ιάη: 269,4 miljoner Globolo Ιάη: 255,8 miljoner Krediter u r glo bala lân: 66,4 miljoner Liksom under tidigare är vor de projekt som finonsierades i Spanien i stor utsträckning koncentrerode tili omrâden som är stödberättigode för insotser frân strukturfonderno. Fromför ollt är det frâga om projekt i mài 1 -omrâden (berättigade till bidrag frân gemenskapen, i synnerhet frân sammonhâllningsfonden), där utiâningen uppgick tili 1 377 miljoner, medon projekt inom mài 2-omrâden och mài 5-omrâden fick lân pâ 759 miljoner. EIB:s insotser ovsâg till 86% infrastrukturer. 1 221 miljoner gick till transporter, 539 miljoner till telekommunikationer, 390 miljoner till vottenförsörjning, 314 miljoner till energi och 166 miljoner till skogsförbättring och diverse infrastrukturer. Pâ tronsportomràdet ovsâg utiâningen i första hand motorvägsnät (821 miljoner) över heia landet, fromför allt oxeln Lissabon - Volladolid *, men ocksâ vägar i Baskien, Galicien och Katalonien. Moderniseringen αν de lokolo tägnäten i de nio störsto städerno och utbyggnoden αν tunnelbonorna i Valencia och Bilbao fick stöd med sammanlagt 372 miljoner. Genom lân pâ sammanlagt 28 miljoner künde moderniseringen αν flygplotserna i Palma de Mallorca, Barcelona och Malaga fortsätto. EIB fortsatte vidore att somfinonsiero förbättringor αν teiefonnötet (539 miljoner). Ökod uppmärksomhet ägnodes ât projekt för behondling αν fast och flytonde kommu - SPANIEN Tecknade Ιάη: 2 818 miljoner 1994: 3 Ol Ì miiioner Individuella Ιάη: 2 652 miljoner Globala Ιάη: 166 miljoner Krediter ur globala lân: 241 miljoner EIB 1 995 PRESENTATION AV FINANSIERING LAND 35

SPANIEN (fortsättning) nalt avfall i form ov byggandet αν förbränningsaniäggningor ρά Mallorca och i Madrid samt utbyggnad αν uppsamlingsnät och reningsonläggningar för ovloppsvatten i Katalonien, Andalusien och provinsen Valencia (294 miljoner). Lân gavs ocksâ till diverse andra projekt, bland annat tili iordningställandet αν industriomràden, vägsystem och ovloppsrening i Arogonien, ätgärder för skogsplantering och bekämpning αν skogsbränder i Andalusien samt tili 68 andra smâ eller medelstora projekt (59 miljoner ur globale Ιάη). Infrastrukturprojekt i Galicien och Extremadura, skogsplanteringsprojekt i Andalusien och globala Ιάη till miljöskyddsätgärder och tili förbättringar av järnvägar beviljades räntesubventioner. För stadsförnyelse i Gandia och Vigo och tili ett nätverk för övervakning av kustmiijön lämnades bidrag. Ρά energiomrâdet beviljades ett Ιάη (224 miljoner) tili det sponsko ovsnittet Tarifa - Cordoba-portugisiska gränsen αν den gasledning mellan Nordafrika och Europa * som skoll försörjo Spanien och Portugal med algerisk naturgas. Detta Ιάη kompletterer det Ιάη som tecknats för det ledningsovsnitt som gàr genom Morocko (se nedon sid. 49). Dessutom fortsatte EIB e tt stödja eldistributionsprojekt i Katalonien och Navarro samt sammankopplingen αν eldistributionsnöten i Spanien och Portugal *. Ρά industriomràdet slutligen finansierade EIB avsvaviingsutrustning vid rafrnaderierna i Tenerife, Càdiz och Huelvo och beviljode 1 136 krediter (181 miljoner) tili smâ och medelstora företag. SPANIEN: 10 ARS VERKSAMHET Fördelning ρά olika sektorer 1986-1995 Sedan Spanien blev medlem 1986 her 3 000 miljarder pesetas, omkring 20 miljarder ecu, beviljats som stöd för investeringor ρά omkring 8 500 miljarder pesetas (60 miljarder ecu). Fyra femtedelar αν denna utiàning avser projekt som ligger i omràden som ör stödberöttigode för insotser frön EU:s strukturfonder, sommanhöllningsfonden och den finonsiello ordning som uppröttats inom romen för Europeisko ekonomiska somorbetsomrödet (EES). Utlöningen tili industrin och tjönstesektorn hör omfattot storo projekt inom flygplons- och biltillverkning som i regel genomförts i samorbete med företag frön andra europeiska lönder. Lönen har ocksö underlöttat en modernisering och ombyggnod αν ötskilliga raffinaderier som tillverkar lötto oljeprodukter, sö ott de uppfyller miljöskyddsnormerno. Dessutom har lönen stött investeringar i mindre företag, antingen direkt (fabriker som tillverkar telemateriel, hushöllsapparater, lökemedelsprodukter, pappersvaror) eller via globala Ιάη. Inom denna ram har nöstan 5 000 smö och medelstora företag, huvudsakligen inom livsmedels-, metolloch moskinvaruindustrin men ocksö inom turism och företogsservice, erhöllit Ιάη. Β Energi ^ Vatten och diverse j Transport Telekommunikation m Industri Smô och mede lstora företog Desso betydande investeringar inom produktionssektorn har understötts genom moderniseringen αν basinfrastrukturer, sörskilt genom att banken finonsierot fiero projekt pö tronsportomrödet, tili exempel höghostighetstöget mellan Madrid och Sevilla, kollektivtrofikförböttringar i Madrid, Barcelona, Valencia och Bilbao, homnutbyggnoder och förnyelse αν flygplansflottor. EIB har ocksö deltogit i finonsieringen ov en modernisering och utbyggnad αν telekommunikationerna, inklusive satellitförbindelser, samt i utbyggnaden αν ledningsnöt för gas och elström. Dessutom har projekt för dricksvottenförsörjning och uppsomling och rening αν ovloppsvatten, böde pö fastlandet och öorna, fött lön. 36 EIB 1995

Utlâningen i Frankrike avsâg till mer än tvâ tredjedelar projekt i regionala utveck- lingsomrâden (1 440 miljoner), huvudsakligen omràden som omfottos αν strukturfondernos mal 2 och 5 b. Lonen ovsôg framför ollt transportsektorn, där de bidrogit tili bâde regionale trofiknöt och tili storo förbindelseleder ov intresse för gemenskcpe n. Det totale Idnebeloppet var 833 miljoner, varev Ιάη. 160 miljoner i form αν krediter ur globale Ρά järnvägsomrädet medverekde EIB i finensieringen ev en förlängning ev höghestighetstàget Peris - Lyon - Valence, dels till Marseille, dels till Nîmes samt, ρά längre sikt, till Spanien (149 miljoner). Dessutom bidrog EIB tili den fortsette utbyggnoden ev visse europeiske motorvägsevsnitt. Fiere αν dem ligger i Alperna. Projekten göllde dubbleringen αν Chamoisetunneln (A40), Meurienne-motorvägen (A43) som förbinder Fréjus-tunnein med riksvägnätet och ett nytt evsnitt ev A51 mellen Grenoble och Aix-en-Provence. Likesê her utlâningen fortsatt tili enlöggningen αν A39 mellen Dole och Bourg-en-Bresse och ev evsnitten l'lsle Adam - Amiens - Boulogne ρά Al 6 och Le Havre - Yvetot - St Seens ρά A29 i norre Frankrike. EIB beviljade ocksâ lân till förbättringserbeten ρά Guadeloupes vägnät och ρά vägförbindelsen mellen Hautes-Pyrénées och Spanien. Semtidigt fick omkring 150 mindre vögprojekt krediter ur globale Ιάη. Videre finensieredes en utbyggned ev flygpletsen i Bordeaux och en partiell förnyelse ev flygplensflottan för inrikesflyget. EIB fo rtsatte att stödje förbättringer ev levnadsmiljön i städerna (335 miljoner). Banken finensierede bland ennet förbättringer αν trefiksystem och parkeringsonlöggningar i Lyons storstadsomràde, evloppsrening i Beifort och bantering αν hushâlls- och industriovfoll i Nantes och Cergy-Pontoise. Dessutom finansierodes över 1 000 mindre investeringar för dricksvottenförsörjning och avioppsrening. Inom industrie och tjönstesektorn beviljedes individuelle Ιάη (346 miljoner) tili investeringar inom bilindustrin, blond ennet tili en anlöggning för tillverkning ev bilmotorer, som ögs gemensamt αν tvâ företeg, och tili utvecklingen ev en ny eutometisk vöxellöda i fabriker i Pes-de-Calais. Vidare govs inom flygplonsindustrin Ιάη till en modernisering αν metoderne för motortillverkning. En modernisering αν enlöggningar för tillverkning ev fermeceutiske specieliteter finansierodes ocksâ. En be tydende del αν denne utiàning avsâg miljöskyddsutrustning. Dörutöver beviljedes CO 581 miljoner i krediter ur globola Ιάη för 6 183 investeringor ev liten eller medelstor omfettning, verav hölften inom tjönstesektorn. Under de fem senoste àren her över 5 miljerder ecu beviljets i Ιάη till infrastrukturer för transport. Visse projekt ör αν europeisk betydelse, som till exempel tunneln under Engelska kenolen och det onslutonde motorvögsnötet, motorvögarna i Alperna och höghestighetstögen tili norre Frankrike och tili Medelhovet. Andre har regional eller lokal betydelse, som till exempel byggendet ev spörvöger i städerna Nantes, Saint- Etienne och Strasbourg och ett stört ental punktförböttringor. Sàlunda her över 1 100 investeringor ev mindre omfettning som genomförts ev kommunale och regionale myndigheter fött Ιάη. Det göller vögerbeten, getunöt i stöder och mindre anlöggningsarbeten i homner och ρά flygplatser. FRANKRIKE Tecknade Ιάη; 2 206,7 miljoner IÇ94: 2 477,4 miljoner Individuella iön: 1 177,8 miljoner Globale Ιάη: 1 028,9 miljoner Krediter ur glob ala Ιάη: 920,6 miljoner Frankrike: transportsektorn 1991-1995:5 138 miljoner I Järnvägor I Vogor och molorvägar im Lufllronsport Stadsîransport EIB 1995 - PRESENTATION AV FINANSIERING LAND FOR MM 37

FINANSIERINGAR I E UROPEISKA UNIONEN Ì991-1995 Regional fördelning αν finansieringarna och diagram som illustrerar fördelningen ρά oliko sekiorer i varje land (tabell Η, sid. 110) 8θοα 8000 3θοα 3000-3000- Förenade kungarikem Irland: 10 802 miljoner 1 338 miljoner Nederländerno: 1 466 miljoner Belgien: 2 272 miljoner Danmark: 3 832 miljoner Tyskland: 9 704 miljoner Bl Transport j Telekommunikation m Miljö och övrig infrastruktur m Energi H Industri, jordbruk och X.- J 1-200 J 201-500 501-1000 1001 1500 2001-3000 Finland; 234 miljoner Sverige: 255 miljoner 500- Luxemburg: 1 52 miljoner I I! 8000-8000- 3οοσ J Portugal: Spanien: Frankrike: 5 961 miljoner 15 1 13 miljoner 9 810 miljoner 8000- WJI 3000-500 Itol ien : Grekland: Osterrike: 16 715 miljoner 2 012 miljoner 362 miljoner 38 i^e^edovisning - El Β 19 95

Utlâningen i Irland, som i sin helhel är stödberättigot for insotser fron strukturfonderno eniigt mal 1, gällde tili största delen förbättringar αν transportinfrastrukturerna (83 miljoner). EIB fortsatte att stödja förbättringarna αν riksvägnätet, en modernisering αν vagnparken pà järnvägslinjen Dublin - Belfast * som förbinder de tvà viktigaste städerno i öns norra ocfi södra delor och därmed bidrar tili att de kan närma sig varandra, samt en modernisering αν Dublins flygplats. Ovriga Ιάη avsâg en ny etapp αν skogsplanteringsprogrammet (31 miljoner) samt en modernisering och utbyggnod αν fiera skolor for högre teknisk utbildning (20 miljoner). Till sist fick 141 smà och medelstora företag 32 miljoner i krediter ur globolo Ιάη. Tack vare att globala Ιάη tecknades under 1995 till ett betydande belopp - 194 mijoner - kan insatserna tili förmän för smà och medelstora företag fortsätta de närmaste âren. Avsikten är att medlen skall anvöndas för att tillgodose efterfrögan frön smâ företag inom industri och turism. IRLAND Tecknade Ιάη: 327,3 miljoner Ì994: 291,1 miljoner Individuella Ιάη: 133,4 miljoner Globale Ιάη: 193,9 miljoner Krediter ur globala Ιάη: 32,1 miljo I Italien uppgick bankens utläning för regional utveckling tili 2 459 miljoner, vllket är 76% αν verksamheten. I de regioner som är stödberättigade för strukturfondernas mài 1 uppgick utlâningen till 1 060 miljoner, ναrov 959 miljoner i individuelle Ιάη. I de omrâden som är stödberättigade för mal 2 och 5b uppgick den tili 1 127 miljoner. Dessutom finonsierades nötverk, huvudsakligen rikstöckonde telekommunikotionsnöt. Utlâningen till infrastrukturer uppgick tili 1 887 miljoner, vilket utgör fyra femtedelor αν samtliga individuelle Ιάη. Kommunikationssektorn svarade för den största delen hörav med 1 187 miljoner. 940 miljoner gick tili transport och 247 miljoner tili Ott ut veckla rikstöckonde telekommunikationsnät och bygga ut telefonväxelkopociteten. inom energisektorn omfottode lânen (568 miljoner) ett brett Spektrum αν investeringar, som till exempel explooteringen αν oljefyndigheter, transport- och distributionsnät för noturgos och i synnerhet dubbleringen αν gasledningen för gastillförsel frön Algeriet, utveckling αν vattenkraften i Piemonte och Lombordiet samt fjörrvörmenät i stöder. Omkring 40 mindre anlöggningar, i huvudsak för gasdistribution, fick videre krediter pâ 56 miljoner. Stodsförnyelse i Ferrera och anlöggningar för uppsamling och rening αν avloppsvatten i Kompanien och i Lombordiet samt insotser för Ott bevora det konstnörligo och kulturelle orvet omfattodes ocksâ αν finonsieringsinsatserno. Det kan noteras ett förböttringsorbeten pâ jörnvögsnötet i Kompanien kommer ett bidro tili en ovsevört förböttrod kollektivtrafik i Neapelomrâdet. ITALIEN Tecknade Ιάη: 3 434,9 miljoner 1994: 3 099,5 miljoner Individuella Ιάη: 2 271,0 miljoner Globala Ιάη: 1 163,9 miljoner Krediter ur globale Ιάη: 978,1 miljoner Italien 1991-1995 16 714 miljoner Pâ tronsportomrâdet ökade utlâningen stärkt. I första hand gällde det de prioriterade näten och direkte kompletteringar αν desse projekt, som till exempel moderniseringen αν järnvägslinjen tili Brenner * och motorvägen tili sjöarna som underlättor tillforten tili den internationelle flygplotsen Malpensa *. Videre stöddes en modernisering αν järnvögerne i Kompanien och Abruzzerne och en utbyggnod αν kombitransportcentret i Bologna. De individuelle lânen till industrin och tjänstesektorn (457 miljoner) gällde investeringar inom kemi och petrokemi, optisk fiberteknik, elektrisko hushâllsmoskiner, poppersindustri, trö- och glosindustri och textilindustri. Aven livsmedelsprodukter omfattodes i och med stöd tili äteruppförondet αν en konfektfobrik i Albe som skodots vid översvömningorna i Piemonte 1994. j Transport I Telekommunikation j Vatten och diverse m Energi H Industrie och tjänster B Smô och medefstora företag EIB 1995 PRESENTATION AV FINANSIERING LAND Ö R 39

ITALIEN (forts.) Därutöver beviljades 906 miljoner i krediter ur globala Ιάη som stöd ât 1 169 smà och medel store företog. Frân 1991 till 1995 her EIB beviljct 17 miljorder i Ιάη tili Italien. Omkring 40% αν lânen har getts som stöd ât ett stört antal investeringor inom oliko industri- och tjänstesektorer. Transportprojekt och fromför allt telekommunikationsprojekt hör svarat för 32% αν totalbeloppet och energisektorn för 28%. LUXEMBURG Tecknat Ιάη; 78,8 miljoner Ì 994: 5 milpner Individuellt Ιάη: 78,8 milioner Krediler ur globala Ιάη: 2,1 miljoner Insallerandet αν en elektrisk Ijusbâgsugn i stâlverket Esch-Belval för produktion αν stòngstàl med skrot som utgàngsmateriol finansierodes med ett Ιάη pâ 79 miljoner. Ugnen kommer att ge böttre energiekonomi och mindre utslöpp. Vidare beviljades 2 miljoner i krediter ât smäföretag inom maskinoch bilkomponenttillverkning som skopor sysselsöttning. NEDERLANDERNA Tecknade Ιάη: 318,9 miljoner Ì994: 399,5 milioner individuelle Ιάη: 318,9 miljoner Krediter u r globale Ιάη: 1 36,8 miljoner De individuella Ιάη som tecknodes ovsâg nöston uteslutonde finonsiering αν tronsportinfrastrukturer αν europeiskt intresse (312 miljoner). För byggandet αν en ny Containerterminal i Rotterdams hamn och inköp αν stora lastbilsförjor för sjöförbindelsen Hull - Rotterdam *, som utgör en del αν förbindelsen Irland - Storbritannien - Benelux, beviljades Ιάη pâ 192 miljoner. sökrore styrning αν den mycket intensiva flygtrafiken, och borrondet αν en ny motorvögstunnel under Nordsjökanalen, som kommer att minska trafikstockningarna i Amsterdam och öka kapaciteten hos vögförbindelserna mellan norro Nederlönderna och det europeisko motorvögsnötet. EIB finonsierode ocksâ byggandet αν en förbrönningsonlöggning för hushâiisavfal! i nörheten αν Nijmegen i Gelderland. Ovriga Ιάη göllde Installationen αν kontrollutrustning pâ flygplatsen Amsterdam- Schiphol, som skall ge en smidigore och Slutligen beviljades 276 smà och medelstoro industri- och tjönsteföretag 137 miljoner i krediter ur globala Ιάη. OSTERRIKE Tecknade Ιάη: 241,9 miljoner 1994: 89,5 miljoner Individuella Ιάη: 199,2 miljoner Globala Ιάη: 42,7 miljoner Krediler u r globale Ιάη: 16,2 miljoner Under 1995 bedrev EIB för första gângen verksamhet i Osterrike sedan landet blev medlem αν Europeisko Unionen. Utiâningen ovsâg en upprustning αν huvudjörnvägsiinjen frân Wien till Tarvisio vid den itoliensko grönsen (107 miljoner) och anlöggningsorbeten för cvioppsrening i Wienomrâdet (39 miljoner) för att minska utslöppen i Donau. Inom industrin beviljades ett Ιάη pâ 53 miljoner för Ott stödja tillverkningen αν en ny bilmotor i en bilfabrik i Steyr, ett omrâde som ör beröttigot tili regionalt utvecklingsstöd. Dessutom stöddes 33 investeringar αν liten och medelstor omfottning inom industrin och tjänstenöringarno med 16 miljoner i krediter ur globala Ιάη. 40 - EIB 1995

I Portugal, som i sin helhet är berättigot till stöd fràn unionens strukturfonder enligt mài 1 och även fràn sommonhàllningsfonden, ovsàg bonkens utiâning näston uteslutonde en förstörkning αν infrastrukturerna, i första hand inom transportsektorn. Lànen i detta syfte uppgick till 993 miljoner, vilket utgör 81% αν totalbeloppet. Förutom att bidra till den regionale utvecklingen främjar lânen ocksà förbindelserna med de andre medlemsländerne i EU. EIB her finansieret en upprustning αν âtskillige evsnitt αν riksväger och regionale vager, bland ennet nègre αν- snitt αν leden Velledolid - Lissabon *. Mèngo Ιάη ovsèg Lissabonregionen. Lòn beviljedes till blond ennet byggendet αν en fôrortstèglinje mellen Tejos norre och södro stränder och αν en andre bro över Tejo uppströms om Steden, olike projekt för stedsutveckling med sikte pò att förberede omrèdet för världsutställningen 1998 samt fortsatt utbyggned αν tunnelbanen. Den nye benen, som kommer att gè till utstôllningsomrèdet, omfetter blend ennet en ny station vid Cois do Sodré dar passegerarne lätt ken byta fràn ett trensportsött tili ett ennet (tèg, tunnelbene, buss). Lèn govs ocksè till en modernisering αν Douro-järnvägslinjen och till förböttringer αν stedsvögnötet i Porto. PORTUGAL Tecknade lân: 1 231,6 miljoner 1994: I 109,7 miljoner Individuella Ιάη: 1 193,3 miljoner Globola Ιάη: 38,3 miljoner Krediler ur globala Ιάη: 59,6 miljoner De lèn som beviljets i Portugal sedan lendets intröde uppgèr till 1 600 miljerder escudos (9 miljarder ecu). De her getts som stöd för investeringer pè tillsemmens omkring 4 000 milerder escudos (22 miljarder ecu) vilket ör en betydende del αν de totale investeringerna i endet, ce 20% αν de totale bruttoinvesteringerne under de seneste fem èren. Hölften αν de projekt som finensierats sedan 1989 her ocksè fètt bidreg frèn unionens strukturfonder. Proekten her vidore under senore èr finensierats med medel frèn semmenhèllningsfonden och rèn den finensielle ordningen inom Europeiske ekonomiske semorbetsomrèdet. PORTUGAL: 10 ARS V ERKSAMHET Omkring tre f ördedelor αν utièningen evser en förstörkning αν sèdene besinfrestrukturer som ör vösentige för lendets utveckling. I första ledet èterfinns lèn till vög- och motorvögsnöten, bède till de prioriterede leder som betjöner Lissabon och Porto och sverer för förbindelserna mot Spanien och dôrifrèn mot Frenkrike, och tili insatser över helo det netionelle och regionale vögnötet. De viktigeste jörnvögsförbindelserne her ocksè fètt lèn i fiere omgènger. Över en tredjedel αν finensieringen ör koncentrered tili Lissabonregionen, beroende pè Stedens snebbe geogrefiske och ekonomiske utveckling. EIB ger dör lèn till en utbyggned αν tunnelbanen, till byggendet αν en andre bro över floden Tejo och till en dubblering αν motorvöger. Banken stöder ocksè ett betydende program för utveckling αν det omrède upp- ströms Tejo dör vörldsutstöllningen 1998 skell öge rum. Fördelning ρά olika sektorer 1986-1995: Dessutom har diverse lèn beviljets för ett förböttre hemn- och flygplatsanlöggningor, blond ennetde som sverer för förbindelserna med Azorerne och Madeira, liksom telekommuniketionsnöten. Pè energiomrèdet her lènen avsett produktion, överföring och distribution αν elström samt en Energi introduktion αν neturges i fiere regioner. I Vatten och diverse Inom industrin och tjönstesektorn her EIB semfinensierot store projekt som göllt biltillverkning och exploeteringen αν en koppergruve, liksom mèngo projekt αν liten eller medelstor omfettning. Desse her ofte heft semband med skogstillgèngerne och göllt produktion αν tröveror, kork och papper. Projekten her ocksè göllt ollmönno konsumtionsveror och hotellbyggen i huvudstoden, vid Algerve-kusten och löngs motorvögerne. Merperten αν de 2 260 företeg som fètt lèn utgörs αν smè och medelstoro företeg. J Transporr I Telekommunikotion Industri Β Smà och medelstoro företog EIB 1995 - PRESENTATION AV FINANSIERING LAND 4]

PORTUGAL (forts.) Dessutom deltog EIB i àteruppbyggnaden αν de infrastrukturer och bostadsomrâden pâ Madeira som skadodes αν en cykion i Okto ber 1993 genom ott beviljo lân pâ 21 miljoner med en röntesubvention via EU:s budget. Inom energisektorn (121 miljoner) bidrog bankens finansiering till att transport- och distributionsnät for naturgos kunnat byggas i landets västra delar * som ingâr som en del αν gasiedningen mellan Europa och Nordofrika. Gasiedningar hor ocksâ onlogts i landets mellersta och södra delar. Mindre energiprojekt beviijades därutöver 1 3 miljoner i krediter. Inom industrin och tjänstesektorn kommer ett individuellt lón pò 7 miljoner att stöjda uppförandet αν motorvägshotell. 123 smâ och medelstora företog beviijades 46 miljoner i krediter. FINLAND Tecknade Ιάη: 179,1 mlljoner 1994: 60,2 miljoner Individuella Ιάη: 163,5 miljoner Globale Ιάη: 15,7 miljoner Krediter ur glo balo Ιάη: 10,5 miljoner Under Finlands första âr som medlem αν Europeiska Unionen avsag utiâningen till infrastrukturer (149 miljoner) tvô projekt som ingâr i den nordisko triongeln, nömligen en upprustning αν vissa avsnitt αν europaväg EIS mellan Stavanger i Norgeoch Sankt Petersburg i Ryssland via Oslo, Stockholm och Helsingfors *, och en modernisering αν delar αν den södra jörnvögslinjen Àbo - Helsingfors - rysko gränsen Inom industrin avsâg finonsieringen (25 miljoner) investeringor i miljöskydd och energibesparingar vid stâlverket i Imotra i landets sydöstra del samt 46 smâ och medelstora investeringar som finansierades via globala lân. SVERIGE Tecknade Ιάη: 273,1 miljoner Ì994: 15,3 miljoner Individuella Ιάη: 225,4 miljoner Globala Ιάη: 47,7 miljoner Krediter ur globala Ιάη: 14,8 miljoner De projekt som finansierades i den nya medlemsstaten Sverige avsâg enbart infrastrukturer. inom energisektorn (III miljoner) finansierode EIB dels det fortsotta orbetet med att lägga ut en kabel under Östersjön för utbyte αν elström med Tyskland, dels utnyttjandet αν vattenkraftstillgângarna genom uppförandet αν ett nytt kraflverk och modernisering αν fem andra i landets norra delar. Pâ transportomrâdet (76 miljoner) fick den svenska delen αν projektet för byggandet αν den fasta förbindelsen mellan Danmark och Sverige över Öresund * lân pâ 69 miljoner. Banken beviljade ocksâ lân till moderniseringen αν ett avsnitt αν jörnvögslinjen löngs östkusten. Till sist beviijades 39 miljoner tili reningsonlöggningar för ovloppsvatten i Stockholm och i Göteborg. Genom globala lân som tecknodes under 1995 künde de första 48 krediterna beviljas tili förmän för projekt αν mindre eller medelstor omfattning (15 miljoner). 42 ^^icovlsning EIB 1995

De individuella Ιάηβη i Förenade kungariket gällde sâ goft som heit infrastrukturer for energiproduktion, vottenförsörjning ocli vottenrening samt transport (1 589 miljoner). Inom energisektorn (Ó36 miljoner) avsâg Ionen dels exploateringen αν oljeförekomster inom den brittisko delen αν Nordsjön, dels Produktion, överföring ocfi distribution αν elström. Inom ramen för ätgärder som syftar tili Ott minska utslöppen αν föroreningar beviljade EIB ocksâ Ιάη för installerandet αν avsvaviingsutrustning i det koleldade kraftverket i Drax, som ör det störsto i Europa. insomling och rening αν avioppsvatten, anlöggningar för skydd αν kustmiijön och förböttringar αν vattenkvaliteten. Inom tronsportsektorn (389 miljoner) ovsög lönen onlöggningen αν en förortsjärnvög för lött trafik mellan Wolverhampton och Birmingham, fortsatt uppförande αν den andra landsvögsbron över Beverns mynning, förböttringar αν vög- och jörnvögsnöten i londets nordvöstra del och en modernisering αν delar αν jörnvögsnötet i vöstra Yorkshire. De gällde ocksö en fortsatt modernisering αν flygplansflottan och inköp αν lastbilsförjor för förbindelsen Hull - Rotterdam *. FORENADE KUNGARIKET Tecknade Ιάη: 2 243,9 miljoner 1994: 2 454,7 miljoner Individuella Ιάη: 1 670,4 miljoner Globale Ιάη: 573,5 miljoner Krediter u r glo bola Ιάη: 248,8 miljoner 564 miljoner gick som Ιάη till projekt för insamling och rening αν ovloppsvotten i londets nordöstra och nordvöstra delar, i East Anglia, Essex och Wales. Sammanlagt ca 2,4 miljarder ecu har under de fem senaste ören beviljats i Ιάη till ett stört ontol oliko investeringor: ledningsnöt för dricksvottenförsörjning, anlöggningar för Utlöningen tili industrin (330 miljoner) skedde dels i form αν individuella Ιάη till underhällsverkstöder för flygmotorer vid Cardiffs flygplats, fabriker för tillverkning αν avancerade optiska system och tillverkning αν elektroniksystem i Skottland, dels i form αν krediter ur globale Ιάη till 794 investeringar i smä och medelstoro företog. ««Utonför medlemsstoternos territorier beviljade EIB Ιάη i tvà EFTA-lönder med stöd αν artikel 18. I Norge lânades 289 miljoner ut för ott upprusta och byggo ut olje- och goskomplexet Ekofisk, vors exploatering banken finansierode reden 1974 med hönsyn tili föltets betydelse för EU;s energiförsörjning. Lön beviljades ocksö för byte αν trycktuber i vattenkraftverk. Ρά Island gavs ett Ιάη ρά 40 miljoner för ott förbötto vöginfrastrukturerno, sörskilt runt Reykjavik och dess flygplats, som ör londets kontaktpunkter med EU. Dessutom fullföljde EIB finonsieringen αν gosledningen Nordafrika - Europa * som le der olgerisk noturgos tili Spanien via Marocko och Gibraltar sund (190 miljoner). Detto projekt bevi Ijedes ocksö lön för den del som ovser Spanien. EIB 1995 - PRESENTATION AV FINANSIERING LAND f Ö 43

OSTERSJÖN: EN SAMFÄLLD AKTION FÖR MIUÖN Östersjöomrädet fâr allt större betydelse för Europeiska Unionen och dess medlemsländer. Bortsett frön Rysslond är allo kustländerno anfingen medlemmar i EU (Tysklcnd, Donmork, Sverige, Finland) eller har associationsavtal med EU (Polen, Litauen, Lettland, Estland). De investeringar som bonken ger lân till i detta omrâde svarar i första hand mot följonde prioriteringar: - Ott bromso eller till och med vända miljöförsämringen i Östersjön och ongränsande industriomrâden, - att i desso länder, liksom i alla de centraloch östeuropeiska länderno, främjo respekten för EU:s mil önormer, framför allt sett i perspektivet αν desso länders anslutning tili Unionen, - Ott förstärko kommunikotionerno bâde inom omrädet och med Unionen i övrigt. Miljöproblemen är sä omfottonde oft de mäste ongripos pò regional nivä. Därför deltor EIB sedan 1992 oktivt i programmât "Baltic Sea Joint Comprehensive Action" för rehobiliteringen αν Östersjön och hör för detto öndomäl gett Ιάη till anlöggningar för ovloppsrening i Worszowo, i Stockholm samt i òtskilligo stöder och regioner i norro Tysklond, blond onnot i Greifswald, Schwerin, Kiel och Lübeck. Dessförinnon övervokode EIB i somorbete med Europeiska kommissionen ett utredningsorbete som genomfördes i syfte oft foststölla investeringsprogrom för flodomrädeno Elbe och Oder, vilko töcker nöston en tredjedel αν Polen och även en del omròden i Tysklond och Tjeckien. Därutöver har globolo Ιάη, specifikt ovseddo för oft finonsiero miljöskyddsätgörder, redon stöllts tili förfogonde i Sverige, Finland, Polen och Lettland. En renovering αν fjärrvörmesystemet i Staden Pörnu i Estland (7 miljoner) och miljöskyddsätgörder vid stälverkskomplexet Imotro vid Östersjön i sydöstro Finland är andrò projekt som tjänor sommo syfte.... OCH KOMMUNIKATIONS INFRASTRUKTURERNA En betydonde del αν de ätgärder som vidtos i de boltisko stoterno och i Polens kustregioner inom romen för det är 1994 inleddo somorbetet över grönserno kommer oft göllo miljöskyddssotsningor i somverkon med progrommet LIFE II (1996-1999) som har tili mäl oft störko de strukturer som behövs för oft genomdrivo miljöpolitiken och minsko de oliko formerno αν nedsmutsning. Vidore har för de regioner kring Östersjön som är stödberättigode för insotser frän strukturfonderno budgeterots co 5 300 miljoner i bidrog under perioden 1994-1999. De större projekt som för nörvoronde genomförs αν myndigheterno i regionen ovser en utbyggnod αν homnor, telekommunikationer, elnöten i de boltisko länderno, omfottonde tvärgäende vägförbindelser som Via Baltico och Via Hanseotico, samt vissa väg- och järnvägsovsnitt. Banken har redon gett städ tili projekt med denno inriktning, som till exempel i Litauen en utbyggnod och modernisering αν flygplotsen i Vilnius och homnen i Klaipeda, och i Estland homnterminalen i Mugo. Andro liknonde projekt är nedläggningen αν en undervottenskobel för utbyte αν elström över Östersjön, förböttringorna αν flygtrofiksökerheten i regionen och insotser pä mängo ovsnitt αν väg- och järnvägsnäten längs Polens och Finlonds kuster för oft förlöngo den "nordisko triongeln". 44 EDOVISNING - EIB 1 995

FINANSIERING UTANFOR EUROPEISKA UNIONEN Finansieringsverksamheten utanför Europeiska Unionen omfattade tofalt 2 805 miljoner, fördelat ρά 2 557 miljoner i Ιάη frön EIB:s egna medal och 248 miljoner i riskkapifal frön gemenskapens och medlemsstaternas budgetmedel. I länderna i Afrika, Väsfindien och Stilla havef (AVS- länderna) uppgick finansieringsverksamheten till 430 miljoner (462 mil joner 1994j, varav 225 miljoner i riskkapital frön Europeiska utvecklingsfondens (EUE) medel. Φ Dessutom har nögra första lön beviljats som markerar inledningen αν verksamheten i Sydafrika (45 miljonerj. Φ / Medelhavsländerna beviljades tatalt I 038 miljoner (607 miljoner 1994), varav 23 miljoner i riskkapital. Φ Central- och Osteuropa beviljade EIB lön pö totalt 1 005 miljoner. Φ lön pö totalt 288 miljoner i Asien och Latinamerika. Φ I länderna i Slutligen beviljades hluvuddelen av de aktuelle investeringsprojekten samfinansierades med bilaterale finansinstitut i medlemsstaterna samt med kommissionen, Världsbanken och andre bistöndsorgan. Samarbetet med Europeiska banken för öteruppbyggnad och utveckling intensifierades i syfte att samordna finansieringsverksamheten i de centraloch östeuropeiska länderna. U nder 1995 genomfördes de första tronsaktionerno i Sydafrika för oft underlötta övergöngen tili demokroti ocfi bidro tili finansieringen αν landets program för öteruppbyggnad ocfi utveckling. Globala lön frön egna medel beviljades med totalt 45 miljoner för att finansiera mindre infrastrukturprojekt, framför allt pö vattenfiantering (30 miljoner), ocfi smö ocfi medelstora investeringar inom produktionssektorn (15 miljoner). Verksamhetsöret 1995 könnetecknades αν en konsolidering αν verksamfieten i AVSoch ULT-Iänderna. Finansieringsavtal undertecknades i 29 AVS-lönder, bland annat för första göngen pö Haiti, ocfi i ett ULT-Iand inom ramen för dels fjörde Lomékonventionen (205 miljoner i röntesubventionerode lön frön egna medel och 194 miljoner i riskkapital), dels tredje Lomékonventionen (31 miljoner i riskkapital). I de fiesta länderna finansierades projekten antingen med enbart riskkapital, vilket var fallet i 19 lönder (178 miljoner), eller med riskkapital i kombination med lön αν egna medel, vilket var fallet i fem lönder (138 miljoner). I sex lönder finansierades projekten uteslutande med egna medel (114 miljoner). ekonomiska basinfrastrukturer (291 miljoner Lönen tili energisektorn, elproduktion och eldistribution samt utvinning αν gas och oija, uppgick tili 108 miljoner. Till projekt för dricksvattenförsörjning och rening αν ανloppsvatten anslogs totalt 105 miljoner och tili infrastrukturer för kommunikation 78 miljoner. Utlöningen tili industri, jordbruk, fiske och tjönster omfattade 68 miljoner i individuella lön och 71 miljoner i form αν globala lön. De globala lönen utnyttjas i samarbete med nationella och regionale utvecklingsbanker och ör i huvudsak avsedda för finansiering αν smö och medelstora företag, som 1995 beviljades totalt 38 krediter (23 miljoner). AFRIKA, VASTINDIEN, STILLAHAVSOMRÀDET Nör det göller fördelningen pö sektorer avsög mer ön en tredjedel αν finansieringen EIB 1995 - FINANSIERING UTANFOR EUROPEISKA

Tabell 12: Konventionen finonsprotokoll och beslut som gällde eller vor förhondlode den 27 mors 1996 (miljoner ecu) AVS-länder och ULT Ur budgetmedel Lân Flnansie- Icke àterbelol- EIB:s egna ringar med ningspliktigt Avtalets art löptid medel (') riskkapital F) stöd Π Totalt 1 :α finansprotokollet AVS Fjörde Lomékonventionen 1996 1 2 00 825 9 975 C) 12 000 ULT Ràdets beslut 1996 25 25 115 Π 165 2:α finansprotokollet AVS Fjörde Lomékonventionen 2000 1 658 1 00 0 11 967 (') 14 625 ULT Ràdets beslut 2000 35 30 135 Π 200 Sydafrika Rödets beslut 1997 300 300 Medelhavslönderna (^) Turkiet 4:e finansprotokollet 2000 750 som önnu inte trött i kraft Algeriet 4:e finansprotokollet 1996 280 18 52 350 II Ii Marocko 220 25 193 438 If II Tunisien 168 15 101 284 II Egypten η 310 16 242 568 II II Jordanien 80 2 44 126 Libanon 4:e finansprotokollet 1996 45 2 22 69 Syrien 3:e finansprotokollet 1996 110 2 34 146 II 4:e finansprotokollet 1996 115 2 41 158 Israel 4:e finansprotokollet 1996 82 82 Gaza och Västbanken (') Ròdsbeslut 1998 250 250 500 Malta 4:e finansprotokollet 1998 30 2 13 45 Cypern 4:e finansprotokollet 1998 50 2 22 74 Horisontellfinansiering utanför Protokollen Râdsbeslut 1996 1 800 25 205 (η 2 030 Central- och Östeuropa Ungern, Polen, Slovakien, Ràdsbeslut 1996 3 000 3 000 Tjeckien, Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland, Lituaen, Albanien Sloven ien Finansprotokoll 1997 150 20 Π 170 Asien och Latinamerika Ràdsbeslut (') 1996 750 750 (') Lan med räntelättnoder fron Europeisko utvecklingsfonderno för projekf i AVSländer och ULT sam Ιάη frön gemenskapsbudgeten för projekt i vissa lander i Medelhavsomrâdet. Räntelöttnaderna finansieras via icke äterbetalningspilktigt stöd. (') Beviljat och förvaltat αν EIB. P) Beviljat och förvaltat αν Europeiska kommissionen. (') inbegriper belopp avsatta tili röntelöttnader för ΕΙΒ-Ιάη. (^) Totala (Libanon och Syrien) eller resterande belopp som finns avsatta genom tidigare finansprotokoll eller liknonde kan anvöndas samtidigt. C^) Varav 325 miljoner för Ιάη med speciella villkor ur budgetmedel. C^) Lânen ur egna medel ingâr i den horisontelio finansieringen utanför Protokollen. ( ) Vara v 100 miljoner utgör röntelöttnader vid EIB-lön inom miljösektorn. f) Uteslutande för röntelöttnader för ΕΙΒ-Ιάη till tronsportprojekt αν gemensomt ίη tresse. 46 toi-p OVISNING - EIB 1995

Mellon 1991 och 1995 ionsprâktogs till stor del de belopp som ställts till förfogonde inom romen for Lomékonventionens forste Protokoll: 878 miljonerov förutseddo 1 225 miljoner frân egno medel och ó86 miljoner αν förutseddo 850 miljoner αν riskkopitol. Lônen onvöndes for ott finonsiero dels bosinfrostrukturer som ör nödvändigo för den ekonomisko utvecklingen, t.ex. system för dricksvottenförsörjning och för uppsomling och rening ov ovloppsvotten (184 miljoner) somt utrustning för produktion och överföring/distribution ov elektricitet, dels explootering ov oljeförekomster (505 miljoner) och infrostrukturer för kommunikotion, frömst jörnvögslinjer och flygplotser (178 miljoner). Betydonde belopp gick tili industrisektorn: 306 miljoner i individuelle lân för projekt ovseende explootering ov molmförekomster, livsmedelstillverkning, gorverier och hotellbyggen somt 14 miljoner i krediter tili cirko 430 smô företog vie globale làn som tecknots med lokolo finonsinstitut. I AFRIKA omfottode finonsieringsverksomheten 18 lönder och uppgick totolt tili 312 miljoner (1 38 miljoner frân egno medel och 174 miljoner i riskkopitol). Vod betröffor de AVS-lönder som undertecknot Lomékonventionen noterodes under 1995 en fortsott livlig oktivitet i södro delen ov Afriko, en ökod finonsieringsverksomhet i Vöstofriko och ett äterupptogonde ov EIB:s finonsieringsverksomhet i Centrolofriko, dör den leget nere nôgro òr. Finonsieringsverksomheten i södra delen αν Afrika uppgick tili 125 miljoner, vorov 31 miljoner i riskkopitol. I Botsv/ono och ρά Mauritius göllde den projekt för hontering ov ovloppsvotten, i Zimbabwe upprustningen ov ett vottenkroftverk, i Namibia moderniseringen ov telefonnötet och i Port- Louis (Mouritius) en homnonlöggning. Fiero projekt inom produktionssektorn omfottodes ockso ov utiâningen: förödling ov okojounötter i Mocambique och rökuppfödning pò Madagaskar, ett gorveri i Namibia och ett bomullsspinneri i Zambia. I Zombie och i Swaziland tecknodes ockso globolo Ιάη. I Västafrika uppgick utiâningen till 114 miljoner, vorov 78 miljoner i riskkopitol. Avtol tröffodes om tvâ regionolo projekt dör tvâ gronnlönder ör deloktigo : de göller upprustningen ov jörnvögsförbindelsen mellon Abidjon ρά Elfenbenskusten och Koyo i Burkina Faso och sommonkopplingen ov löndernos elnöt (totolt 26 miljoner). Vidore govs lân ρά Elfenbenskusten för en explootering αν oljefyndigheter och för en modernisering ov fobriker för tillverkning ov kokoo och ploster. Finonsiering beviljodes ocksâ för vottenkroftsonlöggningor i Guinea, för en modernisering ov vottenledningsnötet i Dekor och ov ett ontol flygplotser i Senegal och för en utbyggnod ov telekommunikotionerno i Burkino Foso. Ghana beviljodes ett globolt lân. 1 Östafrika skedde oll finonsiering (46 miljoner) i form ov riskkopitol. EIB stödde moderniseringen ov flygplotsinfrostrukturer i Etiopien (21 miljoner) och en upprustning ov hotell i Tonzonias djurreservot. Tvâ globale lân beviljodes i Uganda och Tonzonio. I Centraiafrika (27 miljoner frân egno medel och i riskkopitol) beviljodes lân för en utbyggnod ov elnötet i Duolo i Kamerun och tili en fobrik för tillverkning ov lim. EIB bidrog ocksâ till en upprustning ov onlöggningor för elproduktion och eldistribution i Säo Tomé och Principe. m Energi AVS-lönderna 1991-1995 1 763 miljoner J Kommunikation I Votfenhontering Q Industri Globcla Làn EIB 1 995 - FINANSIERING UTANFÖR EUROPEISKA UN10^JJ4 47

