Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Januari-augusti 2015

Bilaga 2 Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvård Januari-augusti 2015

Förord Denna verksamhetsberättelse utgår från Region Skånes budget 2015, det samlade Hälsooch sjukvårdsuppdraget 2015 samt respektive förvaltningsuppdrag. Text 2015-11-13 Anna-Lena Hogerud Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Ansvariga tjänstemän: Medborgar- och verksamhetsperspektivet: Sven.Oredsson@skane.se Åsa.Berling@skane.se Ekonomiperspektivet: Åsa.Tranesjö@skane.se 2

Innehållsförteckning Innehåll Förord... 2 Inledning... 5 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag... 5 Viktiga händelser under perioden... 5 Övergripande måluppfyllelse... 5 Medborgarperspektivet... 6 3 Patientfokuserad vård... 6 Jämlik och jämställd hälsa... 7 Verksamhetsperspektivet... 7 Säker hälso- och sjukvård... 7 Vårdrelaterade infektioner... 7 Följsamhet till basala hygienrutiner och regler för arbetsklädsel i patientnära arbete... 8 Riskbedömningar... 10 Trycksår... 10 Öppenvårdsantibiotika... 12 Andel orala opioider av alla opioider... 12 Utskrivningsinformation... 12 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård... 13 Hälso- och sjukvård i rimlig tid... 14 Samordning av patienter till annan vårdgivare... 14 Tillgänglighet till operation/åtgärd inom 60 dagar... 14 Tillgänglighet inom vårdval ögon- och hudsjukvård... 15 Tillgänglighet till MR... 15 Telefontillgängligheten i primärvården... 15 Redovisning EU-vård 1 januari 31 augusti 2015... 16 Äldres hälsa... 17 Undvikbar slutenvård och återinskrivning... 17 Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång... 17 Olämpliga läkemedel till äldre... 18 Palliativ vård... 19 Akutsjukvård... 20 Vistelsetid på akuten... 20 Väntetid till trombolys vid stroke... 21 Operation av patienter med höftledsfraktur inom 24 timmar... 21 Överflyttning av intensivvårdspatienter till annan intensivvårdsavdelning... 22 Cancersjukvård... 22 Lungcancer... 23 Bröstcancer... 23 Prostatacancer (högrisk)... 24 Tjock- och ändtarmscancer... 24 Cancer i urinblåsan... 24 Psykisk ohälsa... 25 Diabetessjukvård... 25 Hjärtsjukvård... 26 Nervsystemets sjukdomar... 27

Tandvård... 27 Barn och ungdomstandvård... 27 Ortodonti och övrig specialiserad barn- och ungdomstandvård... 28 Tandvård enligt Tandvårdsreform 1999... 28 Vårdproduktion... 29 Somatisk specialistvård inkl Vårdval... 29 Slutenvårdsutfall... 29 Öppenvårdsutfall... 29 Vårdval specialiserad somatik (Öron, Hud, Grå starr)... 31 Primärvård... 32 Hälsoval Skåne... 32 Palliativ vård/ ASIH... 33 Psykiatri... 33 Slutenvårdsutfall... 33 Öppenvårdsutfall... 34 Vårdval specialisterad psykiatri (LARO)... 34 Ekonomi... 35 Långsiktigt stark ekonomi... 35 Ekonomisk översikt... 35 Resultatutveckling HSN... 35 LOV (Lagen om valfrihet) inom sjukvård... 36 Verksamhet i enlighet med LOU, LOL och LOS... 37 Andra landsting... 38 Asylpatienter och papperslösa... 38 EU vård... 39 Läkemedel... 39 Tandvård... 41 Övrigt... 41 4

Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för bedömning av det samlade behovet av hälso- och sjukvård och tandvård inom Region Skåne och beslutar om det övergripande hälso- och sjukvårdsuppdraget. Uppdraget anger inriktning och mål för den offentligt finansierade vården i offentlig och privat regi. Viktiga händelser under perioden I mars tog hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om en psykiatriöverenskommelse för att bland annat stimulera användandet av Samordnade Individuella Planer, SIP, för personer med psykisk ohälsa. Hepatit B är ett växande problem i världen. I april tog hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att införa generell vaccination mot hepatit B inom barnhälsovården. Hälso- och sjukvårdsnämnden finansierar sedan flera år ett flertal kunskapscentra inom olika medicinska områden. För att tydliggöra uppdraget fastställdes under våren enhetliga kriterier för alla kunskapscentra. Beslutet omfattade även regelverk för inrättande av nya kunskapscentra samt rutiner för uppföljning av verksamheten. Två nya kunskapscentra har inrättats under 2015. Dels centrum för vård till personer från andra länder, dels centrum för kvinnohälsa. Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället och innebär risk för allvarliga sjukdomar och för tidig död. I april beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att omfördela medel från kirurgiska åtgärder till medicinska åtgärder för patienter med måttlig fetma genom inrättande av fetmamottagningar. Under 2014 antogs en regional strategi för införande av akutläkare i Region Skåne. Under våren 2015 avsattes i enlighet med strategin medel för 12 utbildningstjänster (ST). Under året har 55 miljoner satsats på att korta utredningstiderna vid misstanke om cancer så kallade standardiserade vårdförlopp (SVF). Viktiga delar i detta arbete är inrättande av diagnostiska centra, fler kontaktsjuksköterskor och särskilda vårdkoordinatorer. Diabetes är en växande folksjukdom som drabbar såväl barn som vuxna. För att förbättra uppföljning och införa nya behandlingsrutiner inom primärvården avsattes i augusti medel för inrättande av tre diabetessamordnare med uppdrag för hela Region Skåne. Satsningen på äldrevård har fortsatt under 2015. Detta har bland annat inneburit att användningen av olämpliga läkemedel hos äldre fortsätter att minska. Minskningen i Region Skåne är större än i övriga delar av landet. Resultatet är bland annat en effekt av läkemedelgenomgångar och riktade utbildningsinsatser. Fall och trycksår är allvarliga vårdskador hos äldre som kan undvikas om risker identifieras och preventiva insatser sätts in. Under 2015 har andelen äldre patienter som riskbedöms fortsatt att öka. Övergripande måluppfyllelse Den generella måluppfyllelsen är god inom områdena diabetes och palliativ vård samt medelgod inom hjärtsjukvård, patientsäkerhet, psykisk ohälsa, akutsjukvård, äldre och stroke. Däremot är måluppfyllelsen dålig avseende tillgänglighet och cancersjukvård, se figur 1. 5

Figur 1. Sammanfattning av måluppfyllelse inom 10 områden. Grön = flertalet mål uppnås; Gul = ungefär hälften av målen uppnås; Röd = flertalet mål uppnås inte Medborgarperspektivet Patientfokuserad vård Alla mottagningar skall vara anslutna till mina vårdkontakter 2014 och erbjuda samtliga däri tillämpliga kontaktmöjligheter. Under perioden har inga nya mätningar enligt Nationella patientenkäten (NPE) genomförts. Mätningar för 2015 genomförs under hösten och resultaten kommer att redovisas i årsredovisningen. Följande områden kommer att omfattas under 2015: primärvården, akutmottagningar, BB-förlossning och LARO - mottagningarna. Den första januari 2015 började patientlagen gälla. Utbildningsmaterial har funnits tillgängligt kring lagens olika delar och information finns samlad på en särskild hemsida riktad till vårdpersonal med bland annat frågor och svar. Information till befolkningen finns på 1177.se och det finns också möjlighet för invånarna i Skåne att ringa ett särskilt telefonnummer och ställa frågor. Cirka 70 samtal per månad har kommit till denna telefon. Användningen av Tidbok online har ökat under perioden. Detta gäller såväl nybokningar, om- och avbokningar samt kontroll av bokad tid. Även användningen av Journal på nätet har ökat. Antalet invånare som loggat in för första gången till sin journal uppgår under perioden till drygt 34 000. I genomsnitt loggade under augusti drygt 900 personer in varje dag i sin journal. Siffran stiger kontinuerligt, vilket visar att fler och fler personer känner till och utnyttjar möjligheten att läsa sin journal. När det gäller E-tjänster på 1177.se fortsätter det totala antalet ärenden till mottagningarna att öka. En 40 procentig ökning ses under januari-augusti 2015 jämfört med föregående år. Antalet ärenden är nu uppe i drygt 148 000. 45 procent av ärendena gäller förnyelse av recept. Ökningen beror till en del på att ytterligare mottagningar har kommit gång och nu erbjuder tjänster den vägen, men även på ökad användning i stort. Många mottagningar har också ökat utbudet av tjänster. 318 000 invånare i Skåne har idag ett konto till e-tjänsterna vilket motsvarar drygt 24 procent. 6