I VÄSTINDIEN (61 miljoner, varav 28 miljoner i riskkapital) gällde finansieringen framför allt vattenförsörjning och avfallshantering ρά Bahamas, Antigua, Grenada och Guyana samt tronsportsektorn, genom utbyggnaden αν en flygplats ρά Saint Christopher och Nevis och en utvidgning αν hamnomrâdet i Montego Bay ρά Jamaica. Globala Ιάη tecknades i Guyana, i Dominikonsko republiken och ρά Haiti. En fiskodling finonsierodes i Surinam. I Stillohavsamradet (54 mil joner, vorov 21 miljoner i riskkapital) gavs eft Ιάη ρά 46 miljoner, varav 25 miljoner αν egna medel, till ett projekt som ovser explooteringen αν en guldgruva ρά Lihir i Papua Nyo Guinea. Ρά Fiji finansierade EIB en modernisering αν telefonnätet och en genomförborhetsstudie for en homnonläggning. I ULT-Iänderno, slutligen, kommer tvâ globale Ιάη ρά 2,5 miljoner ott gora det möjligt aft finansiera smò och medelstoro företag i Nederländsko Antillerno. Tabell 13: Finonsierlng utanför Europeiska Unionen under 1995 (miljoner ecu) Totalt Egna mede! Energi Transport octi telekommunikation Riskkapital Individuella Ιάη Industri, Vattenhantering och jordbruk tjänster Globala làn Afrika, Väslindien och Stillahavsomràdet 430 205 225 108 78 105 68 71 Afrika 312 138 174 108 68 71 2Ί 44 Västindien 61 33 28 2 34 1 25 Stillahavsomràdet 54 33 21 8 46 ULT 3 1 2 3 Sydafriha 45 45 45 Medelhavsländerna I 038 I 015 23 149 210 258 296 125 utanför finansprotokollet 718 Eqypten 220 296 290 6. 296 Marocko 165 245 245 165 40 40 Algeriet 100 100 100 100 Turkiet 94 94 94 14 80 Tunisien 55 73 65 8 15 35 23 Libanon 10 73 70 3 10 60 3 Israel 10 68 68 35 33 Jordanien 13 38 38 20 18 Gaza 26 26 20 6 26 Malta 15 15 15 15 Cypern 10 10 10 10 Central- och Osteuropa 1 005 I 005 290 400 3J5 Tjeckien 260 260 200 60 Llngern 200 200 50 150 Rumänien 175 175 60 115 Polen 140 140 40 100 Slovakien 80 80 30 50 Bulgarien 60 60 60 Albanien 34 34 29 5 Slovenien 32 32 32 Litauen 19 19 14 5 Estland 5 5 5 Asien och Latinamerika 288 288 143 52 93 _ Argentina 76 76 76 Kino 55 55 55 Indonesien 46 46 46 Peru 27 27 27 Filippinerno 25 25 25 Pakistan 24 24 24 Thailand 18 18 18 Paraguay 17 17 17 Totalt 2 805 2 557 248 689 740 456 364 556 48 DOVISNING - EIB 1995

Utlóningen i kustländerna kring Medelhavet uppgick till 1 038 miljoner, varav 23 miljoner fràn budgetmedel. Over tvà tredjedelar αν lànen lämnodes inom romen for det horisontello somorbetet utonför Protokollen (718 miljoner) for ott finonsiero regionale samarbets- och miljöskyddsprojekt, medan resterande 320 miljoner beviljades med stöd αν löpande protokoll. Utlâningsverk- samheten ägde rum i elva fonder. Lân pâ totalt 617 miljoner beviljades for en forbättring αν αν infrastrukturerna, varav for transport 210 miljoner, for vattenhantering, rening och bevattningssystem 258 miljoner samt for Produktion, transport och distribu tion αν energi 149 miljoner. Dessutom finansierades tre projekt inom produktionssektorn (296 miljoner) och, via globale fon ρά 125 miljoner, investeringor αν mindre omfottning som genomfordes αν lokale myndigheter och foreteg sektorn. inom den privata Inräknat engegemengen fron tidigere er har totalt sett tre fjärdedeler forbrukets αν de belopp som ör disponible eniigt fjärde generetionens finensprotokoll (1 380 miljoner) som tecknets for perioden 1992-1996 med Maghreb och Meshreq samt Israel (se tebell 12, siden 46). Ansfogen eniigt finensprotokollen med Merocko, Tunisien, Libanon, Jordanien och Israel her utnyttjets nästen helt. De belopp som disponeros eniigt det s.k. horisontello finensielfo semerbetet (1 825 miljoner) hade i slutet αν 1995 απ- vänts till 79%. Med sin utfoning tili industrin ρά 570 miljoner under de seneste fem ären her EIB ektivt bidregit tili den ekonomiske tillväxten i Medelhovsfonderna. En αν EIB:s prioriteter her verit utvecklingen αν den private sektorn, i synnerhet genom pertnerskep mellen lokefo och europeiska företeg som möjliggör en tillförsel αν kapital och fromför allt en överföring αν know-how och teknologi. Det her gällt store investeringor - finensiering αν fabriker för tillverkning αν kylskàpskompresso- rer, ett tryckeri, fabriker för beerbetning αν aluminium och stài, ett reffinaderi - och öven fon till onfoggondet αν moderna industriom- râden. I nösten elle Medelhavsfonder her dessutom globale fon till effärsbenker och lokale utvecklingsbanker bidregit tili finensieringen αν hundretels smâ produktive investeringor αν smâ och medelstore företeg inom industri och turism. MEDELHAVSLANDERNA OKTOBER 1996 ANDRA EIB-FORUMET: Απ BYGGA UPP Επ SAMARBETE RUNT MEDELHAVET «Φ Marocko Merporten αν finensieringen i Marocko ρά 245 miljoner evsag byggendet αν olike avsnitt αν den motorvög som förbinder huvudsteden Robot med Fes och Tanger, vilket kommer ett avsevört förböttre förbindelserna mellen Marocko och Europeiska Unionen. Vidare finensieredes instellerondet αν ett nytt bevattningssystem pò Merrekechsfotten. Τνά globale fon beviljades som skell underlötte finensieringen αν dels vögerbeten αν mindre omfottning som utförs αν lokale myndigheter, dels smâ och medelstore företeg inom produktionssektorn. 1995 kom ett fyrtiotel företeg i òtnjutende αν krediter ρά totalt 8 miljoner ur globale fon. Algeriet Ett fon ρά 100 miljoner beviljades Algeriet inom remen för samerbetet utonför protokollet. Lànet ovser en utbyggnod αν gosverket i Rhourde Nouss söder om Mossi Messeoud, som syftor tili ett optimero Produktionen vid de aktuelle onlöggningerno. Gosen distribueras sedan via gosledningen Nordafrika - Spanien, ett prioriterat energinötverk, som finensieredes med 414 miljoner 1995. Tunisien Lànen i Tunisien (73 miljoner) gelide fromför eilt utvecklingen αν Tunisregionen: förböttring αν huvudstodens vögnöt, upprustning Medelhavsländerna 1991-1995 2 887 miljoner H Energi I Kommunikation J Vattenhantering l Induslii Ii Globala lön EIB 1995 FINANSIERING UTANFÖR EUROPEISKA UNION,iiyi49

αν de kommersiella homncrna Ια Goulette Radès och Bizerte, naturgasförsörjningen till Staden och gasverket i Radès fràn den transmediterrana gasledningen Nordafrika - Italien. Ett globalt Ιάη beviljades dessutom för investeringar som skoll ge förbättrat miljöskydd i företog inom produktionssektorn. Egypten 1995 gällde heia finansieringen i Egypten (296 miljoner, varav 6 miljoner i riskkapital) industriinvesteringar. Den största (220 miljoner inom romen för samorbetet utanför protokollet) gällde ett raffinaderibygge i hamnomrädet i Alexandria. Raffinaderiet skall leverera högklassiga destillat tili marknaderna i Egypten, Israel och Mellanöstern. Bankens medverkan i detta projekt, som är ett gemensamt egyptiskt-isroeliskt företog, ör ett uttryck för viljan att stödja den ρά- gâende fredsprocessen i Mellanöstern. Τνά andrò Ιάη hjölpte till att finonsiero moderniseringen αν en aluminiumfabrik i Ovre Egypten och fördigstöllandet αν en fabrik för tillverkning αν kylskâpskompressorer nära Kairo. Libanon EIB fortsatte att stödja Libanons àterupp- byggnad genom att bevilja Ιάη för en upprustning αν vattenledningsnätet och uppsamling och rening αν avioppsvatten i landets norra delar (60 miljoner), samt för àteruppbyggnaden och moderniseringen αν flygledningscentraler (10 miljoner). Ett globalt Ιάη ρά 3 miljoner i riskkapital kommer Ott m öjliggöra en finansiering αν smâ och medelstoro företog inom industri- och tjönstesektorn. Israel I Israel fördelade sig Idnen (68 miljoner) ρά 35 miljoner för uppförondet αν ett biologiskt reningsverk i vòstro Jerusalem och dess anslutning tili ovloppsnätet och ett globalt Ιάη ρά 33 miljoner för finansiering αν smàska- liga investeringar inom industri, turism och tjönstesektorn. Jordanien Utiâningen i Jordanien (38 miljoner) gällde dels modernisering αν vattenledningsnätet och uppsamling och rening αν avloppsvattnet i landets norra delar, dels en förstärkning och utbyggnod αν elnätet i Ammanregionen. Ur löpande globale Ιάη beviljades 36 krediter tili smäföretag (10 miljoner). Gozo och Västbonken Inom romen för Europeiska unionens initiativ för Ott stödja fredsprocessen och den ekonomiska utvecklingen i Mellanöstern undertecknade EIB i oktober 1995 ett ramavtal om stöd mellan banken och den palestinska myndigheten. Τνά globale Ιάη ρά totalt 26 miljoner (varav 6 miljoner i riskkapital) tecknades i slutet αν 1995 för att finonsiero nyo investeringar inom industria, jordbruksindustrin, turism och tjönstesektorn. Desso finonsieringor utgör en del αν det belopp ρά 250 miljoner ecu som bonkens ràd onslog i november 1994. Malta Ett Ιάη ρά 15 miljoner som beviljats utanför protokollet skoll underlötto för den moltesisko övörlden att anpasse sig tili gemenskapens direktiv om avioppsvatten och dess utslöpp i Medelhavet. Arbetet göller byggondet αν tvà reningsverk ρά öarno Malta och Gozo. Cypern Ρά Cypern lömnodes ett Ιάη ρά 10 miljoner för en utbyggnod αν reningsverken i Staden Ιάη. Limossol. Dessutom beviljades sexton krediter ρά sammanlagt 4 miljoner ur globale 50 ÀSttSREDOVISNING - EIB 1995

Turkiet Inom ramen for det horisontella somarbetet i den nya Medelfiavspolitiken beviljades Ιάη ρά 94 miljoner i Turkiet for projekt αν regionalt intresse som främjor miljön. Tvâ αν Ιάnen medverkade i finansieringen αν vattenfianteringsprojekt (80 miljoner) som skoll ge bättre uppsomling och rening αν avloppsvattnet i Ankara ocfi Antalya; ett tredje avser sammankopplingen αν elnäten i Turkiet och Syrien genom byggandet αν en högspänningsledning mellan Atatürkdammen i södra Turkiet och Alep i norro Syrien (14 miljoner). Detto ingâr som led i ett större projekt som syftor till ott âstodkommo ett sommonkopplot nät runt helo Medelhovet. Den somlode utiâningen i Central- och Osteuropa uppgick till 1 005 miljoner och omfottode tio länder, däriblond for försto gângen Albanien. 973 miljoner lânodes ut med stöd αν bankens rôds beslut i maj 1994 att bemyndiga EIB att bedriva finansieringsverksamhet i desso lander inom en rom pâ bögst 3 miljorder med gemenskopsgoronti. Resterande 32 miljoner lânodes ut i Slovenien inom ramen för det finonsprotokoll som trädde i kraft 1993. Nàgot mer än tvâ tredjedelor αν lânen (690 miljoner) syftode till att stärko de bosinfrostrukturer som är nödvändigo för att lönderno skoll kunno öko den ekonomisko tillvöxten: transport (270 miljoner), telekommunikationer (130 miljoner) och energi (290 miljoner). Mângo αν desso investeringor ör direkto förlöngningor αν de tronseuropeisko nöten. Det göller blond onnot de polsko ovsnitten αν jörnvögsförbindelsen Berlin - Worszowa - Minsk - Moskva, vögovsnitt i Albanien samt en gosledning i Slovenien som försörjer det europeiska nötet med rysk gas. Dessutom beviljades i sex lönder globolo Ιάη (315 miljoner) för att finonsiero företog inom den offentligo och privato sektorn och projekt som främjor miljön och energisporonde. LANDER I CENTRAL- OCH OSTEUROPA Central-och Osteuropa 1991-1995 3 449 miljoner ««Tjeckien I Tjeckien vor utiâningen pâ 260 miljoner inriktod pâ energisektorn (200 miljoner) och tronsportsektorn (60 miljoner). EIB m edverkor i finansieringen αν ett omfottonde program som innebär att sex αν de störsto brunkolsverken i landet, belögna nöro fyndigheterno i norro Böhmen, skall förses med installationer som minskor luftföroreningorno. Ungern Lânen i Ungern (200 miljoner) ovsâg dels en fortsatt modernisering och utbyggnod αν telefonnötet, dels ett stört globalt Ιάη (150 miljoner). Detta Ιάη, som beviljots en grupp finonsiello mellonhänder, kommer att kunno finonsiero företog inom produktionssektorn, utrustning som främjor miljöskydd och minskod energionvändning samt infrostrukturprojekt som genomförs αν den offentligo eller privato sektorn. Lânet kommer att bidro tili Ott ök o de ungersko företogens konkurrenskroft och förbättro kvoliteten pâ infrostrukturerno. Dessutom beviljades elvo krediter pâ 24 miljoner inom främst turist- och livsmedelssektorn. l Energi I Kommunikafion I Vatienhantering jjjjll Industri Globalo Ιάη EIB 1995 - FINANSIERING UTANFÖR EUROPEISKA 5]

Rumänien I Rumänien uppgick utiâningen till 175 miljoner. Lânen bidrar till en modernisering αν näten för telekommunikction (80 miljoner), transport och eldistribution samt till en upprustning αν det kombinerade kraftvärmeverket i södra Bukarest. Lân har ocksà beviljats för en upprustning och utbyggnad αν hamnen i Konstanta, som delvis förstördes under en storm. Polen Ι Polen beviljode EIB Ιάη ρά totalt 140 miljoner. Utiâningen ovsâg dels en modernisering αν järnvägen Warszawa - Terespol (40 miljoner), som utgör en del αν den transeuropeiska jörnvögsleden Berlin - Warzsawa - Minsk - Moskva, dels tecknades ett globalt Ιάη med en utvald grupp finansiella mellanhänder som skoll beviljo krediter tili företag inom produktionssektorn, tili projekt som frömjor miljöskydd och energisporonde samt tili infrastrukturprojekt som genomförs αν företag inom den offentligo eller den privato sektorn. Slutligen stölldes 15 miljoner tili förfogonde ur löponde globolo Ιάη. FINANSIERING UTANFOR EUR OPEISKA UNIONEN 1991-1995 Geografisk fördelning och fördelning ρά sektorer Energi I Transport och telekommunikation B Miljö och övrig Infrastruktur M Industri, jordbruk och tjänster I Giobala lân 1000. 100. 1000. 2000. 1000. 11 ill Π!ΐΙ Afrika; Vöstindien: 1 472 miljoner 204 miljoner _L Stilla havet: ULI: 43 miljoner Medelhovsländerna: Centrol-och Osteuropa: Asien och Latinamerika: 2 887 miljoner 3 449 miljoner 607 miljoner 52 ^^^.POVISNING - E IB 1 995

Slovakien Förutom ett Ιάη for en modernisering cefi utbyggnad αν gosledningor for tronsitering αν rysk gas avsedd for Västeuropo (30 miljoner), beviljode EIB ett globolt Ian (50 miljoner) for finonsiering αν företag inom tillverknings- och tjänstesektorn samt utrustning for miljöskydd och minskod energiför- brukning. 1995 onslogs 8 miljoner i form αν krediter ur globaia Ian. Bulgarien I Bulgarien fortsatte EIB att stödja den upprustning αν landets transportnät som är nöd- vändig for den fortsotto ekonomisko utvecklingen. Under 1995 govs sâlundo ett Ιάη ρά 60 miljoner for ett upprustnings- och ombyggnodsprojekt omfottonde cirko 900 km större vägor. Albanien 1995 beviljode EIB for försto gângen Ιάη i Albanien. Finansieringen gällde transportsektorn (29 miljoner) och ovsâg dels en upprustning αν vägströckor som ingâr i den vögkorridor αν europeiskt intresse som förbinder homnen i Dürres ρά odriotiska kusten med homnen i Varna vid Svarta havet, dels byggandet αν en förjeterminal i Dürres hamn. Dessutom kommer ett globalt Ιάη ρά 5 miljoner att medverka i finansieringen αν projekt inom tillverknings- och tjänstesektorn samt miljöskyddande och energibesporonde ätgärder. Slovenien I Slovenien, där förbättrade infrastrukturer för transport hör prioriterots i det nu löponde finonsprotokollet, beviljodes ett Ιάη ρά 32 miljoner för en fortsatt utbyggnad αν motorvägen mellan Ljubjana och Celje som kommer ott förbättro kommunikotionerno mellan de östra och västro delorno αν landet. Litauen För uppförandet αν en Containerterminal i Klapeidas hamn vid Östersjön beviljodes ett Ιάη ρά 14 miljoner. Till smà och medelstoro företag samt ötgörder för minskad energiförbrukning och miljöskydd beviljodes krediter ρά totalt 5 miljoner ur globolo Ιάη. Estland I Estland kommer ett globalt Ιάη (5 miljoner) Ott bidro tili Ott finonsiero företag inom tillverknings- och tjänstesektorn samt energibesporonde och miljöskyddande ätgärder. Τνά företag beviljodes krediter ρά sammanlagt 2 miljoner ur globolo Ιάη. EIB 1995 - FINANSIERING UTANFÖR EUROPEISKA U N.M 53

LANDER I ASIEN OCH LATINAMERIKA För projekt i âtta asiatiska och latinamerikanska länder som undertecknat samarbetsavtal med Europeiska Unionen beviljodes Ιάη ρά totalt 288 miljoner. Denno finonsieringsverksamhet skedde inom romen för det bemyndigcnde som bonkens râd gov i februori 1993 om finonsiering αν dels investeringar αν ömsesidigt intresse för landet i fraga och Unionen, dels investeringor i vilka europeiska partners ingâr intill ett belopp αν 750 miljoner under en treârsperiod. I slutet αν 1995 uppgick utiâningen till 607 miljoner. * * * LATINAMERIKA Ire länder i Latinamerika fick Ιάη frân ΕΙΒ (120 miljoner) för vottenrening och sophontering (93 miljoner) samt för vöginfrastrukturer (27 miljoner). Argentina I Argentina beviljade BIB Ιάη ρά totalt 76 miljoner som syftar till ott förböttro miljön i Buenos Aires-omràdet genom nya onlöggningor för uppsomling och rening αν αν- loppsvatten och forligt avfoll. Peru I Peru bidrar ett Ιάη ρά 27 miljoner till renoveringen αν den norra delen αν den panamerikanska vögen, en för landets ekonomi vösentlig förbindelse. Paraguay I Paraguay beviljodes ett Ιάη ρά 17 miljoner för en utbyggnad αν nötet för uppsomling αν avioppsvatten i huvudstaden Asuncion. ASIEN I Asien fördelade sig EIB:s fin ansiella medverkan (168 miljoner) ρά fem länder. Lônen vor inriktade ρά energisektorn (143 miljoner) och transporter (25 miljoner). Filippinerna Ρά Filippinerna bidrog EIB tili en modernisering och utbyggnad αν flygplatsen i Davao ρά Mindanao genom ett Ιάη ρά 25 miljoner. Kina I det romavtal som undertecknodes med Kino den 6 december 1995 understryks vikten αν ett samarbete rörande energi och miljöskydd. EIB undertecknode strax dörefter ett Ιάη pò 55 miljoner som skoll finansiera explooteringen αν en olje- och gasfyndighet tili hovs i Ping-Hu, transporten αν oljan tili kusten och distributionen αν naturgas tili Pudong, en satellitstad tili Shanghai. Indonesien I Indonesien beviljodes ett Ιάη ρά 46 miljoner till byggondet αν en gasiedning mellan öarna Sumatra och Baton och centrala och södro Sumatra. Pakistan I Pakistan beviljodes ett Ιάη ρά 24 miljoner till förstudier till samt byggonde och uppstartonde αν ett vottenkroftverk vid floden Indus i nordöstra delen αν landet. Detta projekt ingâr som en del αν ett program för ökod elproduktion. Thailand I Thailand gov EIB ytterligare ett Ιάη ρά 18 miljoner till byggandet αν en gasiedning som förbinder ett gosfölt i Siamviken med det befintliga nötet. 54 ÀtóiIA OVISNING EIB 1995

UPPLANADE MEDEL H EIB:s medel- och langfristiga upplàning ρά marknaderna uppgick till totalf 12 429 miljoner jämfört med 14 156 mìljoner 1994. Kraven pò lâneutbetalningar tillgodosàgs genom en aktiv närvaro ρά de olika marknaderna och genom att banken i âkad utsträckning använde sig αν emissioner till rörlig ränta och svappar. Den samlade kapitalanskaffningen uppgick, efter svappar, tili 12 395 miljoner, varav 7 058 tili fast ränta och 5 337 miljoner tili rörlig ränta. Gemenskapsvalutor svarade för mer än fyra femtedelar av den samlade kapitalanskaffningen. Utvecklingen pò kapitalmarknaderna var re lativi gynnsam för EIB under 1995. Lâng- sommore ekonomisk tillyäxt, mâttligt infiotionstryck ocfi doilorns stärkte ställning ρά valutomorknaden under ondra hoivâret gjorde finansmarknoderna mottogiiga. Dessutom ledde en otillfredsstälid investeringsefterfràgon ρά fromför eilt värdepopper emitterode αν lântagare med högsta kreditvärdighetsbedömning (AAA), som fron och med tredje kvortaiet kontinuerligt ökade, tili att EIB:s emis sioner blev speciellt attroktivo. Sörskilt betydande blev ökningen αν det totale emissionsbeloppet ρά den internationelle merkneden, dar EIB genomför huvuddelen αν sin upplàning. Totalt lânade EIB up p 12 429 miljoner och behöll därmed sin förstoplots blond de store internationelle emittenterne. Beloppet vor emellertid 12,2% lögre än 1994 (14 156 miljoner). Minskningen förkleras αν ett posi tivi överskott i kasseflödet och förtida òter- betolningor αν Ιάη som inte uppvägdes αν förtida inlösen αν Ιάη. För Ott k unne disponere kapital efter benkens behov genomfördes svappar och kapitalanskaffningen uppgick därmed tili totalt 12 395 miljoner mot 14 148 miljoner 1994. Upplòningen skedde liksom tidigere huvudsokligen tili fest ränta (7 058 miljoner mot 10 636 miljoner 1994). Andelen Ιάη till rörlig ränta, som ökade betydiigt i fôrhàl- lande tili 1994, utgjorde mer ön 40% αν det totale lânebeloppet (5 337 miljoner mot 3 512 miljoner 1994). En betydande del αν denne upplàning skedde i fyra velutor (ITL, ESP, PTE, GRD). Det upplàncde kepitelet vor sà goti som belt ovsett för lâneutbetalningar, meden den del som vor ovsedd ait finansiero förtida inlösen αν Ιάη minskede kraftigt: 478 miljoner 1995 mot 1 997 miljoner 1994. Ett betydande kesseflöde i visse velutor gjorde ett EIB künde onlito sine likvido medel (615 miljoner). Fördelningen αν lànen ρά velutesleg bekröf- ter liksom tidigere àr dominensen för ge- menskapsvalutorne (9 712 miljoner 1995 mot 10 107 miljoner 1994), som svarade för mer ön 86% αν det samlade beloppet ef ter svappar. Hörvid her hönsyn tegits tili den icke försumbere del αν lànen i icke- gemenskepsvelutor som sveppodes mot gemenskapsvalutor. EIB:s emissioner skedde i ecu och i elva gemenskapsvalutor. Kapitalanskaffningen ver mest omfattande i ITL och DEM, 27% respektive 19,3%. Upplàningen i FRF minskode. Blond ickegemenskapsvalutorna ökade andelen JPY, medan andelen USD minskode. Banken genomförde 68 transaktioner 1995, vorov 60 emissioner för ollmönheten och 8 privata placeringar (jämfört med 73 transaktioner 1993, varav 59 för ollmönheten och 14 privato placeringar). Den genomsnittliga löptiden för det upplà- nade kapitalet vor sju àr, dock med vösentligo skillnoder beroende ρά voluto: fyra àr för USD mot orton för GBP. UPPLANINGEN PA FINANSMARKNADERNA Ιό 000 12 000 ÎOOO 4000 Fördelning αν uppiânode medel 1991-1995 91 92 93 94 95 TroPsoklionef αν medel och löngfristig karaktör Ijjjjjj^ Obligationslân Privata Ιάη Medelfristigo obligationer Transaktioner αν kortfristig karaktör IjB Företogscerlifikot EIB 1995 - UPPLANADE 55

UTVECKLINGEN PA KAPITALMARKNADERNA 1995 var som helhet ett myckef gynnsamt àr for obligafionsmorkncderna i de viktigaste OECD-Iänderna, trots den turbulens som drobbcde morknoderna under det forste ficlvàret. Obligotionsräntorno sjönk väsentligt, somtidigt som emissionvolymerno ρά primärmorknaderno fortsatte att öka. Den positiva utvecklingen ρά obligationsmarknaderna var i huvudsak ett résultat αν dämpningen αν den ekonomiska aktiviteten, ett minskat inflationstryck och en önskan hos mango länder att sanerò sino stotsfinonser. Centroibankerna künde därför lätta ρά penningpolitiken, vilket medförde en märkbar sänkning αν de korto röntorno och en brontore avkostningskurvo ρά de viktigaste morknaderno. Avkostningen ρά obligationer fòli under 1995 med mer än 150 bospunkter, och tendensen ρά oktiemarknaderno vor globalt sett stigonde. Riksbankens diskonto for de viktigaste valutorna Under det andrò kvortolet ledde sjunkonde räntor och minskode spänningor ρά volutomorknoderno efter tumultet vid ârets börjon tili att mòngo investerore motiverodes att stärke sin ställning pò de s.k. nyo (eller högevkostonde) morknaderna, vilket fick tili föl d ett skillnoden mellon obligotionsräntorna ρά de centrale morknaderna och pò de nyo morknaderna minskode väsentligt. V 4 4 \ V J Trots de gynnsomma förutsättningorna ökode obligotionsemissionerno ρά de internotionella morknaderna med endest 5% jämfört med 1994 och uppgick tili motvärdet αν ce 470 miljorder USD. Den mattligo ökningen berodde delvis pò minskode räntemorginoler vid svopporno, vilket väsentligt minskode möjligheterna tili arbitrage. Obligotionsmorknaden utsottes dessutom för hard konkurrens frân bonklònemarknaden. Morginalerno ρά den internotionella bonklânemorknaden minskode under 1995 till lägsto nivâer nôgonsin ρά grund αν den stora likviditeten i bonksystemet, och kopitolanskaffningen genom internotionell bonkupplâning ökode med mer än 30% 1995. 1991 1992 1993 1994 1995 DEM FRF GBP JPY - USD USD (med 35%), JPY och DEM svorode för 75% αν den totale morknodsomslutningen och bekröftode dörmed sin ledonde ställning närdetgäller internotionella obligotionsemissioner. Volymen nyo emissioner i DEM och CHE ökode, medon emissionerno i GBP minskode. Lântogorstrukturen ρά de internotionella obligationsmarknaderna vor i stört sett oföröndrod jämfört med 1994. Banker och finonsinstitut utgjorde fortforonde den störsto lântogorgruppen och svorode för en tred edel αν det emitterode beloppet, tött följdo αν industri- och hondelsföretog. De internotione Ια instituten svorode för 8% αν det totale emissionsbeloppet, stotligo och lokale löntogore för resten. Den sjunkonde avkostningen ρά obligationer vöckte ett förnyot intresse för de s.k. "högevkostonde" produkterno som till exempel Eurobonds emitterode αν lòntagore med lägre kreditvärdighetsroting eller Eurobonds emitterode i högevkostonde volutor ρά nyo morknoder (SAR, CZK och Taiwan-dollar). Antolet globola obligotionsemissioner ökode frön 80 1994 tili 124 1995, vorov huvuddelen i USD. Det belopp som totalt lónodes upp via globale obligotionsemissioner utgjorde mer än 10% αν den sommonlagda upplòningen ρά den internotionella obligotionsmorknaden. En del emissioner vor emellertid inte globale i egentlig mening, dvs. lätt omsättningsboro dygnet runt över helo världen. Det genomsnittligo beloppet för desso emissioner her sàlundo kontinuerligt minskat sedon de försto globale emissionerno introducerodes. Emissionerna tili rörlig rönto minskode beloppsmössigt jämfört med 1994, medon en ökning künde noteras för tiilgängssäkrode värdepopper och emissioner i dubbio volutor. 56 DOVISNING - EIB 1 995

For Ott kunna Ιάηα upp erforderliga kapitalbelopp tillämpade EIB en upplâningspolitik som syftode till ott ge banken en betydonde likviditet i finonsförvaltningen till lägsto möj- ligc upplâningskostnod. Forst och främst sog banken tili ott den Kode tillgong tili de viktigoste volutornc för lâneut- betolningor genom ott introducero omfottonde emissioner och genom ott konstant vara närvarande pâ kapitalmarknaderna. Denna strategi gjorde det möjligt för banken att lägga upp betydande emissioner längs heia räntekurvan, som fungerade som referenslân och erbjöd investerarno ett kompletteronde alternativ tili statliga emissioner. Denna upplâningspolitik kon illustreras med DEM, i vilken banken gjorde referensemissioner med fem, sju och tio ârs löptid och därmed under 1995 künde bekräfta sin ställning som en αν de största lòntagarna. Det gällde ocksò GBP, vari emitterades ett lângfristigt lân pâ 22 âr, vilket blev mycket efterfrâgat αν de brittiska investerarna som komplement till de kort- och medelfristiga värdepappereno. Vod gäller RTE gjordes successiva tillägg αν fungible trancher till ett existerande lân och pâ sâ sätt künde en viktig referens konstitueros som erbjöd en likviditet jömförbar med portugisisko statens obligationer. För att sönka sina finansieringskostnader strävade EIB efter att diversifiera sin upplâ- ning. Med diverse metoder künde banken begränsa riskerna för att utsöttas för ränteförändringar; detta gav den ökad flexibilitet när det gällde att inför kraven pâ lâneutbe- talningar anpasse sig efter utbudsförhällandena pâ finansmarknaderna. Diversifieringen αν upplâningen skedde i första hand genom vol αν valutaslag och geogrofiskt omrâde. EIB sökte intervenera pâ marknoderno i de nyo medlemsstoterno i Europeisko Unionen. Detta gällde FIM, där en första privat placering gjordes hos finsko investerore. De externa valutor som vonligen lânas upp αν EIB (USD, JPY och CHF) kompletterades med AUD, en voluta som EIB som inte lânat upp pâ länge. Styrelsens bemyndigonde tili banken i november 1995 Ott emittera i andra valutor än OECD-valutor borde göra det möjligt att ta upp lân i valutor som t.ex. Hong Kongdollar och sydofrikonsko rond. Diversifieringen gällde ocksâ produkterna. Först och främst genomfördes, när marknoden medgov det, strukturerade emissioner. Detta gällde emissioner med stigande ränto s.k. "step-up coupons" som emitterades i FRF o ch ESP, ett noil-kupongsiân i PTE och ett dubbelvolutalân som togs upp i JPY men skoll âterbetolos i USD, AUD och DEM ("dual currency issues"). EIB trä ffade ocksâ överenskommelser om emissionsprogrom, som innebär ott banken, inom ramen för ett i förväg fastställtemissionsprospekt, kan emitterar mindre belopp pâ mera fördelaktiga villkor än de klassiska emissionerna. Under 1995 ingicks eller förbereddes sâdana program i ITL, BEF och ESP. EIB strä vade ocksâ till att diversifiera metoderna för konsortiebildning. Ett exempel pâ detta ör att den utnyttjade sig αν prissondering, ("price discovery system"), som innebär Ott konsultationer äger rum med investerarna före genomförandet αν mycket stora emissioner, där det ställs krov pâ ett omfattonde deltogande frân finonsvärldens sida. Tack vare detta förfarande kan intressanta villkor uppnâs även när marknoderno hâller pâ Ott nâ en mâttnodsnivâ. Denna metod tillämpades vid tvâ tillfällen för Ott lansera emissioner i DEM och kommer, om och när morknadsförutsättningorna medger det, att utsträckas tili samtliga valutor. Krovet pâ en kontinuerligt äkande kapitalonskoffning, fromför allt i de valutor där EIB svorar för en betydande del αν marknaden, gjorde ott banken mäste genomföra rönteoch valutasvappar. Det totala nominella transaktionsbeloppet uppgick tili 3,5 miljarder jömfört med 4,3 miljarder 1994. En betydande del αν de svappar som initierodes αν EIB gjordes för ott ersötto obligotionslân till fast ränto med lân till rörlig ränto (3 156 miljoner jömfört med 3 498 miljoner 1994). Bruttoavkastning ρά tloâriga statsobllgationer För Ott unde rlötto jämförelser anges avkastningen pâ ârsbasis \A, 1993 DEM FRF Κ 1 1994 1995 USD 1993 1994 1995 ESP ITL -- GBP 1993 1994 1995 DKK BEF NLG IEP EIB 1995 - UPPLÂNADE 5/

E EUROPEENNE D'INVESTISSEMENT OBLIGATION AU PORTEUR DE 50.000E. UsceinHiions a BANQUE EUROPEENNE D'INVESTISSEMENT Är - EIB frângick emellertid inte sin försiktiga politik och utökade sino ansträngningar att mi nimera de risker som är förknippade med derivoten. Banken tillämpade ocksâ en mera flexibel policy vod gäller valutasvoppar, som i fortsättningen kon gällo transaktioner mellon EU-volutor. Kreditlimiterna har höjts och de s.k. "special purpose vehicles" kommer att accepteras som motport. EIB fu llföljde sin riskgarderingspolicy för att skydda banken mot ränterisker. Beloppet för riskgorderingstronsaktioner uppgick 1995 tili totalt 3 121 miljoner och tackte 47% αν den totala upplâningen till fast ränta. Liksom tidigare skedde denna riskgardering antingen i samband med emissionerna genom att EIB ing ick ett avtal om uppskjutet röntefaststöllande med den ledande banken eller genom en intern riskgarderingsmekonism i form αν att EIB f örvörvade en obligationsportfölj som ovyttros i takt med kroven ρά utbetolningor. Riskgardering genom räntesvoppor förekom däremot endest tili ytterst liten del. Αν effektivitetsskäl anvönder banken sig αν aktiv-/passivförvaltning tili att globalisera risktöckning ρά längre sikt. EIB fu llföljde ocksâ den policy som infördes 1994 och innebör att banken skiljer medelsanskaffningen frân de omedelbara behoven för utbetalningar. I överensstömmelse med sin mälsöttning att bólla sina kostnader under Libor-röntan, som ör vösentligt lögre ön de som banken kan erhâlia vid klassiska obligationsemissioner och varierar beroende pò löptid och volutaslag, tog banken upp Ιάη nörhelst kostnaderna motsvarade dessa mài, öven om banken vid behov mäste svappa nettolónebeloppet mot medel till rörlig ränta. Transaktionerna αν detta slag uppgick 1995 till totalt 1 500 miljoner till en kostnad under det uppsatta mdlet. De genomfördes i huvudsak via sâdana strukturerade emissioner som nömnts i det föregâende. GEMENSKAPSVALUTOR Upplànade valutar eher svappar Ifaiienska lire; 3 343 miljoner ecu 7 200 miljarder ITL Den itolienska liran, den gemenskapsvaluta som upplònades mest αν EIB, ökade med 47% i förhällande tili 1994. EIB b ehöll sin stöllning som den störsto lântagaren ρά euroliramarknaden, trots att en betydande del αν lânen placerades hos enskilda itolienska investerare och institutionella investerore, för vilka EIB:s em issioner utgjorde ett komplement tili och en diversifiering i förhällande tili den itolienska statens obligationer. Kopitolanskoffningen skedde genom fjorton emissioner för ollmönheten som genomfördes dels separat, dels inom ramen för ett emissionsprogram ("debt issuance program") till ett belopp αν 6 000 miljarder ITL, som framgângsrikt introducerades under óret. Tabell 14: Utveckling αν upplànade medel (miiioner ecu) 1991 1992 1993 1994 1995 Totalt Long- och medelfrlstiga transaktioner (efter svappar) 12 540 12 862 14 224 14 148 12 395 66 169 Obligotionslân 11 615 12 103 14 080 12 728 11 251 61 778 Privato Ιάη 576 536 144 1 36 9 315 2 940 Medelfrlstiga obligationer 349 222 50 829 1 451 Transaktioner αν kortfristig karaktär 1 133 112 1 245 Företagscertifikot 1 1 33 112 1 24 5 Totalt 13 672 12 974 14 224 14 148 12 395 67 413 58 ED ο V I s Ν I Ν G - EIB 1995

Tyska mark: 2 397 miljoner ecu 4 500 miljoner DEM Liksom 1994 var den tyska marken den näst mest använda gemenskapsvalutan for làneutbetalningar, i huvudsak till fast ränta. Tre referensemissioner med en löptid αν fem, sju ocfi tic âr svarade for huvuddelen αν kapitalanskaffningen. Ordningen for prissondering tillämpodes vid tvâ tillfällen och gjorde det möjligt ott erhâlla battre villkor än vad de andrò stora internationella làntagarna kunde fà. Tabell 15: Upplànade medel 1995 (beiopp i mil[oner ecu) Före svappar Svapp- Eher svappar belopp % belopp belopp % LANG- OCH MEDELFRISTIGA TRANSAKTIONER Län til! fast ränta 9 102,6 73,2-2 873,7 6 228,9 50,3 Europeiska Unionen 6 425,5 51,7 - I 534,7 4 890,8 39,5 DEM 2 396,6 19,3 2 396,6 19,3 GBP 876,3 7,1-120,5 755,8 6,1 ESP 820,2 6,6-450,6 369,6 3,0 PTE 152,4 1,2 153,0 305,4 2,5 ITL 951,7 7,7-654,5 297,2 2,4 FRF 342,2 2,8-114,1 228,1 1,8 ECU 400,0 3,2-200,0 200,0 1,6 LUF 323,6 2,6-130,2 193,3 1,6 NLG 144,8 1,2 144,8 1,2 FIM 17,8 0,1-17,8 Tred/e land 2 677,1 21,5 - I 339,0 1 338,1 10,8 JPY 1 534,0 12,3-763,1 770,9 6,2 CNF 598,2 4,8-274,8 323,3 2,6 USD 406,5 3,3-162,6 243,9 2,0 CAD 81,1 0,7-81,1 AUD 57,3 0,5-57,3 Län tili röriig ränta 2 497,0 20,1 2 840,5 5 337,5 43,1 Europeiska Unionen 2 457,6 19,8 2 596,2 5 053,8 40,8 ITL 1 697,1 13,7 654,5 2 351,7 19,0 ESP 1 2 04,5 1 20 4,5 9,7 PTE 611,0 4,9 87,9 698,9 5,6 GBP 240,4 240,4 1,9 ECU 200,0 200,0 1,6 GRD 149,4 1,2 149,4 1,2 FRF 114,1 114,1 0,9 SEK 77,1 77,1 0,6 FIM 17,8 17,8 0,1 Tred/e fand 39,4 0,3 244,3 283,7 2,3 USD 39,4 0,3 244,3 283,7 2,3 Medelfrlstiga obligatloner 829,0 6,7 829,0 6,7 ITL 694,4 5,6 694,4 5,6 IEP 134,7 1,1 134,7 1,1 Totalt 12 428,6 100,0-33,2 0 12 395,4 100,0 Svappjusteringar EIB 1995 - UPPLÀNADE 59

Spanska pesetas; 1574 miljoner ecu 258 miljarder ESP, varav 123 miljarder ESP (754 miljoner ecu) genom svappar Rund sterling: 996 miljoner ecu eoo miljoner GBP, varav 100 miljoner GBP ( 120 miljoner ecu) genom svappar 1,75 1.25 UWecklingen αν en dollar respektive 100 yen I förhallande till ecun ' USD JPY En betydande efterfrâgan pà lâneutbetal- ningar i ESP ställde krav pâ en aktiv kopito- lonskafpning, som genomfördes dels ρά "matador"-marknaden for utiändsko emittenter, dels genom voluto- och räntesvoppor. Förutom denno betydonde närvoro ρά "motodor"-morknoden, där EIB svo rode för mer ön hölften ov den totolo upploningen, diversifierode bonken sin kopitolonskoffning genom ott förlängo löptiden ρά sino obligotionslàn och genomföro strukturerode tronsoktioner. Trots ott betydonde belopp mäste lônos upp ρά en trâng morknod lyckodes EIB minsko skillnoden mellon ränton ρά sino Ιάη och ränton ρά den sponsko stotens obligotioner. Portugisiska escudos: 1 004 miljoner ecu ] 97 miljarder PTE, varav 47 miljarder (241 miljoner ecu) PTE genom svappar EIB fortsotte ott öko sin upplâning i PTE, i huvudsok tili rörlig rönto, för ott kunno tillgodose efterfrâgon frön investerorno och fron sino kunder. Eftersom ett relotivt begränsot belopp künde tecknos vid vorje emissionstillfölle skopode EIB referensemissioner genom Ott ko mplettero ett redon befintligt Ιάη med fungible troncher. Ρά sà sött verkstölldes en emission ρά 60 miljoner PTE, som vor ett ov de störsto lànen vid sidon ov den portugisisko stotens Ιάη. EIB introducerode vidore, efter en inledonde presentotion blond inves terorno i Lissobon, sin hittills störsto emission ρά "novigodor"-morknoden. EIB:s strotegi för GBP vor ott erbjudo morknoden ett komplement till investeringor i stotsobligotioner genom ott emittero obligo- tionslàn med liko làng löptid, vilket gjorde det möjligt för bonken ott, böde ρά primöroch sekundörmorknoden, minsko röntedifferensen i fôrhâllonde till stotligo Ιάη vösentligt mer ön ondro emittenter med sommo kredivördighetsbedömning. En emission med mycket löng löptid ρά 22 àr, som inte övervögts ov ondro emittenter, introducerodes ov EIB och mottogs völ ov de brittisko investerorno. Ecu: 400 miljoner Upplàningen i ecu ökode nàgot jömfört med 1994 (300 miljoner) och genomfördes i en endo tronsoktion. Ett betydonde överskott i kossoflödet ov denno voluto gjorde ott EIB inte behövde onlito morknoden. Franska franc: 342 miljoner ecu 2 250 miljoner FRF En svogore efterfrâgon ρά lâneutbetol- ningor ön 1994 och betydonde förtido öterbetolningor ov Ιάη förkloror den minskode upplàningen i FRF, som skedde genom tvà emissioner ρά eurofroncmorknoden riktode tili ollmönheten, vorov en i form ov en strukturerod tronsoktion. Nederländska gulden: 145 miljoner ecu 300 miljoner NLG Ρά den nederlöndsko morknoden introducerodes endost en emission. Tabell 16: Upplönade medel fördelade ρά valutor (belopp i miljoner ecu) ITL DEM ESP PTE GBP ECU FRF LUF GRD NLG IEP SEK FIM BEF DKK ATS JPY USD CHF Toto! 1995 belopp 3 343 2 397 1 574 1 004 996 400 342 193 149 145 135 77 18 771 528 323 12 395 % 27,0 19,3 12,7 8,1 8,0 3,2 2,8 1,6 1,2 1,2 1,1 0,6 0,1 6,2 4,3 2,6 100,0 1994 belopp 2 560 2 051 % 18,1 14,5 948 6,7 584 4,1 1 518 10,7 300 2,1 1 153 8,1 201 1,4 36 0,3 661 4,7 177 1,2 752 5,3 53 0,4 59 0,4 580 4,1 1 659 11,7 856 6,0 14 148 100,0 60 fiovisning - EIB 1995

Luxemburgiska franc: 193 miljoner ecu 7 500 miljoner LUF Irländska pund; 135 miljoner ecu 110 miljoner IEP Utöver de 7 500 miljoner LUF som lânades upp ρά Luxemburg-marknaden for att finansiera lâneutbetalningar tillkom 5 000 miljoner LUF som svappades mot SEK och ESP. Grekiska drakmer: 149 miljoner ecu 45 miljarder GRD En första emission pa 20 miljarder GRD till rörlig ränta och med räntetak emitterades ρά "maraton"-marknaden under det första kvartalet. Det upptogs med 45 miljarder GRD. Fem transaktioner genomfördes inom ramen för ett emissionsprogram som gjorde det möjligt för EIB att ernittera mindre omfattande belopp, vilket gav banken stor flexibilitet i fröga om lâneutbetalningar. Finska mark: 18 miljoner ecu / 00 miljoner FIM Sedan det först presenterats för de finska finanskretsarna, vid haivârsskiftet placerade EIB i slutet αν òret ett privat Ιάη hos institutionella investerare. Yen: 771 miljoner ecu 93 miljarder JPY EIB utnyttjade kapitalmarknaden för JPY nörhelst förutsöttningarna vor sörskilt gynnsamma. Den första emissionen riktades tili japanska institutionella placerare och anvöndes för att finansiera förtida inlösen αν Ιάη. Fyra privata placeringar anvöndes för valutasvappar eller behölls i yen för att tillgodose behoven i samband med skuld/tillgängsförvaltningen. Dessutom upptrödde banken i oktober mànad för första gangen ρά nio àr ρά "samurai"-marknaden med en emission i dubbelvaluta (100 miljarder JPY) i tvà trancher riktade till privata japanska investerare. Beloppet svappades i sin helhet. USA-dollar: 528 miljoner ecu 660 miljoner USD, varav 108 USD (82 miljoner ecu) genom svappar var begrönsad och möjligheterna tili arbitrage inte sörskilt goda var emissionsaktiviteten i USD mycket mindre omfattande 1995 ön under tidigare àr. Kapitalanskaffningen skedde genom tvà emissioner för allmönheten och genom privata placeringar. Kompletterande medel erhölls genom svappar. Schweiiiska franc: 323 miljoner ecu 500 miljoner ChlF, varav 425 miljoner CHF (265 miljoner ecu) genom svappar Fyra transaktioner företogs för att finansiera utbetalningar αν Ιάη, förtida inlösen αν Ιάη och svappar. Kanadensiska dollar och Australiensiska dollar: Kapitalanskaffningen i CAD (150 miljoner, 81 miljoner ecu) och i AUD (100 miljoner, 57 miljoner ecu) utnyttjades för svappar. ICKE-GEMENSKAPSVALUTOR Eftersom efterfràgan ρά utbetalningar i USD EIB 1995 - UPPLÄNADE MEJij^ 61

LIKVIDITETSFÖRVALTNING De samlade likvida median uppgick den 31 december 1995 tili ca 8 292 miijoner ecu i tjugo valutar, däribland ecu, och fördelade sig ρά följande sött: 1995 var dessa kassamedel tili största delen placerade i förstklassiga kortfristiga värdepapper, medan òterstoden var placerad i lött omsöttningsbara monetära instrument. - Den "arbetande" kosson utgjorde merparten αν de likvida medlen (5 252 miijoner). Den omfattode i huvudsok kortfristigo placeringar ρά penningmorknaden samt en omsättningsportfölj. - Investeringsportföljen representeror den andrò likviditetsnivân (2 374 miijoner). Den bestòr αν obligationer som emitterots αν OECD-lönder och offentligo institutioner med högsta kreditvördighetsbedömning. Operationen likvlditet i Investeringsportföljen Riskgarderingsportföljen Den kortfristiga arbetande kassan bestör framför allt αν upplânade medel och överskottet i kassaflödet. Eftersom den skoll kunna töcka framtida làneutbetalningar vor den 3,7 ganger sä stor som det belopp som i genomsnitt mânatligen anvöndes för làneutbetalningar i slutetav 1995. Den kortfristiga arbetande kassan placeras i likvida instrument med kort löptid. I slutet αν - Àndamólet med riskgarderingsportföljen (665 miijoner) ör ott genom köp αν obligationer halt eller delvis riskgordero en del αν bankens nya obligationslàn. Detta instrument gör Ott banken kan ha kvar i likvid form behòllningen fròn emissioner som introduceros för ott utnyttja sörskilt gynnsammo morknodslögen, oovsett kopitolbehovet för utbetolningor. RESULTAT AVSEENDE OBLIGATIONSPORTFÖUEN Efter den extrema instobilitet som präglade âr 1994 registrerades 1995 en mörkbar nedgäng i avkastningen ρά obligations- och penningmorknoderna. Ploceringarna αν den kortfristiga arbetande kassan gov en avkastning pò 318 miijoner ρά eft genomsnittligt kapitalbelopp ρά 5 243 miijoner. Mot denna bokgrund genererode likviditetsförvaltningen inkomster pò 593 miijoner eller en global bokföringsmössig avkastning ρά 8% mot 200 miijoner respektive 2,8% 1994. (miijoner ecu) 1995 1994 Likviditetsförvaltning totalt Inkomster totalt 593 200 Kapital (i genomsnitt) 7 593 7 078 Avkastning (i genomsnitt) 7,8% 2,8% varav kortfristiga Inkomster totalt 318 259 penningmorknodstransaktioner Kapital (i genomsnitt) 5 243 4 586 Avkastning (i genomsnitt) 6,1% 5,6% Löptid 29 jours varav investeringsportföljen (α) Inkomster totalt 268-81 Kapital (i genomsnitt) 2 324 2 485 Avkastning (i genomsnitt) 11,5% - 3,3% Löptid 3,8 ans 5,4 ans (α) 1994 ars siffror motsvarar den tidigore obligationsportföljen som omvandlots Ìr.o.m, 1.1.1995 tili en investeringsportföli Den omvandling som företogs den 1 jonuari 1995 αν obligationsportföljen tili en investeringsportfölj följdes αν en omstrukturering som gjorde det möjligt ott förkorto löptiderno och ytterligare höjo kvaliteten ρά stölldo sökerheter. Mer ön 98% αν den tatala investeringsportföljen utgörs dörmed αν vördepapper som garonterots αν medlemsstater i Europeiska Unionen eller som emitterots αν institutioner med kreditvördighetsbedömningen AAA. Avkastningen ρά investeringsportföljen uppgick tili CO 11,5% 1995 inklusive en vinst pò 90 miijoner som uppstod i somband med omstruktureringen. Den genomsnittliga löptiden minskode frân 5,4 ór i slutet αν 1994 till 3,8 âr den 31 december 1995. Portföljens marknadsvörde uppgick den 31 december 1995 tili 2 495 miijoner tili ett bokfört vörde αν 2 374 miijoner. 62

EIB:S BESLUTANDE ORGAN OCH ORGANISATION ßan/cens rad bestàr αν ministrar som utses αν vor och en αν mediemsstaterna, i regel finansminisfrarna. De representerar mediemsstaterna i deras egenskap αν aktieäßare i ban ken. I och med att Fördraget am Osterrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska Unionen trädde i kraft den 1 januari 1995 utökades ràdet till 15 medlemmar. Bankens rad fastställer de allmänna riktlinjerna for kreditpolitiken, godkänner balansoch resultatràkningarna samt àrsredovisningen, beslutar om kapitalökningar samt utser ledamöterna i styrelsen, direktionen och revisionskommittén. Gerrit laim utövode ordförondeskopet I bonkens râd till och med ärsmötet i juni 1995. Eniigt systemet med àrlig rotation efterträddes hon ov ràdsmediemmen for Osterrike, Andreas STARIBACHER. Andreas STARIBACHER ersattes senare som ràdsmediem for Österrike αν Viktor KLIMA, som efterträdde honom som ordförande i bankens rod fràn och med den 3 januari 1996. BANKENS RAD Styrelsen ansvarar för att bankens förvaltning överensstämmer med fördraget och stadgan samt med de allmänna riktlinjer som bankens ràd har fastställt. Styrelsen har exklusiv befogenhet att besluta om utiàning, garantier och upplâning. Styrelseledamöterna utses αν bankens rad för en period αν fem àr (mandaten kan förnyasj efter nominering αν mediemsstaterna. Styrelseledamöterna är ansvariga endast Infor banken. Till följd αν Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning tili Europeiska Unionen bestàr styrelsen sedan den 1 januari 1995, i eniighet med artikel 11.2 i stadgan i dess ändrade lydelse, αν 25 ledamöter och 13 suppleanter, varav 24 respektive 12 nomineras αν mediemsstaterna. En ledamot och en suppleant nomineras αν Europeiska kommissionen. Bankens râd har därför kompletterat styrelsen och tili ledamöter utsett Veikko KANTOLA, Leif PAGROTSKY och Thomas V^IESER. H erbert LUST har utsetts tili suppléant. Sedan den senaste arsredovisningen gavs ut har styrelseledamöterna Luigi ARGUTI, Richard BRANTNER, Mario DRAGHI, Winfried HECK, Philippe JURGENSEN och Yves MERSCH eftertrötts αν Rainer MASERA, Gert VOGT, Vit torio GRILLI, Gerd SAURE, Antoine PouiLLiEUTE och Gaston REINESCH. Gerhardt RAMBOW har eftertrött Rudolf MORAWITZ, som ovled den 22 moj 1995 och vors minne hedrodes i ârsredovisningen 1994. Francesco GlAVAZZI har eftertrötts som suppléant αν Vittorio GRILLI, som i sin tur, sedan han utsetts till or dinarie ledamot, ersotts MARESCA. αν Guiseppe Styrelseledamoten Leif PAGROTSKY och suppleonten Giancarlo DEL BUFALO, som övergött till andrò befattningar, har avgàtt ur styrelsen. Deras eftertrödare vor den 1 aprii 1996 önnu inte utsedda. Styrelsen tackar de kolleger som lömnot sino poster för deras vördefulla insatser för bankens verksamhet. STYRELSE EIB 1995 BESLUTANDE 63

BANKENS RAD / aprii 1996 Ordförande Viktor KLIMA (Österrike) Andreas STARIBACHER (Österrike) tili januari 1996 Gerrit ZALM (Nederländerno) tilljuni 1995 BELGIEN DANMARK TYSKLAND GREKLAND SPANIEN FRANKRIKE Philippe MAYSTADT, Ministre des Finances Mogens LYKKETOFT, Finonsminister Theo WAIGEL, Bundesminister der Finanzen Yannos PAPANTONIOLI, Ministre de l'économie nationale Pedro SOLBES MIRA, Ministro de Economia y Hacienda Jean ARTHUIS, Ministre de l'economie et des Finances Alain MADELIN, Ministre de l'economie et des Finances, till augusti 1995 Edmond ALPHANDÉRY, Ministre de l'economie, till maj 1995 IRLAND ITALIEN LUXEMBURG Ruoiri QUINN, Minister for Finance Lamberto DiNI, Primo Ministro, Ministro del Tesoro Jean-Claude JUNCKER, Premier Ministre, Ministre d'etat, Ministre des Finances Jacques SANTER, Premier Ministre, Ministre d'etat, Ministre du Trésor, till januari 1995 NEDERLÄNDERNA ÖSTERRIKE Gerrit ZALM, Minister van Financiën Viktor KLIAAA, Bundesminister für Finanzen Andreas STARIBACHER, Bundesminister für Finanzen, tili januari 1996 Ferdinand LACINA, Bundesminister für Finanzen, tili mars 1995 PORTUGAL Antonio SOUSA FRANCO, Ministro dos Finanças Eduardo CATROGA, Ministro dos Finanças, till oktober 1995 FINLAND Arja ALNO, Ministeri, Valtiovarainministeri liro VllNANEN, Valtiovarainministeri, till maj 1995 SVERIGE Erik ÀSBRINK, Finansminister Göran PERSSON, Finansminister, till mars 1996 FÖRENADE KUNGARIKET Kenneth CLARKE, Chancellor of the Exchequer REVISIONSKOMMIHE 7 aprii 1996 Ordförande Juan Carlos PÉREZ LOZANO, Interventor delegodo. Agendo Espanola de Cooperación Internacional (AECI), Ministerio de Asuntos exteriores, Madrid Albert HANSEN, Secrétaire général du Conseil du gouvernement, Luxemburg, till juni 1995 Ledomöter Ciriaco de VICENTE MARTIN, Presidente de Ια Sección de Fiscalización del Tribunal de Cuentas, Madrid, till juni 1995 Michael J. SOMERS, Chief Executive, National Treasury Management Agency, Dublin Albert HANSEN, Secrétaire général du Conseil du gouvernement, Luxemburg 64 - EIB 1995

STYRELSE 1 aprii 1996 Ordförande Sir Brian UNWIN Viceordförande Wolfgang ROTH Panagiotis-Loukas GENNIMATAS Massimo PONZELLINI Luis MART! Ariane OBOLENSKY Rudolf de KORTE Ciaes de NEERGAARD Corneille BRÜCK fior innefiaft funktionen som viceordförande tili juli 1995. Han fiar utnömnts tili fiedersviceordförande. Isabel CORREIA BARATA Sinbad COLERIDGE Geoffrey DART Jos DE VRIES Federico FERRER DELSO Vittorio GRILLI Veikko KANTOLA Rainer MASERA Francis MAYER Paul MCINTYRE Miguel MUNIZ DE las CUEVAS Noel Thomas O'GORMAN Petros P. P APAGEORGIOU Vincenzo PONTOLILLO Antoine POUILLIEUTE Gerhardt RAMBOW Giovanni RAVASIO Gaston REINESCH Emmanuel RODOCANACHI Gerd SAUPE Lars TYBJERG Jan M.G. VANORMEUNGEN Gert VOGT Thomas WiESER Ledamöter Subdirectora-Geral do Tesouro, Direcçào-Geral do Tesouro, Ministério das Finanças, Lissabon Chief Executive, Structured Finance Division, Barclays de Zoete Wedd Ltd., London Head of Regional Development Division, Department of Trade and Industry, London Plootsvervangend Directeur, Directie Buitenlandse Financiële Betrekkingen, Ministerie von Financiën, Haag Subdirector General de Financiación Exterior, Dirección General del Tesoro y Politica Financière, Ministério de Economia y Hacienda, Madrid Dirigente Generale, Direzione Generale del Tesoro, Ministero del Tesoro, Rom Conseiller de Cabinet, Ministère des Finances, Helsingfors Direttore generale dell'istituto Mobiliare Italiano, Rom Chef du Service des Affaires Internationales, Direction du Trésor, Ministère de l'economie, Paris Under Secretary, Head of European Union Group (Overseas Finance), HM Treasury, London Presidente del Instituto de Crédito Oficiol, Madrid Second Secretary, Finance Division, Department of Finance, Dublin Professeur Associé, Département de l'économie, Université de Pirée, Pireus Direttore Centrale, Banca d'italia, Rom Directeur Général de la Caisse Française de Développement, Paris Ministerialdirektor, Bundesministerium für Wirtschaft, Bonn Directeur Général des Affaires Économiques et Financières, Commission européenne, Bryssel Administrateur général. Ministère des Finances, Luxemburg Président Directeur-Général, Crédit National, Paris Ministerialdirigent, Bundesministerium der Finanzen, Bonn Directeur, The Mortgage Bank of Denmark, Köpenhamn Ere-Directeur-generaal van de Administratie der Thesaurie, Ministère des Finances, Bryssel Sprecher des Vorstands der Kreditanstalt für Wiederaufbau, Frankfurt Gruppenleiter für Wirtschaftspolitik, EU-Angelegenheiten und Internationale Finanzinstitutionen, Bundesministerium für Finanzen, Wien Jean-Pierre ARNOLDI Susan Jane CAMPER Pierre DUQUESNE Eberhard KURTH Eneko LANDABURU ILLARRAMENDI Giuseppe MARESCA Herbert LuST Pedro Antonio MERINO GARCIA Per Bremer RASMÜSSEN Pierre RICHARD Konrad SOMMER Philip WYNN OWEN Suppieonter Auditeur Général, Administration de Ια Trésorerie, Ministère des Finances, Bryssel Chief Manager, Reserves Management, Foreign Exchange Division, Bank of England, London Sous-Directeur des Affaires Multilatérales, Direction du Trésor, Ministère de l'économie, Poris Ministerialdirektor, Bundesministerium für Wirtschaftliche Zusammenarbeit und Entwicklung, Bonn Directeur Général de Ια Politique Régionale et de la Cohésion, Commission européenne, Bryssel Dirigente superiore. Direzione generale del Tesoro, Ministero del Tesoro, Rom Direktor, Abteilung für Internationale Finanzinstitutionen, Bundesministerium für Finanzen, Wien Subdirector General del Tesoro y Politica Financiera, Ministério de Economia y Hacienda, Madrid Kontorchef, Ministère des Finances, Köpenhamn Président-Directeur Général du Crédit Local de France, Paris Ministerialrat, Bundesministerium der Finanzen, Bonn Head of the Treasury's Transport Policy Division, London EIB 1995 BESLUTANDE Of

DIREKTIONEN Direktionen är bankens kollegiala verkställande organ. Under presidentens iedning och styrelsens överinseende svarar direktionen för EIB:s löpande arbete. Alla vikfiga beslut fattas gemensamt. Def buvudsakliga ansvaret för att övervaka de olika verksamheferna är för närvarande fördelat so som framgàr nedan. Direktionen förbereder och svarar för verkställandet av styrelsens beslut. Ordförandeskapet i direktionen utövas av bankens president eller, i hans frànvaro, av nàgon av de sju vicepresident erna. Direktionsmedlemmarna är endast ansvariga inför banken; de utses av bankens rad pà förslag av styrelsen för en period αν sex òr. Som en följd αν anslutningen αν de nya medlemsstaterna har bankens râd beslutat utöka antalet ledamöter i direktionen frön sju tili òtta. Bankens râd hör tili vicepresidenter utsett Rudolf de KORTE (fr.o.m. 1.7.1995), förutvoronde ledomot ov det nederländskc pa rlomentet, och Glees de NEERGAARD (fr.o.m. 1.9.1995), tidigore styrelseledamot i Europeisko banken för âteruppbyggnad och utveckling (EBRD). Rudolf de KORTE har ersatt Corneille B RÜCK, vicepresident i EIB, som αν bankens râd förlönats titeln hedersvicepresident som tack för sina insatser för banken. Glees de NEER- GAARD fyller den nya post som vicepresident som inröttets med enledning αν de nya medlemssteternes enslutning. Bankens direktion och medlemmarnos ansvarsomrôden Sir Brion UNWI N Bonkens president och styrelsens ordförande Wolfgang ROTH Vicepresident Information och kommunikotion - Suppléant i EBRD:s styrelse - Finansieringsverksamheten i Tyskland och ί Centraloch Osteuropa 'icepresident - Ekonomiska och finansiello utredningar Krediter och administration αν finansieringarna - Den Europeiska investeringsfonden Aktivitet tili fördel för sma och medelsfora företag - Finansieringsverksamheten i Itolien ine OBOLENSKY Vicepresident Inlónings-och likviditetspolitik Kapitalmorknader Finansieringar i Frankrike, Maghreb-och Mashreklönderna, Israel, Gaza och pò Jordaniens vöstbank - Organisation och Iedning - Uppföljning och evaluering αν aktiviteten Medlem i EBRD:s styrelse Ordförande i EIF:s styrelse Finanseringsverksomheten i Förenade kungariket Claes de NEERGAARD Vicepresident - Tronseuropeiska nöt - Finansiell kontroll och redovisning - Kontakter med NIB och BAD - Finansieringar i Österrike, Sverige och Finland, Island och Norge samt i AVS-lönderno Panogiotis-Loukas GENNIMAIAS Vicepresident Regionolutveckling - Projektutvördering - Finansieringsverksamheten t Danmark, Grekland, Irlond, Albonien, Cypern, Malta, Turkiet och i lönderna i f.d. Jugoslavien 5t, extern och intern kontroll Informationsteknologi Kontakter med ladb Finansieringsverksomheten Spanien, Portugal och Latinameriko ikydd Röttsfragor - Kontokter med BAs D Finansieringsverksamheten i Belgien, Luxemburg och Nederländerna, i Asien samt i Sydafrika 66 OVISNING - EIB 1995

De tre ledamöterna i revisionskommittén ufses αν bankens ràd for en period αν tre ór, som kan förnyas. Revisionskommittén är ett oberoende organ som lyder direkt under bankens rad och bar till uppgift att prova om bankens verksamhet bedrivits eniigt gällande regier och om räkenskaperna forts i föreskriven ordning. Bankens rad tar del αν revisionskommitténs rapport och dess slutsatser innan det godkänner den àrsredovisning som upprättats αν styrelsen. Den 19 juni 1995 förnyade bankens rad Albert HANSENS mandat för ytterligare en treârsperiod och utsôg Juan Carlos PEREZ LO- ZANO, generalinspektör vid den sponska biständsmyndigheten Agencia espanola de cooperación internacional AECI, att fullgöra mandatet för Ciriaco de VICENTE MARTIN efter dennes avgöng. I eniighet med det örligo rotationssystem som göller har Juan Carlos PEREZ LOZANO ocksà togit over ordförondeskopet i revisionskommittén, som from till och med juni 1995 innehades αν Albert HANSEN. Vid ärsmötet i juni 1995 beslöt bankens ràd enhälligt att förstärka kommitténs revisionsoch kontrollfunktioner sâ att den skall bli bättre anpassad till den senaste utvecklingen ρά redovisningsomrâdet. Revisionskommittén har numera sörskilt till uppgift att, efter samröd med direktionen, utse bankens externa revisorer, som i fortsöttningen skoll rapportera direkt tili revisionskommittén. Kommittén skoll ocksà faststöllo deros örligo arbetsprogrom. Revisionskommittén har vidare beslutat att ta in nya anbud för kontrakt ρά den externa revisionen αν banken. Revisionskommittén fortsatte under 1995 att i sedvanlig ordning gronsko bankens böcker och rökenskoper och stödde sig hörvid ρά det orbete som den uppdrogit àt de externa revisorerna. Price Waterhouse, att utföra. Inom ramen för sitt utrednin gsarbete granskade kommittén diverse rapporter som utarbetats αν bankens interna revisionsa vdelning. Kommittén genomförde ocksà ett antol besök vid oliko projekt som finonsieras αν banken, bàde inom Europeiska unionen (Danmark, Grekland, Irland) och utonför Unionen (Egypten, Ungern). Eftersom inte allo de besökta projekten finansieras med hjölp enbart αν bankens egna medel utan ocksà innebör att budgetmedel frön gemenskapen tos i anspràk, genomfördes besöken tillsammans med representanter för revisionsrötten och kommissionen i eniighet med det arrangemang som foststölldes i 1992 àrs treportsavtol mellon de tre institutionerna, ett avtol som förnyades genom en tyst överenskommelse i november 1995. Inom ramen för sin förstörkta roll överlömnode revisionskommittén vidare en rapport till bankens ràd om inriktningen och slutsatserno αν sitt arbete under verksamhetsàret. REVISIONSKOMMITTEN Sad an den senas te àrsredovisningen gavs ut har betydande organisatoriska föröndringar genomförts, varav en del inleddes redan under 1994. De syftar till att banken skall kunna fullgöra sina nya arbetsuppgifter ρά ett effektivt sött och ta ρά sig ett vöxande ansvar i en allt mera komplicerad omgivning. De organisatoriska anpassningarna har genomförts ρά ett flexibelt sött. Interna omstruktureringar har skett med beaktande αν màlet att ta till vara de enskilda medarbetarnas kunskaper och erfarenheter. Föröndringarna inom ledningsskiktet redovisos i det följonde. I generalsekretariotet kommer Thomas OURSIN att efter en framstàende karriör gà i pension den 31 juli 1996. Hon kommer att ersöttas αν Francis CARPENTER, direktör för avdelningen kreditpolitik och administration αν finonsiering inom Generaldirektoraten för finansiering inom Europeiska Unionen. Joachim MÜLLER-BORLE, direktör för representationskontoret i Bryssel, kommer att avgà med pension den 30 juni 1996. Den sjölvstöndiga huvudavdelningen Personalfràgor leds nu αν Gerlando GENUARDI, som ersatt Ronald ST URGES e fter dennes pensio - nering. EIB:S ORGANISATION EIB 1995 - BESLUTANDE 67

Organisatorisk uppbyggnad (Ì aprii 1996) Direktörer Generalsekreterare Thomas OURSIN Allmänna frâgor Martin CURWEN Joachim MÜLLER-BORLE Samorafn/ng Sekretariat Planering, budget och Management Information Systems Representationskontoret i Bryssel Ferdinand SASSEN Jenny QUILLIEN Hugo WOESTMANN Theoharry GRAMMATIKOS Självständigo huvudovdelningar Personalfrâgor Gerlando GENUARDI Informalionsleknologi Rémy JACOB Adminisfraliva tjänster Alessandro MORBILLI Personaladministration Personalpolitik Rekrytering Analys och utveckling System och drift Intern service Översättning Zacharias ZACHARIADIS Jörg-Alexander ÜEBBING Albert BRANDT Ernest POUSSE Adriaan ZILVOLD Georg AIGNER Intern revision Jean-Claude CARREAU Direktoraten för finanslering Inom Europelsko Unionen Direktorat 1 Generaldirektor Pitt TREUMANN Somordning André DUNAND Italien (Rom) Caroline REID Infrastruktur Energi och miljö Industri Kreditinstitut Ralph BAST Angelo MICHEHI Michael O'HALLORAN Laurent DE MAUTORT Bruno LAGO Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederlönderna Alain BELLAVOINE Frankrike - infrastruktur Frankrike - företag Belgien, Luxemburg och Nederlönderna Jacques DIOT Isabelle LOPES DIAS Tyskland och Öslerrike Emmanuel MARAVIC Tyskland (narra delstaterna) Tyskland (södra delstaterna) och Österrike Henk DELSING Joachim LINK Direktorat 2 Generaldirektor Michel DELEAU Spanien och Portugal Armin ROSE Spanien - offentliga sektorn Spanien - privata sektorn Madridkontoret Portugal Lissabonkontoret Francisco DOMINGUEZ Jos VAN KAAM Fernando DE LA FUE NTE Filipe CARTAXO lan PACE Irland, Förenade kungariket och Nords/ön Thomas HACKETT Förenade kungariket, Nordsjön: Infrastruktur, industri och banker Londonkontoret Förenade kungariket, Nordsjön: transport och energi Irland Andreas VERYKIOS Guy BAIRD Thomas BARRETT Richard POWER Grekland, Finland, Danmark och Sverige Ernest LAMERS Grekland och Finland Atenkontoret Danmark och Sverige Antonio PUGLIESE Arghyro YARMENITOU Paul DONNERUP Kreditpolitik och administration αν finansiering Olfentiiga sektorn (länderna hos direktorat 11 Francis CARPENTER L._.-//^-j L / _/.. Offentliga sektorn (länderna hos direktorat 2) Privata sektorn (länderna hos direktorat 1 j Privata sektorn (länderna hos direktorat 2) Finansiella institutioner Agostino FONTANA Brian FEWKES José Manuel MORI John Anthony HOLLOWAY Dominique ae CRAYENCOUR Direktorotet för finansiering utonför Europeisko Unionen Generaldirektor Fridolin WEBER-KREBS Afrika, Västindien och Stilla havet Jean-Louis ßlANCARELLI Medelhovslönderna/METAP Rex SPELLER Central- och Ôsteuropo Terence BROWN Somordning och kontroll Manfred KNETSCH Asien och Latinamerika Västafrika och Sahel-Iänderna Central- och Östafrika Södra Afrika och Indiska oceanen Västindien och Stilla havet Maghreb och Turkiet Mashrek-Iänderna, Mellanöstern, Malta och Cypern Polen, Ungern, Estland, Lettland, Litauen, f.d. JugosTavien och Slovenien Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien och Albanien Samordning Kpntroll avseende Medelhavsländerna, Central- och Osteuropa, Asien och Latinamerika Kontroll avseende AVS-länderna och finansiella institutioner Patrick THOMAS Stephen MCCARTHY Tassilo HENDUS Jacqueline NOEL Justin LOASBY Claudio CORTESE Daniel OTOLENGHI Christian CAREAGA Alain SEVE Patrick WALSH Walter CERNOIA Guido BRUCH Christopher KNOWLES Marc BECKER Michel HATTERER Guy BERMAN 68 4y^DOVISNING - EIB 1995

Direktörer Direktoratet for finanser och likviditet Generaldirektor René KARSENTI Kapifalmarknader Ulrich DAMM Vicegeneraidirektör Jean-Cbüde BRESSON, Vicedirektör Samordning Riskhantering Grekland, Frankrike, Italien och Portugal ECU, Spanien, Irland, Förenade kungariket, Australien, Canada, Förenta Staterna och Sydost-Asien Tyskland, Osterrike, Schweiz, Central- och Osteuropa, Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Finland, Sverige, Norge och Japan Henri-Pierre SAUNIER Georg HUBER Carlo SARTORELLI Jean-Claude BRESSON Carlos GUILLE Barbara STEUER Joseph VÖGTEN Likvidilet Luc WINAND Portföljförvaltning Likviditetsförvaltning Operationeil förvaltning av tillgangar och skulder Francis ZEGHERS Planering ocli operafionellt stöd Eberhard UHLMANN Planering och cashflow i förbindelse med utlaning Adminislrering av bankkonlon, helalningsrärelse och lelekommunikation Erling CRONQVIST Finansiell kontroll/redovisning François ROUSSEL Redovisning Kontroll av läneredovisning och lànefinansiella aspekter Luis BOTELIA MORALES Charles ANIZET Direktoratet för projekt Generaldirektor Herbert CHRISTIE Infrastruktur I Peter BOND Samordning Transport (utom lufttransportj och diverse infrastrukturer Patrice GERAUD Andrew ALLEN Jean-Pierre DAUBÇT Luis LOPEZ RODRIGUEZ Philippe OSTENC Mateu TURRÓ Infrastruktur II Luigi GENAZZINI Vattenförsörjning, aviopp och vattenhantering samt avfall, jord- och skogsbruk, fiskeri Henri BEHELHEIM José FRADE Peder PEDERSEN Barend STOFKOPER Înergi/Gruvdrift Günter WESTERMANN Elkraft, gruvdrift och metallindustri Juan ALARIO GASULLA Angelo BOlOLI Heiko GEBHARDT Jean-Jacques MERTENS René VAN ZONNEVELD Industri I Hemming J0RGENSEN OIja och gas, kemisk industri och tung industri Constantin CHRISTOFIDIS Carillo ROVERE Stephen WRIGHT Industri II Horst FEUERSTEIN Luftfart, telekommunikation, lätt industri och livsmedelsindustri Richard DEELEY Jacques GIRARD Patrick MULHERN Pedro OCHOA Direktoratet för ekonomiska utredningar och information Chefsekonom Alfred STEINHERR Information och kommunikation Henry MARTY-GAUQUIÉ Samordning Ekonomiska och finansiella utredningar Dokumentation och bibliotek Mediakontakter Kommunikationspolicy Pier Luigi GILIBERT Daphné VENTURAS Marie-Odile KLEIBER Adam McDONAUGH Direktoratet för röttsfragor Generaldirektör Bruno EYNARD löneverksamheten Konstantin ANDREOPOULOS Allmänna rättspolitiska fragor Giannangelo MARCHEGIANI Italien Irland och Förenade kungariket Frankrike Belgien, Danmark, Grekland, Finland, Luxemburg, Nederländerna och Sverige Tyskland och Osterrike Spanien och Portugal Bank- och finansfrägor och interna fragor Gemenskapsrättsliga och institutionella fragor Marco PADOVAN Patrick Hugh CHAMBERLAIN (f.f.) Marc DUFRESNE Robert WAGENER Hans-Jürgen SEELIGER Alfonso QUEREJETA Roderick DUNNEH Pauline KOSKELO Projektutvördering Jean-Jacques SCHUL, sörskild rad givare tili bankens president Bernard BELIER Peter HELGER EIB 1995 - BESLUTANDE 69

Direktoraten for finonsiering inom Euro- peisko Unionen har genomfört en omfördelning αν de geogrofisko onsvarsomràdena for att bättre kunno svoro mot verksomhetens behov, sörskilt med onledning ov de nyo medlemsländernos onslutning. Generoldirektören Pitt TREUMANN leder nu Direkto- rot 1 och Michel DELEAU, som tidigore vor generoldirektör for direktorotet Finonsiering utonför Unionen är generoldirektör for Direktorot 2. Emmonuel AAARAVIC hör utsetts tili direktör för ovdelningen Tysklond-Osterrike. Vid Direktorotet för finonsiering utonför Europeisko Unionen hör Fridolin WEBER-KREBS, tidigore direktör för ovdelningen Donmork- Tysklond-Osterrike-Sverige inom direktorotet Finonsiering inom Europeisko Unionen utsetts tili generoldirektör. Inom Direktorotet för finonser och likviditet hör en betydonde omorgonisotion skett för Ott âstodkommo en mero bolonserod onsvorsfördelning, en förstörkt riskkontroll och riskförvoltning och ett bättre somspel med de ondro direktoroten. Direktorotet bestär numero ov följonde fyro ovdelningor: "Kopitolmorknoder" under ledning ov Ulrich DAMM som utnömnts tili Vicegeneroldirektör, "Plonering och operotionellt stöd" med Eberhard ÜHIMANN som chef somt "Likviditet" under Luc WINANDS och "Finanslell kontroll/ Redovisning" under Froncois ROUSSELS ledning. Den sistnömndo ovdelningen hör omorgoniserots som ett led i förstörkondet ov kontrollfunktionerno inom Direktorotet för finonser och likviditet. Ytterligore en viktig föröndring hör skett genom Ott in om det nyo Direktorotet för projekt sommonföro de ekonomisko och teknisko enheterno frön de förutvoronde direktoroten Ekonomisko och finonsiello utredningor och Teknisk râdgivning, som i fortsöttningen kommer ott nöro somorbeto med vorondro inom sino respektive omrâden för ott ρά bösto sött utnyttjo den multidisciplinöro kompetensen, Det nyo direktorotet medverkor i projektutvörderingorno och i uppföljningen ov projekten i tekniskt, miljömössigt och ekonomiskt ovseende. Herbert CHRISTIE, som tidigore vor generoldirektör för direktorotet Ekonomisko och finonsiello utredningor ör nu generoldirektör för detto direktorot. De fem sektorsovdelningor som ingâr i direktorotet leds ov Peter BOND, Luigi GENAZZINI, Günter WESTERMANN, Hem ming J0RGENSEN och Horst FEUERSTEIN. J. Gorry HAYTER, direktör för ovdelningen Tillverkningsindustri, elektronik och telekommunikotioner vid Direktorotet för teknisk râdgivning hör ovgàtt med pension. Ett nytt direktorot, Direktorotet för ekonomisko utredningor och information, hör inröttots i syfte ott fâ ett nöro somorbete tili stând mellon det strotegisko utredningsorbetet och kommunikotion. Direktorotet leds ov chefsekonomen Alfred STEINHERR, tidigore ovdelningsdirektör vid Direktorotet för ekonomisko och finonsiello utredningor. Henry AAARTY-GAUQUIE hör utsetts tili direktör för ovdelningen Informotion och kommunikotion efter Korl Georg SCHMIDT som gott i pension. En enhet benömnd Projektutvördering, direkt understölld Presidenten, hör ocksò inröttots för Ott i operotionellt syfte onolysero effekterno ov de investeringor som finonsierots och utvördero hur bonken, nör den fullgör sitt uppdrog, bidror tili ott förverkligo Europeisko unionens mài. Enheten leds ov Jeon-Jocques SCHUL, speciell râdgivore till Presidenten och tidigore generoldirektör för Direktorotet för teknisk râdgivning. Banken hedrar minnet av Roger ADAMS, direktör vid denna enhet, som hastigt avied i början av 1996. 70 OVISNING EIB 1 995

Personalstyrka I slutet αν 1995 hade banken 897 anställda. Vid rekryteringen under âret prioriterades medborgare frân de tre nya medlemsstaterna i Europeiska unionen. Liksom under 1994 möjliggjorde rekryteringen en fartsatt anpassning αν resurserna till de behov sam den utökade verksamheten och det vidgade ansvarsomrädet för banken aktualiserar. En tredjedel αν de nyanställda tjänstemännen vor kvinnar. Personaladministration Efter den utvärdering αν ledningsorganisationens uppgifter som gjordes 1994 fortsatte banken med att under 1995 genomföra en analys αν personalens befattningar. Arbetet syftade tili att undersöka nivan för de olika befattningarna genom att för vor och en bedömo graden αν självständighet och ansvar i en omgivning som utvecklas snabbt och könnetecknas αν att arbetsuppgifterna vöxer och för ökad komplexitet. Analysen genamfördes med hjölp αν en extern konsult och önda frân början i somorbete med personalrepresentanterna. Banken genomförde ocksà de anpassningar αν systemet för meritvördering och meritbaserod lönesöttning som utreddes under 1994 tillsammons med personalrepresentanterna. Samtidigt öndrade banken inom ramen för ägördsprogrammet för att frömja lika villkor för mön och kvinnor (se nedan) vissa bestömmelser i den interna arbetsordningen för att öka flexibiliteten nör det göller arbetstiden. Speciellt har möjligheterna tili föröldraledighet förböttrats. Personalrepresentanter Ett nytt avtal tecknades under 1995 mellan personalrepresentanterna och banken. Genom detta avtal, sam utgör den övergripande ramen för relationerna mellan administrationen och de anställda, har banken ett system för de sociala relationerna som hör tili de mest ovancerode i medlemsstaterna ρά omròdet. Förhandlingarno genomfördes i en atmosför präglad αν öppenhet och god samarbetsvilja. Tack vare desso förhandlingar har en större flexibilitet och ökad öppenhet kunnat införas nör det göller Informationen, sörskilt genom att gemensamma kommittéer systematiskt bildats för aktiviteter som finansieras gemensamt αν banken och dess personal och genom att arbetsgrupper inröttots för att utreda övriga frâgor. Lika möjligheter Den gemensamma kommittén för lika möjligheter för mön och kvinnor (COPEC) bestàr αν företrödare för administrationen och för de anställda och har tili syfte att se till att policyn i frâga om lika möjligheter tili karriör, utbildning och sodalo infrastrukturer genomförs. Kommittén gov under âret ut sin första ârsrapport, som i huvudsak beskriver de résultat som nôtts och redovisar stotis- tiska uppgifter inom sitt orbetsomrâde. COPEC har som ram för sitt arbete ett fleràrigt âtgôrdsprogram som godköndes 1994. Det fromgâr αν den första verksamhetsrap- porten att COPEC:s rekommendationer har följts ρά olika omràden och lett tili att en rad bestömmelser införts som syftor tili att för- böttro arbetsmiijön och arbetsvillkoren i linje med den utveckling som pôgâr ρά det so dala omrâdet i medlemsstaterna. COPEC har bidragit till en större medvetenhet om jömställdhetsfrägorna inom direktoroten, och direktionen har understrukit COPECis vördefullo hjölp i beslutsfattandet i frâgor som hör till dess kompetensomrâde. Antalet kvinnor i ledonde befattningar ör emellertid fortfarande lägt och onströngningarna att âstadkomma en böttre balans kommer att fortsötto. För Ott ko nkret frömja förutsöttningarna för lika möjligheter för personalen i arbetet öppnade banken i januari 1995 ett eget PERSONAL UWeckling αν ontolet onställdo I förhällonde tili bankens finonsleringsinsotser 1960-1995 25 000 20 000 15000 10 000 5000 60 65 70 75 80 85 90 95 Belopp i löpande priser Belopp i 1995 ârs priser Anto! anslölltda ΛηίαΙ Antal anställda Ledning Administrativ personal 1992 785 424 361 1993 810 445 365 1994 859 473 386 1995 897 498 399 EIB 1995 - EIB:S J]

daghem, som ocksâ tar emot born till föräldrar som orbetor vid andrò gemenskapsinstitutioner. Detta nya led i bankens personalsociala politik tillgodoser ett reellt behov. Den 1 januari 1996 fanns redan 50 barn ρά daghemmet. Utbildning Banken fortsatte att genomföra sin utbildningspolitik, som syftar till att höja de enskilda medarbetarnas kompetens. Särskild vikt lades vid kontinuerlig vidareutbildning med inriktning ρά den nya finansanalystekniken, de nya teknologierna etc., i syfte att upprätthalla den höga kompetensnivàn hos personalen. Insatserna for utbildning i spràk och databehandling samt yrkesutbildning förstärktes. Varje anstälid ägnade i genomsnitt 6,5 dogar 6t utbildning. Banken utvidgade vidore möjligheterno tili forskorutbildnng ρά heltid genom att erbjudo personal med högskoleexomen en möjlighet att förvärvo nya kunskaper. Information och öppenhef I linje med de mal för öppenhet när det gäller verksamheten inom unionens institutioner som anges i Maastrichtfördraget gov EIB sin kommunikationspolitik ökod räckvidd, sörskilt genom att utveckla elektroniska media. Banken intensifierade ocksâ sitt samarbete med andrò EU-institutioner, särskilt kommissionen, i syfte att to from broschyrer ανseddo för en sò bred ollmönhet som möjligt. 1995 òrs "EIB-pris" delodes αν banken ut till Andreas LÖFFLER oc h Peter NIPPEL fö r deras doktorsavhandlingar "The Capital Asset Pri cing Model OS a n Equilibirum Model" respektive "Die Struktur von Kreditverträgen aus theoretischer Sicht". Som olltid varje òr beviljade banken stipendier tili forskare vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens och Instituten för ekonomi och Statistik vid Universitetet i Köpenhamn. Banken deltog slutligen aktivt i olika evenemang under det "Europeiska kulturòret" som bankens vördlond Luxemburg hade ansvaret för att organisera 1995. Banken arrangerade bland annat en utstöllning om Sir Denys Lasduns verk, den brittiske arkitekten för huvudkontoret och för den utbyggnad αν kontoret som invigdes den 10 moj 1995, och stödde orkestern "Europeiska solister". Vidare stöllde banken sina lokaler tili förfogande för fiera internationellt könda luxemburgska artister för att de skulle kunna pre senterà sina verk och lömnade över sin samling αν flamlöndska bonader frân femton- och sextonhundratalen som lâng- tidslàn till Chateau de Vianden, ett centrum för Luxemburgs historic. Slyrelsen tackar bankens personal för det omfatfande och kvalitativf hógtsfàende ar dete som den sakkunnigt och hängivet utfört under àret, samt uppmuntrar tili fortsatta insatser i denna riktning. Luxemburg den 26 mars 1996 Banken bidrog dessutom tili övervögondena och debotten i Eü-fragorno genom att för försto gângen organisera ett "EIB-Forum" (se sid. 14), och deltog i opinionsbildningen genom att medverka i fiera internationella mössor och utstöllningar. Styreiseordförande Sir Brian Unwin 72 DOVISNING EIB 1 995