Jämlik och jämställd hälsa Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och med riktade insatser minska Den jämlika hälsan är ett prioriterat område. För att inrätta ett mer strukturerat arbete för en jämlik vård har det under 2015 formulerats en strategi och handlingsplan för jämlik vård, vars primära målsättning är att inkludera ett jämlikhetsperspektiv inklusive en förbättrad kvalitetsuppföljning som åskådliggör strukturella skillnader i vården. Kunskap om omotiverade skillnader är av största vikt för en framgångsrik uppdragsstyrning med konkreta insatser. Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem och ett av regeringens fyra jämställdhetsmål. Stor aktivitet pågår på nationell front, bland annat har nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) har beslutats. I Region Skåne pågår under 2015 arbete med att utarbeta nya riktlinjer mot våld i nära relationer i samverkan med Länsstyrelsen och andra berörda aktörer. Utöver nya riktlinjer planeras ett flertal andra aktiviteter, bland annat utbildningssatsningar och ett regionalt vårdprogram för att ge vårdpersonal ett fullgott stöd i patientmötet. Förvaltningarna redovisar flera goda initiativ för att motverka våld i nära relationer. Verksamhetsperspektivet Säker hälso- och sjukvård Under året har Koncernrådet för patientsäkerhet haft flera möten och tagit flera initiativ, bland annat patientinriktad information till patienter i slutenvård och en metod för att förbättra kommunikationen mellan patienter och vårdgivare, den så kallade Teach-back-metoden. Infektionsverktyget är ett nationellt verktyg som hjälper till att registrera vilka antibiotika som förskrivs i slutenvård och varför de förskrivs. Infektionsverktyget är nu fullt integrerat i Region Skånes patientjournal. Vårdrelaterade infektioner Övergripande mål för 2015 är att andelen vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med föregående år. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade 2008, men har de sista åren legat på i stort sett oförändrad nivå, cirka 9 procent, vilket har följt riksgenomsnittet, se figur 2. Vid vårens punktprevalensmätning mätning av vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) så visade resultatet på 1 procentenhets ökning så väl i riket som i Region Skåne, se figur 3. Måltalet för förvaltningarna är att andel vårdrelaterade infektioner per sjukhus inte skall överstiga 8 procent för SUS, 6 procent för CSK, Hbg och 4 procent för resterande sjukhus. Lasarett i Landskrona och Psykiatri Skåne nådde upp till måltalet. Ett flertal åtgärder håller på att implementeras på olika förvaltningar till exempel förbättrade städrutiner, införa hygienkörkort, utbyte av möbler och madrasser, regelbundet diskutera rutiner och resultat på APT-möten med mera. 7

Figur 2. Andel vårdrelaterade infektioner över tid. Figur 3. Vårens punktprevalensmätning mätning av vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till basala hygienrutiner och regler för arbetsklädsel i patientnära arbete Övergripande mål för 2015 är 100 procent följsamhet till regler för arbetsklädsel samt 90 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Sedan mätningarna startade 2010 har följsamheten i Region Skåne kontinuerligt förbättrats. Resultatet från den senaste punktprevalensmätningen (april 2015) visar att 82 procent av medarbetarna inom Region Skåne följer hygienrutinerna och klädreglerna, vilket är över 8

riksgenomsittet som ligger på 76 procent, se figur 4. Av regionens förvaltningar är det medarbetarna inom förvaltning Kryh som totalt sett har högst följsamhet till regelverket, se figur 5. Medarbetarna inom Region Skånes operationsavdelningar har 84 procent följsamhet till regelverket vilket är bäst i riket. Figur 4. Följsamhet till hygienrutinerna och klädreglerna över tid Figur 5. Vårens mätning av följsamhet till hygienrutinerna och klädreglerna i Region Skåne. 9