ARETS RESULTAT Resultatet for verksomfietsâret 1995 uppgick till 1 216,5 miljoner jämfört med 969,7 miljoner 1994, en ökning med 25%. I denna siffra ingàr en avsättning med 125 miljoner till en post for sörskildo ovsättningor och en avsättning med 50 miljoner till fonden for ollmännc bonkrisker. Avsättningorno oterspeglor bonkens försiktiga finanspolitisko ogeronde. intäkterno i form αν räntor och provisioner ρά Ιάη uppgick 1995 till 7 795 miljoner jämfört med 7 334 miljoner 1994, medan räntor och avgifter for upptagna Ian uppgick till 6 715 miljoner (6 293 miljoner 1994). intäkterno i form αν räntor och provisioner ρά ploceringor ökade frân 421 miljoner 1994 till 480 miljoner 1995, en ökning med 14%. jarder, vilket genererode en direkt vinst ρά mer ön 90 miljoner. Den per den 31.12.1994 registrerode negativa vördedifferensen ρά 240 miljoner ρά investeringsportföljen avspeglode i huvudsok den nedskrivning i vinst- och förluströkningen som gjorts under rubriken "Resultat αν finansiella operationer". Som framhölls förra aret skoll detto belopp grodvis äterhämtos. Det sker genom ett belopp ρά 17 miljoner, utöver ovon nömndo 90 miljoner, vilket motsvoror omorteringen under 1995 αν skilllnaden mellon bokfört värde och inlösenvörde för vort och ett αν de vördepopper som ingòr i den nyo investeringsportföljen. Avdrogen för kursskillnoder, avskrivning αν emissionsomkostnoder och inlösenpremier, odministrotivo utgifter samt ovskrivningor ρά byggnader, inventorier och utrustning uppgick tili sammanlagt 248 miljoner 1995. Under verksomhetsâret genomfördes en omstrukturering αν investeringsportföljen, som den 31 december 1995 uppgick tili 2,4 mil- Styrelsen hör rekommenderat bonkens rad att ansia ôrets résultat (1 216,5 miljoner) till tillöggsreserven. EIB:s s tyrelse (se sid. 65) vors m öten leds αν Presidenten (I mitten) eller, I Kons franvaro, αν en αν vicepresidenterna (i frömre raden). Till vönster om Presidenten, Thomas Oursin, generalsekreterare. EIB 1 995 ÂRSBOKyjJi 73

UTVECKLING AV BANKENS BALANSRAKNING 110 000 100 000 90 000 I 1 I mil oner ecu 3 000 J 70 000 60 000 -J 50 000 I I 40 000 30 000 20 000 10 000 7Ó 77 78 79 80 81 82 83 84 85 8Ó 87 88 89 90 91 92 93 94 95 Tillgangar Utestaende Ian jav egna medell Disponibio mede! Andro tillgôngar Skulder Utestàende upplôning i Egef kapital, reserver, avsättnlngor t Andra skulder 74

Sida - Bokslut - Bolcnsräkning 31.12.1996 76 - Speciclsektionens rapport 78 - Resultaträkning SO - Finansieringsanalys S' - Översikt över Ιάη och garantier S2 - Översikt över skulder representerade αν emitterade vördepapper 86 - Översikt över bankens tecknade kapital 86 - Noter tili bokslutet S7 - De externa revisorernas beröttelse 91 - Revisionskommitténs rapport 92 - Den ekonomiska bakgrunden för EIB:s verksomhet 93 - Förteckning över projekt som finansierats inom Europeiska Unionen 95 - Förteckning över finonsieringsinsotser utonför Europeiska Union en 102 - Statistikbiiago - Alimön aktivitet 106 - Finansiering inom Europeiska Unionen 107 - Finansiering utonför Europeiska Unionen 117 - Uppiànode mede! 119 - Noter till lösoren " 191 EIB 1995 ÂRSREDOVlSji^UJû 75

BALANSRAKNING PER DEN 31 DECEMBER 1995 Belopp i ecu - se även noterna till bokslutet TILLGÂNGAR 31.12.1995 31.12.1994 1. Kassa, tillgodohavanden hos centralbanker, postgiro 26 807 130 37 497 709 2. Statsskuldsväxiar som är belàningsbaro ί centralbanker (Not Β) 2 257430 092 038 722 088 3. Fordringar ρά kreditinstitut α) betalbara pò onfordron 218 145 514 b) andre fordringar (Not C) 3 792 859 024 c) utiâning: sammanlagt utestòende belopp 42 190441 135 38 491533 270 varav e utbetalt belopp 6 112 849 242 5 433 688 101 36 077 591 893 40 088 596 431 72 846 206 4 668 108 879 33 057 845 169 37 798 800 254 4. Utlàning till allmönheten utiâning: sammanlagt utestòende belopp 72 446 367 515 67 523 772 600 vorov ej utbetalt belopp 12 432 195 744 9 577 948 246 60 014171 771 särskilda a vsättningar (Not A.3) - 125 000 000 59 889 171 771 57 945 824 354 5. Obligationer och andrò värdepapper med fast avkastning (Not B) α) emitterade αν offentliga organ 1 587 923 120 1 577 826 247 b) emitterade αν andre 409 072 971 429 564 006 1 996 996091 2 007 390 253 6. Aktier och andre värdepapper med rörlig avkastn ing (Not D) 90 000 000 72 000 000 7. Andelar (Not D ) 80 000 000 40 000 000 8. Immateriella anläggningstillgangar Ej avskriv no emission somkostnader och överkurs vid âterbetolning 353 697 601 392 966 694 9. Materieila onlöggningstillgängar (Not E) 87 127 162 87 297 087 10. Ovriga tillgangar α) Tillgodohovande hos med lemsstoterna för regiering αν kopitoltillskott (Not E) 2 888 806 0 b) Fordringar pò konto för reserver och avsättningar (Not L) 465 889 494 0 c) Tillgodohovande för förutbetelda röntesubventioner inom EMS (Not G) 49 721 890 66 669 022 d) Övrigo fordringar (Not H) 120 441 626 322 353 544 638 941 816 389 022 566 11. Tecknat ej inbetalt kapital som är infordrat 503 225 006 400 000 000 12. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 2687596164 108 699 589 264 2 543 662 198 102 753 183 203 76 gjyj^redovisning - EIB 1995

SKULDER OCH EGET KAPITAL 31.12.1995 31.12.1994 1 1. Skulder tili kreditinstitut α) betalbara vid anfordran 0 b) betalbara pd för fallodagen eller efter avisering (Not I). 36 609 404 36 609 404 44 056 561 23 639 951 67 696 512 2. Skulder representerade αν emitterade vördepapper α) omsättningsbara obligationer ocfi andra skuldebrev 83 626 500 656 b) övrigo 3 452 264 448 87 078 765 104 79 770 795 645 3 902 329 561 83 673 125 206 1 3. Övrigo skulder α) skulder tili medlemsstaterna för regiering αν kapitaltillskott (Not F) 0 b) förutbetalda rön tesubventioner (Not G) 261 558 884 c) d iverse fordringor (Not H ) 638 697 558 d) diverse skulder (Not H) 106 429 092 1 006 685 534 1 777 408 292 088 377 581 191 614 28 884 555 903 941 954 4. Upplupna kostnoder och förutbetalda intökter... 3478 198527 5. Avsöttningar för omkostnader och ovgifter personalens pensionsfond (Not J) 269 405 172 6. Reserverade medel för töckning αν generella kreditrisker (NotK) 450 000 000 3 414 234 869 i 238 328 790 350 000 000 7. Kapital tecknat 62 013 000 000 ej infordrot -57 361 014 839 4651 985 161 57 600 000 000-53 279 061 724 4 320 938 276 8. Bundna reserver (Not L) α) reservfond 6 201 300 000 b) andrò reserver 4 310 100 085 10 511 400 085 5 760 000 000 3 055 226 679 8 815 226 679 9. Àrets résultat 1 216 540 277 108 699 589 264 969 690 917 102 753 183 203 POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN 31.12.1995 31.12.1994 Garantier - för lân frân tredje part 331 144 074 - för tredje parts andel i bankens utiâning 59 295 788 390 439 862 360 738 017 71 386 579 432 124 596 Sörskilda medel för töckande αν lônekostnader (Not R) 5 131 929 918 Terminskontrakt (Not S) - volutosvappor 573 781000 - röntesvappor 119 999 000 693 780 000 400 300 000 102 500 000 5 605 496 680 502 800 000 Vördepappersportfölj - âtogonden för terminsförsöljning (Not T) 0 370 835 341 EIB 1 995 - ARSRE

BALANSRÄKNING FOR SPECIALSEKTIONEN (') PER DEN 31 DECEMBER 1995 Belopp i ecu - se även noterna tili bokslutet TILLGÂNGAR 31.12.1995 31.12.1994 Länder i Europeiska Unionen Medel fron Europeiska atomenergigemenskapen Bevlljode Ιάη - utbetalade P) Medel frön Europeiska gemenskapen (gemenskapens nya läneinstrumentj Bevlljode Ιάη - utbetalade P) Turkiet Medlemsstaternas medel Beviljade Ιάη - e utbetalade - utbetalade 729 480 896 846 099 719 1 804 484 148 8Ó5 138 785 767 732 213 651 936 15 366 790 157 557 566 Summa p) 150 669 622 172 924 356 Medelhavsländerna Medel frön Europeiska gemenskapen Beviljade Ιάη - ej utbetalade - utbetalade RIskkapItal - ej utbetalade belopp - utbetalade belopp 159 286 263 512 810 263 672 096 54 946 917 48 007 159 102 954 076 1 292 489 269 998 689 271 291 178 35 918 034 45 287 350 81 205 384 Summa f) 366 626172 352 496 562 Länder i Afrika, Västindien och Stillohovsomrödet, samt utomeuropeisko länder och territorier Medel Iran Europeiska gemenskapen Yooundékonventionerna Utbetalade Ιάη Bidrag tili riskkapital Utbetalade medel 61 962 093 659 959 66 810 937 646 310 Summa (') 62 622 052 67 457 247 Lomékonventionerno RIskkapItal - ej utbetalade belopp - utbetalade belopp 531 984 626 804 606 8)2 435 953 804 754 327 041 Summa P) Totalt 1 336 591 438 3 492 089 899 1 190 280 845 3 782 578 678 För könnedom : Totale utestâende belopp för Ιάη ρά sörsklldo villkor, som kommisslonen beviljat och som Banken har EG:s uppdrog Ott Infordra omortering och rönta för: o) Enilg t första, ondra och tredje Lomékonventionen: den 31.12.1995: 1 492 793 886; den 31.12.1994: 1 447 891 167 b) Eniigt finonsprotokoll som ovtalots med Medelhavsländerna: den 31.12.1995: 172 394 118; den 31.12.1994: 160 182 792. (') Specialsektionen Inröttades αν bankens ràd den 27 maj 1963, Eniigt ett beslut αν den 4 augusti 1977 ändrades dess uppgift tili att registrerà de àtgârder som EIB v idtar ρά tredje parts uppdrag samt för dessas räkning och ρά deras risk. Ρ) Ursprungllgt belopp eniigt ovtal, som undertecknats eniigt Europeiska gemenskapernas ràds beslut 77/271/Euratom αν den 29 mars 1977, 82/170/Euratom αν den 15 mars 1982 och 85/537/Euratom αν den 5 december 1985, om ett belopp ρά högst 3 miljarder som ett bldrog tili finanslering αν körnkraftverk Inom gemenskapen ρά uppdrag αν Europeiska atomenergigemenskapen samt för dess röknlng och ρά dess risk: 2 773 167 139 Tlllkommer: valutakursregleringar + 179 657 351 Avgàr: àterbetalningar - 2 223 343 594 729 480 896 78 1"^

SKULDER 31.12.1995 3ì. 12.1994 Förvaltade medel Europeiska gemenskaperna Europeiska atomenergigemenskapen Europeiska gemenskapen; - gemenskopens nyo lâneinstrument - Hnansprotokoll med Medelhovsländerna - Yooundékonventionerna - Lomékonventionerno Ρά uppdrag αν medlemsländerna 729 480 896 846 099 719 311 519 969 62 622 032 804 606 812 2 754 329 448 148 865 138 785 767 732 1 213 651 936 315 286 039 67 457 247 754 327 041 3 136 489 995 157 557 566 Summa 2 903 194 586 3 294 047 561 Medel för utbetalning För Ιάη tili Turkiet eniigt tilläggsprotokoll För Ιάη och riskkapitot i Medelhavsländerno Riskkapital eniigt Lomékonventionerno 1 804 484 55 106 203 531 984 626 15 366 790 37 210 523 435 953 804 Summa Totait 588 895 313 3 492 089 899 488 531 117 3 782 578 678 P) Ursprungligt belopp eniigt undertecknade avtal eniigt dels Europeiska gemens kapernas rods beslut 78 /870/EEG αν den 16 Oktober 1978 (gemenskopens nyo lâneinstrument), 82/1Ó9/EEG αν den 15 mors 1982, 83/200/EEC den 19 aprii 1983 och 87/182/EEG αν den 9 mars 1987 för främjande αν investeringar inom geme nskapen, dels rôdets beslut 81/19/EEG αν den 20 jonuari 1981 för ateruppbyggnad αν omraden i Kompanien och Basilicata (Italien) som utsottes för jordbövning den 23 november 1980 och 81/103/EEG αν den 14 december 1981 om ôteruppbyggnad αν omràden som utsottes för jordbövningar i Grekland i februori och mars 1981, ρά uppdrag αν Europeiska gemenskapen samt för dess rökning och ρά dess risk; 6 399 144 856 Tillkommer: valutokursregieringor Avgôr: avskrivningor 201990 536 âterbetalningar 5 448 496 801 97 442 200-5 650 487 337 846 099 719 (') Ursprungligt belopp enligt undertecknade avtal om finansiering αν projekt i associerade lander i Afrika, Madagaskar och Mauritius, samt i de utomeuropeisko lönd erno, territorierna och departementen ρά uppdrag αν Europeiska gemenska pen samt för dess rökning och ρά dess risk: - Ιάη ρά sörskilda villkor 139 483 056 - bidrag tili riskkapital 2 502 615 141 985 671 Tillkommer: - kapitaliserode röntor 1 178 272 - valutakursregleringar 10741881 + 11920 153 Avgar: - avskrivningar 1573 610 -âterbetalningar 89710 162-91283 772 62 622 052 (") Ursprungligt belopp eniigt undertecknade avtal om finansiering αν projekt i Turkiet ρά uppdrag αν medlemsstaterna samt för deras rökning och ρά deras risk: 417 215 000 Tillkommer: valutakursregleringar + 8 383 251 Avgâr: avskrivningar 215 000 âterbetalningar 274 713 629-274 928 629 150 669 622 Ρ) Ursprungligt belopp eniigt undertecknade avtal om finansiering αν projekt i Maghreb och Mashrek, Malta, Cypern, Turkiet och Grekland (10 miljoner utiânat före anslutningen tili EG den 1 januari 1981) ρά uppdrag αν Europeiska gemenskap en samt för dess rökning och pö dess risk: 393 689 000 Avgör: avskrivningar âterbetalningar valutakursregleringar 7 739 147 41 684 879 638 802-50 062 828 366 626 172 (') Ursprungligt belopp eniigt undertecknade avtal om finansiering αν projekt i lönder i Afrika, Vöstindien och Stillahavsomrâdet samt i utomeuropeiska lönder och territorier pö uppdrag αν Europeiska gemenskapen sam t för dess rökning och pö dess risk: - villkorade eller efterstöllda lön 1 706 037 641 - kopitalandelar 34 215 720 Tillkommer: - kapitaliserode röntor avgör: -avskrivningar 202 689 613 -âterbetalningar 191620990 1 740 253 361 1 655 147 -valutakursregleringar 11006 467-405 317 070 1336 591438 EIB 1995 - ÄRSREDOVl,;^^!^^ /Ç

RESULTATRAKNING PER DEN 31 DECEMBER 1995 Belopp i ecu - se även noferna till bokslultet 31.12.1995 31.12.1994 1. Ränteintäkter och liknande intakter (Not N)... 8316827738 7766558981 2. Röntekostnader och liknande kostnader -6 754 202 799-6 321762 996 3. Provisionsintakter (Not O) 18 048 975 18 364 756 4. Provisionskostnader -1501412 _ -11936 227 5. Nettovinst/nettoförlust ρά finonsiella tronsoktioner.. 9 010 507-207 754 949 6. Övrigo rärelseintakter 672 003 2 766 068 7. Allmanna administrationskostnader (Not Ρ) - 142 229 173-131 907 923 α) personolkostnoder 113 983 316 108 154 206 b) övrigo administrationskostnader 28 245 857 23 753 717 8. Vardejusteringar betraffande -105 200 120-128 336 166 a) emissionskostnader och överkurs vid óterbetalning.. 96 551267 119 020 349 b) byggnader och nettokos tnader for inventorier (Not E). 8 648 853 9 315 817 9. vardejusteringar betröffande Ιάη och övriga fordringar (NotA.3) -125 000 000-10. Vardejustering αν överlätningsbara vdrdepapper som innehos sôsom iàngfristigo ploceringor, αν dgarintressen samt αν aktier och andelor i närstöende boiog (Not Q). 90 399 744 11. Avsdttning αν mede! fdr tdckonde αν generella kreditrisker -50000000-12. Resultat αν den normale verksamheten 1256 825 463 985 991544 13. Nettoförlust genom omvdrdering αν de αν bankens tillgàngar som inte regieras eniigt artikel 7 i stadgan (Not A.l) -40 285 186-16 300 627 14. Baianserat résultat (Not L) 1 216 540 277 969 690 917 80

FINANSIERINGSANALYS PER DEN 31 DECEMBER 1995 Belopp i ecu - se även noterna till bokslutet A. Kassoflöde frati rörelsen: Arets vinst 31.12.1995 216 540 277 31.12.1994 969 690 917 Justeringar: Avsattningar for att täcka generello kredltrisker Vârdejusteringar Ej realiserode vinster eller förluster ρά värdepopper Valutokursregleringor som Inte regieras enligt ortikel 7 I stadgan Förändring αν periodiserode räntekostnoder och provisionskostnoder, samt förskottsbetalda röntor. Förändring αν perlodiserade ränteintökter och provisionsintäkter Intäkter frön försöljnlngar ur Investeringsportfôljen Resultat frân rörelsen: Nettoutbetalningar ρά Ιάη Aterbetalningar Försöljning αν omsättningsinstrument Anskaffning αν omsättningsinstrument Fòrsaljning αν riskgarderingsinstrument Anskaffning αν riskgarderingsinstrument Nettokassoflöde fràn rörelsen 50 000 000 230 200 120 128 336 166 239 658 629 ' 40 285 186 16 300 627 63 963 658-1 652 663-143 933 966-32 591 512-90 399 744 * 1 366 655 531 1 319 742 164-16 909 887002-15 600486 687 * 10505 127 397 9 453 949 749 * 567 174 314-567 174 314 _ 851 288 767-1 447573 111-5 634 388 418-4 826 794 774 Β. Kossaflöde fràn investeringsverksomheten; Försäljning αν vördepapper Förvörv αν vördepapper Intäkter frön försöljningar ur investeringsportfôljen Föröndringar αν materiella anlöggningstillgängar Andra föröndringar αν tiligângars vörde C. Kossaflöde frön finansieringsverksamheten: Nettokassaflöde frön investeringsverksamheten Emissioner αν Ιάη Aterbetalningar αν Ιάη Nettoöndring αν emissionsomkostnader samt överkurs vid âterbetalning Förändring αν fordringar relaterade tili valutasvappar Förändring αν skulder relaterade tili valutasvappar Nettoföröndring αν kortfristig upplâning Kapital och reserver inbetalda αν medlemslönderna Nettoföröndring αν skulder tili kreditinstitut Andra föröndringar αν skulder Finansieringsanalysen i sammandrag Nettokassaflöde fron finansieringsverksamheten Likvida och dörmed jämstöllda medel vid rö ken ska psô rets början Nettokassaflöde fràn ; (1) rörelsen (2) investeringsverksamheten (3) finansieringsverksamheten Effekter αν vöxelkursföröndringar ρά likvida och dörmed jämstöllda medel Likvida och dörmed jämstöllda medel vid röke nskapsärets slut Fördelning αν likvida medel Kassa, tillgodohavanden i centralbanker och postgiro Vöxlar med högst tre mônaders löptid Utlâning till kreditinstitut - âterbetolbora vid onfordran - konton med löngre löptid 1 844 204 413-2 022 377 630 90 399 744-8 478 928-37 741 270 133 993 671 12717 129211-6 186 060817-57 282 174-2 953 390 042 3 243 600 958-1 348 607 739 538 414 874-31 087 108 57 320 560 5 980 037 723 5 247 784 128 5 634 388 418-133 993 671 5 980 037 723-206 917 390 5 252 522 372 26 807 130 1 214710704 218 145514 3 792 859 024 5 252 522 372 9 346 676 430 10 188 534 949-46 840 339 29 036 388 859 662 470 14 018 786 784-7 379 884 841 - III 714 044-386 217 070 698 049 811-259 271 396 100 000 000-2 668 414 238 726 723 6 915 807 553 4 146 922 313-4 826 794 774-859 662 470 6 915 807 553-128 488 494 5 247 784128 37 497 709 757 847 183 72 846 206 4 379 593 030 5 247 784128 Visse uppg ifter her beorb efats för att bli jämförbara med d en redovisningsform som ontagits för 1995. EIB 1 995 - ARSREDOVl ^^^^ gl

OVERSIKT OVER UTLANING OCH GARANTIER PER DEN 31 DECEMBER 1995 %Belopp i ecu - se även noterna till bokslutef 1. Summa beviljade Ιάη (*) Summo utlânot belopp sedan banken bildodes, beräknot efter de nominella be loppen vid te cknondet αν lânet.. 159 149 530 930 Avgâr: Volutokursregleringar 93 346 1Ó6 Uppsogdo ocli onnullerade Ιάη Aterbetolningor αν kapitalskuld, Övertoget αν tredje part.., 2 826 681 051 62 693 450 296 59 295 788-65 672 773 301 Sommonlogt belopp utestâende... 114 636 808 650 Beviljade Ιάη Oversikt αν sammanlagt utestâende lânebelcpp Utbetalda Ιάη Ej utbetalda Ιάη Sammanlagt utestâende lânebelcpp 42 190441 135 (*) Den totoia beviljade lânevolymen omfattar bade utbetalda och ännu ej utbetalda delar αν beviljade Ιάη. Till förmedlande Direkt till kreditinshlul mottogare Summa 36 077 591 893 60 014 171 771 96 091 763 664 6 112 8 49 242 12 432 195 744 18 545 044 986 72 446 367 515 114 636 808 650 2. Föreskrivet lônetak for Ιάη och garantier Eniigt artikel 18.5 i stadgan fàr det totala utestâende beloppet i form αν Ιάη och garantier inte överstiga 250% αν det tecknade kapitalet. Med nuvarande tecknade kapital innebör detta ett lànetak ρά 155,0325 miljarder, vilket skall ställas i relation till ett somla t belopp för Ιάη och garantier ρά 115 027 248 512, med följande fördelning: Sammanlagt utestâende lânebelcpp,. Sammanlagt utestâende i form αν garantier (utonför balansrökning en) - utiànat αν tredje part - tredje parts andel i finansieringen αν bankens utiàning Sammanlagt utestâende i form αν Ιάη och garantier 114 636 808 650 331 14 4 074 59 295 788 390 439 862 115 027 248 512 3. Uppdeining αν ej utbetalda Ιάη ρά ränteform Beviljade Ιάη Till förmedlande kreditinstitut Direkt tili mottogore Summa Fast röntefot ocb fast valutakorg eniigt finansieringsavtal... Fast röntefot eniigt finansieringsavtal, dör banken sötter samman valutakorgen Oppen röntefot, dör banken bestömm er röntefoten ocb sötter samman valutakorgen Rörlig röntefot Justerbar röntefot 224 660 090 680 558 142 5 123 4 09 868 15 217921 69 003 221 345 780 519 1 23 9 690 495 9 852 017 163 603 519 454 391 188 113 570 440 609 1 920 248 637 14 975 427 031 618 737 375 460 191 334 Ej utbetolt belopp: 6112 849 242 12 432 1 95 744 18 545 044 986 4. Uppdeining αν utestâende lânebelcpp efter löptid Àterstâende löptid: Upp till tre mànader Over tre mànader men bögst ett àr Over ett àr men bögst fem àr Over an fem àr 914 552 395 3 104 160 368 19 046 499 180 13 012 379 950 700 303 374 4 240 953 387 29 319 030 711 25 753 884 299 1 614 855 769 7 345 113 755 48 365 529 891 38 766 264 249 Utestâende belopp: 36 077 591 893 60 014171 771 96 091 763 664 5. Uppdeining αν utbetalda Ιάη ρά valuta för àterbetalning Medlemslöndernos volutor eller ecu Annan valuta 31 014 011 220 5 063 580 673 45 740 967 395 14 273 204 376 76 754 978 615 19 336 785 049 Utestâende belopp: 36 077 591 893 60 014 171 771 96 091 763 664 82 ^m^ovisning - EIB 1995

6. Geografisk uppdelning αν utlâningen ρά länder där projekten genomförs Projektens lokallsering Antal Ιάη Sammanlagt utestâende belopp Ei utbetald de! Utbetald de! Andel {%) ό.ί. Lan till investeringor inom Europeiska unionen, samt jämställda Ιάη (α) 1 Tyskland 402 11 216 326 499 438966 650 10 777 359 849 9,78 Frankrike 436 Italien 2 186 Förenade kungariket 372 Spanien 336 Belgien 72 Nederlönderna 50 Sverige Π Danmark 166 Österrike 13 Finland 5 Grekland 211 Portugal 245 Irland 210 Luxemburg 7 Jämställda Ιόη (α) 20 726 803 943 1 855 595 589 11 871 208 354 11,97 382 584 570 2 220 482 928 23 162 101 642 22,14 645 429 494 2 319410824 10 326 018670 11,03 899 661 684 1 788 012097 16 III 649 587 15,61 224926 073 356956 173 1 867 969 900 1,94 945 194 853 309 499 547 1 635 695 306 1,70 289 648905 128 199 753 161 449 152 0,25 741 276 336 272008 098 3 469 268 238 3,26 481 262 142 97617 575 383 644 567 0,42 242 440 599 15 742660 226697939 0,21 522 498 429 426 842 633 3 095 655 796 3,07 '456 154 326 1 333 970 151 6 122 184 175 6,50 949 126 682 371 504 681 2 577622 001 2,57 138 077 726 80986 307 57091 419 0,12 037 232 514 496 351 024 540 881 490 0,94 Summa 4 742 898 644 775 12512 146 690 92 386 498 085 91,51 6.2. Ιάη till investeringar utanför Europeiska Unionen Ó.2. Ì AVS-!änderna och ULT Nigeria 7 Zimbabwe 15 Elfenbenskusten 13 Kenya 9 Botswana 12 Ghana 4 Jamaica 10 Mauritius 9 Samtliga AVS-lönder 2 Ραρυα-Nya Guinea 7 Trinidad och Tobago 5 Kamerun 9 Moli 1 Fiji 7 Bahamas 3 Namibia 3 Moçambique 1 Guinea 3 Barbados 4 Nederländsko Antillerna 6 Mauritanien 1 Regional i Afrika 1 Fronsko Polynesien 4 Senegal 2 Malawi 5 Zaire 1 Saint Lucia 3 Nya Calédonien 2 Gabon 3 Swaziland 3 Caymanöarna 3 Lesotho 1 Kongo 2 Brittiska Jungfruöarna... 2 Aruba. 2 Saint Vincent Östafrika Zambia Västafrika FalklandsÖarna Tonga Togo Centraiafrika Seychellerna Belize Niger Montserrat Liberia 210 344684 75 000 000 135 344684 182 768 248 74476 455 108 291 793 116 591 727 10 491 869 106 099 858 105 949 734 13 000 000 92 949 734 79 309 997 48 264 100 31 045 897 76 854 731 50 000 000 26 854 731 72 811 976 26 878 819 45 933 157 70 202 386 52000 000 18 202 386 70 102 147 60 000 000 10 102 147 69698 190 41 000 000 28 698 190 64896 406 26 055 593 38 340 813 52 379 561 8000000 44 379 561 35 153 898 11 752 274 23 401 624 30 493 171 8000000 22 493 171 26 861 730 14000000 12 861 730 23 746 645 18 592 464 5 154 181 20 ODO 000 20000 000 17492 118 7500000 9992 118 16946 383 10000 000 6946 383 14 804 827 5 000 000 9 804 827 14076 763 _ 14 076 763 13 862 537 3 015 668 10 846 869 12 653 353 3 023 500 9629 853 12 333 499 12 333 499 9 279 531 _ 9 279 531 7756649 7756 649 6920042 1 060000 5 860042 6 354 190 1 325 000 5029 190 6 036 778 _ 6036 778 4477 296 4477 296 4447063 _ 4447063 4261 018 4 261 018 3 725 949 3 725 949 3 480651 1 300 000 2 180 651 3 085 494 1 600 000 1 485 494 2 705 764 2705 764 2648 381 2648 381 2601 843 2 601 843 2 433 108 2 433 108 2 337945 2337945 2 285 216 620000 1 665 216 2 167 183 2167 183 1 598 418 1 598 418 1 378 438 1 378 438 1 047141 1 047 141 998987 998987 302 730 302 730 141 829 141 829 Delsumma 180 1 492 806 355 591 955 742 900 850 613 1,30 6.2.2 Sydafrika Delsumma 45 000 000 45 000 000 0,04 (α) Lan som beviljats eniigt artikel 18.1 andra stycket i stodgon I tili projekt inom Unionen. I projekt utanfö r medlemsländerna, men som ligger i Europeiska Unionen intress e, onses som jämställda med Ιάη EIS 19 95 - ÂRSREDOVl jmmj, 03

6. Geografisk uppdelning αν uhàningen ρά lander dar projekten genomförs Sammanlagt Projektens loko lisering Arttal Ιάη utestâende belopp Ej utbetald del Utbetald del Andel Ó.2.3 Medeihavsiänderna Egypten 25 774 359 483 Marocko 22 76Ó 756 894 Algeriet 17 717639916 Tunisien 31 450 032 887 Före detta Jugoslavien (b) 18 420 311940 Libanon 8 254 878 987 Jordanien 26 198 109 515 Israel 4 97 000 214 Turkiet 4 94 694 344 Cypern 8 74 490 986 Syrien 5 54 783 349 Mab 5 46 349 671 Gaza/Vöstbanken 2 20 000 000 475 016 182 500 063 446 492 518 694 236 858 290 200 047 000 III 217 184 68 000 000 93 500 000 34 249 500 11 855 200 26 720 500 20 000 000 299 343 301 266 693 448 225 121 222 213 174 597 420 311 940 54 831 987 86 892 331 29 000 214 1 194 344 40 241 486 42 928 149 19629 171 Delsumma 175 3 969 408 186 2 270 045 996 1 699 362 190 3,46 6.2.4 Centro/- och Ösleuropa Polen 15 1 005 655 609 707 530 284 298 125 325 Tjeckien 9 737 871 285 658 482 313 79 388 972 Ungern 13 729 174 515 425 235 470 303 939 045 Rumänien 9 381 549 241 309010 137 72 539 104 Bulgarien 7 285 451 998 231 048 434 54 403 564 Slovakien 8 252 378 561 145 128013 107 250 548 Slovenian 5 120 075 156 96 791 910 23 283 246 Estland 5 51 823 399 40 500 000 11 323 399 Albanien 3 34 000 000 34 000 000 Litauen 3 28 952 585 23 003 261 5 949 324 Lettland 1 5 000 000 5 000 000 Delsumma 78 3 631 932 349 2 675 729 822 956 202 527 3,17 6.2.5 Asien och Lahnamerika Argentina 3 118 599 982 76 000 000 42 599 982 Chile 1 71 019 591 4 631 261 66 388 330 Pakistan 2 60 000 000 60 000 000 Thailand 2 57 959 191 51 719 844 6 239 347 Indien 1 55 000 000 55 000 000 _ Kino 1 55 000 000 55 000 000 Filippinerna 2 47 811 382 39 173 581 8 637 801 Indonesien 1 46 000 000 46 000 000 _ Costa Rico 1 44 000 000 44 000 000 Peru 1 26 626 839 1 642 050 24 984 789 Paraguay 1 17 000 000 17 000 000 Delsumma 16 599 016 985 450 166 736 148 850 249 0,52 Summa 451 9 738 163 875 6 032 898 296 3 70S 265 579 8,49 Totalt 5 193 114636 808 650 18 545 044 986 96 091 763 664 100% (b) Lan som Lteviljots till offentligo organ i fore detta Jugoslavien betraktas fortfarande som jämställdo med I I Medelhavsländerna. 84 Âm.OQVi SNING - EIB 1 995

7. Uppdelning αν lànen enligt huvudsoklig form αν garanti (α) 7.1 Lan till projekt Inom Europeiska Unionen och jämstölldo Ιάη Ιάη som beviijots eller goronterots ov mediemstoter Ion som beviijots eller goronterots o v offentligo orgon i medlemstoterno... Ion som beviijots eller goronterots ov finonsieringinstitut (bonker, kreditinstitut for lôngsiktig finonsiering, försökringsbolog).. Lan som goronterots ov företog (utom finonsieringsinstitut), där medlemstoterno eller offentligo orgon inom Europeiska Unionen hor mojoritetsinflytonde Lân mot sdke rhet i fostighet Lan som goronterots ov privotföretog (utom bonker) Lan mot sökerhet i onnon tillgong on fostighet eller mot ondro sökerheter Summa utestôende lônebelopp inom Europeiska unionen 44 880 078 422 (c-d) 5 181 519 725 36 741473 824 (c) 3 246 712 067 (c) 577 832 730 η 971 855 272 2 299 1 72 735 104 898 644 775 7.2.3 Tredje lönder i Medelhovsomrôdet, som hor ekonomiskt somorbete med EG Finonsprotokollen Lan till eller goro nterode eller motgoronterode ov stoter som undertecknot Protokollen Lan m ot onnon sökerhet Det "horisontello" somorbetet Lân till eller goronterode ov ingâende starter Lan m ot onnon sökerhet Sommonlogt för Medelhovsomrôdet... 7.2.4 Tredje lönder i Central- och Osteuropo Lan till eller goronterode ov stoter som hor ovtol om ekonomiskt somorbete med gemenskopen Lân m ot onnon sökerhet 2 727 308 940 6 000 000 996 099 246 240 000 000 3 969 408 186 (c) 3 225 932 349 (f<) 406 000 000 (f) Sommonlogt för Centrol- och Osteuropo 3 631 932 349 7.2 Lan till investeringor utanför Europeisko unionen 7.2.1 Länder i Afriko, Vöstindien, och Stillohovsomrôdet - Utomeuropeisko länder och territorier Lan till stoter som undertecknot ovtol om finonsiellt somorbete eller som goronteros ov sodono stot er: Försto Lomékonventionen 9 218 497 Andro Lomékonventionen 123 661 267 Tredje Lomékonventionen 426 041 310 Fjorde Lomékonventionen 683 228 620 Lan m ot onnon sökerhet: Försto Lomékonventionen Andro Lomékonventionen Tredje Lomékonventionen Fjörde Lomékonventionen Sommonlogt AVS och utomeurop eisko lönder och territorier 7.2.2 Sydofriko Lan till Sydofriko eller som goronteros ov Sydofriko 242 149 694 (e) 2 354 440 9537318 24 783 089 213 981 814 250 656 661 (e) 492 806 355 45 000 000 (f) 7.2.5 Tredje lönder i Lotinomeriko och Asien Lân till eller goronterode ov stoter som hor ovtol om ekonomiskt somorbete med gemenskopen Lân mot onnon sökerhet Sommonlogt för Lotinomeriko och Asien Summa utestôende lônebelopp utanför Europeiska unionen TOTALI UTERLÀENDE LÀNEBELOPP (a) Vissa /on täcks αν fier a n ett slags αν garanti eller sökerhet. 386 586 030 212 430 955 599 016 985 (f) 9 738 163 875 114 636 808 650 (h) Lan som beviijats enligt artikel 18.1 ondro slycket i stadgan till projekt utanför medlemstarternas territorier, som är αν intresse för Europeiska unionen, anses som jömställda med Ιόη till projekt inom Europeiska unionen. fcj EG:s totala garanti per den 31 december Ì995 vor 4 658 457 Ì87 ecu. Mo/svoronde belopp den 31 december / 994 vor 4 038 085 710. Denno garanti täcker alla risker i samband med finansiella ätagonden i M edelhavsländerna, inklusive langivning tili offentliga organ i fö re detta Jugoslavian, och Ιάη enligt det försto fi nansprotokoll som avtalafs med Slovenian, samt lan tili projekt i Grekland, Spanien och Portugal som beviijats innan desso stater gick in i EG, med en sammanlagd länesumma den 31 december 1995 av 383 191 414 ecu. fd) Det totalt goronterode lanebeloppet fron EG den 31 december / 995 vor ; 442 827 ecu. (e) Taket för d e garantier, som lämnas av medlemstater för alla risker i sam band med finansiella otagonden som görs under Lomé/convenf/onerno, för AVS-/onderno och under mofsvoronde beslut av rodet, för de utom Europeiska lönderna och territorierna, uppgar tili - försto tomé/convenf/onen. 11 572 937 - ondro/.oméiconvenf/onen : 133 / 98 585 - tredje Lomékonventionen : 417 102 898 fjörde Lomékonventionen : 689 162 900. (f) Lan i tredje land i Central- och Osteuropa och i Asien och tafinamerika samt Sydafrika omfattas i sin helhet av EG:s goronh'. EIB 1995 - ÂRSREDOVl, ^mj^^ 95

ÖVERSIKT OVER SKULDER REPRESENTERADE AV EM^ERADE VÄRDEPAPPER PER DEN 31 DECEMBER 1995 Belopp i ecu - se även noterna tili bokslu tet Betalbar i DEM FRF GBP ITL BEF NLG DKK IEP LUF GRD ESP PTE ATS SEK FIM USD CHF JPY CAD AUD Utestôende den 31.12.1994 12 338 552 377 9 312 063 798 8 555 710 908 7 426 864 252 1 684 377 984 4 044 997 730 90 613 485 267 778 196 498 605 770 33 843 238 3 558 728 944 1 059 300 402 82 044 244 108 957 031 10 484 641 689 4 415 924 870 6 927 742 767 2 393 208 915 472 974 251 Upplâning Valutasvappar Skulder (+) Fordringar (-) Utestôende Geno m- den snittlig 31.12.1995 rônla Förfallodag 31.12.1994 31.12.1995 14 069 944 851 9 296 013 845 8 409 809 813 10 095 980 717 1 315844012 3 596 717 385 58 667 427 375 269 050 717 708 196 176 527 039 4 229 708 741 1 693 381 339 60 352 762 114 978 740 17 491 844 9 577 477 285 4 841 950 794 6 668 677 631 2 349 984 642 481 512 743 8,28 6,54 8,37 8,62 10,32 8,09 7,07 7,98 8,14 7,31 15,99 10,59 10,30 6,25 10,00 6,91 7,50 5,73 4,78 8,20 8,84 1996/2004 1996/2016 1996/2005 1996/2017 1996/2005 1996/2004 1996/2009 1996/1999 1996/2015 1996/2005 1996/2000 1996/2009 1996/2005 1996/1996 1999/1999 2002/2002 1996/2010 1996/2007 1996/2008 1996/2008 1998/2001 341 290 002 + 48 521 778 + 506 033 731 + 1 215 934 943 + 327 928 108 + 122 933 552 + 12 463 453 + 125 776 513 + 777 427 709 + 331 829 042 + 341 290 002 + 54 645 244 + 516 720 506 + 1 247 613 762 + 314 503 700 + 124 405 976 + 12615 185 + 121 880 172 + 129 205 978-1 606 190 822 + 572 324 877 + Genomsnittlig rônla 6,44 5,31 7,50 8,16 10,17 8,25 3,71 6,89 6,73 9,03 8,82 108 957 031-28 291094-8,51 751 166 781-640 156 211 + 1 184 584 906-2 147 113 152-472 974 251-728 290 771-401 700 136 + 749 804 558 - I 112 640 661-481 512 743-5,21 6,05 0,57 8,35 8,84 Utestôende den 31.12.1994 10 249 737 983 12 387 074 155 9 818 097 529 9 771 645 851 7 754 792 360 1 807 311 536 4 057 461 183 90 613 485 393 554 709 498 605 770 33 843 238 4 336 156 653 1 391 129 444 82 044 244 9 733 474 908 5 056 081 081 5 743 157 861 246 095 763 Utestôende den 31.12.1995 9 264 806 166 14 124 590 095 9 812 734 351 9 657 423 575 10410484417 1 440 249 988 3 609 332 570 58 667 427 497 149 222 588 502 218 176 527 039 5 835 899 563 2 265 706 216 60 352 762 86 687 646 17 491 844 8 849 1 86 514 5 243 650 930 4 918 873 073 237 343 981 Summa 83 665 378 832 87 071 515 020 Overkurs 7 746 374 7 250 084 Totall 83 673 125 206 87 078 765 104 Följande tabell visar det sam bde kapitalbehovet för äterbetolnlng αν upptogna Ιάη: Resterande löptld: Summa Upp tili tre mônader Over tre, men bögst tolv mânader Over ett, men bögst fem ór Over fem ör Obligationer 3 398 245 573 4 827 663 840 47 216 106 957 28 184 484 286 83 626 500 656 Övrigt 68 963 744 280 571 706 1 805 281 021 1 297 447 977 3 452 264 448 Summa 3 467 209 317 5 108 235 546 49 021 387 978 29 481 932 263 87 078 765 104 Mediemsland Tyskbnd Frankrike Italien Förenade kungariket Spanien Belgien Nederlönderna Sverige Danmark Osterrike Finland Grekbnd Portugal Irland Luxemburg Summa ÖVERSIKT ÖVER BANKENS TECKNADE KAPITAL PER DEN 31 DECEMBER 1995 Tecknat kapital (') Belopp i ecu - se även noterna tili bokslut et Ej infordrat kapital P) Inbetalt den 31.12.1995 11 017450000 10 189970950 770 096 498 11 017450000 10 189 970 950 770 096498 11 017450000 10 189 970950 770 096498 11 017450000 10 189 970950 770096 498 4049 856 000 3 747 237 310 281 525 690 3 053 960 000 2 825 758 011 212 295 948 3 053 960 000 2 825 758 011 212 295 948 2026 000 000 1 874 016 998 58682 784 1 546 308 000 1 430 762 746 107 491 566 1 516 000 000 1 402 275 305 43 910711 871 000 000 805 660 812 25 228 383 828 380 000 766 479995 57585 525 533 844 000 493 953 399 37 110 164 386 576 000 357689 755 26 872 829 77 316000 71 538 697 5 374615 62 013 000 000 57 361 014 839 4 148 760155 Rest att betalac] 57 382 552 57 382 552 57 382 552 57 382 552 21 093 000 15 906 041 15 906 041 93 300 218 8 053 688 69 813 984 40 110 805 4 314 480 2 780 437 2013416 402 688 503 225 006 Infordrat kapital Summa 827 479 050 827 479 050 827 479 050 827 479 050 302 618 690 228 201 989 228 201 989 151 983 002 115 545 254 113 724 695 65 339 188 61 900 005 39 890 601 28 886 245 5 777 303 4 651 985 161 ') Frön octi med den 1 januari 1995 fior bonkens kapital tiöits fron 57 600 000 000 tili 62 013 000 000. Derma ökning beror pö bidragen frän de tre nyo medlemsstaterna Sverige, Osterrike och Finland. Det belopp pä 503 225 006 som skoll inbetolos motsvaror - de sex liko stora delar pä 53 830 729,13 som de femton medlemsstaterna skall betala den 30 aprii och den 31 oktober under vartdero ov ören 1996 tili 1998 som sin del αν det kapitaltillskolt som beslutades den 11 juni 1990, - de tre liko storo delor pö 60 080 210,40 som Sverige, Osterrike och Finland skall belala den 30 aprii 1996 och 1997 och den 31 oktober 1996 motsvorande deros del αν det kapital som tillförts αν medlemsstaterna per den 1 januari 1995. ') Detta belopp kon infordros αν bankens styrelse, i den utsträckning det krävs för alt banken skall kunno uppfylla sina skyldigheter mot sino Iòngivare. 86 4Μ4 ίρ09ι5νινο - ΕΙΒ 1995