Riskbedömningar Övergripande mål för 2015 är att andelen riskbedömningar avseende fallolyckor, trycksår och undernäring av patienter 65 år och äldre i slutenvård ska uppgå till minst 80 procent 2015. Andelen patienter som riskbedöms avseende risk för att falla, risk för att utveckla trycksår samt risk för undernäring ökar succesivt. Under perioden januari till augusti erhöll cirka 75 procent av alla patienter i slutenvård en riskbedömning och drygt 80 procent av patienterna som bedöms som riskpatienter fick en vårdplan upprättad. Skånes universitetssjukvård är den enda förvaltning som har nått målnivån på två områden. 80 procent riskbedömning har utförts rörande fallolyckor och trycksår. Förvaltning Kryh nådde målet 80 procent riskbedömningar avseende trycksår, se figur 6. Exempel på aktiviteter inom det förebyggande arbetet är att inom Kryh låter man vårdplanen för riskbedömda patienter följa med omvårdnadsepikrisen till den kommunala vård och omsorgen. Inom SUS har man bland annat arbetat med att minska trycksåren men hjälp av tryckavlastande madrasser och hjälpmedel. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kryh HS Sund SUS Region Skåne Fall Trycksår Nutrition Figur 6. Andel av patienter > 65 år som i slutenvård riskbedömts Trycksår Övergripande mål för 2015 är att andelen trycksår ska minska jämfört med 2014. Trycksår är en komplikation till följd av sjukdom, vård och behandling som orsakar stort lidande för patienten. För att identifiera förekomsten av trycksår deltar Region Skåne årligen i minst en nationell punktprevalensmätning av trycksår. Syftet är att genom punktprevalensmätningen identifiera hur många patienter som har ett eller flera trycksår, hur många patienter som är i riskzonen för att utveckla trycksår samt vilka förebyggande insatser som gjorts för att minimera risken för att trycksår på patienterna ska uppkomma under vårdtiden. Första nationella mätningen gjordes våren 2012. Resultatet vid denna mätning visade på att 19 procent av patienterna inom Region Skånes vårdavdelningar hade ett eller flera trycksår. Vid senaste mätningen våren 2015 så var motsvarande siffra i Region Skåne 15 procent. Detta innebär att det regionala resultatet har förbättrats med 4 procentenheter sedan mätningarna startade. Vid en jämförelse med riksgenomsnittet så har det i riket skett en nedgång med 3 procentenheter sedan 10

2012. Vid första mätningen låg riksgenomsnittet på 17 procent och vid vårens mätning var riksgenomsnittet 14 procent, se figur 7 och 8. Figur 7. Andel trycksår kategori 1-4 uppmätt över tid. Figur 8. Andel trycksår kategori 1-4 vid vårens mätning i Region Skåne. 11

Öppenvårdsantibiotika Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. Antalet antibiotikarecept per 1000 invånare för senast aktuell tolvmånadersperiod uppvisar en ökning med 0,8 procent både i Skåne och i hela landet. En möjlig förklaring är att influensasäsongen vintern 2014/15 var svår och liknande förändring ses för hela Sverige. En ökning på 0,8 procent är dock en så liten förändring att den faller inom den statistiska felmarginalen. Aktuella siffror gäller senaste året och detta utgör en för kort tid och förändringen är för liten för att en trend ska kunna bedömmas föreligga. För närmare analys av resultatet krävs diagnoskopplade data och de nödvändiga instrumenten för detta finns fortfarande ej på plats. En viktig faktor för att minska risken för resistensutveckling är att inte välja antibiotika med onödigt brett spektrum. Andel kinoloner av antibiotika som används vid urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor ska vara låg. Målet är att kinoloner högst ska utgöra 10 procent. Nivån för hela Skåne är 14 procent för all förskrivning och 9 procent för primärvårdens förskrivning. Andel vanligt penicillin av antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektion hos små barn ska vara hög. Målet är att penicillin V ska utgöra en hög andel. Nivån för hela Skåne är 69 procent för all förskrivning och 75 procent för primärvårdens förskrivning. Andel orala opioider av alla opioider Andelen av totala opioider som är orala opioider ska vara minst 70 procent. Eftersom alltför hög användning av smärtplåster kan vara en patientsäkerhetsrisk, finns en indikator som mäter andelen av starka smärtstillande medel tillförda som tabletter i relation till alla starka smärtstillande medel. Under perioden januari-augusti är andelen 69 procent i Skåne. Andelen har stabilt ökat och uppnår nu i princip det definierade målet. Utskrivningsinformation Andelen patienter med fem eller fler läkemedel som erhåller utskrivningsinformation vid utskrivning från slutenvård ska uppgå till minst 70 procent Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att skriva en utskrivningsinformation och ge den till patient och nästa vårdform halveras risken för fel. För 2015 är målet att en utskrivningsinformation ska skrivas till 70 procent av patienterna som har fem eller fler läkemedel. Andelen patienter vilka under januari till och med augusti har erhållit en utskrivningsinformation är 62 procent, och trenden är att andelen ökar månad för månad. Hälsostaden Ängelholm klarar målnivån varje månad och trenden är att samtliga övriga förvaltningar närmar sig målnivån, se figur 9. I syfte att öka andelen patienter som får utskrivningsinformation samt öka kvaliteten i skrivna utskrivningsinformationen har ett kvalitetsförbättringsprojekt avseende utskrivningsinformation initierats under 2015. 12