NOTER TILL BOKSLUTET per den 31 december 1995 - belopp i ecu Not A - Sammanfattning ov viktigo redovisningsprinciper 1. Omräkning αν valutar Enligt artikel 4.1 i stadgan onvänder EIB Europeiska gemenskapernas ecu som enhet i redovisningen αν mealemstaternas kopitolkonion ocn i sitt eget bokslut. Vdrdet pa en ecu dr lika med summon αν följonde belopp i respektive mediemstats valuta: DEM GBP FRF ITL 0,6242 0,08784 1,332 151,8 NLG BEF LUF DKK 0,2198 3,301 0,13 0,1976 IEP GRD ESP PTE 0,008552 1,440 6,885 1,393 Växelkurserna mellan medlemstoternas valutor och ecun bestdms ulifrdn marknodskurserna och publiceros dogligen i Europeiska gemenskapernas officiello tidning. Banken tillämpor kurserna vid fromräkning αν kurser for andrò valutor som banken utnyttjor for sin verksomfiet. Banken bedriver sin verksamhet i medlemstoternas valutor, i ecu och i andrò valutor. Bankens medel utgörs αν dess kapital, dess inlâning och dess sammonlagda vinster 1 oliko valutor, och desso resurser halls, investeros eiler utldnos i somma valutor. For bolonsrdkningarna per den 31 december 1995 och den 31 december 1994 per följonde vöxelkurser anvönts : 1 ecu = Tysko mark Franska fr anc Italiensko lire Pund sterling Sponsko pesetas Belgiska franc Nederlöndsko gulden Svensko krone r Donsko kroner Österrikisko schilling Finsko mark Grekisko drokmer Portugisiska escudos Irlöndska pund Luxemburgsko fr anc USA-dollar Schweizisko franc Libanesisko p und Japansko yen Konodensiska dollar Austroliska dollar CFA-fronc 31.12.1995 1,88397 6,43979 2082,71 0,847242 159,549 38,6979 2,10857 8,69726 7,29536 13,2554 5,71695 311,567 196,505 0,820478 38,6979 1,31424 1,51282 2097,53 135,590 1,79065 1,76527 643,979 31.12.1994 1,90533 6,57579 1997,45 0,787074 162,070 39,1614 2,13424 9,17793 7,48233 13,4074 5,82915 295,480 195,884 0,795061 39,1614 1,23004 1,61320 2025,88 122,659 1,72697 1,58571 657,579 Bankens tillgangar och skulder omröknos till ecu. Den vinst eller förlust som uppstör vid sôdana omrökningar redovisas i resultotrökningen. Omräkning sker inte för de tillgangar som utgörs αν den del αν det kapital som medlemstoterna betalat i sin respektive valuta, vìlket regelbundet justeras i eniighel med artikel 7 i bankens stadga. I en strövan efter en klarere förvaltning αν sino likvida medel och förstörkt solvensgrad her banken beslutat att definiere tre typer αν portföljer: investerings-, riskgarderings- och omsöttningsportföljen. 2. Stalsskuldsväxlar och andra skuldbevis som or belâaingsbara i cenfralbartker samt obìigalioner och andra värdepapper med hast avkoslning I en strövan efter en klarere förvaltning αν sine likvida medel och förstörkt solvensgrad har banken beslutat att definiere tre typer αν portföljer : investerings-, riskgarderings- och omsättningsportföljen. 2.1 Investeringsportföljen Investeringsportföljen bildodes den 1 januari 1995 genom att de värdepapper med fast avkastning som ingick i portföljen den 31 december 1994 överfördes med sitt bokföringsmössiga nettovörde. Den beste r αν vördepepper som ör ovsedde att behöllas under hele löptiden i syfte Ott sökerstölle bankens soliditet. Desso vördepepper her emitterats eller geranterats αν - regeringar i Europeiska Unionen, GlO-lönder eller offentligo organ i desso lönder, - övernetionella offentligo institutioner, döriblond multinationello utvecklingsbanker. Ingöngsvördet pö vördepopperene i denne portfölj ör förvörvspriset eller, mero undantagsvis, överföringsvördet (sörskilt i de fall överföring skett αν värdepapper frön portföljen med kurssökrade sökerheter). Skillnoden mellan ingöngsvördet och öterbetalningsvördet periodiseros linjört över vördepepprerenos öterstöende löptid. 2.2 Riskgarderingsportföljen Riskgarderingsportföljen bestör αν vördepapper med faststölid förfellodag. Den ingör som en del αν bankens aktive bantering αν de risker för rönteförluster som ör ofrönkomligo vid bankens löneverksamheter. Desso investeringar bokförs med onskoffningsvördet justerat genom periodisering αν skillnoden mellan anskaffningsvördet och vördet vid förfaliodogen. Periodiseringen sker linjört över tiden from till förfallodagen. Vinst eller förlust vid avyttring αν dessa sökerheter periodiseros över lönens resterande löptid. 2.3 Omsättningsportföljen Denno portfölj ör avsedd att töcka bankens kortsiktiga likviditetsbehov. Omsöttningsportföljen bestör, förutom αν södana vördepapper som redon ongetts ovon betröffande investeringsportföljen, αν börsnoterode vördepapper som emitterats eller garanterats αν finansiello organ. Desso investeringar bokförs med sitt anskaffningsvörde. 3. Fordringar pa kreditinstitutioner och allmänhet Fordringar bokförs som tillgöngor med de faktiskt utbetalade nettobeloppen. Sörskildo ovsöttningar görs för vid örets utgöng utestöende lön och förskott för vilko risk föreligger att beloppen helt eller delvis inte kommer att kunna ötervinnos. De sörskildo ovsättningorna anges i vinst- och förluströkningen under rubriken "Vördejusteringor betröffande fordringar". 4. Materieila anläggningstillgangar Mark och byggnoder bokförs tili anskaffningsvördet med ovdrog för den inledonde nedskrivningen αν bankens byggnad pö Kirchberg i Luxemburg och ackumulerade avskrivningor. Avskrivningarna beröknas linjört över 30 ör för Kirchberq-byggnoden och över 25 ör för Lissobon-byggnoden. Inventorier avskrivs helt det ör de onskoffas. 5. Immaterielle anläggningstillgangar Emissionskostnoder och överkurser vid öterköp avskrivs över heia lönets löptid, baserat pö utestöende belopp. 6. Personalens pensionsfond Bankens huvudsokligo pensionssystem omfattor heia personalen och bestör αν en faststölid pensionsplan med bidrag frön sövöl personal som frön banken. Allo inbetalningor tili pensionsfonden som görs αν banken och personalen ingör i bankens tillgöngor. De ackumulerade örliga bidragen redovisas som skula pö ett sörskilt reservkonto. Reservens storlek bestöms genom aktuorieovstömning minst vart tred e ör. Förluster elle r vinster vid denno avstömning fördelas sedan efter den uppskattade öterstöende yrkesverksamma tiden för de verksamma anstöllda. 7. Medel för att töcka generella kreditrisker fför bokförs södana belopp som banken reserverar för att töcka kreditrisker, med sörskild hönsyn tili de risker som bankens huvudsokligo verksamhet medför. Medel som reserverots för detto öndamöl redovisas separat i resultotrökningen under rubriken "Medel för töckande αν generella kreditrisker". 8. Beskattning I protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, som ör en biiaga tili fördraget αν den 8 aprii 1965 om att upprötto ett gemensamt röd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperno, föreskrivs att bankens tillgöngor, inkomster och övrig egendom ör befriede frön alla direkte skatter. 9. Ränte- och valutasvappar EIB har genomfört valutasvappar, dör intökterna frön en lönetransaktion kan överföras frön en valuta till en αηηαη. Samtidigt har en valutaterminsalför gjorls för att fristölla de belopp som krövs för att genomföre lönetransaktionen i den Ursprungliga valutpn. Nettobeloppet αν desso transaktioner upptas i bolansrökningen under posten "Övriga tillgöngor övriga fordringar", nör en nettofordring uppstör, eller i motsatt fall under posten "Övriga skulder - diverse skulder". EIB har genomför ocksö röntesvappar, aör en obligation med fast rönta överförs tili att löpo med rörlig rönta i sommo valuta, eller omvönt. 10. Terminskontrakt Banken tecknar öppne terminskontrakt (futuresj pö orgoniserade morknoder i syfte att skyddo sig mot kursöndringar pö de obligationer som banken har; i sin omsöttningsportfölj. De ej avslutade Kontrakten vörderos pö nytt vid bokslutsdatum. I motsats tili vod som göller vid vördering αν bankens normale vördepoppersportfölj, tas den pö detta sött skyddode delen αν portföljen upp tili sitt morknodsvörde. Vinster och förluster som görs pö terminskontrakten redovisas pö somma sött som vinster oc h förluster som görs pö den skyddode delen αν portföljen. 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intökter pö tillgöngssidan: Under rökenskopsöret bokförda utgifter som utgör kostnader relateronde tili efterföljande rökenskapsör samt under rökenskopsöret bokförda intökter som förfaller tili detaining under kommende rökenskapsör (i huvudsak röntor pö beviljade krediter); pö skuldsidan: intökter med förfollodag före rökenskapsörets utgöng men vilko avser efterföljande rökenskapsör samt k ostnader som avser rökenskopsöret men med förfoll under kommende rökenskapsör (i huvudsak röntor pö upplöning). EIB 1 995 - ARSREDOy, 87;

NotB- Tillgàngarna uppdelade efter ôterstâende löptid: - flögst tre mânader - over tre mânader men inte over ett ór... - över ett òr men Inte òver fem ór - över fem âr 31.12.1995 598 966 297 1 1Ó7 590 214 490 873 581 2 257 430092 Statsskuldförbindelsersom ken belânos Ι centrolbonker 31.12.1994 266 620 482 250 758 284 634 278 487 216 570 1 038 722 088 Obligationer och ondra vördepapper med fast avkast ning 31.12.1995 615 744 407 448 737 998 932 513 686 1 996 996 091 31.12.1994 502 714 736 196 288 461 1 308 387 056 2 007 390 253 Anskaffningsvörde Fördelning αν skillnaden mellan anskaffningsvördet och vördet ρά förfallodagen Övereller underkurs som Bokfört vörde skall bokföras Vörde ρά förfallodagen Marknadsvörde Investeringsportföiien 2 357 367 147 Omsättningsportföl en Riskgarderingsportföijen 670 262 614 Ovriga kortfristiga vördepapper vörderade tili sitt nominella vörde 1 214 710 704 4 242 340 465 16 865 738 2 374 232 885 140959 177 2 515 192062 2494924175-4780020 665 482 594-18 881440 646 601154 690 305 865 214 710 704-214710 704 1214710 704 12085 718 4254426 183 Not C Fcrdringcr ρά kreditinstitut (andre fordringor) Fordringor i form αν löneintäkter Uppdelat ρά löptid: 31.12.1995 31.12.1994 - högst tre mânader 195 391364 - över tre mânader men inte över ett 93 124 485 âr Inlàning med bunden löptid 288 515 849 - högst tre mânader 3 423 026 433 4 379 593 030 Omvönd repo - högst tre mânader 369 832 591 3 792 859 024 4 668 108 879 Not D Aktier och ondra vördepopper med rörlig ovkostning samt ondelor Aktier och ondro vördepopper med rörlig ovkostning Denna post ρά 90 DOG 000 ecu ör det kapital som banken inbetolot för sin ondel, 300 000 000, αν det tecknade kapitalet hos Europeiska banken för âteruppbyggnad och utveckling. Andelor Denna post ρά 80 000 000 ecu ör de tvâ första αν fyra lika stora ârliga amorteringar (αν sammanlogt 160 000 000) som banken skall göra ρά sin andel, 800 000 000, αν det tecknade kapitalet hos Eu - ropeiska investeringsfonden (EI F) med sät e i Luxemburg. För verksomhetsâret 1995 hör banken beslutat att inte konsolidero EIF:s konton. Följoktligen lömnos Ingen ytterligore information i denna redogörelse med hönsyn tili den försumbara betydelse som denna konsolidering skulle ha för det mài att ge en röttvisande bi ld αν verksamheten som ovses i râdets direktiv αν den 8 decomber 1986 om ârsboksiut och sammonstölid redovisning för banker och andrò finansiella Insti tut. Not E - Moteriello oniöggningstillgängar Mark Kirchbergbyggnaden Lissabonbyggnaden Inventorier Summa Bokfört nettovörde vid ârets början Inköpt under âret Avskrivning under âret... 3 35 8 412 83 716 169 3 665 075 3 821 000 222 506 14 000 4813 853 4 813 853 87 297 087 8 478 928 8 648 853 Bokfört nettovörde 31.12.1995. 3 358 412 83 560 244 208 506 87127 162 l^j^jovlsning EIB 1995

Not F Fordringar pò, respektive skulder till, medlemsstaterna for regiering αν inbetalt kapita tillskott Eniigt artikel 7 i stadgan skall de kapitaltillskott tili banken som inbetolats αν mediemsiänderno i deros nationeilo volutor omräknos med de omvondiingstal som anges i not Α. Motsvorande omräkningsfordran resp. -skuld pâ/till mediemsiänder är: Fordron pà: Tyskiand.. Nederiänderna Osterrike.. Skuld till; Tyskiand.. Nederiänderna 31.12.1995 1 9 56 748 478 388 453 670 2 888 806 31.12.1994 1 11 2 583 664 825 1 777 408 Bankens râd beslutade den 30 december 1977 att fordringar och skulder till medlemsstaterna skall régleras den 31 oktober varje ôr, om den Valuta kurs som används vid omräkning sklljer sig med mer an 1,5% frön den Valuta kurs som används i bokföringen. Om skillnaden inte överstig er 1,5% skall beloppen i fraga avsättas tili icke räntebärande regleringskonton. Not G Förutbetoldo räntesubventioner Not H Diverse (ordringar och skulder Diverse fordringar: - bostodslân och förskott till personalen - valutasvappar - övriga Diverse skulder: - Europeiska gemenskapens konton:. för verksamhet inom specialsektionen och dithörande oreglerade belopp.... inlôningskonton inom ramen för EFTAis finansiello mekanism - övriga Diverse skulder : Valutasvappar övriga 31.12.1995 67 661 671 52 779 955 120 441 626 237 171 573 92 735 066 212923 519 95 867 400 638 697 558 76 499 402 29 929 690 106 429 092 31.12.1994 55 119 854 213711 514 53 522 176 322 353 544 255 653 075 79 832 719 113 665 937 132 039 883 581 191 614 28 884 555 28 884 555 Not I Skulder till kreditinstitut (med fostställd förfallodog eller fostställd uppsögningstid) Uppdelat pò âterstôende löptid: α) Vissa αν bankens Ιάη inom EMS bar formen αν lângfristiga förskott. Denna post motsvoras αν en post i redovisningen αν tillgângarna, punkt 10 c) "Tiligodohavanden för förutbetald räntesubvention inom EMS". bögst tre mânader 31.12.1995 36 609 404 31.12.1994 23 639 951 b) Pos ten 3 b i redovisningen αν skulder, "Förutbetalda räntes ubventioner", innefottar: - belopp som gäller räntesubvention för Ιάη gällande projekt utanför Europeiska Unionen, under konventioner som gäller AVS-länderna och Protokoll som ovtolats med Medelhavsländerna. - Räntesubventioner för vissa lâneaktiviteter inom Europeiska Unionen som genomförts med bankens egna medel, som gjorts tillgöngliga för banken inom det euro peiska monetöra sy stemet eniigt Europeis ka gemenskapernas rods förordning (EEG nr 1736/79 αν den 3 augusti 1979 och eniigt den finansiello mekanism som faststöllts αν EFTAis medlemsstater i eniighet met det EFTA-avtal som undertecknades den 2 maj 1992. - belopp som erhâliits för räntesubventioner för Ιάη som beviljots αν EG :s medel eniigt Europeiska gemenskapernas rods beslut 78/870/EEG αν den 16 oktober 1978 (gemenskapens nya läneinstrument), 82/169/EEG αν den 15 mors 1982 och 83/200/EEG αν den 19 aprii 1983 samt eniigt Europeisk a gemenskapernas räds för ordning (EEG) nr 1736/79 αν den 3 augusti 1979, öndrad genom Europeiska gemenskapernas räds förordning (EEG) nr 2790/82 αν den 18 oktober 1982. Not J Avsättningor för skulder och ovgifter (personolens pensionsfond) Kostnaderna för pensionsrättigheterna beröknades senast den 30 juni 1994 αν en anlitad kvalificerad aktuarie eniigt prospektiv metod. Denna övers yn baseras i huvudsak pò följande antaganden; - diskonteringsfaktorn 7,5% för berökningen αν nuvördet ρά de framtida rättigheterna, - en genomsnittlig pensionsälder ρά 62 âr, - en genomsnittlig utveckling αν levnadskostnader och ökode inkomster vid befordron i kombination med 4,5%. Denna berökning visar att den avsöttning som upptogits som skuld i balansrökningen per den 31.12.1994 motsvarar 103% αν kommande utbetalningar, liksom öven att avsöttningen är mer än tillräcklig för den höndelse att pensionsfonde n skulle upplö sas. Den samlade kostn aden för personalens pension sfond, inklusi ve lömnad rönta, för redovisningsäret var den 31 december 1995 36 679 977 ecu (1994: 32 770 600). Den kostnad som upptogits i resultaträkningen per somma dag för ovgifter för pensionsr ättigheter uppgär tili 9 443 809 (1994: 8 351 822). Ökningen αν den avsöttning som upptas som skuld i balansrökningen uppgär tili 31 076 382 ecu (1994: 31 885 952). EIB 1995 - ÂRSREDηVl-S..Mj.iy3 39

Not Κ - Reserverade medel for töckning αν generelle kreditrisker Inga rörelser har under 1994 bokförts vod gallar desso medel. Per den 31 december 1995 fördelade sig saldot pö 450 000 ρά föjande sät t: Ingâende avsöttning... Bidrag per den 1.1.1995 frön de tre nya medlem sstaterna Tillfört frön posten "Ännu ej tillfört resultatbidrag" (') Avsatt under âret Utgôende avsöttning... 31.12.1995 350 ODO ODO 26 815 105 23 184 895 50 000 000 450000 000 31.12.1994 350 000 000 350 000 000 (') Bankens röd beslutade den 19 juni 1995 att tlllföra ett belopp αν 23 184 895 frön posten "Ännu ej tillfört resultatbidrag" αν ett totalt belopp ρά 74 292 465 per den 1.1.1995 (se öven Not L) Not L - Bundno mede l samt disposition ov saldot ρά resultatrökningen Bankens rad beslutade den 19 juni 1995 att αν beloppet 74 292 465 frön posten "Ännu ej tillfört resultatbidrag" (tre nya medlemsstater) tillföra Fonden för generella kreditrisker 23 184 895 samt óterstòende 51 107 570 tillsammans med ôrets résultat, 969 690 917, dvs. totalt 1 020 798 487 ecu, till kontot "Andra reserver". Oversikt αν föröndringar αν medlen ρά reservkonton till den 31 december 1995 Reserv fond. Andra reserver Fran saldol ρά resultafräk- Sveriges, ningen Österikes och bidrag och Finlonds fron de fre nya bidrag till medlemslönderna reserverno per αν deras 31.12.1994 31.12.1994 ondel 1994 31.12.1995 5 760 000 000 441 300 000-6 201 300 000 3 055 226 679 234 074 919 1 020 798 487 4310 100 085 8 815 226 679 + 675 374 919 + 1 02 0 798 487 10511 400 085 Till följd αν sin anslutning kommer Sverige, Österrike och Finland att erlögga ett belopp ρά 776 482 489 motsvorande deras bidrag tili reserver och avsöttningar (26 815 105 - se not I) per den 31.12.1994 och deras bid rag til resultatrökningens saldo för rökenskapsöret 1994 i fem lika stora delbetalningar ρά 155 296 498 under tiden 30 aprii 1995-31 oktober 1997. Den rest som àterstàr att betola per den 31 december 1995 uppgdr tili 465 889 494. Ρά förslag αν bankens direktion rekommenderar styrelsen bankens ràd Ott tillföra àrets résultat som uppgàr till 1216 540 277 ecu, till kontot "Andra reserver", sedan sörskilda avsöttningar gjorts med 125 000 000 ecu och Fonden för generella kreditrisker tillförts 50 000 000 ecu. Not Ν - Geogrofisk uppdelnrng ov "Rönteintökter och liknonde intakter" (post 1 i resultatrökningen) 31.12.1995 31.12.1994 Tyskland 720 977 323 605 105 860 Frankrike 1 051 188 278 999 240 900 Italien 2 075 870 564 2 062 142 207 Förenade kungariket... 875 578 964 869 520 118 Spanien 1 2 32 782 617 1 084 475 203 Belgien 119 535 073 97 180 376 Nederländerna 120 012 464 118 453 542 Sverige 7 257 919 Danmark 290 549 279 335 176 336 Österrike 17 711 803 Finland 6 314 334 Grekland 243 520 587 209 455 283 Portugal 483 648 779 439 514 696 Irland 220 671 815 224 494 616 Luxemburg 7 445 353 9 186 897 7 473 065 152 7 053 946 034 Övriga lönder 321 690 143 280 542 739 7 794 755 295 7 334 488 773 Ej uppdelade intakter (') 522 072 443 432 070 208 (') Ej uppdelade intökter: 8 316 827 738 7 766 558 981 Rönta och provision ρά investeringor 500 309 161 432 070 208 Ovriga intökter frön vördepoppersportföljen 21 763 282 522 072 443 432 070 208 Not 0 Geogrofisk uppdelning ov provisionsintökter (post 3 i resultatrökningen) Tyskland 31.12.1995 31.12.1994 Frankrike 398 161 562 175 Italien 459 247 653 860 Förenade kungariket... 200 229 238 299 Spanien 16 049 40 610 Belgien 9 780 17 206 Nederländerna 2 702 2 846 Danmark 170 181 247 351 Grekland 125 297 168 077 Portugal 12 439 17 634 Irland 169 467 225 698 1 563 552 2 173 756 Gemenskapens institutioner.. 16 485 423 16 191 000 Not M - Totolo tiligàngar och skulder i onnon valuta efter omrökning till ecu 18 048 975 18 364 756 31.12.1995 31.12.1994 Tillgôngar 92 435 821 079 87 182 204 572 Skulder 81 922 731 929 77 900 566 210 90 ^yjyiiyjpvisning - EIB 1995

Not Ρ - Administrationskostnader 31.12.1995 31.12.1994 Personolkostnader Löner och orvoden 85 333 995 78 934 295 Sociale ovgifter 18 453 379 19 656 466 Andre personoikostneder... 10 195 942 9 563 445 113 983 316 108 154 206 Ovrige edministretionskostneder * 28 245 857 23 753 717 142 229173 131 907 923 * I desso belopp ingàr EIF:s kostn oder, som bonken ersätter, enligt somorbetsavtalet som undertecknots mad forden. Den 31 december 199 5 vor entölet onstölido vid bonken 8 97 personer (859 den 31 december 1994). Not Q - Vördejusteringor betröffonde vördepapper For Ott investeringsportfölje n skoll motsvoro de krov pò förvoltning som foststölits i direktiven fior beslutots ott en omstrukturering skoll verkstöllos genom utbyte ov visso värdepopper, vilket genererot ett mervörde ov 90,4 miljoner ecu. Not R Sörskildo medel för töckonde ov lonekostnoder Detto belopp ovser kuponger ocfi obligotioner som hör förfollit men önnu inte logts from för betolning. Not S - Risken 1 sombond med svcpkontrakt hör vörderots enligt rodets direktiv 89/647/EEG ov den 18 december 1989 om kopitoltöckningsgrod för kreditinstitut enligt "ursprungligt riskexponering" -metoden Not Τ Översikt över kvorstoende terminskontrokt per den 31 december 1994 Inget kvorstôende per den 31.12.1995. DE EXTERNA REVISORERNAS BERÄπELSE Presidenten Europeiska investeringsbanken Luxemburg Vi har granskat bifogade ârsredovisningshandiingar enligt nedanstôende för Europeiska investeringsbanken. Dessa handlingar ansvaras för αν ledningen för Europeiska investeringsbanken. Vör uppgift ör att avge en beröttelse angöende dessa handlingar baserad ρά vör granskning. Vi har utfört vâr granskning i eniighet med Internationella revisionsstandards. Dessa standards kröver planering och granskning att redovisningshandlingarna inte innehöller ηά- gra vösentliga fei. En revision innebör stickprovsgronskning αν underlag tili de belopp och den information som anges i ârsedovisningshandiingarna. En revision innebör ocksâ att bedöma riktigheten αν de redovisningsprinciper som anvönts, samt vösentliga uppskattningar utförda αν företagsledningen, liksom att öven utvördera Informationen i örsredovisningshondlingorna i stört. Vi onser att vor granskning utgör ett sköligt underlag för vör revisionseröttelse. Enligt vör uppfattning ger örsredovisningshandlingarna en röttvisande bild αν Europeiska investeringsbankens ekonomiska stöllning per den 31 december 1995 samt αν dess verksamhetresultat och kossoflöde för det da avslutade rökenskapsöret i eniighet med Internationella redovisningsstandards och i eniighet med principerna i rödets direktiv om örsbokslut och sommanstölld redovisning för banker och andrò finansiella institut. Följande ârsredovisningshandiingar omfattas αν vâr beröttelse; Balansrökning Resultatrökning Specialsektionens stöllning Finonsieringsanolys Översikt över utiâning och garantier Översikt över skulder representerade αν emitterade vördepapper översikt över bankens tecknade kapital Noter tili örsredovisningshandlingarna Luxemburg den 7 februari 1996 Price Waterhouse EIB 1995 - ÄRSREDOY,, ^) jm Çf

REVISIONSKOMMinEN Revisionskommittén bestâr αν tre mediemmar som utses ov bonkens rad pò tre òr. En mediem ersätts eller fâr förnyat uppdrag varje òr. Ordförandeskapet i kommittén roterar ârligen och utövas αν den mediem som stör i tur ott ovsluta sin tjänstgöringsperlod. Kommittén kontrollerar att bankens verksamhet bedrivs i eniighet med bankens stadga. Den kontrollerar att bankens verksamhet sköts och dess böcker förs pö ett korrekt sätt och kontrollerar att balansrökning och andrò bokslutshandlingar noggrant redovisar bankens stöllning i fraga om tillgóngar och skulder. ör^tt genomföra sin uppgift utnyttjar revisionskommittén det pâgâende arbetet inom bankens interna revisionsavdelning, och det arbete som utförs αν en extern revisionsbyrâ med auktoriserade revisorer. Den hör ocksó tiligâng till information frön EIB :s r opporteringsovdelningor. Revisionskommittén redovisar sitt arbete för bankens rad. Följande rapport lömnodes tili rodet innan örsredovisningen och bokslutet godkändes för det göngno öret : RAPPORT FRÀN REVisioNSKOMMinÉN Kommittén hör eniigt ortikel 14 i bankens stadga och artikel 25 i dess arbetsordning tili uppgift att kontrollera att bankens verksamhet och dess bokföring sköts korrekt. Vi har gronskat bokföringen, verifikationerna och andrò dokument som vi bedömt nödvöndiga för vört uppdrag, och gronskat de rapporter som Price Woterhouse avgav den 7 februari 1996. Ρα grundval αν 1995 ars örsredovisning, bankens balansrökning och specialsektionens rapport αν den 31 december 1995, samt den resultatrökning för rökenskapsöret from till det datum som styrelsen faststöllde vid sitt möte den 26 februari 1996, samt med hönvisning tili artiklorna 22, 23 och 24 i bankens arbetsordning, intygar vi Ott bank ens verksamhet under rökenskapsöret 1995 bedrivits i överensstömmelse med de krav som stölls i bankens stadga och arbetsordning, och Ott b olansrökningen, resultotrökningen och ropporten fràn Specialsektionen överensstömmer med bokföringen och att de noggrant avspeglar bankens stöllning i fraga om tillgóngar och skulder. Luxemburg den 28 mors 1996 Revisionskommittén J. C. PEREZ LOZANO M. J. SOMERS A. HANSEN 92 ^^j^,dovisning - EIB 1995

Den ekonomiska bakgrunden för EIB:s verksamhet Tillväxttakfen i världsekonomin ökade nàgot till 3,4% 1995 och bekräftade därmed de sanaste ârens tendens. Aterhämtningen i de femton länderna i Unionen vor nàgot lâng- sammare (2,7%) och lâg i stört sett kvar pò ] 994 ars nivà. Den vor fortfarande kräftigere än genomsnittligt i OECD-Iänderna (2,3%) ('). De asiatiska ekonomierna uppvisade en fortsatt stark tillväxt. I de östeuropeiska länderna började den ekonomiska äterhämtningen att sprida sig tili Ryssland. I Latinamerika visade sig tacken pò en hâllbar tillväxt, I Afrika, slutligen, fortsatte produktionsökningen att överstiga befolkningsökningen. 1 995: KONSOUDERING AV TILLVÄXTEN Medan Japan noterade en svag uppgàng (0,7% jämfört med 0,5% 1994) saktade tiliväxten i Förenta staterna märkbart av och minskade fràn 3,5% 1994 till 2,1% 1995. Den snabba ökningen av världshandeln un der de sanaste âren fortsatte under 1995 och uppgick tili mar än 8%. I länderna i Europeisko Unionen konsoiiderodes 1995 den kroftiga ekonomiska äterhömtning som intröffade 1994, efter sex ârs recession, ρά nivôn 2,5% (2,8% 1994). Förklaringen till denna stabilisering ör en kon- junktursvacko p.g.a. lageronpossningor inom industrin och en svog privat konsum- tionsefterfràgan. Valutaturbulensen i början αν ôret orsakade en mera markant avmattning αν aktiviteten i lönder med stärkt valuta och ett ökot inflotionstryck i lönder med försvagod valuto. Den awaktonde hallning som vissa ekonomiska aktörer intog under det första kvartalet berodde bl.a. ρά fördröjda effekter αν uppgàngen αν de lânga räntorno. Prisstabilitet och strävondeno tili budgetsonering underlättode en ovspänning i valutaläget, vilket i sin tur medförde ett avbrott i den ihâliande uppgàngen för de longa räntorno. Under andrò kvortolet 1995 orienterodes I') De makroekonomiska sifferuppgifterno i detta ovsnitt her i huvudsak hämtats frân budgetar för âren 1995-1997, som offentliggjordes αν kommissionen i slutet αν 1995. [De ör fortfarande preliminäro. Tillvöxttalen fö r fysiska storfieter ör beröknade i fasta priser. Inflationen har beröknats med fijö ip αν konsumentprisindex. Uppgifterna omfattar de 15 medlemsstaterna. Sedan 1992 ingâr Tysklands östra delstater i Statistiken för detta land ναα göller fiandelsbalansen sedan 19911. räntorno successivt nedât i syfte att stimulera den ekonomiska äterhämtningen. De ekonomiska utsikterna förblev i stört sett tämligen gynnsommo, och äterhämtningen öppnode vägen för en icke-inflotionistisk tillväxt ρά medellâng sikt. Tillväxten vor emellertid inte tillräcklig kraftig för att leda till ηάgon märkbar sänkning αν orbetslösheten, som endost minskade tili 10,7% (11,3% 1994). Generellt sett innebor den makroekonomiska utvecklingen och samordningen αν den ekonomiska politiken att övergängen tili den sisto etoppen αν den ekonomiska och monetäro Unionen underlättades. En förbättring noterades i inflotionshänseende med lägre prisökningor i flertolet medlemsländer än under 1994 (3,1 jämfört med 3,2 i Unionen som helhet). Sönkningen äterspeglode, trots ett ökot utnyttjande αν produktionskopociteten, fortsatt lönemoderotion och medlemsstaternos strövonden tili budgetsonering. Som helhet betroktod förböttrades medlemslöndernos budgetsituotion. Medlemsstaternos upplâningsbehov uppgick tili endast 4,7% αν BNP mot 5,5% 1994. BNP, Inflation, FBI, sysselsâttning (ârllga förändringar) 89 90 91 92 93 94 95 Inflolion BNP/BNI (ârllga förändringar) g Sysselsôttrring 89 90 91 92 93 94 95 _ USA «OECD-Iänderna EIB 1995 - ÀRSREDQVISNlisLG 93

BNP 1993-1995 (tillväxttakt) Utvecklingen αν stctsskulden vor mindre gynnsam. Flertclet medlemsländer förbäftrode visserligen sin budgetbolons, men nedgângen i lànevolym bidrog inte tili nâgon minskning ov den globale skuldsättningen, som uppgick tili co 71 % αν BNP jämfört med 68% 1994. Utvecklingen mot konvergens ov de longo räntorno soktode ov nógot under 1995. utveckling (Irlond, Sponien, Greklond och Itolien), dör ökningen uppgick tili mellon 10% och 13%. Inom byggbronschen som helhet mottodes aterhömtningen (1,4% jömfört med 2,8%) med en mero morkont nedgâng noterod för Tysklond och Osterrike. BE DK DE GR E S F R I E IT LU NL AT P T F l SE GB UE 1993 1994 1995 BNP/BNI (ärliga förändringar) Äterhämtningen ov de somlode investeringorno, mätt som fosto bruttoinvesteringor, bekräftodes efter fem ors fortlöponde nedgâng (1989-1993) genom en ökning ρά 3,5% jämfört med 1994. Investeringorno vor överlog dynomisko ocfi utgjorde den frömsto tillvöxtmotorn. Den privoto konsumtionen forsotte Ott voro dömpod. Exportens relotivo betydelse som tillvöxtfoktor minskode fortlöponde. Aterhömtningen ov investeringorno i kopitolvoror fortskred. Tendensen vöndes tili positiv i olio medlemslönderno, och investeringorno ökode i Unionen som helhet med 8% (2,6% 1994 och - 10,6% 1993). Utfollet vorierode emellertid frön lond tili lond. I Finlond, Sverige och Donmork ökode investeringorno i kopitolvoror kroftigt med 27,6%, 22,4% respektive 12,5%. Detsommo göl lde fyro lönder med efterslöponde ekonomisk Utvecklingslönderno fortsotte ott uppviso oliko utvecklingstendenser. I de dynomisko osiotisko ekonomierno förblev tillvöxten, i likhet med 1994, stork (nörmore 8%). Den begynnonde öterhömtningen i Afriko under 1994 med en tillvöxt ρά over 3% fortsotte under 1995 med nöro 3,5%. I lönderno i södro Medelhovsomrâdet beföstes under 1995 den relotivo försömring ov tillvöxten som konstoterots redon 1994. Efter en morkerod ovmottning i mitten ov 1995, som orsokodes ov den mexiko nsko pesons kollops och âtstromningen ov den ekonomisko politiken, öterhömtode sig tillvöxten i Lotinomeriko. Efter den produktionsnedgöng som ögde rum under de försto övergöngsören ske dde en uppmuntronde öterhömtning i lönderno i Centrol- och Östeuropo. I somtligo desso lönder vor BNP-tillvöxten över 4,2% med relotivt likortot resultot i de oliko lönderno. BE DK DE GR ES F R IE IT N L A T P T Fl SE OB UE 1993 1994 1995 94 VISNING - EIS 1 995

Förteckning over projekt som finonsierots inom Europeisko Unionen under 1995 (') EIB:s utiâning for investeringar inom EU uppgick tili totalt 18 603 miljoner. Desso transaktioner, som alla finansierats med egna resurser, faller under EIB:s finansiella ansvar ocfi redovisas i balansräkningen. Banken fiar ett nära samarbete med ett vöxande antol finansinstitut ocli affarsbanker. Med desso tecknos avtal om giobola Ιάη som skoil finansiero sma och medeistoro investeringar inom industrie och tjänstesektorn samt investeringar i infrastrukturer. Vissa individuello Ιάη beviljas ocksâ genom förmedling αν institut och banker. De mài for Europeisko unionens politik som de individuello Ionen svoror mot anges i högro marginalen. Om inget särskilt anges ovser d e globale lönen samtidigt fiero sektorer och mal (se inromad text sid. 20). Malen anges med följande symboler; regional utveckling företogens konkurrenskraft och europeisko integration infrastrukturer αν gemensamt intresse energimâl miljöskydd och stadsförnyelse TEN: Projekt som ingâr i de prioriterode transeuropeisko nöten eniigt Europeisko râdets beslut i Essen december 1994. BELGIEN miljoner ecu DANMARK miljoner ecu 25 669,2 miljoner belgisko frone 665,3 6 027,7 miljoner donska kronor 824,9 Individuella Ιάη (506,2) Individuella Ιάη (782,2) Iva noturgoseldade kroftverk med kombinerod gosoch ôngturbincykel i Drogenbos (Brysselomrâdet) och i Seroing (nära Liège) Tracfebel Utbyggnad αν onläggningor för uppsamling och behondling αν ovloppsvatten i regionen Flandern Aquafin Försto u tbyggnodsetoppen (fransko gränsen - Bryssel) αν en ny höghastighetstäglinje SNCB - Société Nationale des Chemins de fer Belges 33,8 I 77,7 * TEN 230,4 i Kroftvärmeverk i Viborg Viborg Kommune Renovering och ombyggnod αν en anläggning för ovfallsförbrönning för Produktion αν elström och fjörrvörme samt rörledningar för fjörrvörme och avioppsrening Arhus Kommune Kroftvörmeverk i Silkeborg (jylland) Silkeborg Kraftvarmevaerk l/s 32,9» 6,9 43,9 «Avsnittet Gh islenghien - Hacquenies ρά motorväg AB Bryssel - Lille SOFICO - Société régionale wallonne de financement complémentaire des infrastructures Byggonde i Liège αν en förbindelse mellon motorvägarna E25 (Maastricht - Liège - Luxemburg) och E40 (Aachen - Liège - Bryssel) SOFICO - Société régionale wallonne de financement complémentaire des infrastructures 52,5 51,8 l Elektrifiering och modernisering αν ett antal avsnitt αν jörnvögslinjen O dense - Podborg och upphondling αν elektriska tägsött för regional och lokal tâgtrofik Danske Statsbaner - DSB Höngbro för motorvögstrofik ρά ostro delen αν den fasto förbindelsen over Storo bölt A/S Storebaeltsforbindelsen 128,1 < 248,2 Färdigställande och samordning αν europeisko system för flygtrafikkontroll Eurocontrol 49,01 Utbyggnad och omgruppering αν verksamheten hos Eurocontrol i Haren (Brysselomrâdet) Eurocontrol 11,0 ( Globolo Ιάη (159,1) Lan till smà och medeistoro offentligo infrastrukturer: Crédit Communal de Belgique 16,2 Lân till smô och medelstora investeringsprojekt: - Kredietbank NV 51,8 - Société Nationale de Crédit à l'industrie 26,7 - CERA ffoofdkantoor e.v. 25,9 - Générale de Banque S.A. 25,5 - Caisse Nationale de Crédit Professionnel S.A. 13,0 Fast br oförbindelse för vög- och jörnvögstrofik over Öresund mellon Köpenhomn och Molmö A/S 0resundsforbindelsen TEN 64,6 0resundskonsortiet TEN 31,9 Förstörkning αν system för digitala telefonvöxlor och söndning via optiska fiberkoblar ρά Sjöllond och Bornholm Kjobenhavns Telefon A /S - KTAS 46,1 Modernisering och kapocitetsutbyggnod αν ett roffinoderi i Kaiundborg Statoil Danmark A/S 179,9 < Globale Ιάη (42,5) fi) Krediterna är vid öppnandet normalt utställda pa motvärdet i nationell valuta. Lân till smâ och medelstora investeringsprojekt: Finance for Danish Industry International S.A. - F/H 42,5 EIB 1 995 - ARSREDO

mlljoner ecu miljoner ecu TYSKLAND 5 079,8 miljoner tyska mark 2 715,0 Överflyttning αν utrustning för kabeltillverkning tili fabriker i östra Berlin och i Schönow (Brandenburg) KWO Kabel GmbH 47,7 Individuella Ιάη Brunkolseldat kraftverk som ersdttning for uttjdnta enlieter I Schwarze Pumpe (Brandenburg) SVK Schwarze Pumpe - VEAG Kraflwerksgesellschaft mbh Naturgaseldade kombikraflvärmeverk; - I Dessau (Sachsen-Anhalt) Heizkraftwerk Dessau Gm bh & Co. KG - i Potsdam ( Brandenburg) Energieversorgurig Potsdam G mbh - I ö stra Berlin BEWAG AG - I Dresden (Sachsen) Dresdner Elektrizität & Fernwärme GmbH Kabel för elanslutning mellan Sverlge och Tyskland Baltic Cable AB Modernisering och utbyggnad αν ndt för överföring och distribution αν naturgas: - i Leipzigregionen Erdgas West-Sachsen G mbh {EWS] (1 268,3 ) 213,1 m* * 21,3 4 29,7-4 53.3 TEN 134,6-4 40.0 26,6 Flexibel, modulört uppbyggd verkstad för tillverkning αν bildöck och Installation αν denna i en fabrik i Breuberg (Hessen) Pirelli Reifenwerke GmbH Postorderföretagslager i Haldensleben (Sachsen- Anhalt) och i Ohrdruf (Thüringen) OTTO Versand GmbH & Co. Logistikcentraler för postdistribution Globale lön Lan till smô och medelstoro investeringsprojekt: - Kreditanstalt für Wiederaufbau - Westdeutsche Landesbank Girozentrale - Landesbank Hessen-Thüringen G irozentrale - Bremer Landesbank Kreditanstalt Oldenburg Girozentrale - Deutsche Bank AG - Deutsche Ausgleichsbank - Commerzbank AG - Südwestdeutsche Landesbank Girozentrale - InvestitionsBank des Landes Brandenburg - Landesbank Schleswig-Holstein Girozentrale - Hamburgische Landesbank Girozentrale - Norddeutsche Landesbank Girozentrale 4,4 43,2 213,1 (1 446,7) 374,8 318,8 193,1 138,1 79,9 79,9 79.8 64,3 54,0 31.9 16,2 15,7 - i Sachsen-Anhalt Gasversorgung Sachsen-Anhalt GmbH (GSA) 42.6 - i Berlin GASAG Berliner Gaswerke AG 39.7 GREKLAND 160 042 mlljoner grekisko drakmer 525,2 Anlöggningar för uppsamling och behandling αν spillvatten: - i Wittenberg (Sachsen-Anhalt) Lutherstadt Wittenberg 10.7-4 Individuella Ιάη Mindre vattenkraftverk i Pournari vid Arakhtos, nöra Arta (Epirus) DEI - Dimosia Epihirisi llektrismou (statligt kraftbolag] (269,4) 9,5 I - i Rudolstadt och Saalfeld (Thüringen) Zweckverband Wasserversorgung Gemeinde Rudolstadt & Saalfeld 10.8 14 Utbyggnad och förstörkning αν nöt för överföring och distribution αν elkraft DEI 26,2 I - i Konstanz (Baden-Würtemberg) Stadt Konstanz - i en del αν Nordrhein-Westfalen Erftverband - I Eisenachomrödet (Thüringen) Abwasserverband Eisenach-Erbstromtal Regional offentlig anlöggning för avfallsdestruktion i Bonacker (Nordrhein-Westfalen) Hochsauerlandkreis 10,7 4 48.1 4 44.4 4 8,1 4 Motorvögsstandard pâ olika avsnitt αν förbindelsen Petras - Aten - Tessaloniki - bulgariska grönsen Elliniki Dimocratia - Elefsina - Korint - Katerini - Klidi Utbyggnad αν containerfartygsterminal i Pireus hamn Piraeus Port Authority Utbyggnad αν tunnelbanan i Aten Attiko Metro A.E. 17,0 TEN 16,5 42,5 105,0 4 Modernisering αν sparnötet för förortstäg i Stuttgartomradet Zweckverband Nahverkehr Region Stuttgart 3,7 4 Idrifttagning αν mobiltelefoninöt: - STET {Hellas} S.A. - PANAFON {Hellas] S.A. 33,1 19,6 Utbyggnad αν containerfartygsterminalen "Wilhelm Kaisen" i Bremerhavens hamn Bremer Lagerhaus - Gesellschaft AG Utbyte αν spârvagnar och bussar som led i kollektivtrafikförböttringar i Rostock Rostocker Strassenbahn AG Ny terminal "Öst" vid Frankfurts flygplats Flughafen Frankfurt Main AG 89.4 52.5 4 80,5 Globale Ιάη Lân till mindre infrestrukturprojekt inom den regionalpolitiska ramen i EU;s stödsystem Elliniki Dimocratia Lân till smâ och medelstoro investeringsprojekt: - ETEBA - National Investment Bank for Industrial Development SA - Ergobank SA (255,9) 210,0 39,2 6,6 96 tâj,sgedovisning - EIB 1995