Figur 9. Andel patienter med fem eller fler läkemedel som fått utskrivningsinformation 2014 respektive 2015. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Övergripande mål är att kunskapen om levnadsvanor ska öka jämfört med 2014 Under 2014 togs en webbaserad utbildning om Region Skånes vårdprogram för levnadsvanor fram. Utbildningen är en del av implementeringen av vårdprogrammet och av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Syftet är att höja kunskapen om hur hälso- och sjukvården på ett systematiskt sätt identifierar ohälsosamma levnadsvanor. Levnadsvanorna har stor betydelse för utveckling av och behandling vid många av våra stora folksjukdomar såsom hjärt- och kärlssjukdomar, diabetes, KOL och lätt till måttlig depression. Målnivåerna för 2015 är att 10 procent av personal med självständiga patientkontakter inom den specialiserade vården och 20 procent av personalen inom primärvården ska ha genomgått utbildningen, se figur 10. 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hälsostaden PV Kryh PV Sund PV SUS PV Skåne PV Kryh Specialist Sund Specialist SUS Specialist Skåne Specialist Figur 10. Andel medarbetare som genomgått webbutbildning 13

Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka jämfört med 2014 Samordning av patienter till annan vårdgivare Under januari-augusti anmäldes 13 700 patienter för samordning vilket är en ökning med 12 procent jämfört med samma period föregående år. Av dessa omhändertogs 19 procent av vårdgivare med ramavtal vilket är en kraftig minskning jämfört med föregående år (87 procent). Drygt 9 000 patienter har samordnats till privata vårdgivare med kapacitet inom ordinarie avtal. Det största antalet vårdgarantipatienter har varit inom endoskopi (drygt 3000) ögonsjukvård (cirka 3000), urologi (drygt 1800), ÖNH (nästan 1800), samt kirurgi (drygt 1200). Knappt 2 procent av patienterna (218) är under perioden samordnade till eller via andra landstings avtal, främst inom plastikkirurgi (bukplastik), kirurgi (konverteringar av överviktsoperationer) samt hjärtsjukvård (ablationer). Tillgänglighet till operation/åtgärd inom 60 dagar Andelen väntande inom 60 dagar ska vara mer än 70 procent Tillgängligheten till operation/åtgärd försämrades under slutet av föregående år och har fortsatt att försämras under året. I augusti väntade 47 procent inom 60 dagar jämfört med 57 procent föregående år vilket påverkar väntetiden även för högspecialiserad vård och cancerkirurgi, se figur 11. Man ser en försämring inom de flesta specialiteterna, förutom för hjärtkirurgi och kirurgi inom öronnäsa- halsspecialiteten. Störst försämring uppvisar ryggortopedin med enbart 28 procent väntande inom 60 dagar jämfört med 58 procent föregående år. Anledningar till denna försämring är flera. Bland annat pågår stora ombyggnationer och renoveringar som har medfört en lägre kapacitet. Utöver detta finns en brist på läkare och sjuksköterskor vilket ställer stora krav på en förvaltningsövergripande planering så att befintliga vårdplatser och operationsutrymme kan utnyttjas optimalt. Figur 11. Andel väntande patienter till operation/åtgärd inom 60 dagar 14