SPANIEN 464 724,3 miljoner spanskg pesetas Individuella Ιάη miljoner ecu 2 817,6 (2 651,5] Ny passagerarterminal i Palma de Mallorca och utbyggnad αν befintliga passagerarterminaler vid flygplatserna i Barcelona och Màlaga Ente Publico de Aeropuertos Espanoles y Navegadón Aèrea miljoner ecu 27,7 ι Skogsförböttringsätgärder, bland annat bekämpning αν erosion och skogsbränder Junta de Andaluda 89.4-4 Modernisering och utbyggnad αν telekommunikationsnötet Telefònica de Espana SA 539,0 ι Sju mindre vattenkraftverk i Ebros flodomräde och 34 vlndkraftverk utonför Pamplona Energia Hidroeléclrica de Navarro SA 26,7 Förböttring αν vöginfrastrukturer och αν dricksvattenförsörjning Comunidad Autònoma de Extremadura 32.2 4 Sammankoppling αν det spanska elnätet med Portugals elnät: avsnitten Meson - portugisiska gränsen och Cartelle - Trives jgaliclen) Red Eléctrica de Esparia S.A. Förstärkning och modernisering αν elnätet Fuerzas Eieciricas de Cataluna Avsnitten Tarifa - Cordoba portugisiska gränsen (näro Badajoz) och delen inom spanskt territoriolvotten αν den gasledning Nordafrika - Europa som skoll försörja Spanien och Portugal med algerisk naturgas Gasoducio al Andaiuz SA Anläggningar fär uppsamling och behandling αν spillvatten och för dricksvattenfärsörjning: TEN 6,2 57,0 TEN 224,4 Förbättringar αν vögnöt och avloppsnöt, nyonlöggning αν industriomrâden, skogsförbättringsätgörder, vôrd αν det historiska och kulturello arvet Comunidad Autònoma de Aragon Idrifttogning αν en avsvavlingsanlöggning vid ett raffinaderi i Huelva Ertoli SA Installation αν en avsvavlingsanlöggning vid ett raffinaderi i Cadiz och αν en enhet för generering αν önga och elström vid ett raffinaderi i Tenerife Compania Espanda de Petròleos SA Globale Ιάη 76.3 4 29.4 4 88,1 *4 (166,1) - Valencia Entidad Publica de Saneamiento de Aguas Residuales de Valencia - Katalonien Junta de Saneamiento de Cataluna 61,6 '4 61,4 4 Lan till smâ och medelstoro investeringsprojekt: - Instituto de Crédito Ofidal - Banco de Crédito Local de Espana - Banco Central Hispanoamericano S.A. - Instituto de Fomento de Andaluda 61,5 61,5 30,9 12,3 - Andalusien Junta de Andaluda 46.1 4 FRANKRIKE Anläggningar för bantering αν hushâllsavfall: - i Son Reus Firme, Palma de Mallorca - i Madrid Tirmadrid SA 69,9 «-4 55.2 4 14 350,6 miljoner franskg franc Individuella Ιάη Modernisering αν ett reningsverk i Beifort (Franche-Comté) District de l'agglomération belfortaine Behandling och tillvaratagonde ov hushâllsavfall; 2 206,8 (1 177,8) 6,2 4 Modernisering αν ruilande materiel och infrastrukturer för förortstögen i de nio största städerna Red N acional de los Ferrocarriles Espaüoles Förböttringar αν riks- oc h regionvägnötet: 273,9 4 - Ministerio de Obras Publicos, Transportes y Medio TEN 469,7 Ambiente 110,7 - Comunidad Autònoma de Galida - Territorio Histórico de Guipùzcoa - Territorio Histórico de Bizkaia - Gestion de Infraestructuras SA - Territorio Histórico de Alava Utbyggnad αν stadsjärnvögsnätet i Valencia och inköp αν ruilande materiel Ferrocarriles de la Generalidad Valenciana Första e tappen αν tunnelbanan i Bilbao och inköp αν ruilande materiel Consorcio de Transportes d e Vizcaya 60.6 58.7 33,8 30,7 24,6 36,8 I 61,5 4 - i Nantesomrâdet (Pays-de-la-Loire) Arc-en-Ciel SA - i Cergy-Pontoiseregionen (lle-de-france) Compagnie Générale d'environnement de Cergy-Pontoise Förlöngning söderut αν höghastighetstäglinjen Paris - Lyon Valence (TGV-Méditerranée); gemensamt avsnitt Valence - Avignon och tvò grenlinjer, Avignon - Marseille (sydost) o ch Avignon - Nîmes (sydvöst) Société Nationale des Chemins de fer Français Nya motorvögsströckor; Ιάη förmedlade αν Caisse Nationale des Autoroutes (CNA): - A43, förbindelse mellan Fréjusvôgtunnein och motorvögsnötet i Pont d'aiton (Rhône-Alpes) Société Française du Tunnel Routier de Fréjus - A39, ströckan Lons-le-Sounier - Bourg-en-Bresse och Dôle - Lons-le-Sounier (Franche-Comté) SAPRR-Société des Autoroutes Paris Rhin-Rhône SA - Al 6, ströckan Isle-Adam - Amiens och Amiens-Boulogne (Ile-de-France/Picardie) SANEF - Société des Autoroutes du Nord et de l'est de la France SA 30,7 4 38,6 4 4 149,3 ι 145,6 ι 95,5 ι 92,4 ΕΙΒ 1995 ÂRSREDOVI5,y ^^ 97

- A29, sträckan Le Havre - Yvetot och Yvetot - Scint-Soens (H oute-normondie) SAPN - Société de l'autoroute Paris-Normandie - A51, avsnittet Sisteron - La S aulce ESCOTA - Société de l'autoroute Esterel-Côte d'a zur - A40, dubblering αν Chamoisetunnein och viadukterna i Nantua och Neyrolles (Rhône-Alpes) SAPRR - Société des Autoroutes Paris Rhin-Rhône SA Förböttringsarbeten pò regionolvög 929 meilon Lannemezon o ch Bieiso (sponsko grdnsen) Département des Hautes-Pyrénées Förbättrlngsarbeten pâ vögströckan mellan hamnen I Jarry och flygplatsen i Raizet och pâ forbifort Petit-Bojrg Région G uadeloupe miljoner ecu 46.3 15.4 4,6 23,1 38,5 Modernisering αν riks- och lokalvögnötet Ireland, Minister for Finance Litbyggnad αν flygplatsen i Dublin Aer Rianta - Irish Airports Modernisering och utbyggnad αν institutioner för högre utbildning Ireland, Minister for Finance Globolo Ιάη Lân till smâ och medelstora investeringsprojekt: - Bank of Ireland - Ulster Bank - ACC Bank - National Irish Bank miljoner ecu 23,3 ι 15,9 ι 19,6 ι (193,9) 61,1 59.4 48,9 24.5 Partiel! fôrnyelse αν flygplansfiottan och Installation αν marktjdnstanläggningar Air Inter SA 46,0 ITALIEN 7 417,6 miljarder italiensko lire 3 434,9 Ny flygplatsterminal i Bordeaux-Mérignac Chambre de Commerce et d'industrie de Bordeaux Stadsfornyelse och parkeringsonläggningar i Lyonregionen (Rhône-Alpes) Communauté Urbaine de Lyon Miljöskyddsförbättringor i fyra fabriker nära Lille (Nord) och sôder om Lyon (Rhône-Alpes) Rhône-Poulenc Chim ie SA Konstruktion, utveckling och industriell tiliverkning αν en ny automatvâxellâda i Valenciennes (Nord) och Barlin, nära Béthunes (Pas-de-Calais) Automobiles Peugeot S A Fabrik for tiliverkning αν bilmotorer i Douvrain (Pas-de-Calais) Automobiles Peugeot SA 15,3 84,7^ 37,0 * 185,2 77,0 < Individuella lân Upprustning och förböttring αν vattenkraftverk (Piemonte, Lombardiet) ENEL SpA Vattenkraftverk i flodomrâdet Dora Riparia (Piemonte) Azienda Energetica Municipale di Torino Kraftvärmeverk och utbyggnad αν fjärrvärmenätet i Reggio Emilia Azienda Gas Acqua Consorziale di Reggio Emilia Utvinning αν olje- och gosfyndigheter: - naturgas i Daria (Marche) och i Roseto-Montestillo (Apulien); olja sòder om Potenza (Basilikota) - olja i Villafortuna-Trecate (Piemonte) AGIR SpA (2 271,0) 9,4 112,9. 32,9 21,8 «72,0«Modernisering αν utveckling och tiliverkning αν flygmotorer i Parisregionen SNECMA - Société Nationale d'étude et de Construction de Moteurs d'aviation Globala Ιάη Lan till smâ och medelstora offentligo infrastrukturer inom transport och miljôskydd: - Crédit local de France Lan till smâ och medelstora investeringsprojekt: - Groupe Paribas - Banque Nationale de Paris - BNP - Crédit Commercial de France - CCF - Locafrance SA - BNP Bail SA 46,3 028,9) 567,2 231,5 77.2 76,0 46.3 30,8 Fortsatt utbyggnad αν den andra gasledningen under Medelhavet SNAM SpA Utbyggnad αν ledningsnätet för naturgas i Emilio-Romagna, Lombardiet, Piemonte, Toscana och Apulien SNAM SpA Utbyggnad och modernisering αν distributionsnätet för naturgas i Rom ITALGAS - Società Italiana per il Gas SpA Utbyggnad och modernisering αν ledningsnöt för dricksvatten och för distribution αν naturgas ASM - Azienda Servizi Municipalizzati, Brescia Anlöggningar för uppsamling och behondling αν spillvatten 130,9 * 164,7 * 23,5 * 23,5 * * IRLAND - i provinserna Salerno och Benevento Regione Campania 7,0 * 266,6 miljoner irlandska pund Individuella Ιάη 327,3 (133,4) - i flodomrödeno Alto Seveso, Alto Luro och Livescia (Lombardiet) Loriana Depur SpA 23,5 * Exploatering αν irlöndska skogstillgângor Ireland, Minister for Finance Modernisering αν rullande materiel och signalonordningar, främst pâ linjen Dublin - Belfast larnrod Eireann - Irish Rail 30,6-4 TEN 44,0 I Modernisering αν jörnvögslinjen Verona - Brennertunneln Ferrovie dello Stato SpA Modernisering αν fem avsnitt αν järnvägsnötet i Kompanien och Abruzzerna Ferrovie dello Stato SpA TEN 350,4 564,7 * 98 ^iiiii^y^pvisning ΕΙΒ 1995

Breddning αν motorvägen mellan Milano och Gallarate (Lombardiet) for att förbättra tillfarten tili den internationella flygplatsen i Malpensa Autostrade - Concessioni e Costruzioni Autostrade SpA Utbyggnad αν ett Intermodalcentrum i Bologna (Emilia-Romagna) Società Interporto di Bologna SpA Modernisering och utbyggnad αν telekommunikationer Telecom Italia SpA Renovering αν det historiska centrumet och stadsförnyelse i Bologna och Ferrara (Emilia- Romagna) Regione Emilia-Romagna miljoner ecu TEN 20,0 5,2 246,9 I 4,8 Ombyggnad αν en konfektfabrik efter översvömningsskodor ì Alba (Piemonte) Ferrerò SpA Uppförande αν en ny anläggning för tillverkning αν polyesterfiber till konfektionsindustrin i Vercelli (Piemonte) TMI Europe SpA Tillverkning αν konfektionsvaror; centrum för service och för högre yrkesutbildning i Vi llorba (Veneto) Benetton SpA Utbyggnad αν ett returpoppersbruk i Borgo α Mozzano (Toscana) Cartiera Lucchese SpA Globala lân miljoner ecu 28,2 I 16,5». 13,1». (1 163,9) 18,1 m* * Renovering och upprustning αν historiska byggnader i Monreale och Milazzo (Sicilien) och αν den romerska Staden Pompeji Ministero per i Beni Culturali e Ambientali Ny Produktionslinie for träfiberskivor i Rivoli di Osoppo, nära Udine (Friuli-Venezia Giulia) Fantoni SpA Modernisering αν fabriker for tillverkning αν keramiska plattor nära Bologna och Modena (Emilia-Romagna) Florim Ceramiche SpA Atlas Concorde SpA Modernisering αν ett roffinaderi i Falconara vid Adriatiska kusten (Marche) API - Raffineria di Ancona SpA Modernisering αν ett raffinaderi i Milazzo (Sicilien) AGIP Petroli SpA Modernisering och utbyggnad αν en finkemisk industri i Campoverde (Lazio) Recordati SpA Modernisering och utbyggnad αν en anläggning for tillverkning αν nylongarn i Pisticci (Basilikata) NYLSTAR SpA Sommonsättningsfobrik for bilar i Melfi (Basilikata) SAIA srl & FIAT Auto SpA 4,5 <4 14,1 5,0 4,7 23.5 * 113,5 m* * 9,7 39,3 83.6 Lön till ombyggnad αν infrastrukturer, byggnader och företagsanlöggning som skodots αν översvömningarna i november 1994 - IMI - Banca Mediocredito - CREDIOP - BNL Finansiering αν smâ och medelstora projekt inom tillömpad forskning: - IMI Lân till smâ och medelstora investeringsprojekt: - IMI - Efibanca - BNL - Monte del Paschi d i Siena - Banca Commerciale Italiana - Banca S. Geminiano - Istituto Bancario San Paolo di Torino - Banca Mediocredito - Centrobanca - Carimonte Banca - CREDIOP - Mediocredito Centrale - Banca Popolare dell'emilia- Romagna - Mediocredito Lombardo - Cassa di Risparmio di Parma e Piacenza - Inlerbanca - Credito Romagnolo - Credito Fondiario e Industriale 65,5 65,5 65,5 65,5 23,5 159,7 92,9 70.6 53.7 43.6 37,3 28,2 28,2 25.2 23,5 22.7 22.3 21.8 21,8 15.0 14.1 11,8 8,7 19 fabriker for tillverkning αν bildelar i Melfi (Basilikata) som led i infòrandet αν ett integrerat försörjningssystem ACM Consorzio Auto Componentistica Mezzogiorno, S.C.p.A. 2,2 LUXEMBURG 3 eoo miljoner luxemburgiska francs 78,8 Utveckling αν avancerade optiska system i Milano (Lombardiet) Pirelli Cavi SpA 18,8». Elektrisk Ijusbâgsugn för tillverkning αν stângstâl i Esch-Belval Socabel 78,8 m*-* Modernisering αν tvâ fabriker for telekommunikationsutrustning för digital radiotrafik och mobiltelefoni nära Milano (Lombardiet) och 1 Caserta (Kompanien) Siemens Teleco mmunicazioni SpA 37,3 ÖSTERRIKE 3 183 miljoner österrikiska schilling 241,9 Modernisering αν en fabrik fär hushâlismaskiner i Neapel (Kompanien) Whirlpool Italia Utbyggnad och modernisering αν fyra fabriker för hushâlismaskiner i landets mellersta och norra delar Merloni Elettrodomestici SpA Modernisering αν tvâ fabriker för hushâlismaskiner i Carinaro och i Teverola (Kompanien) Merloni Elettrodomestici SpA 4,9 7,6 11,8 Individuella lân Modernisering och utbyggnad αν spillvattennötet i Wien Entsorgungsbetrieb Simmering GmbH Förböttring αν stambanan Wien - Tarvisio vid italienska grönsen ÖBB - Österreichische Bundesbahn Tillverkning αν en ny motor vid en bilfabrik i Steyr BMW Motoren GmbH (199,2) 39,4 * 106,5 53,3». EIB 1995 - ÂRSREDOyT.^^g ÇÇ

Globala lân Lan till smâ och medelstorc investeringsprojekt: - Österreichische Investitionskredit AG - Österreichische Hotel und Fremdenverkehr Treuhand GmbH (turismi NEDERLANDERNA 668 mlljoner nederländsko gulden Individuella Ιάη Utbyggnad αν en förbränningsanläggning for hushâlisavfall och motsvaronde i Benningen, nära Niimegen (Gelderland) Afvalververwerking Regio Nijmegen NV Motorvägstunnei under Nordsjökanalen Exploitatiemaatschappij Wijkertunnel Ny containerfartygsterminal i Rotterdams hamn Gemeentelijk Havenbedrijf Rotterdam Inköp αν tvâ RO-RO-skepp till förbindelsen Hull - Rotterdam Royal Nediloyd Group NV Installationer för kontroll och ledning αν flygtrafiken vid flygplatsen Schiphol i Amsterdam Luchtverkeersbeveiligings-Organisatie mlljoner ecu (42,7) 37,4 5,3 318,9 (318,9) 7,2 48,0 I 166,5 ' TEN 25,2 * 72,0 i Modernisering αν en forortstâgbana i Porto Gabinete do Nô Ferroviàrio do Porto ecu 70,6 En f jdrde tunnelbanelinje i Lissabon Metropolitano de Lisboa EP 101,4 < Terminal för omstigning mellan olika kollektiva transportmedel vid Cais do Sodré och förlängning αν tunnelbanelinje A Metropolitano de Lisboa EP Stadsförnyelse inför världsutställningen 1998 i Lissabon Parque Expo' 98 SA Ateruppbyggnad αν offentliga infrastrukturer och bostodsomrâden som skadades αν cyklonen over Madeira i Oktober 1993 Reg/σο Autònoma da Madeira Hotell längs huvudvägnätet Partis - Hoteis Portugueses SA 55,9 < 50,7 M 21,4 Globala Ιάη (38,3) Lòn till smâ kommunala infrastrukturprojekt - Caixa Gérai de Depàsltos 28,1 Lan till smâ och medelstora investeringsprojekt: - lapmel - Instituto de Apoio às Pequenas e Médias Empresas & Investimento 10,1 7,2 PORTUGAL 241 822,0 mlljoner portugisiska escudos 1 231,5 Individuella Ιάη (1 193,3) Första et appen i utbyggnaden αν ett naturgasnät i landets vòstra del Transgàs - Sociedade Portuguese de Gas Natural SA TEN 102,3 Utbyggnad αν naturgasnät - i nio städer i landets mellersta och vòstra delar Lusitaniagàs Companhia de Gas do Centro SA - i Setubalomrâdet Setgàs - Sociedade de Produçâo e Distribuiçao de Gàs Natural SA 12,8 6,1 Elektrifierad jòrnvògsiinje mellan Chelas, nordost om Lissabon, och Coina, pâ Tejos södra strand Gabinete do Nô Ferroviàrio de Lisboa 101,4 -< Förlängning αν motorvòg A3 norrut frân Braga till spanska grònsen BRISA - Auto-estradas de Portugal SA 76,1 Fòrbòttringsarbeten pò riksvògnòtet - Junta Autònoma de Estradas 229,5 - Republica Portuguese, Ministério das Finanças 76,1 Tvâ tunniar och en stadsmotorvòg i Porto Càmera Municipal do Porto 11,4 Ytterligore en vògbro over Tejo up pstròms om Lissabon Lusoponte - Concessionària para a Travessia sobre ο Tejo SA 270,4 FINLAND 1 030 mlljoner finska mark Individuella Ιάη Modernisering αν avsnitten Âbo-Helsingfors, Riihimòki - Lahtj och Helsingfors - Tikkurila ρά södra jòrnvògsiinjen Abo - Helsingfors - ryska grònsen Steten Upprustning αν tvâ avsnitt αν den öst-västliga vògfòrbindelsen El 8 i landets södra del Staten Investeringar i miljöskydd och energibesporingar vid stâlverket i Imatra Imatra Steel OY AB Globalt Ιάη Lân till smâ och medelstora investeringsprojekt: - KERA LTD SVERIGE 2 533,7 mlljoner svenska kronor Individuella lân Byggande αν ett va ttenkraftverk och modernisering αν fem andra kraftverk i landets norra del Vattenfall AB Kabel för överföring αν elkraft mellan Sverige och Tyskland Baltic Cable AB 179,1 (163,5) TEN 118,3 * TEN 31,0 14,2 «(15,7) 15,7 273,1 (225,4) 85,5» 25,1 100

Modernisering och utbyggnad αν reningsverk: - i Stockholm Stockholm Volten AB - i Göteborg Göteborgs Ryaverks Aktiebolag, Gryaab Modernisering αν sträckan Ulrlksdal - Uppsala ρά ostkustbanan Banverket Fast jörnvögs- och vägförblndelse over Oresund mellan Köpenhamn och Molmö Öresundskonsortiet Globalo Ion Lan till smâ och medelstora Investerlngsprojekt; - Kommuninvest - AB Svensk Exportkredit - SEK mlljoner ecu 25,3 M 13,9^ 43,7 TEN 31,9 47,7) 32,7 15,0 Motorvögsbro över Severns mynning Severn River Cr ossing pie Nytt underhallscentrum för flygplon pò CardlfFs flygplots (Wales) British Airways Maintenance Cardiff Ltd Utbyggnad αν tlllverkningskapaciteten för fiberoptik I BIshopstoke oc h Harlow (sydöstro delen αν landet) Pirelli General pic Fabrik för tlllverkning och montering αν elektronlska minneskretsar I Livingston (Skottland) NEC Semiconductors (UK) Ltd Globale Ιάη Lan till smâ och medelstora Investerlngsprojekt: - Barclays Bank pic - Northern Bank Ltd - Bank of Scotland - TSB Bank pic - Clydesdale Bank pic mil oner ecu 23,7 36,0 I 9,4» 36,0 I (573,5) 420,2 70,1 31,8 30,0 21,6 FÖRENADE KUNGARIKET OVRIGA 518,6 1 87 0,1 mlljoner pund sterling 2 243,9 Individuella Ιάη (1 670,4) Installation αν avsvavlingsutrustnìng I det koleldade kraftverket I Drax (North Yorkshire) National Power pic Exploatering αν oljefyndlgheten Captain I den brittlska sektorn αν Nordsjön Texaco No rth Sea UK Ltd 359,5 223,4 NORGE Utbyte αν trycktuber I tre vattenkraftverk I södra Norge Statkraft SF Upprustning och utbyggnad αν olje- och gasutvlnnlngsföltet Ekofisk I den norsko sektorn αν Nordsjön Fina Exploration Norway SCA 23,5» 265,5 Utbyggnad och förstörknlng αν eldlstrlbutlonsnöt I Midlands Midlands Electricity pic Förböttrlng αν dricksvattenförsörjning och avloppsrenlngsanläggnlngor I ollko delar αν landet: - Wales Dwr Cymru Cyfyngedig 53,4 167,8 - East Anglla Anglian Water Services L td 144,6 - Nordvöstra delen αν landet North West Water Ltd 131,8 MAROCKO Noturgaslednlng frôn grânsen mot Algerlet till morockonska kusten vid Gibraltar sund nöro Tanger Europe Maghreb Pipeline Ltd ISLAND TEN 189,6 Förböttrlng αν vöglnfrostrukturer I Reykjavikomròdet och I den vostro fjordreglonen Staten 40,01 - Essex, Norfolk och nordöstro delen αν landet Lyonnaise Euro pe pic 77,2 m -4 - Nordöstro delen αν landet Northumbrian Water Ltd 41,9 -* (1) Finansiering likstàlld med utläning (nom EU (artikel IS. I i EIB:s stadgar). Modernisering αν jörnvögsnötet West Yorkshire Passenger Transport Executive 36,0 * Förbättringar αν vög- och jörnvögslnfrostrukturer Cheshire County Council 107,9 Inköp αν tvö RO-RO-skep tili förblndelsen Null - Rotterdam Peninsular and Oriental Steam Navigation Company 24,6 * Rölsbussllnje mella n Wolverhampton och Birmingham och Inköp αν rullando materiel West Midlands Passenger Transport Executive 47,9 -* Partiell förnyelse αν flygplansflottan för lôngdlstonsflyg British Airways pic 149,3 EIB 1995 - ÄRSREDOVISy]^ IQl

Förteckning over finansieringsinsatser utanför Europeiska Unionen under 1995 EIB:s finan siering för investeringar utanför Europeiska Unionen uppgick tili totalt 2 805,4 miljoner, varav 45 miljoner i Sydafrika, 429,9 miljoner i Afrika, Västindien och Stillahavsomrâdet (AVS-lönderna) samt utomeuropeiska lönder och territorier (ULI), 1 037,5 miljoner i Medelhovsomrödet, 1 005 miljoner i central-och östeuropeiska lönder, 120 miljoner i Latinamerika och 168 miljoner i Asien. Lan αν egna medel markeras med *. De ör ibiand röntesubventionerade, i AVS-lönderna via Europeiska utvecklingsfondens (EUE) mede l och i vissa lönder i Medelhavsomrödet via gemenskapens budgetmedel. Finansiering via budgetmedel markeras med. Denna finansiering beviljas αν EIB pö uppdrag αν gemenskapen, i dess namn och för dess rökning och risk. Den redovisas utanför balansrökningen i Specialsektionen. miljoner ecu miljoner ecu SYDAFRIKA Finansiering αν sma och medelstora företag: Globalt Ιάη till Industrial Development Corporation AFRIKA 45,0 Finansiering αν smâ infrastrukturprojekt, i huvudsak projekt för rening αν spillvatten Globalt Ιάη till Development Bank of Southern Africa 30,0 * ELFENBENSKUSTEN Sommankoppling αν Elfenbenskustens och Burkina Fasos elnöt Villkorligt Ιάη till staten Upprustning αν jörnvögsförbindelsen mellan Abidjan (Elfenbenskusten] oc h Kaya (Burkina Faso) Villkorligt Ιάη till staten Modernisering och utbyggnod αν förödlingsenheter för kakao i Abidjan och San Pedro Société Africaine de Cacao Modernisering och utbyggnod αν en anlöggning för förödling αν plastmaterial Villkorligt Ιάη till Ivoirienne de Manufactures BOTSWANA 15,0 * 46,6 Första utvinningsfosen avseende fyndigheterna Lion (oija och gas) och Panthère (gas och kondensat) utanför Jacqueville, sydvöst om Abidjan Société Nationale des Opérations Pétrolières de Côte-d'Ivoire 30,0 * 3,6 6,0 6,0 * 1,0 40,0 Dammbygge för vattenförsörjningen i Gaborone Staten för Water Utilities Corporation 40,0 * BURKINA FASO Upprustning αν jörnvögen mellan Abidjan (Elfenbenskusten) o ch Kaya (Burkina Faso) Villkorligt Ιάη till staten Utbyggnod och modernisering αν det statliga telenötet Villkorligt Ιάη till Office National des Télécommunications 22,8 Sommankoppling αν Elfenbenskustens oc h Burkina Fasos eln öt Villkorligt Ιάη till Société Nationale d'électricité du Burkina 9,8 KAMERUN Utbyggnod αν elnötet i Duolo Société Nationale d'électricité - SONEL Villkorligt Ιάη till SONEL Anlöggning för tillverkning αν korbomidlim Villkorligt Ιάη till Société Camerounaise d'injection et de Modelage de Produits Organiques et Synthétiques ETIOPIEN ZAMBIA Utbyggnod αν onlöggningar för bomulls- och blondtrödsspinnerier Villkorligt ondelslön tili Swarp Spinning Mills Ltd Vöxthusodling αν rosor Villkorligt globalt Ιάη till8arc/ays Bank of Zambia Ltd 7,0 6,0 21,1 8,0 * 12,5 π 0,6 21,0 Utbyggnod och modernisering αν anlöggningarna ρά Addis Abebos flygplots och sex regionale flygplotser Villkorligt Ιάη till staten f ör Ethiopian Civil Aviation Authority 21,0 19,0 Finansiering αν smâ och medelstora företag: Villkorligo globale Ιάη till Standard Chartered Bank of Zambia Ltd, Barclays Bank of Zambia Ltd, Stantie Bank, Zambia Ltd 10,0 6,0 3,0 MAURITIUS Upprustning och utbyggnod αν avioppsnötet i Tombeaubukten Staten Ombyggnad αν handelshamnen i Port-Louis Mauritius Marine Authority GUINEA 28,0 16,0 * 12,0 * 25,0 SENEGAL Modernisering αν utrustningen ρά de fem störsto flygplatserno Villkorligt Ιάη till staten 18,4 Modernisering αν framstöllningen och distributionen αν dricksvotten i Dekor och förböttring αν ovloppssystemet Villkorligt Ιάη till staten för Société Nationale des Eaux du Sénégal 15,0 3,4 Exploatering αν vattenkraft i Garafiri vid floden Konkouré Villkorligt Ιάη till Staten förentreprise Nationale d'électricité de Guinée 25,0 UGANDA Finansiering αν smâ och medelstora företag: Villkorligt globalt Ιάη till staten 15,0 15,0 102 i^yj^ovisning EIB 1 995

miljoner ecu miljoner ecu NAMIBIA 13,6 GUYANA 8,3 Modernisering och utbyggnad αν teienötet Telecom Namibia 12,7 * Upprustning αν vattenledningsnätet i Rose Holl Villkorligt Ιάη till staten for Guyana Water Authority 7,8 Utbyggnad αν ett garveri i O kapuka Villkorligt Ιάη till Meat Corporation of Namibia ZIMBABWE TANZANIA Upprustning och utbyggnad αν produktions- och distributionsapparaten for elkroft Villkorligt Ιάη till staten for Empresa de Agua e Eiectricidade SWAZILAND Finansiering αν smâ och medelstoro foretag Villkorligt globolt Ιάη till Swaziland Industrial Development Company Ltd MADAGASKAR MOCAMBIQUE 0,9 13,0 Upprustning och kapacitetsutökning αν vattenkraftverket i Kariba, vid Zambesifloden Villkorligt Ιάη till Zimbabwe Electricity Supply Authority 13,0 * 10,3 Finansiering αν smâ och medelstora foretag Villkorligt globalt Ιάη till Tanzania Development Finance Company Ltd 10,0 Restaurering och renovering αν sex hotell i djurreservaten Villkorligt Ιάη till staten for Tanzania Hotels Investments Ltd (TAHI) 0,3 SAO TOME OCH PRINCIPE 5,6 5,6 D 5,0 5,0 Utbyggnad αν en räkodlingsform i Mohojambadeltat pâ nordvöstkusten Villkorligt Ιάη till AQUALMA 3,5 3,5 3,0 Finansiering αν smâ och medelstora foretag: Villkorligt globalt Ιάη till Institute o f Private Enterprise Development Ltd IIPEDj 0,5 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 8,0 Finansiering αν smâ och medelstora foretag Villkorligt globalt Ιάη till Asociación para el Desarollo de Microempresas HAITI ANTIGUA SAINT CHRISTOPHER OCH NEVIS GRENADA SURINAM 8,0 Finansiering αν smâ och medelstora foretag Villkorligt globalt Ιάη till Société Financière Haïtienne de Développement S.A. 4,0 Installation αν ett nätverk for uppsomling och bantering αν sopor pâ öarno Antigua och Barbuda Villkorligt lân till Antiguas och Barbudas regeringar 3,4 Utbyggnad αν landningsbanan pâ Newcastles flygplats pâ Nevis Villkorligt lân till staten 2,0 Installation αν ett nätverk for uppsomling och bantering αν sopor pâ Grenada Villkorligt lân till staten 1,8 Pilotfarm for fiskodiing vid Commewijnefloden Villkorligt lân till N.V. Commewijne Shrimp and Fish Culture Corporation 0,6 4,0 3,4 2,0 1,8 0,6 Installation αν en ny bearbetningsanlöggning for akojounöt i industrikomplexet Namialo Villkorligt Ιάη till Companhia Industrial Joaa Ferreira dos Santas S ari 3,0 UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH TERRITORIER NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA 2,5 GHANA Finansiering αν leasingtransaktioner Villkorligt globalt Ιάη till Leasafric Ghana Ltd 1,0 1,0 Finansiering αν smâ och medelstora foretag Globalt lân 1,0 * Villkorligt globalt lân 1,5 Ontwikkelingsbank van de Nederlandse Antillen STILLAHAVSOMRÂDET VASTINDIEN JAMAICA Finansiering αν smâ och medelstora foretag: Globalt Ιάη till National Development Bank of Jamaica Utbyggnad αν Montego Bay industriomrâde Port Au thority of Jamaica for Montego Bay Free Zane Company Ltd 19,0 12,0 * 7,0 * PAPUA NYA GUINEA 46,0 Igângsâttning αν en guidgruva pâ Lihir utanför New Irelands nordkust - Minerai Resources Development Company for Lihir Gold Ltd 25,0 * - Villkorligt lân till Mineral Resources Development Company 21,0 FIJI 8,4 BAHAMAS 14,0 Upprustning och utbyggnad αν vattenledningsnöt pâ New Providence och Familjeoarna Commonwealth of Bahamas for Water and Sewerage Corporation 14,0 * Utbyggnad αν telenätet Fiji Posts a nd Telecommunications Ltd 8,0 * Genomförbarhetsstudie αν en utbyggnad αν hamnen i Suva Ports Authority of Fiji 0,4 EIB 1995 - ÂRSREDOVl^y^ jqs

miljoner ecu miljoner ecu MEDELHAVSOMRADET LIBANON 73,0 EGYPTEN Oljeraffinaderi nära hamnen i Alexandria for framstdiining αν hög- och medelklasslgt destlllat Middle East Oil Refineries Modernisering αν en aluminlumfabrik Aluminium Company of Egypt Fördigstöliande och modernisering αν en fabrik for kylskâpskompressorer nordost om Kairo Misr Compressor Manufacturing Company 296,0 220,0 * 70,0 * 6,0 Upprustning αν Systemen fö r dricksvattenförsörjning och ovloppsrening i londets norra del Staten Ombyggnod och modernisering αν flygtrafikens adm i η istrationssystem Staten Finansiering αν smà och medelstoro företag inom produktionssektorn Villkorligt globalt Ιάη till Lebanon Invest (Holding) SAL 60,0 * 10,0 3,0 MAROCKO Utbyggnod αν en gasanldggning i Rhourde Nouss SONATRACH TURKIET 245,0 Motorvögsströckor: - Rabat - Fes - Rabat - Tanger Société Nationale des Autoroutes du Maroc 165,0 * Installation αν ett nytt bevattningsnöt ρά Haouzsiötten, runt Marrakech Staten 40,0 * Finansiering αν smô och medelstoro företag Globalt Ιάη till Banque Nationale pour le Développement Economique och till Banque Marocaine du Commerce Extérieur 30,0 * Globalt Ιάη for finansiering αν smà och medelstoro vögprojekt som genomförs αν lokala myndigheter Fonds d'equipement Communal 10,0 * ALGERIET 100,0 100,0 93,5 Avioppsnöt i Ankara Administration des Eaux et de l'assainissement d'ankara 45,0 * Avioppsnöt och reningsverk i Antalya Compagnie des Eaux et de l'assainissement d'antalya 35,0 * Sammankoppling αν de turkiska och syriska elnöten Société Turque d e Production et de Transport d'électricité 13,5 -t, ISRAEL Finansiering αν smà och medelstoro företag Globalt Ιάη till Industrial Development Bank of Israel JORDANIEN 68,0 Nytt reningsverk för biologisk rening αν avioppsvatten i vöstra Jerusalem och onslutning αν detta till ovloppsnötet Staten för Jerusalem Development Authority 35,0 * 33,0 38,0 Utbyggnod och förstörkning αν elnötet i Ammanregionen Staten 20,0 * Modernisering αν systemet för vattenförsörjning och αν uppsamiingen och hanteringen αν spillvatten i den norra delen αν landet Staten 18,0 * GAZA 26,0 Finansiering αν smà och medelstoro företag Globala Ιάη till: - Arab Bank pic 10,0 * - Cairo-Amman Bank 10,0 * Villkorliga globala Ιάη till: - Arab Bank pic 3,0 - Cairo-Amman Bank 3,0 MALTA 15,0 Anlöggningar för ovloppsrening och hantering αν spillvatten ρά Malta och Gozo Staten 15,0 * TUNISIEN 73,0 Upprustning och modernisering αν de viktigaste handelshamnarna Staten för Office des Ports Nationaux Tunisiens 25,0 * CYPERN 10,0 Utbyggnod αν ovloppsnötet i Limossol Office d'assainissement de Limassol-Amathus 10,0 * Miljöskyddsinvesteringar inom industria Globalf Ιάη till staten Gasledning mellan Nabeul och Tunis och mellan Nabeul och elverket 1 Rodes Société Tunisienne d e l'électricité et du Gaz Upprustning och utbyggnod αν vögsträckor i Tunisregionen Staten Förvärv αν kapitalandelar i företag inom produktionssektorn, i första hand företag som òr associerade med företag inom Europeiska unionen Globalt pyramidlàn till den finansiella sektorn i Tunisien 15,0 15,0 * 10,0 * 8,0 104 4J^pPOVISNING - EIB 1995

miljoner ecu miljoner ecu LANDER I CENTRAL- OCH OSTEUROPA TJECKIEN Avsvavlingsutrustning i sex brunkolsdrivna värmekraflverk C'fZ, O.S. Förböttringsorbeten ρά vägnötet Konsolidac'ni Banka 260,0 200,0 * 60,0 * LITAUEN 19,0 Mindre Containerterminal och förbättring αν en RO-RO-terminal Stolen för Hamnförvaltningen i Klaipeda 14,0 * Finansiering αν smâ och medelstora företag Globalt Ιάη till Lithuanian Development Bank 5,0 * ESTLAND 5,0 UNGERN Modernisering och utbyggnad αν telefonnätet Magyar Tàvkôzlési Ri. RUMÄNIEN Upprustning αν homnen i Konstonta Staien for Canstanta Port Administration - CPA POLEN Upprustning αν första ovsnittet αν järnvägen Warszowa - Terespol - vitryska grönsen Polskie Ko leje Panstwowe SLOVAKIEN 200,0 Finansiering αν smô och medelstora företag Globalt Ion tili Κ & H Bank, OTP Bank, Creditanstalt Budapest, tng Bank - Budapest, Inter-Europa Bank och Unicbank 150,0 * Utbyggnad och modernisering αν telefonnätet Stolen for Regia Autonoma de Telecomunicatii - ROM-Telecom, R.A. Upprustning och modernisering αν anläggningar för framstöllning, transport och distribution αν el och värme Stolen för Regia Autonoma de Electricitate - RENEL R.A. 50,0 * 175,0 80,0 * 60,0 * 35,0 * 140,0 Finansiering αν smô och medelstora företag Globalt Ion tili Bank Creditanstalt (Polskaj, Raiffeisen Centrobank, ABN AMRO (Polskaj Bank och ING Bank - Warsaw 100,0 * 40,0 * 80,0 Finansiering αν smâ och medelstora företag Globalt Ιάη tills/ovak/ens Nationalbank 50,0 * Modernisering och utbyggnad αν gosledningsnötet för internationell transit αν gas Slovensky Plynarensky Priemysel 30,0 * Finansiering αν smâ och medelstora företag Globalt Ιάη till Estonian Investment Bank 5,0 * LATINAMERIKA ARGENTINA 76,0 Anläggningar för uppsamling och rening αν spillvatten i norra Buenos Aires Aguas Argentinas Anläggningar för bantering och eliminering αν farligt avfall i Buenos Airesprovinsen AILINCO S.A. PERU PARAGUAY ASIEN ΚΙΝΑ 70,0 * 6,0 * 27,0 Upprustning αν den norra delen αν den panamerikanska vögen Stolen, Transport- o ch kommunikationsministeriet 27,0 * 17,0 Utbyggnad αν ledningsnötet för spillvatten i Asuncion Stolen för Corporación de Obras Sanitarias 17,0 55,0 Exploatering αν olje- ach gasfyndigheten i Ping Hu, samt ö verföring och distribution αν gas till Pudong Stolen genom People's Bank of China för Shangai Petroleum Co mpany 55,0 * BULGARIEN 60,0 INDONESIEN 46,0 Upprustning och ombyggnad αν ca 900 km huvudväg Stolen ALBANIEN 60,0 * 34,0 Upprustning och modernisering αν co 100 km vög längs den viktigaste öst-västliga vägkorridoren Stolen 24,0 Utbyggnad och ombyggnad αν lastfartygsterminalen i Dürres hamn Stolen för Dürres hamnkontor 5,0 * Finansiering αν smô och medelstora företag Globalt pyramidiân till stolen via Albaniens Bank 5,0 * SLOVENIEN 32,0 Tre avsnitt αν den öst-västliga motorvägsträckan mellan Ljubljana och Celje Druzba za Autocest ν Republiki Sloveniji 32,0 * Gasledning mellon öarna Sumatra och Bantan och mellan centrala och södra Sumatra Stolen för Perum Gas Nagara 46,0 FILIPPINERNA PAKISTAN THAILAND 25,0 Modernisering och utbyggnad αν flygplatsen i Davao ρά Mindanao Stolen för Flygplatsmyndigheten i Davao 25,0 * 24,0 Vattenkraftkomplex vid Indus Stolen för Water and Power Authority of Pakistan 24,0 * 18,0 Förlöngning αν Erawangasledningen mellan Bang Pakong och Wang Noi Petroleum Authority of Thailand 18,0 * EIB 1995 - ÂRSREDOVISt^g 105

STATISTIKBILAGA Tabell A: Belopp for ovtal som slutits 1959-1995 (miljoner ecu) Inom Europeiska Unionen Utanför Europeisko Unionen EIB:s egno Fullmokter NOI- EIB:s egna Budget- Âr Totalt Totolt medel och garantier medel Totalt medel medel 1959/1972 2 839,9 2 453,4 2 344,1 109,3 386,5 155,7 230,8 1973/1980 14 547,9 12 553,0 11 946,2 132,1 474,7 1 994,9 1 381,5 613,4 1981/1985 28 500,0 25 714,0 20 747,7 379,7 4 586,9 2 786,0 2 438,8 347,2 1986 7 556,1 7071,1 6 678,1 393,0 485,0 381,8 103,2 1987 7 848,7 7 450,4 7 003,4 446,9 398,3 188,8 209,5 1988 10 180,1 9 479,8 8 938,3 185,0 356,5 700,2 520,1 180,1 1989 12 246,1 11 634,2 11 555,9 78,3 611,8 485,9 125,9 1990 13 338,9 12 626,0 12 549,9 52,5 23,6 712,9 669,0 43,9 1991 15 393,3 14 477,3 14 438,1 39,2 916,0 781,5 134,5 1992 17 032,5 16 139,7 16 066,0 73 7 892,8 764,3 128,5 1993 19 615,3 17 724,2 17 672,6 51,5 1 891,1 1 807,4 83,7 1994 19 927,5 17 681,9 17 656,0 25,8 2 245,6 1 978, 5 267,1 1995 21 408,2 18 602,8 18 602,8 2 805,4 2 557,2 248,2 Totalt 190 434,4 173 607,8 166 199,1 1 009,6 6 399,1 16 826,6 14 110,5 2 716,1 Tobell Β: Belopp for ovtol som sluhts 1991-1995 samt 1959-1995 Fördelning enligt medlens Ursprung och projektlokalisering (miljoner ecu] 1991-1995 EIB :s egna Ovrlga Totalt mede! (^ mede! Totalt EIB :s egno medel F) 1959-1995 Övrigo medel Medlemsstater 84 625,8 84 586,6 39,2 173 607,8 167 208,7 6 399,1 Belgien 2 164,4 2 164,4 3 293,9 Danmark 3 779,7 3 779,7 7 734,2 Tyskland 10 183,6 10 183,6 14 775,8 Greklond 2 315,4 2 315,4 5 203,2 Spanien 15 197,3 15 158,1 39,2 20816,1 Fronkrike 10 709,2 10 709,2 23 279,1 Irland 1 547,0 1 547,0 5 036,8 Italien 17 694,0 17 694,0 53 418,3 Luxemburg 155,2 155,2 212,2 Nederländerna 1 427,9 1 427,9 2 539,5 Österrike 403,9 403,9 637,8 Portugal 6 062,6 6 062,6 8 753,5 Finland 239,3 239,3 239,3 Sverige 288,4 288,4 288,4 Förenadekungariket... 11179,9 11179,9 25 242,4 Övriga(') 1 278,0 1278,0 2 137,1 3 270,4 7 188,4 14 775,8 4 897,1 20 572,1 22 029,0 4 612,8 50 331,6 212.2 2 536,3 637,8 8 713,7 239.3 288.4 24 766,6 2 137,1 23,6 545,8 306,1 244,0 1 25 0,0 424,0 3 086,7 3,2 39,8 475,8 AVS-ULT 1 762,7 974,6 788,1 4 731,0 Sydofrika 45,0 45,0 45,0 Medelhovsomràdet... 2 887,3 2 813,3 74,0 7 779,7 Centrol- och Osteuropa.. 3 449,0 3 449,0 3 664,0 Latinamerika och Asien.. 607,0 607,0 607,0 Totolt 93 376,8 92 475,6 901,2 190 434,4 2 848,8 1 882,2 45,0 6 945,8 833,9 3 664,0 607,0 181 319,2 9115,2 Lönen i Spanien och Portugal from tili slutef ov 1 985 och Ionen i Greklond from till slutet ov 1980 bokförs utanför Europeiska Unionen. (') Finonsiering tillhöronde tronsoktioner inom Europeisko Unionen (jfr. punkt 5d meddelonde tili läsoren sid. 1 22). F) Inklusive fullmoktslön och gorontier. 10ό VISNING - EIB 1995

Tabell C: Finansieringsinsatser inom Europeiska Unionen 1991-1995 (individuella Ιάπ och krediter ur löpande globala Ιάη) - Fördelning ρά lander och sektorer (miljoner ecu] Totalt Belgien 2 272,3 Danmark 3 832,4 Tyskland 9 703,8 Grekland 2 011,5 Spanien 15 112,5 Frankrike 9 809,9 Irland 1 337,9 Italien 16 715,0 Luxemburg 152,2 ISederlönderna... 1 466,4 Osterrike 361,8 Portugal 5 961,4 Finland 234,2 Sverige 255,4 Förenade kungariket 10 802,5 Övriga(') 1 278,0 Totalt 81 307,3 Individuella Ιάη 1 39 3,3 3 526,2 5 359,0 1 62 5,6 14 163,7 5 926,7 1 23 9,3 12 506,7 150,1 1 066,6 345.6 5 587,1 223.7 240,7 10 383,2 1 27 8,0 Krediter ur globala Ιάη Transport Telekommunikation 879,0 306.2 4 344,7 385,9 948,8 3 883,2 98,6 4 208,3 2,1 399,8 16,2 374.3 10,5 14,8 419.4 811,9 2 091,9 1 027,6 923,5 6 913,7 5 137,5 344,2 1 36 4,9 376,7 179,0 2 771,0 209,4 75,5 2 071,2 40,0 380,0 1 15 9,1 340.5 2 075,6 140.6 2 956,9 59,5 74,0 641,5 887,6 291,1 Vattenförsörjning ocfi diverse 265,0 102,4 2 796,8 288,2 2 334,4 890,2 252,4 1 049,2 479,2 39,4 230,0 39,3 3 023,6 Infrastruktur Energi 302,9 791,3 1 2 97,6 289,7 1 506,1 54,8 401,0 4 844,0 173,9 942,2 0,1 125,9 3 337,7 946,9 Industri, tjänster och jordbruk 892,6 466,9 3 422,6 169,6 2 282,7 3 727,4 199,6 6 500,0 92,8 436,6 69.5 1 376,7 24,7 14.6 1 48 2,5 65 015,5 16 291,7 24 338,2 9 006,3 11 789,9 15 014,0 21 158,8 Se tabell B, sid 106. Jabel! D: Finansieringsinsatser inom Europeiska Unionen 1991-1995 (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala Ιάη) - Fördelning ρά lönder och omràden (miljoner ecu) Industriella mài Regionalutveckling Kommunikationsinfrastrukturer inom gemenskopen Miljö och livskvolitet Energimäl Internationell konkurrenskraft Smò och medelstoro företog Belgien 611,0 792,7 353,9 302,9 842,0 Danmark 2 047,8 2 464,0 631,7 982,3 20,3 263,9 Tyskland 6 665,6 2 165,1 3 923,0 1 4 12,7 96,0 1 407,7 Grekland 2 011,5 940,0 535,4 269,3 152,3 Spanien 13 965,5 7 051,4 4 387,8 1 995,1 699,3 676,4 Frankrike 6 732,7 3 174,1 2 049,0 161,9 998,9 2 012,6 Irland 1 337,9 298,8 252,4 400,4 97,9 Italien 11 444,7 4 248,9 3 322,6 4 419,1 1 030,0 3 655,1 Luxemburg 91,2 59,5 78,8 78,8 2,1 Nederländerna... 140,9 376,7 521,3 594,6 376,4 Osterrike 63,8 252,9 39,4 53,3 16,2 Portugal 5 961,4 2 054,5 1 286,3 933,6 88,5 250,8 Finland 23,7 209,4 132,5 0,1 10,4 Sverige 4,7 75,5 39,2 125,9 14,6 Förenade kungariket.. 5 504,3 2 391,5 4 129,6 2 997,4 277,9 416,5 Ovriga(') 331,1 946,9 Totalt 56 606,7 26 886,1 21 682,8 15 621,0 3 264,2 10 194,9 Eftersom viss finansiering uppfyller fiera mài, vore en sammanräkning ov rubrikernos totalbelopp missvisonde. (') Se tabell B, sid 10ό. Tabell E: Finansieringsinsatser αν regionalt intresse under 1994 samt 1989-1995 (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala Ιάη) 1995 (miljoner ecu) 1989-1995 Belgien Danmark... Tyskland... Grekland... Spanien Frankrike.... Irland Italien Luxemburg... Nederländerna.. Osterrike... Portugal Finland Sverige... Förenade kungariket Totalt 249,0 304,0 1 786,4 335,8 2 697,0 1 440,1 165,5 2 458,8 79,3 24,0 63,8 1 2 52,9 23,7 4,7 1 258,7 Totalt 231,1 258.7 1 52 7,5 335.8 2 586,3 1 36 5,7 165,5 2 186,7 79,3 24,0 63,8 1 25 2,9 20,8 4,7 1 227,2 Mälomräden för strukturdonder ΜάΙ nr 1 87^ 1 2 32,7 335,8 1 637,4 40,6 165,5 1 060,1 1,0 1 2 52,9 67,6 Regionolutveckling Regionalutveckling 702,0 2 689,2 7 379,8 2 431,4 16 116,2 8 870,3 1 735,8 16 341,9 103,0 261,4 63,8 7 503,8 23,7 4,7 7 080,1 Totolt 581,2 1 836,8 6 484,6 2 431,4 15 755,3 7 434,2 1 735,8 15 339,5 103,0 199,4 63,8 7 503,8 20,8 4,7 5 919,3 Mälomräden för strukturfonder Mài nr 1 93,1 5 082,2 2 431,4 9 553,7 239,9 1 735,8 9 785,9 10,7 7 503,8 237,2 12 143,7 11 330,0 5 880,7 71 307,1 65 413,6 36 673,7 EIB 1995 - ÄRSREDOVl^^JJJl^ IQ/

Tabell F: Finansìeringsinsatser inom Europeiska Unionen under 1995 (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala Ιάη) Fördelning pâ sektorer (miljoner ecu) Totalt Lan Krediter ßelopp % EIB EIB Energi och infrastrukturprojekt 13 164,6 74,0 11 765,8 1 398,8 Energl Produktion Traditionella värmekraftverk... Vattenkraftverk Värmekraftverk Utvinning av kolväten Fastbränsle Transport, lagring och upparbetning Elektricitet Naturgas och petroleum Distribution Elektricitet Naturgas Värme Transport Särskiido arbeten Järnväg Vägoroch motorvägar Stadstrafik Flygtrafik Sjötransport Telekommunikation Nät och centraler Mobiltelefoni Votten, ovlopp och fast avfall.. Dricksvattenförsörjning Hantering αν avioppsvatten.... Försörjning och rening Hantering αν fast och flytonde avfall Utbyggnader med fiera syften... Urbana infrastrukturprojekt Urban âteruppbyggnad Blandad stadsutbyggnad.... Diverse infrastrukturprojekt... Blandade infrastrukturprojekt... Jord-och skogsbruksförbättring.. 3 083,1 1 8 48,2 609.8 292.1 363,4 582.7 0,2 966.3 154.4 811.9 268.6 68,9 190.8 8,9 6 442,5 400.2 2 150,4 2 422,9 632.4 467.5 369,0 884.7 832,0 52,7 2 236,1 230.4 1 21 2,6 447.5 296,4 49,2 173,4 73,0 100.3 344.8 224,8 120,0 17.3 10.4 3,4 16 2.0 3.3 5.4 0,9 4,6 1.5 0,4 1.1 0,1 36,2 2,3 12,1 13,6 3.6 2.6 2,1 5,0 4.7 0,3 12,6 1,3 6.8 2,5 1,7 0,3 1,0 0,4 0,6 1.9 1,3 0,7 2 983,3 1 812,2 606.4 267.6 355.5 582.7 966.3 154.4 811,9 204.8 53.4 151.4 6 256,5 400,2 2 150,4 2 354,0 531,7 466,7 353.5 884,7 832,0 52,7 1 283,4 100,7 614,5 358,5 209,7 140,2 55.5 84,7 217,7 97,7 120,0 99,8 36,1 3,3 24,5 7,9 0,2 63,8 15,4 39,4 8,9 186,0 69,0 100,7 0,8 15,6 952,7 129,6 598,2 89,0 86,7 49,2 33,2 17.5 15.6 127,1 127,1 Industri, jordbruk och tjönster 4 617,1 26,0 1 662,2 2 954,9 Industri Gruvindustri Produktion och halvförödling Metollorbeten och mekonik Transportmaterial Elektroteknik Kemisk industri Gummi och plostmoterial Glos och keromik Byggnodsmoteriol Träindustri Livsmedel Textilieroch lödervoror Poppersmosso, papperoch tryckning.. Diverse tillverkningsindustrier Byggteknik Tjänster Turism, fritid och hälso Forskning och utveckling Tjänster tili företog och olfentligo organ Atervinning och äteronvändning αν avfall Utbildnings-och undervisningscenter.. Handel Jordbruk, fiske och skogsbruk.. 3 611,3 21,9 117.6 485,9 566.1 320.3 647,0 172,0 144.2 101.8 154.9 258,9 169.4 257,2 66,0 128.0 996,2 137.1 3.5 663.5 28,0 21,4 142.7 9.6 20,3 0,1 0,7 2.7 3,2 1.8 3,6 1,0 0,8 0,6 0,9 1.5 1,0 1,4 0,4 0,7 5.6 0,8 0,0 3.7 0,2 0,1 0,8 0,1 1 374,5 93.0 483,5 173.5 520,4 4,4 9,7 14.1 28.2 29.6 18,1 287.6 11.7 256,3 19,6 2 236,7 21,9 24.6 485,9 82.7 146,8 126,5 167.7 134.5 101.8 140,8 230.7 139.8 239.1 66,0 128,0 708.6 125,4 3.5 407.2 28,0 1,8 142.7 9.6 Totalt 17781,7 100,0 13 428,0 4 353,7 108 -LE.&KEDOV1SNING - EIB 1995

Tabell G: Finansieringsinsatser inom Europeiska unionen 1991-1995 (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala Ιάη) Fördelning pò sektorer (belopp i miljoner i ecu) Totalt Lan Krediter Belopp % EIB Totalt EIB NGI Energi och infrastrukturprojekt.... 60 148,5 74,0 54 818,6 5 329,9 5 329,9 Energl Produktion Traditionella värmekraftverk Vattenkraftverk Jordvärme och alternativ Värmekraftverk Utvinning av kolväten Fasta bränslen Transport, lagring och upparbetning.. Elektricitet Naturgas och petroleum Kärnbränslen Distribution Elektricitet Naturgas Värme Transport Särskiido orbeten Järnväg Vägar och motorvägar Moduleringscentraler och liknande.. Stadstrafik Flygtrofik Sjötransporter Telekommunikation Specioliserade nät Nät och centraler Mobiltelefoni Satelliter och stationer Internationella kablar Vatten, ovlopp och fast avfall... Dricksvattenförsörjning Hantering αν avioppsvatten Distribution och aviopp Hantering αν fast och flytande avfall.. Utbyggnader med fiera syften... Urbana infrastrukturprojekt.... Urban âteruppbyggnad Utställningar. mässor och kongresser Offentliga och administrativa byggnoder Blandad urban uppbyggnad Diverse infrastrukturprojekt... Blandade infrastrukturprojekt.... Jordbruks-ochskogspanering.... 15 014,0 7 660,0 2 670,9 751.5 29,3 989,7 3 179,0 39,7 3 898,2 1 153, 6 2 570,8 173,7 3 455,9 1 812,1 1 492,5 151,3 24 338,2 2 451,0 5 033,6 9 662,8 173,3 3 937,0 2 301,4 779.2 9 006,3 201.3 7 740,7 204,0 691.7 168.6 9 137,0 775,6 3 321,7 3 114,0 1 2 97,2 628,5 499.8 215,2 144,0 5,5 135,0 2 153,2 2 016,7 136,5 18,5 9,4 3.3 0,9 1,2 3,9 4,8 1.4 3.2 0,2 4.3 2,2 1,8 0,2 29,9 3,0 6,2 11,9 0,2 4,8 2,8 1,0 11.1 0,2 9.5 0,3 0,9 0,2 11.2 1.0 4.1 3,8 1.6 0,8 0,6 0,3 0,2 0,2 2,6 2,5 0,2 14 537,6 7 494,5 2 643,0 644.2 27,4 964,8 3 177,6 37,4 3 882,0 1 14 7,9 2 560,4 173.7 3 161,1 1 766,5 1 281,2 113,4 22 968,6 2 451,0 4 985,6 8 929,5 168,4 3 441,3 2 281,0 711.8 9 006,3 201.3 7 740,7 204,0 691,7 168,6 6 241,9 302.4 1 704,6 2 761,8 996.5 476.6 418.9 174.4 141.5 103,0 1 645,3 1 510,0 135,3 476,5 165,5 27,9 107,3 1,9 24,9 1,3 2,2 16,2 5.8 10.4 294,7 45.5 211,3 37,9 1 369,6 48,0 733,2 4.9 495,7 20,4 67,4 2 895,1 473,3 1 6 17,0 352,2 300,7 151,9 80,9 40,9 2,5 5,5 32,1 507,9 506,7 1,2 476,5 165,5 27,9 107,3 1,9 24,9 1,3 2,2 16,2 5.8 10.4 294,7 45.5 211,3 37,9 1 369,6 48,0 733,2 4.9 495,7 20,4 67,4 2 895,1 473,3 1 617,0 352,2 300,7 151,9 80,9 40,9 2,5 5,5 32,1 507,9 506,7 1,2 Industri, tjönster och jordbruk 21158,8 26,0 10 197,0 10 961,8 10 834,0 127,8 Industri Gruvindustri Produktion och haivförädling Metollorbeten och mekanik Transportmaterial Elektroteknik Kemisk industri Gummi och plastmaterial Glas och keromik Byggnadsmateriol Tröindustrin Livsmedel Textilieroch lödervaror Pappersmassa, papper och tryckning.. Tiliverkningsindustrier Byggteknik Tjönster Turism, fritidochhölsa Forskning och utveckling fjänster tili företag och offentliga organ.. Atervinning och äteronvöndning αν avfall Utbildnings- och undervisningscenter Avancerade informationstjönster... Handel Jordbruk, fiske och skogsbruk... 17 697,4 102.0 336,9 1 759,5 4 679,7 1 19 5,8 3 141,7 638.1 350,1 738,8 536,1 1 38 4,8 589.7 1 594,8 187,1 462,5 3 419,9 1 014,7 100,5 1 84 5,1 84,8 92,2 282.8 41,4 21,8 0,1 0,4 2,2 5.8 1,5 3.9 0,8 0,4 0,9 0,7 1,7 0,7 2,0 0,2 0,6 4,2 1.2 0,1 2.3 0,1 0,1 0,3 0,1 9 306,4 178.1 65,1 4 416,6 696.3 2 579,9 115.2 52.6 164,9 44.7 187.4 51,9 753.5 890.6 242.7 96,0 464,9 87,0 8 391,1 102.0 158,8 1 69 4,3 263.1 499.4 561,8 522.8 297.5 573.9 491.4 1 1 97,4 537,8 841,3 187,1 462.5 2 529,3 772,0 4,5 1 380,2 84,8 5,2 282,8 41,4 8 288,5 101.0 158.7 1 679,9 261,2 496.8 555.1 514.9 294.5 570.6 484.7 1 1 81,0 533.8 821.8 175.9 458,7 2 504,4 765,1 4,5 1 366,9 83,2 4,1 280,6 41,0 Totalt 81 307,3 100,0 65 015,5 16 291,7 16163,9 127,8 102,6 1,0 0,1 14,4 1,9 2.6 6.8 7.9 2,9 3,3 6.7 16.4 4,0 19.5 11.2 3.8 24,9 6.9 13.3 1,6 1.0 2.1 0,4 EIB 1 995 - ARSREDOVt 109

Tabell H: Finansierìngsinsatser per region (under 1995 samt 1991-1995) (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala lân) Denna tabell är boserod ρά en regional klassificering NUTS 1 eller 2 beroende pò vilket land som analyseras. Där möjlighet funnits har de individuella lànen som täcker fiero regioner delots upp. EUROSTAT:s beräkningor för 1992 ârs BNP per capito uttryckt i köpkraftsporitet (EGl 5 = 100). Befolkning 1992 mätt i tusentol invânore. (belopp t miljoner ecu) BNP/ capita Befolkning 1995 1991-1995 Totalt Làn Krediter Totalt Làn Krediter Belgien 109 Bryssel-Brussel 174 Västflandern 110 Vallonien 88 Flerreglonsprojekt Danmark 107 Huvudstodsregionen Oster om Stora bält Vaster om Storo bält Fierregionsprojekt Tyskland 107 Hamburg 196 Bremen 155 Hessen 149 Baden-Württemberg 131 Bayern 126 Nordrhein-Westfalen 113 Saarland 109 Niedersachsen 105 Schleswig-Holstein 104 Rheinland-Pfalz 102 Berlin 95 Brandenburg 44 Sachsen-Anhalt 43 Sachsen 42 Mecklenburg-Vorpommern 41 Thüringen 38 Fierregionsprojekt Grekland 61 Attika ^ Mellersta Grekland 59 Norra Grekland 58 Oarna 54 Fierregionsprojekt Spanien 77 Baléares 103 Madrid 97 Catalonien 95 Navarro 94 Pais Vasco 90 La Rioja 87 Aragon 84 Valencia 78 Kanarieöarna 75 Cantabria 74 Asturias 71 Murcia 70 Castilla-León 66 Castilla-La Mancha 65 Andalucien 59 Galicia 59 Extremadura 51 Fierregionsprojekt 10 045 765,5 506,2 259,3 2 272,3 1 393,3 879,0 960 5 804 3 280 79,1 273,9 182,2 230,4 77,4 77,7 120,8 230,4 1,7 196,1 61,4 276,4 1 06 2,9 348,8 584,2 238,0 381,2 189,9 584,2 38,4 681,8 158,8 5 170 846,6 782,4 64,2 3 832,4 3 526,2 306,2 151,8 430,7 136.0 128.1 141,7 429.0 83,6 128.1 10,2 1,7 52,4 691,5 1 453,0 1 02 0,0 667,9 640.8 1 434,1 783,5 667.9 50,7 19,0 236,6 80 595 2 571,5 1 268,3 1 303,1 9 703,8 5 359,0 4 344,7 1 677 684 5 878 10 074 11 676 17 590 1 080 7523 2 662 3 852 3 455 2 544 2 809 4 664 1 873 2 552 6,0 91.7 122,1 140,0 61,3 415,4 18.8 137,0 91,3 13.9 133.7 302.8 171.6 269,8 97,5 285,0 213.7 89.4 84,8 14.5 56,2 40,0 124,9 258,6 111,8 161,3 52,5 61,3 213,1 6,0 2,3 37.2 125.5 61.3 359,2 18.8 137,0 51,3 13.9 8,7 44,3 59,7 108.6 45,0 223.7 0,6 129,7 114.1 414,3 350.2 480,7 1 727,4 156.3 592,5 204,5 63,8 264,3 705,3 1 048,6 1 720,2 411,2 960,1 360,5 107.5 89,4 322.6 57,0 311,5 400,0 92,6 9,8 65,0 218,3 475,3 698.5 1 331,3 248.6 571.7 359,9 22,2 24,7 91.7 293,2 169,1 1 327,5 63,6 582,7 139.5 63.8 46,0 230,1 350,1 388,9 162.6 388,4 0,6 10 280 335,7 269,4 66,4 2 011,5 1625,6 385,9 3 528 2 439 3 313 1 000 164,2 31,5 43,7 6,4 90,0 161,1 12,9 16,5 78,8 3,1 18,6 27,2 6,4 11,2 646.1 392,5 260,5 155.2 557,2 596.1 261.2 141,2 84,4 542,6 49,9 131.2 119.3 70,8 14,6 39 115 2 892,7 2 651,5 241,2 14697,4 14 163,7 948,8 686 4 914 6 023 522 2 131 261 1 208 3 801 1 503 527 1 120 1 039 2 620 1 718 6 989 2 795 1 132 111,3 251.8 380.9 35,6 251,9 6,6 106,5 252.2 34,9 23.4 32,1 16,1 138.3 27,9 785,1 250,8 76.5 110,7 110,4 245,1 328,4 33,8 235,9 3,8 92.5 186.0 23,7 20,2 30,2 10,2 120,4 14.6 764,7 247.1 74,0 110,7 0,9 6,7 52,5 1,9 16,0 2,9 14.0 66.1 11.2 3,3 1,9 5,9 18,0 13,4 20,4 3,6 2,5 358.0 1 941,4 2 521,7 190,3 1 02 6,4 46,1 209.2 1 666,0 215,6 194.3 319,9 390.1 631,9 917.4 2 651,3 914.8 502.9 415,1 348.1 1 889,8 2 376,9 182.2 984,4 40,8 176,6 1 511,1 190,2 181,9 307.1 358.0 524.2 857,8 2 482,4 858,8 478.3 415.1 10,0 51,6 144,9 8,1 42.0 5,3 32,6 154,9 25,4 12.4 12,8 32,2 107,6 59.5 168,9 56.1 24.6 110 ÄtiÄP VISNING EIB 1 995

Tabell H: Presentation αν finansleringsinsatser per region (under 1994 samt 1991-1995) (fortsätfning) (individuella Ιάη och krediter ur löpande globala Ion) (belopp i miljoner ecu BNP/ 1995 1991-1995 capito Befolkning Totali Lan Krediter Totalt Ιάη Krediter Frankrike 112 57 042 2 098,4 1 177,8 920,6 9 809,9 5 926,7 3 883,2 lle-de-frcnce Chompagne-Ardenne... Alsace Rhône-Alperno Ovre Normondiet Franche-Comté Centrum Provence-Côte d'azur... Aquitaine Bourgogne Nedre Normondiet Sydfrankrike-Pyreneerna... Lorraine Rays de Ια Loire Picardie Bretagne Auvergne Poitou-Chorentes Nordfronkrike-Pos-de-Calais Limousin Longuedoc-Roussillon.... Korsika Utomeuropeisko departementer Flerregionsprojekt Lombardiet.... Valle d'aosta... Emilia-Romagna Trentino-Alto Adige Friuli-Venezia Giulia Liguria Lazio Piemonte.... Veneto Toscana Marche Umbria Abruzzi Molise Sardinien.... Puglien Campanien... Sicilien Basilicata.... Calabrien.... Flerregionsprojekt 169 114 113 III 107 104 103 101 99 99 98 97 97 96 95 93 90 89 89 89 88 79 45 134 129 128 124 122 121 120 119 117 112 104 103 94 82 79 77 73 73 67 63 10 799 1 343 1 633 5 429 1 744 1 104 2 387 4 332 2817 1 610 1 395 2 448 2 283 3 087 1 831 2 807 1 310 1 605 3 956 714 2 159 251 1 469 9 030 119 3 985 910 1 218 1 701 5 246 4 380 4 468 3 592 1 457 828 1 275 337 1 679 4 115 5 732 5 073 622 2 110 207,0 16,6 38,2 443.6 76,4 100.7 48,9 150,4 52,0 33,4 23.8 52.9 25.0 90,6 100,6 60,8 31,2 33,6 349,9 11.1 66,1 0,04 39,8 46,0 88,0 334,7 46,3 66,9 90,1 15,3 23,2 30,7 58,5 302,3 37,3 38,5 46,0 325,1 158,7 316.0 387,9 17,9 35.2 101,4 394,2 151,9 116,7 73,7 22,1 560.6 18,5 28,1 31.3 121.7 127,9 152.1 19,7 246,9 121,9 350,4 14,1 76.4 255.0 13,1 36,3 39,3 542.1 27.5 17,7 92,7 118,1 143.8 17,0 246.9 119,0 16,6 38.2 108,9 30,1 33.8 48.9 60.3 36,6 33.4 23,8 29.8 25.0 59.9 42.1 60,8 31.2 33.6 47.5 11,1 28.7 0,04 1,3 166,4 194,1 37,4 3,8 35,2 25.0 139,1 138,9 80.4 34.5 22.1 18,5 18,5 0,6 13,7 29,0 9,8 8,3 2,7 1 019,8 171.2 280,9 1 472,3 312.7 180.1 109,0 467.6 278.5 160.8 99,8,276,6 316,8 586.3 393.7 346.6 96,2 144.2 2 131,1 46,0 217.7 1,4 230.4 470,4 1 599,2 13,0 1 20 6,1 630,4 203,3 436,6 900,1 1 395,4 860.0 752.6 523.1 253,0 1 29 9,2 155.7 536.8 933.2 1 04 4,2 921.0 914,8 488.1 1 649,3 663.3 126.4 132,9 1 017,8 238.4 87,2 2,3 155.5 38,4 88,1 8,7 76,1 99,4 325,1 304,8 45.2 1 867,7 45.3 133,6 470,4 Irland 76 3 548 165,5 133,4 32,1 1 337,9 1 239,3 98,6 Italien 105 57 896 3 249,1 2 271,0 978,1 16 715,0 12 506,7 4 208,3 989,2 7,8 638,6 435,6 156.1 283,0 711,9 961.2 477.6 426,9 302,2 89,4 1 07 6,9 118.8 480.9 790,2 791,2 793.7 857,7 468,5 1 64 9,3 Luxemburg 156 393 80,9 78,8 2,1 152,2 150,1 2,1 Nederländerna 102 15 1 82 455,7 318,9 136,8 1 466,4 1 066,6 399,8 Vòstra.... Morra Södra Òstro Flerregionsprojekt 109 103 98 89 7 117 1 605 3 352 3 108 358,9 14,3 45,1 37,5 311,7 7,2 47,1 14,3 45,1 30,3 704,2 31,5 531,0 186,7 13,0 Osterrike Π5 7 914 215,3 199,2 16,2 361,8 345,6 16,2 567,2 401,8 84,5 13,0 356.4 44.8 148.0 454.5 74,3 92.9 106,7 312.1 240.1 72,6 91.1 200.5 217,4 261.2 88,8 346.6 96.2 99,0 263,4 46,0 172.3 1,4 96,8 610.0 5,2 567,5 194,7 47,2 153,7 188,3 434.1 382,3 325,7 220,9 163,7 222,3 36,9 55,9 143,0 252,9 127,3 57,2 19,5 136,9 31,5 129.1 102.2 EIB 1995 - ÀRSREDOVIIJ^U^ j]]

Tabell H: Finansieringsinsatser per region (under 1995 samt 1991-1995 (forfsättning) (individuella Ιάη och krediter ur pâgâende globala lân) (belopp i miljoner ecu) ßNP/ 1991-1995 capita Befolkning Totalt Lön Krediter Totalt Lan Krediter Portugal 67 9 858 1 252,8 1 19 3,3 59,6 5 961,4 5 587,1 374,3 UsboaeValedoTejo 93 3 293 599,9 586,0 13,9 2 544,6 2 420,7 123 8 Norra Portugal <50 3 479 111,1 82,0 29,1 749,8 604,2 145,6 r, I Meiiersto Portugal 48 ^-^2 1715 5,1 23,5 12,8 5,1 10,7 127,7 290,0 116,5 218 8 11,2 711 Madeira 44 254 22,2 21,4 0,8 112,6 100,1 126 Alenteio 41 539 276,3 270,0 6 3 Açores.. 41 238-96,3 92,6 3,7 Flerregionspraiekt 491,1 491,1 1 764,2 1 76 4,2 Finland " 93 5 042 174,0 163.5 10,5 234,2 223,7 10,5 Sverige 106 8 668 240,1 225,4 14,8 255,4 240,7 14,8 Förenade kungoriket 98 57 848 1 919,2 1 670,4 248,8 10 802,5 10 383,2 419,4 Sydöstra England 115 17658 85/1 37^6 47^ 2 391,8 2 3178 7ΛΛ EastAnglia 100 2 083 188,0 172,8 15,2 269,1 245,9 23'2 Skotland ^?<5 5 098 267,7 259,3 8,4 1479,1 1469,1 10,0 Sydvastr-a England 93 4 734 12,7 12,7 307,5 284,3 23,2 EastMicllands 92 4 051 17,3 17,3 285,1 251,2 33 9 WestMidlands 90 5 264 124,8 101,4 23,4 491,6 453,9 37 7 Yorkshire and Humberside 90 4 989 442,4 420,0 22,4 904,4 862 2 42 2 Nordvöstra England 88 6 383 277,1 230,3 46,8 1108,6 1021,8 868 88 3 091 87,6 72,1 15,4 747,8 719,8 27,9 Wales 83 2 891 244,9 227,4 17,4 1035,1 997,6 37 5 Nordirland. 79 1606 21,8 21,8 177,3 155 1 22 2 Flerregionsprojekt 149,9 149,3 0,6 1 60 4,9 1 604,4 0^ ÖvrigaC) 518,5 518,5 1 278,0 1 278,0 (') Se iabell B, sid 106. 368 596 17 781,7 13428,0 4353,7 81 307,3 65015,5 162917 Tabell I: Krediter beviljade 1994 ur löponde globale Ιάη Fördelning ρά regioner och mài (eftersom viss finanslering uppfyller fiero mal, vore en sommanrökning αν rubrikernas totalbeiopp missvisande) (belopp i miljoner ecu) Infras^rukturer för kommunikation Utanför Energi αν intresse för Regionolutveckling stödomrädeno och miljö gemenskopen Smó och medelstoro Totalt Infrastruktur Industri företag Anlal Belopp Anlal Belopp Antal Belopp Anto/ Belopp Anta! Belopp Anta/ Belopp Belgien 741 259,3 201 25,3 154 85,6 276 136,7 156 17,3 6 0,6 Vöstflandern 516 196,1 W4 15^3 77 ÄdJ 253 127,1 Γ/7 n'a 1 04 Vallon,let, Bryssel-Brussel,,... 218 7 61,4 1,7 97 10,0 77 41,5 20 3 8,1 1,5 35 4 3,4 0,2 5 0 2 Danmark 249 64,2 46 9,7 203 54,5 _ Västerom Sforo bält... 182 52,5 42 9,4 140 43,1 Huvudstadsregionen... 58 10,0 58 100 Oster om Sfora bölt.... 9 1,7 -- 4 0,3 5 1 ^3 Tyskland 1455 1 303,1 159 442,1 407 231,3 714 236,2 326 809,1 5 187 t4ordrhein-westfalen... 414 359,2 29 69,7 59 17,2 261 833 95 2594 Thüringen 80 223,7 43 189,2 36 28,8 41 1884 Niedersachsen 149 137,0 20 36,5 39 14,7 64 32,5 44 87,6 1 Ol Baden-Württemberg... 292 125,5 2 2,8 16 5,0 237 72,3 39 48 2 Sachsen 83 108,6 18 58,3 65 50,3 18 583 Bayern.. Sachsen-Anhialt 135 43 61,3 59,7 5 11 3,5 29,8 52 32 18,6 29,9 67 17,8 15 11 24^8 29 8 Schleswig-Holstein 52 51,9 8 8,6 12 3,1 17 6,8 18 227 4 Mecklenburg-Vorpommern. 40 45,0 13 27,9 26 16,1 16 29 9 18 6 Brandenburg 33 44,3 10 15,9 23 28,3 10 159 Hessen 55 37,2 19 8,8 23 5,4 13 23Ό Saarland 16 18,8 4 1,1 10 1,5 2 16,1 Rheinland-Pfalz 36 13,9 14 3 8 19 6 4 3 3 7 Berlin 8 8,7 6 3,8 2 5!ò Hamburg 11 6,0 10 4 7 1 13 Bremen 8 2,3 4 1,8 4 0^5 Grekland 28 66,4 8 40,0 20 26,3 2 9,8 2 ~ÌT2 Norra Grekland Mellersta Grekland 11... 8 38,3 18,6 4 2 23,4 13,0 7 6 14,9 5,6 2 9,8 2 112 Öarna 5 6,4 1 3,1 4 32 Attika 4 3,1 1 0,5 3 2,6 '112 PVISNING - EIB 1995

Tabell I: Krediter bevlljade 1995 ur ISpande globale Ιάη (fortsättning) Fördeining ρά regioner och mal (eftersom viss finonsiering uppfyller fiera mài, vore en sammanräkning αν rubrikernas totalbelopp missvisande) Ibelopp i miljoner ecu) Infrastrukturer för kommunikation Regionclutveckling Utonför stodomràdena Energi och miliö αν intresse fôr gemenskapen Smà och medeistora Totalt Infrastnjktur Industri företog Antol Belopp Antol Belopp Antol Belopp Antol Belopp Anta/ Belopp Anta/ Belopp Spanien 1 209 241,2 67 58,2 565 112,4 571 68,9 4 1,1 2 0,7 Comunidod Volenciono 236 66,1 4 11,8 232 54,3 Cotolonien 433 52,5 2 1,4 430 51,0 / 0,1 Andalucien 45 20,4 14 13,2 31 7,2 Costilla-León 64 18,0 17 13,9 47 4,1 Pais Vosco 128 16,0 107 13,0 21 3,0 Aragon ien 39 14,0 2 1,3 7 8,7 27 3,3 / 0,1 2 0,7 Costilla-Lo Mancho... 35 13,4 6 5,6 29 7,8 Kanarieöorna 43 11,2 19 9,4 24 1,8 Madrid 60 6,7 60 67 Murcia 31 5,9 1 0,1 30 5,8 Galicien 13 3,6 3 2,3 10 1,3 Contobrien 26 3,3 26 3,3 La Rioja 20 2,9 20 2,9 Extremadura 7 2,5 1 0,6 6 1,9 Asturien 14 1,9 14 1,9 Navarro 9 1,9 7 1,0 2 0,9 Baléares 6 0,9 6 0,9 Frankrike 7 434 920,6 885 177,4 3 971 374,3 2210 206,4 ] 200 297,9 Ï2 15,6 Ile-de-France 711 119,0 651 63,9 60 55,2 Rhône-Alperna 1 004 108,9 50 8,2 471 54,0 463 45,1 68 9,8 Bretagne 434 60,8 124 18,8 306 41,7 3 0,2 121 17,7 Provence-Côte d'azur... 415 60,3 27 12,2 345 23,6 3 0,2 66 36,4 1 0,1 Pays de la Loire 501 59,9 23 3,6 437 53,5 40 2,8 23 3,6 Centrum 339 48,9 38 3,5 19 1,1 183 16,0 137 31,8 Nordfronkrike - Pas-de-Calais 601 47,5 44 4,7 554 42,8 3 0,1 44 4,7 Picardie 268 42,1 15 10,8 111 5,8 108 8,6 48 25,9 1 1,8 Alsace 287 38,2 10 3,0 105 11,0 154 12,4 25 13,2 3 1,6 Aquitaine 439 36,6 86 10,6 334 24,6 15 0,8 89 11,1 Franche-Comté 183 33,8 10 4,6 45 3,1 113 19,6 25 11,0 Poitou-Chorentes 298 33,6 89 17,7 208 15,9 1 0,03 80 6,2 Bourgogne 259 33,4 32 6,6 67 7,2 127 12,9 64 13,2 1 0,1 Auvergne 186 31,2 45 13,2 105 15,2 26 1,9 35 3,0 Övre Normondiet... 204 30,1 7 15,4 60 4,4 136 9,8 1 0,5 6 12,0 Sydfrankrike-Pyrenerna.. 345 29,8 74 8,2 232 17,0 27 2,4 85 10,3 Longuedoc-Roussillon 322 28,7 147 17,5 172 11,1 3 0,2 147 17,5 Lorraine 186 25,0 15 2,2 171 22,8 16 6,8 Nedre Normandiet.. 226 23,8 16 8,8 101 8,2 104 6,5 21 9,0 Champagne-Ardennerna 148 16,6 6 2,2 77 4,6 50 3,0 21 9,0 Limousin 69 11,1 24 5,1 45 5,9 21 1,6 Utomeuropeisko departementer 8 1,3 3 0,5 5 0,8 3 0,5 Korsika 1 0,1 1 0,1 Irland 141 32,1 141 32,1 Italien * 1 213 978,1 21 30,3 1 119 823,1 31 26,6 51 96,8 I 9,4 Emilia-Romagna. Lombordiet... Piemonte Veneto Toscano Trentino-Alto Adige. Ligurien Marche Campanien... Lazio Umbrien... Molise Abruzzi... Puglien... Sicilien. Basilicata... Friuli-Venezia Giulia Calabrien... Sardinien... Valle d'aosta.. J94 165 198 109 87 29 56 36 72 35 33 7 38 54 61 7 6 4 21 194,1 166,4 139,1 138,9 80,4 37.4 35,2 34.5 29,0 25.0 22.1 18,5 18,5 13,7 9,8 8,3 3,8 2,7 0,6 0,1 2 1 2 1 2 1 2 2 I 1 5 5,6 1,4 1,4 1,9 2,6 2,2 0,2 1,4 0,3 6,7 4,7 1,8 185 146 171 96 80 24 55 36 70 33 32 6 38 49 61 7 4 4 21 1 171,6 138,0 105.8 115.9 65.4 27,0 29,0 34.5 28.8 23.6 21.9 11,9 18,5 8,9 9,8 8,3 1,0 2,7 0,6 0,1 3 5 12 8 2 5.7 4,1 8,6 4.8 2,4 1,0 2 9 11 5 5 5 5,6 9,3 19.0 18.1 12,7 10,4 6,2 0,1 1,9 0,3 6,7 9,4 4,8 1,8 varav 29,2 miljoner ecu investerots i infrastruktur som or αν intresse för gemenskapen och 1,2 miljoner ecu inom ovoncerod teknologi EIB 1995 ÄRSREDOyj^^^^ 1)3

Tabell I: Krediter bevlljade 1995 urlöpande giobala lôn (forfsätfning) Fördelning ρά regioner och mài (eftersom viss finonsiering uppfyller fiero mài, vore en sommonräkning αν rubrikernos totoibeiopp missvisonde) (bebpp i miljoner ecu) Infrastrukturer Regionalutveckling Utonför stödomrädeno Energi och miljö fòr kommunikotion ov iniresse för gemenskopen Smö ocfi medelstor o Totalt Infrastruktur Industri företog Anta! Belopp Anto/ Belopp Anto/ Anto/ Belopp Anto/ Belopp Anto/ Belopp Luxemburg Nederländerna Västra Spdra Ostro Norra Osterrike Vostro Södro Ostro Portugal Norro Portugal Lissabon och Tejodolen Mellersto Portugal Algoive Modeiro Finland Fostlondet Sverige Förenade kungariket Sydöstro England... Nordvästro England.. West Midlands.. Yorkshire and Humberside Nordirland Wales East Midlands Morra England EastAnglia Sydvästra England.. Skotland 276 110 74 67 25 2,1 136,8 47,1 45,1 30,3 14,3 0,5 49 24,0 224 112,2 / 17 17 14 0,1 11,4 5,1 7,5 108 55 50 11 1,6 - - - - 47,1 33,0 25,3 6,8 1 2 0,7 - - 33 16,2 24 10,5 5,6 23 4 6 9,5 4,7 2,0 16 3 5 6.3 2.4 1,8 131 59,6 8 14,1 123 45,5 14,0 55 49 20 3 4 29,1 13,9 10,7 5,1 0,8 4 1 1 2 7,3 5.1 1.2 0,5 51 48 20 2 2 21,8 8.8 10,7 3.9 0,3 7 1 1 3.2 2.3 0,2 3 2 0,1 0,6 6,2 7,2 0,5 46 10,5 36 9,5 0,9 0,1 - - 46 10,5 36 9,5 1 0,1 48 14,8 16 4,7 32 10,1 794 248,8 0,1 422 139,6 370 109,1 0,1 - - 136 94 III 106 61 39 81 55 30 50 31 47,5 46,8 23,4 22,4 21,8 17,4 17,3 16,0 15,2 12,7 8,4 0,1 10 77 79 72 60 32 20 38 5 7 22 4,1 40,1 16,8 16,0 21,8 14,5 5,7 11,3 0,6 1,4 7,1 128 20 31 34 7 61 12 25 43 9 43,8 6.8 6,5 6,4 2.9 11,6 4.1 14,6 11,3 1.2 1 0,1 1 0,1 Totalt 13 801 4 353,7 1 350 787,4 7 094 1 929,2 4 65 1 968,8 1 752 1 246,7 28 56,2 Tabell J: Krediter beviljade 1991-1995 ur löpande globale Ιάη Fördelning ρά regioner och mal (eftersom viss finonsiering uppfyller fiero mol, vore en sommonräkning ov rubrikernos totolbelopp missvisonde) (belopp i miljo ner ecu) Infrastrukturer för kommunikotion Regionalutveckling Utanför stödomrädeno Energi och miljö αν intresse för gemenskopen Smä och medelstoro Totalt Infrastruktur Industri företog Anto/ Belopp Anto/ Belopp Anto/ Belopp Anto/ Belopp Anto/ Belopp Anto/ Belopp Belgien 1 659 879,0 202 25,4 465 266,9 882 575,1 156 17,3 0,6 Västflandern 1 098 681,8 W4 15^3 224 166 1 Valloniet 505 158,8 98 10,0 241 100,8 Bryssel-Brussel 56 38,4 688 490,8 142 46,1 52 38,2 117 13,8 35 3,4 4 0,2 1 5 0,4 0,2 Danmark 1 19 0 306,2 2 6^3 318 87,9 854 176,4 18 37,4 4,8 Vaster om Stora hält... 855 236,6 289 84,8 Huvudstadsregionen... 266 50,7 2 6,3 Oster om Stora hält... 69 19,0 29 3,1 559 130,8 259 39,8 36 5,8 8 16,7 6 10,7 4 10,0 114 ^li^^^visning - EIB 1995