Tillgänglighet inom vårdval ögon- och hudsjukvård Vårdval för ögon- och hudsjukvård infördes under 2014. Inom ögonsjukvård uppnåddes målet med mer än 70 procent väntande inom 60 dagar under februari och mars, därefter har tillgängligheten försämrats och i augusti är knappt 40 procent väntande inom 60 dagar jämfört med drygt 42 procent föregående år. Även inom hudsjukvård ser man en försämrad tillgänglighet från maj månad och i augusti är 63 procent väntande inom 60 dagar jämfört med 65 procent föregående år. Tillgänglighet till MR För minst 80 procent av patienterna ska MR genomföras inom 30 dagar Målet nås inte. Väntetiderna till MR har varit lika långa på alla enheter och i augusti är endast 34 procent väntande inom 30 dagar, se figur 12. Orsakerna till detta är flera, bland annat uppgraderingar av maskinvara samt inkörning och utbildning av personal till nyinstallerad MR kamera. Figur 12. Andel väntande patienter till MR som väntat kortare än 30 dagar Telefontillgängligheten i primärvården Målet är att 90 procent eller mer av kontrollsamtalen ska vara besvarade inom två timmar Telefontillgänglighetsmätning med kontrolluppringning som simulerar samtal från patient som söker rådgivning har gjorts dagligen vardagar under perioden januari till augusti 2015. Uppsatta mål för kontrollsamtalen är att 90 procent eller mer av kontrollsamtalen ska vara besvarade inom två timmar för godkänd nivå. Excellensnivå innebär att 90 procent av samtalen blir besvarade inom 15 minuter. En tydlig förbättring har skett sedan mätningarna startade i januari 2014, och i jämförelse mellan perioderna januari augusti 2014 och 2015 har medelvärdet för antal besvarade samtal inom två timmar ökat med 4 procent och för antal samtal besvarade inom 15 minuter har medelvärdet ökat med 7 procent, se figur 13. Förvaltningarna Sund, Kryh och Hälsostaden har samtliga av sina vårdcentraler inom målvärdet 90 procent av samtalen besvarade inom två timmar medan 30 av SUS 37 vårdcentraler nått målet. Avseende de privata vårdgivarna så klarade 47 av 67 vårdcentraler målet med 90 procent av samtalen besvarade inom två timmar. 15

För hela perioden från januari till och med augusti klarade 25 av 151 stycken vårdcentraler, oavsett utförare, excellensnivån med 90 procent av samtalen besvarade inom 15 minuter. För innevarande år 2015 har ett kvartalsvis vite införts för de vårdcentraler som inte når upp till målet med 90 procent av samtalen besvarade inom två timmar och en belöning till de vårdcentraler som når upp till excellensnivå. 97% 96% 95% 94% 93% 92% 91% 90% 89% 88% SUS Sund Kryh Hälsostaden 2014 Nivå1 2015 Nivå 1 Figur 13. Andel vårdcentraler inom repspektive förvaltning som uppfyller nivå 1 2014 respektive 2015. Redovisning EU-vård Totalt antal ärende var under perioden 1 930 (1 653 patienter) att jämföra med 1 720 samma period 2014, totalt antal ärende 2014 var 2 409. Ärenden gällande nödvändig vård är cirka 200 fler än för den planerade vården och de flesta ärenden rör ansökan om ersättning i efterhand även om ansökan om förhandsbesked ökat från 76 ärende januari augusti 2014 till 406 ärende motsvarande period i år. Antalet ärende från Blekinge, Halland och Kronoberg var under perioden 452 en ökning med cirka 100 ärende jämfört med samma period föregående 2014. Den största gruppen ärende rör, precis som 2014, hyperhidroser (svettbehandlingar) utförda i Danmark och vi ser nu exempel på hur den nya Patientlagen påverkar patientens möjligheter att få ersättning för vård även utanför Sverige. Ortopedi är också ett område som ökat, från 188 ärende 2014 till 385 ärende samma period i år. Den planerade ortopedin (operation av t ex ryggar, axlar och knä) har ökat från 15 till 74 ärende och den nödvändiga ortopedin (skelettskador/frakturer) från 173 till 311 ärende. Rehabilitering är ofta ett stort vårdområde med komplexa ärenden som tar lång tid att hantera, till exempel neurorehabilitering, klimatrehabilitering för inflammatoriska reumatiska sjukdomar och smärtproblematik (företrädesvis primärvårdsnivå). Den totala kostnaden för EU-vård uppgår till 14 603 528 kronor under januari till augusti 2015. 16

Äldres hälsa Undvikbar slutenvård och återinskrivning Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen med fungerande vårdkedjor så att återinskrivningar och undvikbar slutenvård minskas jämfört med 2014. Målnivån för undvikbar slutenvård och återinskrivningar är att andelen vårdtillfällen ska minska med 5 procent. Avseende undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar har andelen minskat under 2015 men är fortfarande över målninvån. Under perioden har undvikbar slutenvård minskat med 0,3 % och återinskrivningarna med 1,4 procent. För att minska återinskrivningar har till exempel Hälsostaden börjar ringa upp patienteran 2-3 dagar efter utskrivningen, inom Kryh har man provat med en hemsbesöksbil i Ystad där man erbjuder hemsbesök 1-2 dagar efter utskrivningen. Båda aktiviteterna har inneburit färre återinskrivningar. För att ytterligare förbättra omhändertagandet av äldre har antal äldremottagningar ökat och uppgår nu till 63 stycken. Vid dessa mottagningar arbetar man såväl med förebyggande åtgärder som med kontinuerlig kontakt med de mest sjuka äldre. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Läkemedelsrelaterade problem ska identifieras och förebyggas och ändamålsenligheten i läkemedelsanvändning ska förbättra multiprofessionella. Läkemedelsgenomgångar i slutenvård och inom primärvården ska uppgå till minst 50 procent. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångar genomförs i Skåne i enlighet med Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar. Andelen som under januari till och med augusti 2015 har erhållit läkemedelsgenomgångar i slutenvård är 34 procent, vilket är något lägre än motsvarande månader 2014 (36 %) och betydligt lägre än motsvarande månader 2013 (45 %), se figur 14. I primärvården har det under januari till och med augusti genomförts 2 722 läkemedelgenomgångar, vilket uppskattningsvis motsvarar 11 procent av målpopulationen. I jämförelse med motsvarande månader 2014 har antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvård ökat med knappt 20 procent. Den kvarstående låga nivån i slutenvården kan bero på ett minskat fokus på att genomföra läkemedelsgenomgångar, då indikatorn sedan 2014 inte är kopplad till målrelaterad ersättning. Ytterligare orsaker kan vara att vårdpersonal som genomförde läkemedelsgenomgångarna under 2013 nu har fått ett större arbetsuppdrag samt att resurser omfördelats till primärvård. En bidragande orsak till att uppsatt målnivå inte nås i primärvård är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar har ett arbete initierats för att ta fram tillämpningsanvisningar. För att uppnå uppsatt målnivå bör dock arbetet inom detta område intensifieras både inom slutenvård och primärvård. Antal tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvård. Jan-aug 2015 Offentlig 1 860 68% Privat 862 32% 17

Figur 14. Andel patienter i slutenvård som erhållit tvärprofessionell läkemedelsgenomgång 2013, 2014 respektive 2015. Olämpliga läkemedel till äldre Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre får inte vara högre än 30 000 DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Socialstyrelsen har definierat ett antal läkemedel som i vissa fall kan vara olämpliga läkemedel för äldre. Dessa läkemedel utgörs av långverkande bensodiazepiner (används som lugnande läkemedel och sömnmedel), läkemedel med betydande antikolinerga effekter (biverkningar för vattenkastning, tarmfunktion och syn), tramadol (smärtstillande) och propiomazin (sömnmedel) då preparaten ger stor risk för biverkningar hos personer 75 år och äldre. Dessa preparat bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och där den förväntade nyttan har bedömts stå i rimlig proportion till riskerna. Användningen av olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat under första halvåret 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Sett över längre tid och jämfört med genomsnittssiffror för hela landet uppvisar Region Skåne en mer uttalad minskning, se figur 15. 18

Procent Fig 15. Kvartalsutveckling behandling med potentiellt olämpliga läkemedel till äldre, DDD per 1000 invånare 75 år och äldre. OBS bilden visar för första halvåret 2015. Målsättningen för HELA 2015 är att ligga under 30 000, vilket innebär att resultatet i figuren tyder på att målet kommer att nås. Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det långsiktigt genomförda strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedel och äldre generellt till samtliga enheter samt riktat till enheter med hög förskrivning. En e-learning utbildning finns tillgänglig riktad till sjuksköterskor, såväl i landsting som i kommun. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar även till en minskning av förskrivningen av potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. Användning av potentiellt olämpliga läkemedel hos vårdcentralernas listade äldre befolkning är en kvalitetsindikator i Hälsovalets uppföljning. Till indikatorn kopplas målrelaterad ersättning. Vid den senaste uppföljningen klarade hälften av vårdcentralerna den uppsatta gränsen för ersättning, vilket är en stor förbättring jämfört med tidigare resultat. Palliativ vård Alla patienter som befinner sig i livets slutskede ska erbjudas en palliativ vård av hög kvalitet Kvaliteten av den palliativa vården följs via indikatorer i Svenska palliativregistret. Uppföljning för första halvåret 2015 visar förbättringar inom flertalet områden jämfört med 2014 även om Region Skånes mål inte nås fullt ut. En positiv utveckling som särskilt kan nämnas är att trycksåren har minskat, se figur 16. Palliativ vård jan-juni 2015 jämfört med jan-dec 2014 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 jan-juni 2015 jan-dec 2014 Målnivå Figur 16. Uppföljning av den palliativa vården De skånska verksamheternas resultat jämförs via ett sammanvägt index som visar på betydande skillnader mellan sjukhusen och jämfört med ASIH, som i det närmaste når Region Skånes uppsatta mål, se figur 17. 19