Tabell J: Krediter beviljade 1991-1995 ur löpande globala Ian (fortsäftningj Fördelning ρά regioner och mòl (eftersom viss finonsiering uppfyller fiera mài, vore en sommonräkning αν rubrikernas totalbelopp missvisande) (belopp i miljoner ecu) infrastrukturer för kommunikation Regionalutveckling Utonför stödomrädeno Energi och miljö αν intresse för gemenskapen Smà och medelstora Anta/ Totalt Belopp Infrastruktur Anta/ Belopp Anta/ Industri företag Anta/ Belopp Anta/ Belopp Anta/ Belopp Tyskland 3 633 4 344,7 554 1340,2 1 312 1 210,5 1001 425,7 1 2412 785,1 Nordrhein-Westfalen.. Sachsen-Anhalt... Niedersachsen... Sachsen Brandenburg Thüringen Mecklenburg-Vorpommern Baden-Württemberg.. Schleswig-Holstein... Bayern Hessen Rheinland-Pfalz.... Berlin Hamburg Bremen Saarland Catolonien Comunidad Valenciana Castilla-León.... Castilla-LaMancha.. Cantabrien Aragonien Andalucien Asturien Extremadura.... Murcia Madrid Rais Vasco Galicien Kanarieöarna... La Rioja Navarra Baléares 976 1 327,5 120 281,4 105 196 350,1 43 113,9 153 399 582,7 148 308,8 96 371 388,9 29 80,9 342 176 230,1 34 77,0 142 208 388,4 56 243,9 151 163 162,6 44 86,4 118 536 293,2 2 2,8 20 113 140,1 50 82,1 17 213 169,1 5 3,5 68 91 91,7 23 78 63,8 3 4,3 21 37 46,0 1 2,1 34 22 22,2 5 18 24,7 4 16,4 10 36 63,6 15 36,6 7 776 542 259 184 55 97 292 50 42 82 213 198 78 68 30 28 13 144,9 154,9 107,6 59.5 12,4 32.6 168,9 12,8 24,6 32,2 51,6 42.0 56.1 25,4 5,3 1 13 49 21 1 4 49 1 6 3 1 21 25 1 1 2.3 26,0 58.0 27,8 1.0 3.4 58.5 4.1 15.6 6,0 0,8 45,5 17.1 0,2 1,9 10,0 4 511 198 159 54 24 232 49 34 75 163 57 43 67,1 236,1 81,5 308.0 153.1 138,8 75,1 7.7 8,1 37,9 22,0 11,3 38,8 8.0 7.8 9.1 3,5 126,1 43.7 31.1 11,5 14.8 99.2 8,7 8,7 23,1 34.4 10.5 8,3 Frankrike 25 360 3 883,2 2 893 1 635,6 13 484 1256,9 Rhône-Alperna... Bretagne Provence-Côte d'azur.. Sydfrankrike - Pyrenerna Nordfrankrike - Pos-de-Calois Pays de Ια Loire... lle-de-fronce Lorraine Aquitaine Alsace Franche-Comté... Poitou-Charentes... Centrum Nedre-Normandiet... Languedoc-Roussillon. Picardiet Bourgogne Ovre-lNormandiet... Champagne-Ardennerna Utomeuropeisko departementer Auvergne Limousin Korsika 3 389 1 784 1 777 999 1 746 1 511 3 114 1 215 1 291 1 236 641 699 921 635 742 794 681 631 575 254 483 220 22 454.5 346.6 312.1 200,5 263,4 261.2 356,4 217,4 240,1 148,0 92,9 99.0 106.7 91.1 172.3 88,8 72,6 74,3 44,8 96,8 96.2 46,0 1,4 369 567 170 182 146 157 182 199 55 22 130 43 66 229 30 44 17 10 110 108 56 1 162,2 209,5 155,5 130,5 107,2 124,0 110,2 158,5 10,7 17.4 56,2 4,8 48,6 136,2 19,2 13.2 18.5 3,1 61.6 57.3 31,0 0,4 1 331 1 210 1 563 774 1 597 1 171 994 1 066 484 185 568 89 292 510 233 230 164 393 142 303 164 21 8,7 131,9 136,3 130,1 64.6 156.1 121,9 102.2 79.7 46.8 15,6 42.8 7,5 21.2 36,0 17.3 19,6 20.4 23.0 34.9 33.1 14,9 1,0 385 160,8 90 42,7 297 28 93 47 30 2 13 4 12 122,8 11,2 26,9 34,2 14,4 5,0 5,5 0,5 1,8 770 138,9 18 2,7 12 6,0 4 0,6 66 11 2 4 210 34 29 25 10 13,6 11,2 0,3 3,0 49,5 6,8 5.1 5.2 1.3 485 1 51 211 43 40 64 50 98 62 55 25 27 5 8 2 15 079,3 171.8 451.9 111,7 95,7 266,5 90,1 152,1 89,9 110,9 48,7 38.1 13,3 13.2 3,5 48.3 0,1 1 0,2 3 2,1 5 18,7 1 0,02 Grekland 252 385,9 110 230,8 142 155,1 68 187,7 3 14,4 Norra Grekland... 70 133,9 28 87,4 42 46,5 22 73,6 3 14,4 Mellersta Grekland.... 69 131,2 23 76,1 46 55,1 15 59,8 Oarna 80 70,8 56 48,4 24 22,4 29 35,8 Attika.. 33 49,9 3 18,9 30 31,1 2 18,4 Spanien 3 007 948,8 197 268,3 1 606 432,4 1 195 244,2 9 3,8 2 0,7 18,6 0,1 0,5 0,9 2 0,7 8 484 772,5 1 975 623,0 31 19,6 1 638 138,0 148 49,8 1 0,5 6 0,7 225 50,9 4 2,1 81 43,2 3 0,3 31 3,2 III 21,3 2 0,2 3 0,1 55 9,1 1 0,1 181 14,6 84 41,4 3 040 294,1 73 61,9 1 0,4 39 5,0 101 45,3 21 1,2 151 42,1 2 0,3 656 71,2 121 32,7 3 1,6 416 51,2 43 26,4 1 0,03 95 24,0 3 0,3 672 61,3 159 37,6 3 0,8 267 17,4 41 16,3 3 0,2 191 29,7 2 0,7 493 34,3 57 29,8 1 1,8 366 31,3 82 21,1 3 0,7 430 30,4 24 5,8 6 12,0 156 11,7 26 10,1 2 0,3 8 5,6 59 4,1 74 13,4 24 5,2 1 0,4 Irland 389 98,6 J 0,6 388 97,9 EIB 1995 ÂRSREDOV.I 115

Tabell J: Krediter bevlljade 1991-1995 ur löpande globala Ian (fortsättning) Fördelning ρά regioner och mal (eftersom viss finansiering uppfyller fiero mài, vore en sommanräkning αν rubrikernas totalbelopp missvisande) (belopp i miljoner ecu) Infrastrukturer Regionalutveckling Utanför stödomrädena Energi och miljö för kommunikotion αν intresse för gemenskapen Totalt Infrastruktur Industri Smà och medelstoro företog Antal Belopp Anto/ Belopp Anta/ Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Italien* 7 199 4 208,3 41 59,1 Emilio-Romagna 613 567,5 2 5,6 Lombardiet 642 610,0 1 1 4 Toscana 556 325,7 3 2,7 Veneto 447 382,3 1 1,9 Aostadalen 2 5,2 Piemonte 508 434,1 2 1,4 Campania 733 252,9 4 2,2 Liguria 308 153,7 2 3,3 Trentino-Alto Adige... 244 194,7 4 6,0 Umbria 284 163,7 1 0,3 Abruzzi 411 222,3 1 0,8 Marche 411 220,9 Puglien 667 143,0 9 14,5 Sicilien 419 127,3 2 0,2 Lazio 239 188,3 5 4,7 Friuli-Venezia Giulia... 102 47,2 2 5,6 Sardegna 310 55,9 Molise 50 36,9 2 8,4 Calabria Ili 19,5 Basilicata 142 57,2 * Varav 29,2 miljoner investerots i ovoncerod teknologi Luxemburg 3 2,1 Nederlönderna 746 399,8 Södra Ï86 129,1 Ostro 181 102,2 Norra 305 136,9 Västra 74 31,5 Österrike 33 16,2 Òstro 6 ^ Södra 4 4,7 Västra 23 9,5 Portugal 882 374,3 237 112,1 Morra Portugal 360 145,6 TOI 50,8 Lissabon och Tejodolen.. 238 123,8 42 32,5 Madeira 8 12,6 2 0,5 Mellersta Portugal... 198 71,1 44 18,0 Acores 13 3,7 11 2,7 Algorve 23 11,2 12 5,3 Alentejo 42 6,3 25 2,3 Finland 46 10,5 Fastlandet 46 10,5 Sverige 48 14,8 Förenade kungariket 1 121 419,4 3 1,0 Sydöstra England... 194 74,1 Yorkshire and Humberside 146 42,2 Nordvöstra England... 146 86,8 1 0,4 East Midlands 130 33,9 Morra England 71 28,5 1 0,6 Sydvöstro England... 67 23,2 West Midlands 139 37,7 Wales 71 37,5 EastAnglia 57 23,2 Skotland 36 10,0 Mordirland 64 22,2 1 0,1 Totalt. 45 56816291,7 4 240 3 679,5 5 487 2 648,1 1441 1 052,0 306 173 410 157 1 214 729 249 233 281 410 410 658 417 208 20 310 48 III 142 266,7 149.6 212,5 153.0 0,1 137,9 250.7 105.4 173.1 159,9 221.5 220.8 128,5 127,0 172,3 8,1 55,9 28,5 19,5 57,2 1 0,5 255 396 134 276 232 52 23 71 201,5 321,3 83,3 190,7 198,7 26,0 2,7 0,1 5,9 22,0 177 97,6 560 278,8 31 58 32 56 28,8 33,6 12.5 22.6 24 10,5 5 3 16 1,8 2,4 6,3 150 121 271 18 1 1 7 84,1 63,3 122,6 8,9 0,2 2,3 3,2 645 262,2 259 196 6 154 2 11 17 94,8 91,4 12.0 53.1 0,9 5,9 4,0 36 9,5 0,9 36 9,5 0,9 1 16 4,7 246 453,4 3 16,2 42 63,3 2 6,8 58 103,4 1 9,4 15 36,2 15 41,0 1 5,2 54 82,0 2 2,0 7 22,4 11 21,7 3 2,6 1 0,8 Ζ 9 14,6 7 22,4 8 10,3 11 17,1 5 16,3 2 5,3 2 1,8 25 18 2 12 3 2 24,8 24,4 0,5 6,0 0,7 0,3 549 218,5 567 198,0 1,9 - - 10 4,1 184 70,0 94 31,5 52 10,7 110 62,8 35 23,6 27 11,8 103 22,0 55 23,4 15 4,5 9 1,7 58 21,5 97 23,8 41 13,8 1 0,1 53 27,9 18 9,6 5 0,6 51 20,8 1 1,8 26 8,6 10 1,4 63 22,2 1 0,1 2 8,4 1,6 23,4-5,6 - - - - 62 56,7 0,1 - - "ÖJ - II 32 10,1 24 650 6 759,1 15 036 3 741,0 3 788 4 189,8 51 75,0 116

Tabell Κ: Finansieringsinsotser i AVS-länder och ULT (Pjörde Lomekonventionen) Fördelning eniigt lokalisering och brancher * Länen under den första, andra och tredje Lomékonventionen framgâr αν Arsredovisnìngen ì 994 (miljoner ecu) Sektor Somtllgo AVS-länder AFRIKA Västafrika Nigeria Guinea Ghana Elfenbenskusten.. Mali Senegal Mauritanien.... Burkina Faso... Kap Verde... Guinea Bissau... Sierra Leone... Gambia Regionalt Benin Centraiafrika... Kamerun Zaire Sqo Tomé och Principe Östafrika Kenya Tanzania Etiopien Uganda Eritrea Djibouti Seychellerna.... Södra Afrika.... Zimbabwe.... Botswana Mauritius Mocambique... Zambia Namibia Malawi Lesotho Swaziland.... Madagaskar.... Angola Comorerna.... Fierregionsprojekt.. VASTINDIEN Trinidad och Tobago... Jamaica Dominikanska republiken Bahamas Republiken Guyana... Barbados Regionalt Saint Vincent och Grenodinerna Haïti Belize Saint Lucia Antigua Grenada Dominica Saint Christopher och Nevis Republiken Surinam... STILLAHAVSOMRÂDET Papua Nya Guinea... Fidji Salomonöarna Tonga Vòstra Samoa Medel Totalt Egna medel Budgetmedel 77.6 1 210,2 489,1 132,5 65.0 61.7 57.1 51,0 32,0 25,0 22,0 12,4 12.0 8,0 4.3 4.2 2,0 35.2 22.6 7,0 5,6 187,0 65.8 52.2 35.7 20.4 8,0 2,8 2.0 485,0 137,7 67.3 59.1 55.4 52.5 30.2 29.8 23,0 13,0 12,0 3.1 2,0 14,0 198,7 50.6 50,0 26,0 14,0 13.3 10,0 7,0 5,0 4,0 3,5 3,5 3.4 3.3 2.5 2,0 0,7 82.5 64,0 13,0 2,0 2,0 1,5 70,0 655,1 311,0 130,0 16,5 60,0 41,5 35,0 13,0 15,0 9,5 9,5 35,0 35,0 285,6 120,0 62,8 54,0 20,0 23,8 5,0 14,0 55,0 41,0 13,0 1,0 7.6 555,1 178,1 2.5 48.5 1.7 15.6 16,0 19,0 10,0 22,0 12,4 12.0 8,0 4.3 4,2 2,0 25.7 13.1 7,0 5.6 152,0 30.8 52.2 35,7 20,4 8,0 2.8 2.0 199,4 17.7 4,5 5.1 35.4 52.5 6.4 29.8 18,0 13,0 12,0 3,1 2,0 117,5 81,2 46,5 4,1 45,0 5,0 26,0 14,0 13,3 10,0 7,0 5,0 4,0 3,5 2,0 1,5 3.4 3,3 2.5 2,0 0,7 27,5 23,0 2,0 1,0 1,5 Energi 458,4 211,8 55,0 26,0 60,0 37,6 12,8 5,4 7,0 8,0 33,1 20,5 7,0 5,6 28,5 5,5 23,0 185,0 85,0 7,0 40,0 18,0 15,0 20,0 27^ 9,0 15,0 3,5 12,0 12,0 Transport 74,1 21,4 6,0 3,4 7,0 5,0 26,7 11,0 15,7 12,0 12,0 14,0 11,0 4,0 5,0 2,0 5^ 5,0 Vottenhontering Industri och Globolo Telekommunikation och diverse tjonster lön 73,0 15,5 13,0 2,5 30,8 20,0 8,0 2,8 26,7 14,0 12,7 8,0 8,0 144,3 27,3 8^ 15,0 Ζ 1,7 208,0 132,0-77,6 31,0 0,7 13,5 51,0 25,0 2,2 2,0 2,5 252,4 81,1 77,5 1,0 0,6 4,3 4,2 2,0 1,5 0,6 1,5 0,6 99,3 60,3 0,2 18,0 1,4 19,0 2,0 115,5 73,8 72,0 15,0 12,7 25,0 50,4 3,4 6,5 28,0 5,1 15,4 16,0 18,5 14,1 3,4 8,0 0,3 6,5 3,0 4,5 8,5 10,0 2,0 3,1 2,0 44,0 54,2 62,1 46,5 4,1 7,0 34,0 11,0 14,0 7,8 5,0 0,5 10,0 3,0 4,0 0,5 3,0 3.4 1,8 1,5 2,5 0,7 46,0 11,5 46,0 6,0 2,0 2,0 1,5 Totalt AVS-länder 1 569,1 897,6 671,5 497,9 90,1 81,0 188,3 308,2 403,6 EIB 1995 ÄRSREDOyiUI,!^ j)/

Tabell Κ: Finansieringsinsatser i AVS-länder och ULT 1991-1995 (Fjorde Lomekonvenlion) (fortsättning) Fördelning enligt lokalisering och Sektor (miljoner ecu) ULT Nya Caledonian Fronsko Polynesien Nederländslco Västindien Aruba Falklandsöarna.. Caymanöarna... Brittiska Jungfruöarna Mayotte Turks och Caicosöorna Medel Totali Egna medel Budgetmedel 39,5 25,0 14,5 7,5 10,0 4,0 6,0 10,0 5,0 5,0 9,5 8,0 1,5 4,0 2,5 2,0 0,5 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 1,5 0,5 1,0 1,0 1,0 0,1 0,1 Sektor Valien hanlering Induslri Globala Energi Tronsport Telekommunikolion och diverse och Ijänsler lön 0,1 Totalt 1 608,6 922,6 686,0 505,4 81,0 190,3 313,2 428,6 2,0 2,0 5,0 2,0 3,0 25,0 8,0 10,0 2,5 2,5 2,0 Tabell L: Finansieringsinsatser i Medelhavsländerna 1991-1995 Fördelning pò lönder och sektorer Medel Totalt Egno medel Budgetmedel Energi Transport Telekommunikation Marocko 635,0 615,0 20,0 140,0 Egypten 607,9 591,4 16,5 130,4 ATgeriet 584,0 581,0 3,0 300,0 Tunisien 315,0 300,0 15,0 15,0 Libanon 259,0 256,0 3,0 45,0 Jordanien 149,0 146,0 3,0 20,0 Israel 108,0 108,0 165,0 131,0 58,0 135,0 15,0 Turkiet 93,5 93,5 13,5 Cypern 59,0 54,0 5,0 Malta 30,5 28,0 2,5 6,0 Gaza och Jordaniens Vöstbank. 26,0 20,0 6,0 80,0 45,0 (belopp i miljoner ecu) Sektor Valienhanlering Induslri Globala och diverse och Ijänsler Ιάη 140,0 45,0 150,0 152,0 76,0 50,0 35,0 80,0 27,0 22,0 396,5 0,9 3,0 1,0 110,0 36,0 2,2 90,0 3,0 16,0 73,0 31,0 2,5 26,0 Totalt... 2 887,3 2 813,3 74,0 663,9 510,0 125,0 797,4 401,4 389,7 Tabell M: Finansieringsinsatser i Central- och Osteuropa mellan 1991-1995 Fördelning pâ lönder och sektorer (belopp i miljoner ecu) Tieckien Ungern Rumänien Bulgarien Slovakien Slovenian Estland Albanien Litauen Lettland. Vattenhantering Totalt Energi Transport Telekommunikation och diverse 931,0 737,0 617,0 385,0 286,0 253,0 120,0 52,0 34,0 29,0 5,0 300,0 55,0 135,0 45,0 85,0 7,0 415,0 185,0 142,0 140,0 141,0 25,0 120,0 35,0 29,0 24,0 220,0 95,0 150,0 80,0 70,0 65,0 58,0 100,0 Totalt 3 449,0 627,0 1 256,0 680,0 58,0 100,0 728,0 Sektor Globala Ιόη 238,0 57,0 270,0 30,0 30,0 78,0 10,0 5,0 5,0 Tabell N: Finansieringsinsatser i Latinamerika och Asien 1993-1995 Fördelning pò lönder och brancher (i miljoner ecu) Argentina 122,0 46,0 Chile 75,0 Pakistan 60,0 60 0 Thailand 58,0 58,0 Kina 55,0 55,0 Indien 55,0 55,0 Filippinerna 48,0 Indonesien 46,0 46,0 Costa Rica 44,0 44'o Peru 27,0 Paraguay 17,0 Totalt. 607,0 364,0 Totalt Energi Transport Telekommunikation 25,0 27,0 75,0 Industri och skogsbruk Vottenhontering och diverse 76,0 17,0 Sektor Industri 23,0 52,0 75,0 93,0 23,0 118

Tabell Ο: Upplônade medel 1995 Emissionsmànad Emissionsplats fôr utfärdande Teckningsvaluta Beiopp (i miljoner) Valuta Beiopp (i mitjoner ecu) Löptid (àr) Nominell ränta (%) I. Transaktioner αν long- och medelfristig karaktör (fôre svappar) OFFENTLIGA LAN Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Tysklond Spanien Luxemburg Luxemburg Luxemburg Spanien Luxemburg Luxemburg Förenade kungariket Spanien Grekland Luxemburg Luxemburg Luxemburg Luxemburg Luxemburg Luxemburg Portugal Spanien Luxemburg Luxemburg Förenade kungariket Luxemburg Nederlönderna Spanien Luxemburc Portuga Förenade kungariket Tyskland Italien Luxemburg Luxemburg Schweiz Schweiz Luxemburc Portuga Schweiz Spanien Tyskland Japan Japan Japan Luxemburg Luxemburc Portuga Spanien Spanien Grekland Luxemburg Portugal 50 transaktioner DEM 1 000 524,8 10 7,750 ESP 15 000 92,6 15 11,600 LUE 2 500 63,8 8 7,875 JPY 75 000 611,5 6 4,250 ITL 1 000 000 500,6 3 varierande ESP 25 000 154,3 3 11,200 FRF 1 500 228,1 10 8,500 ECU 400 400,0 5 8,250 GBP 500 635,3 23 8,750 ESP 15 000 92,6 5 11,250 GRD 20 000 67,7 5 varierande FRF 750 114,1 10 7,660 USD 200 162,6 2 7,375 USD 300 243,9 5 7,625 ITL 600 000 300,4 4 10,800 ITL 150 000 75,1 4 10,800 LUF 2 500 63,8 7 8,000 PTE 30 000 153,2 10 varierande ESP 25 000 146,8 10 12,450 ITL 500 000 218,2 4 10,800 LUF 2 500 65,7 8 7,750 GBP 100 120,5 6 8,750 ITL 1 000 000 436,5 5 varierande NLG 300 144,7 10 7,250 ESP 15 000 88,1 5 11,250 ITL 300 000 130,9 5 10,450 PTE 30 000 153,4 10 varierande GBP 100 120,5 7 8,500 DEM 1 500 806,2 5 6,000 ITL 1 000 000 454,1 4 varierande ITL 500 000 227,1 7 11,250 CAD 150 81,1 10 8,500 CHE 225 145,5 5 4,500 CHE 200 129,3 3 3,750 LUF 3 000 78,4 10 7,125 PTE 10 000 50,8 5 10,800 CHE 500 323,3 12 5,000 ESP 15 000 92,2 5 10,125 DEM 2 000 1 065,6 7 6,125 JPY 35 000 268,8 3 6,100 JPY 25 000 192,0 3 4,650 JPY 40 000 307,2 3 6,000 ITL 650 000 305,9 3 varierande AUD 100 57,3 3 7,000 PTE 10 000 50,7 5 10,800 ESP 15 000 92,2 10 10,350 ESP 10 000 61,5 5 10,125 GRD 25 000 81,8 4 varierande LUF 2 000 51,8 5 6,125 PTE 50 000 253,6 3 varierande 11 286,0 PRIVATA LAN 3 2 2 1 JPY PTE USD FIM 18 000 20 000 52 100 154,7 101,7 39,4 17,8 10-12 5-8 12-15 7 3,040-3,050 vor-11,300 varierande 6,910 8 transaktioner 313,6 Totalt (I) 11 599,6 II. Medelfristigo obligationer 5 5 IEP ITL 110 1 50 0 000 134,7 694,4 4-20 2-10 7-9 10,25-10,875 10 transaktioner 829,0 Totolt I + II 68 transaktioner 12 428,6 EIB 1995 - ÂRSREDOVti^^jjyi jjç

Tabell Ρ: Upplânade medel 1991-1995 (belopp i miljoner ecu) 1991 1992 1993 1994 1995 belopp % belopp % belopp % belopp % belopp % Medlemsstaternos volulor ECU 2 500 18,3 1 937 14,9 960 6,8 300 2,1 400 3,2 DEM 1 198 8,8 1 583 12,2 1 94 8 13,7 2 051 14,5 2 397 19,3 FRF 1 378 10,1 1 46 1 11,3 1 811 12,7 1 153 8,1 342 2,8 GBP 1 837 13,4 1 428 11,0 2 639 18,6 1 518 10,7 996 8,0 ITL 1 466 10,7 1 326 10,2 2 039 14,3 2 560 18,1 3 343 27,0 BEF 166 1,2 238 1,8 752 5,3 NLG 369 2,7 303 2,3 227 1,6 661 4,7 145 1,2 DKK 53 0,4 IEP 125 0,9 177 1,2 135 1,1 LUF 24 0,2 49 0,4 100 0,7 201 1,4 193 1,6 GRD 36 0,3 149 1,2 ESP 813 5,9 648 5,0 1 241 8,7 948 6,7 1 574 12,7 PTE 250 1,8 85 0,7 243 1,7 584 4,1 1 004 8,1 ATS 59 0,4 SEK 77 0,6 FIM 18 0,1 Totalt 10 002 73,2 9 058 69,8 11 333 79,7 10 994 77,7 10 774 86,9 Vorov fasta 6812 49,8 5 962 46,0 9 886 69,5 8 188 57,9 5 720 46,1 Varav rörliga 3 190 23,3 3 096 23,9 1 447 10,2 2 806 19,8 5 054 40,8 Tredje lands valutor USD 2 262 16,5 1 529 11,8 1 502 10,6 1 659 11,7 528 4,3 CHF 782 5,7 947 7,3 453 3,2 856 6,0 323 2,6 JPY 627 4,6 1 440 11,1 657 4,6 580 4,1 771 6,2 CAD 278 2,0 Totalt 3 670 26,8 3 916 30,2 2 891 20,3 3 154 22,3 1 622 13,1 Varav fasta 3413 25,0 2 924 22,5 2 808 19,7 2 448 17,3 1 338 10,8 Varav rörliga 257 1,9 992 7,6 83 0,6 706 5,0 284 2,3 Totalt 13 672 100,0 12 974 100,0 14 224 100,0 14 148 100,0 12 395 100,0 Varav fasta 10 225 74,8 8 886 68,5 12 695 89,2 10 636 75,2 7 058 56,9 Varav rörliga 3 447 25,2 4 087 31,5 1 529 10,8 3512 24,8 5 338 43,1 Tabell Q; Upplànode medel I ecu 1981-1995 (belopp i miljoner ecu] Ιάη med fast rönta Ιάη med rörlig ränto Före Efter Efter Företags- Upplâning Total Α/Β Âr svoppor svoppar svoppar certifikat Bankcertifikat Totall i ecu A) upplâning (Β) i% 1981 85,0 85,0 85,0 2 309,7 3,7 1982 112,0 112,0 112,0 3 205,2 3,5 1983 230,0 230,0 230,0 3 619,4 6,4 1984 455,0 455,0 100,0 100,0 555,0 4 360,9 12,7 1985 720,0 720,0 730,6 5 709,1 12,8 1986 827,0 897,0 897,0 6 785,5 13,2 1987 675,0 807,4 807,4 5 592,7 14,4 1988 959,0 993,0 82,9 252,5 335,4 1 328,4 7 666,1 17,3 1989 1 395,0 1 526,0 75,1 200,0 37,5 312,6 1 838,6 9 034,5 20,4 1990 1 271, 8 1 254,9 500,0 10,0 510,0 1 764,9 10 995,6 16,1 1991 1 550,0 1 550,0 450,0 500,0 950,0 2 500,0 13 672,3 18,3 1992 1 130,0 1 130,0 806,5 806,5 1 936, 5 12 973,6 14,9 1993 650,0 500,0 460,2 806,5 960,2 14 223,8 6,8 1994 300,0 300,0 300,0 300,0 14 148,0 2,1 1995 400,0 200,0 200,0 200,0 400,0 12 395,4 3,2 Total 10 759,8 10 460,3 2 374,8 1 200,0 400,0 4321,1 14 445,6 126 691,8 11,4 For 1985 star tredje part for 10,6 mlijoner αν finonsieringen αν utióningen. 120

NOTER TILL LÄSAREN 1. Definitioner: α) Verksamhef: EIB bevlljar Individuella och globala Idn samt vissa garantier. De globala Ionen ovtalos med finonsinstitut som i form ov krediter ställer medlen tili förfogonde för smâ och medelstoro investeringor. Presentationen ov EIB:s verksomhet inom Europeisko Unionen beskri ver: - dels, som hittills, undertecknade kontrakt, dvs. individuello Ιάη (och eventuellt gorontier) somt globolo Ιάη - dels beviijade finansieringar i form ov reoliserode finonsieringsinsotser, dvs. individuello Ion och krediter ur löponde globolo Ιάη. b) Egna medel: Huvuddelen ov bonkens egno medel bestor ov upploningen pò kopitolmorknoderno, vortill kommer det egno kopitolet (inbetolt kopitol och reserver). Beteckningen egno medel onvänds för ott skiljo desso medel fron dem som bonken ställer tili förfogonde enligt fullmokt pò gemenskopens eller medlemsstoternos vägnor. Medon finonsieringsinsotser ur egno medel tos upp i bolonsräkningen, bokförs insotserno po grund ov fullmokt, vilko insotser ocksä utgö r en integreronde del ov bonkens verksomhet, ρά ett förvoltningskonto: "Speciolsektionen". 2. Ecu: Om inte onnot onges är olio belopp i denno ärsredovisning uttryckto i ecu. Bankens berökningsenhet: I eniighet med ortikel 4 i stodgon är bonkens beräkningsenhet den ecu som onvänds ov Europeisko gemenskoperno, (fr även not A, punkt 1 i bokslutet. 3. ISO-normer: EIB onvände r de londs- och volutoförkortningor som hör ontogits ov Internotionello stondordiseringsorgonisotionen (ISO) och som fromgôr ov nedonstôende tobeller. Beigie BE Greklond GR Irlond IE Nederländerno NL Finlond Fl DK Sponien ES Italien IT österike AT Sverige SE DE Fronkrike FR Luxemburg LU Portugol PT Förenode kungorlket GB USA Schweiz Jopon US CH JP 4. Omräkningskurser o) Statistik: V id utorbetonde ov stotistik over sino finonsieringsinsotser - slutonde ov ovtol och utbetolningor - somt upplänode medel onvänder EIB under vorje kvortol de omräkningskurser som konstoterodes den sisto orbetsd ogen i föregoende kvortol. 1995 onvändes fäljonde omräkningskurser: 1 :a kvartalel (31.12.1994) 2:a kvartalet (31.3.1995) 3:e kvartalet (30.6.1995) 4:e kvartalet (30.9.1995) 1 ecu = ECU Belgisko frone BEF 39,1614 38,0760 38,2575 38,5982 Donsko kronor DKK 7,48233 7,34932 7,26472 7,29574 Tysko mork DEM 1,90533 1,85173 1,86067 1,87684 Grekisko drokmer GRD 295,480 302,719 302,541 305,779 Sponsko pesetos ESP 162,070 170,305 162,914 162,659 Fronsko frone FRF 6,57579 6,49478 6,51736 6,47961 Irländsko pund IEP 0,795061 0,827969 0,818476 0,815884 Itoliensko lire ITL 1997,45 2291,05 2202,07 2124,94 Luxemburgisko frone LUE 39,1614 38,0760 38,2575 38,5982 Nederländsko gulden NLG 2,13424 2,0726 2,08427 2,10151 Österrikisko schilling ATS 13,4074 13,0311 13,0844 13,2058 Portugisisko escudos PTE 195,884 195,553 196,689 197,164 Finsko mork FIM 5,82915 5,81302 5,74919 5,62063 Svensko kronor SEK 9,17793 9,92232 9,78410 9,16362 Pund Sterling GBP 0,787074 0,829611 0,841979 0,834473 USA dollor USD 1,23004 1,33941 1,34296 1,31847 Schweizisko frone CHE 1,61320 1,52786 1,54641 1,51294 Joponsko yen JPY 122,659 116,796 113,950 130,225 b) Räkenskoper: EIB:s ifrôgovoronde ôret. bolonsräkning och bokslut utorbetos pò grundvol ov de omräkningskurser som konstoterodes den 31 december det EIB 1 995 - ÄRSREDOV^^yy 121

5. Verksamhet inom Europeiska unionen a) Statistik; For ott säkerställa ett statistiskt sommanhang är jämförelserna med tidigare periodar gjorda pò sommo grunder. Därför owiker visso upplysningor i ârsredovisnlngorna sedon 1988 frón dem som offentliggjorts i tidigore ôrsredovisningor. b) Gemenskapspolitikens mal: Fin onsieringorno inom Europeisko Unionen skoll tjäno ett eller fiero ov desso mal. Därför kon beloppen för oliko mal i visso tobeller inte summeros. c) Länderordning: Som fiuvudregel är länderno i tobellerno octi verksomfieten inom Europeisko Unionen uppställdo i olfobetisk ordning efter ländernos nomn pò de egno Spraken. d) Övrigt: Finonsieringsinsotser jämställdo med finonsieringsinsotser inom Europeisko Unionen. Finonsieringsinsotser tili projekt utonfär medlemsstoternos europeisko territorier ov intresse för Europeisko Unionen jämstölls med finonsieringsinsotser inom Europeisko Unionen. Eniigt ortikel 1 8.1 i ond ro stycket i bonkens stodgo kon bonkens rod i vor je enskilt foil bemyndigo bonken ott finonsiero sodono projekt. Denna artikei öppnar även möjlighef för firiansieringsinsatser utanför Europeiska Unionen in om ramarna för särskilda avtal och protokoli. 6. Justeringar, summeringar och avrundningor: Pô grund ov stotistisko justeringor k on belopp som ovser tidigore rökenskopsär owiko nogot fron tidigore offentliggjordo belopp. Allo belopp onges i löponde priser och ör omröknode tili dogskurser. En summering för en löngre period mäste tolkos med försiktighet, eftersom upplysningorno och de oliko ören pöverkos ov pris och kursutveckling. Eventuello skillnoder mellon onfördo totolbelopp och de summor som fromkommer vid summering beror pö ovrundning. 7. Deflator: Den deflotor som onvönds pò bonkens verksomhet ör ett somlot index för föröndringorno i de notionello prisindexen för de fosto bruttoinvesteringorno, korrigerode med indexât för föröndringorno i kurserno för omrökning ov notionello volutor tili ecu och vögdo med vorje medlemsstots ondel ov bonkens finonsieringsinsotser ov egno medel. Danno deflator kon beröknos tili omkring 0,38% för 1995. Förkortningar som används i texten Unionen eller EU Gemenskapen eller EG Kommissionen Ràdei EBRD OECD EGT FBI BNI BNP EFTA EES AVS ULI ALA ERU EIE METAP n.d. p.m. = Europeiska Unionen = Europeiska gemenskapen = Europeiska unionens kommission = Europeiska unionens rad = Europeiska Banken för äteruppbyggnad och utveckling = Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling = Europeiska gemenskapernas officiella tidning = Fasta bruttoinvesteringar = Bruttonationalinkomst = Bruttonationalprodukt = Europeiska frihandelssammanslutningen = Europeiska ekonomiska samarbetsomrâdet = Afrika, Västindien och Stillahavet = Utomeuropeiska länder och territorier = Asien och Latinamerika = Europeiska regionala utvecklingsfonden = Europeiska investeringsfonden = Program för tekniskt bistând i Medelhavsomràdet = uppgiften inte betydelsefull = uppgift kan efter sakens natur inte förekomma = uppgift inte tillgänglig = Pro memoriam 122 ^^^ipvisning - EIß 1995

For utförligore information om EIB:s verksomhet kontokto ovdelningen for information ocfi kommunikotion, Jean-Paul Senninger, tel. 4379-3114, fax 4379-3139. Avdelningen for information ocfi kommunikotionspolicy samt ElB:s kontor har följande publikationer ρά Europeisko unionens sprâk: ârsredovisning, ârsbroscfiyr, EIBinformation (utkommer vorje kvartol), temo- eller verksomhetsbroscfiyrer om möjligfieter till finonsiering i eller utonför Europeiska unionen och en folder med oilman information. En videofilm om EIB:s mâlsâttningor ocfi verksomfiet kan ocksâ beställas. EIB tockor de företag, som fior tagit fotografierno i denna ârsredovisning: Banverket/Tfiomos Fohlander (pörmbild och sid. 3), GRYAAB (sid. 22), E.E.C, (sid. 31, 36 och 43), La Vie du Rail/ G. Recoura (sid. 33), Wijkertunnel/Dick Sellenraad (sid. 40), Affaldskontoret, Ârhus (sid. 44), Loufti Abou-Zeid (sid. 50), Gas Natural Ban (sid. 54); övriga fotografier och illustrationer: EIB:s bildorkiv. Denno ârsredovisning finns ocksâ ρά följande sprâk : DA ISBN 92-827-6300-5 DE ISBN 92-827-6301-3 EN ISBN 92-827-6303-X ES ISBN 92-827-6299-8 FR ISBN 92-827-6304-8 GR ISBN 92-827-6302-1 IT ISBN 92-827-6305-6 NL ISBN 92-827-6306-4 PT ISBN 92-827-6307-2 Fl ISBN 92-827-6308-0 Tryckt ρά klorfritt papper αν Jouve S.A., F-75001, Paris. EIB 1995 ÂRSREDOYISNJJSLG 123

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB), som är Europeiska unionens finansinstitut och som uppräftats genom Romfördraget, her fâtt sin roll bekräffad i Fördraget om Europeiska Unionen. Dess stadga utgör eft profokoll, som är fogat fill fördraget. φ EIB är en juridisk person med finansiell autonomi /nom ramen for gemenskapssystemet. Medlemmar i banken är EU:s medlemsstater. Desso har gemensamt tecknat kapitalet. φ EIB bar till uppgift att stödja förverkligandet αν Europeiska unionens mài genom làngsiktig finansiering αν konkreta projekt. Detta sker med iakttagande av stränga regier for skötseln αν bankverk- samheten. φ / sin egenskap αν gemenskapsorgan anpassar EIB kon tinuerligt sitt handlande tili utvecklingen av gemenskapspolitiken. Banken bidrar pà sä sätt tili byggandetav Europa och i synnerhet tili den ekonomiska Integrationen och tili en förstärkning av den ekonomiska och sodala sammanhâliningen. φ / sin egenskap av bank verkar den i nära samarbete med bankväsendet när det gäller säväl upplâningen pò kapitalmarknaderna som finansieringen av investedngar. φ EIB beviljar Ιόη väsentligen pò basis αν upplänade medel. Tillsammans med det egna kapitalet (inbetalt kapital och reserver) utgör desso bankens egna medel. φ Utanför Europeiska Unionen gär EIB i huvudsak insatser med egna medel men även pä uppdrag med anlitande av unionens eller medlemsstaternas budgetmedel. MAL Inom Europeiska Unionen skall de investeringar som kan komma ifräga för EIBis stöd främja ett eller fiera αν följande mài: - ekonomisk utveckling αν mindre gynnade regioner; - förstärkning αν industrins internationella konkurrenskraft och dess integration ρά gemenskopsplanet och - stöd tili smâ och medelstora företags verksamhet. - förböttring αν infrastrukturer för transport och telekommunikationer αν europeiskt intresse; - skyddandet αν den fysiska miljön och livskvaliteten, stadsplaneringen, samt bevarandet αν det arkitektoniska och naturarvet; - förverkligandet αν gemenskapens energipolitiska mài; Utanför Europeiska Unionen bidrar EIB tili den europeiska politiken för hjölp och ulveckling ρά de sätt som fostställts i de olika överenskommelser som binder samman Unionen med ca 120 tredje länder - i Central- och Osteuropa, i Medelhavsomràdet, i Afrika, liksom ocksâ i Sydafrika, Västindien och Stillahavsomrâdet samt i Latinamerika och Asien.

Europeiska unionens finansinstitut FINANSIERINGSBARA INVESTERINGAR LÀNEN ViLKA PROJEKT? Bankens làntogare kan varo offentligo eller pri vata och Projekten kan galla ekonomins samtliga sektorer. Det kan röra sig om infrastrukturer för kommunikationer, miljö och energi eller om projekt inom industrie, tjänstesektorerna och jordbruket. EIB finansieror större investeringar (25 miljoner ecu och uppât) med individuella Ιάη som ovto- los direkt med initiativtogoren tili projektet eller med en finonsiell mellanhond. Smâ eller medelstora investeringar finansieras indirekt genom globala Ιάη som beviljos ban ker eller andrò finansinstitut som verkor pâ europeisk, nationeil eller regional nivà. PÂ VILKET sän? EIB ör en kompletteronde finonsieringskälla. Banken finansieror olltsd boro en del αν kostnoden för investeringorno (som regel upp till 50%). Desso medel kompletteror làntogorens egno medel och andrò finonsieringskällor. EIB underlöttor finonsieringen αν investeringsprogrom i fòrbindelse med insotser fràn strukturfonderna och andrò finonsieringssinstrument som gemenskopen fòrfogor over. Lànen kan onvändos tillsommons med notionello stöd eller gemenskapssubventioner, i synnerhet i regionolo stòdomràden. ENLIGT V ILKA KRITERIER? EIB bedömer den tilltönkto investeringens somstömmighet med gemenskopspolitiken, dess teknisko och finonsiello börkroft och dess ekonomisko intresse. Respekten för miljön och konkurrenskraven kontrolleras ocksö. initiotivtagorens finonsiello förhällonden, coshflowberökningarna och sökerheterno gronskos uppmörksomt. VlLKA B ESLUTSPROCEDURER? Sedan utredningen ovslutats och efter ott ho hört den berördo medlemsstoten och Europeiska kommissionen beslutor EIB:s styrels e pà förslog αν direktionen om beviljondet αν finonsiering. VlLKA L ÖPTIDER? EIB beviljor medel- och lângfristigo Ιάη (upp till 20 âr eller löngre). Löptiden och möjligheten tili uppskov med òterbetolningen vorieror med projektets typ och teknisko livslöngd. För sörskildo projekt αν europeiskt intresse, som ör exceptionellt omfottonde kan EIB, om sä erfordros, onposso sino villkor pâ lömpligt sött. VlLKA VA LUTOR? Med beoktonde αν vod EIB f örfogor över och làntogorens ônskemàl betalas lànet ut i en eller fiero αν unionens volutor, i ecu eller i tredjelondsvolutor som anvönds αν bonken. VlLKA R ANTOR? EIB:s rating som förstklossig làntogare ("AAA") gör det möjligt för bonken ott Ιάηα upp medel pà basto möjligo, oktuello villkor. Eftersom bonken ör en finonsiell mellanhond uton vinstintresse lànor den i sin tur ut de medel som den lànot upp tili en rönto som àterspeglor dess förnömliga position pà marknaden, med ett mindre tillögg för ott töcko sino odministrotionskostnoder. Lànen betalas ut till pori. Röntesotserna (oftost bundna, alternotivt justerboro, flytonde eller eventuellt konverteringsboro) kan bestömmos vid undertecknondet αν avtolet eller vid vorje utbetolning (ovtal med öppen rönto). Röntesotserna bestöms pà liko sött för olla lönder och sektorer. EIB beviljor inga röntebidrag. Sàdono kan emellertid medges αν utomstàende instonser.