Index för palliativ vård i Region Skåne januari-juni 2015 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Maxvärde Figur 17. Index för Palliativ vård Akutsjukvård Tillgängligheten till akutsjukvård ska förbättras jämfört med 2014 och omhändertagandet ska följa gällande vårdprogram och riktlinjer Belastningen är fortsatt hög på regionens akutmottagningar i synnerhet på de större akutsjukhusen. Trots att primärvården idag har kvälls- och helgöppna akutmottagningar i nära anslutning till akutsjukhusens akutmottagningar fortsätter antalet patienter till sjukhusens akutmottagningar att öka. Under perioden januari juli 2015 var antalet sökande cirka 5 procent fler än samma period 2014. Vistelsetid på akuten Det regionala målet är att vistelsetiden på akutmottagningen ska vara kortare än 4 timmar för mer än 80 procent av patienterna. Målet uppnås inte på regional nivå, se figur 18, resultaten varierar mellan olika förvaltningar och sjukhus. Den rådande vårdplatsbristen är den främsta orsaken till bristande måluppfyllelse. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti 2014 2015 Figur 18. Andel patienter som vistas mindre än 4 timmar på akutmottagningen 20

Väntetid till trombolys vid stroke Region Skåne har målsättningen att trombolys ska starta inom 40 minuter efter ankomst till sjukhuset. Mellan 15-20 procent av alla patienter som drabbas av stroke erhåller idag propplösande behandling så kallad trombolys. För att uppnå bästa resultat bör sådan behandling inledas så snabbt som möjligt. Samtliga sjukhus uppvisar relativt goda resultat medan enbart två uppnår målnivån, se figur 19. Tyvärr noteras en viss försämring jämfört med motsvarande period 2014. Från 1 novermber införs regional strokejour som tillsammans med förbättrad logistik förväntas korta insatstiderna. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 Figur 19. Mediantid till trombolys vid stroke (tid från ankomst till start av trombolys) Operation av patienter med höftledsfraktur inom 24 timmar Målsättningen är att minst 80 procent av alla patienter ska opereras inom 24 timmar. Tillgängligheten till operation vid höftfraktur är av stor betydelse för såväl överlevnad som rehabilitering. Målet uppnås endast av förvaltningen Kryh, se figur 20. Avgörande faktorer är såväl en välfungerande process som tillgång till bemannad operationsal. På grund av personalbrist har operationssalar under vissa perioder tvingats stänga. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KRYH SUND SUS 2014 2015 Figur 20. Andel patienter med höftledsfraktur som opereras inom 24 timmar 21

Överflyttning av intensivvårdspatienter till annan intensivvårdsavdelning Målsättningen är att andelen som överflyttas på grund av resursbrist ska understiga 1,5 procent av totala antalet vårdtillfällen Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning ska endast i undantagsfall transporteras mellan olika sjukhus. Vid mycket hög belastning kan dock förflyttning bli aktuell men. Under 2015 har antalet överflyttningar ökat jämfört med 2014 och för samtliga förvaltningar ligger siffrorna över målnivån, se figur 21. För SUS avser överflyttningarna i flertalet fall förflyttning mellan olika intensivvårdsavdelningar på samma sjukhus vilket inte innebär samma risk. För att öka tillgången till intensivvårdsplatser måste arbetet med att utveckla intermediärplatser (nedtrappningsavdelningar) fortsätta. 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% KRYH SUND SUS 2014 2015 Figur 21. Andelen intensivvårdspatienter som, på grund av resursbrist, överflyttas till annan intensivvårdsavdelning Cancersjukvård Övergripande uppföljningsindikatorer för cancer är för närvarande processmått som i huvudsak illustrerar tidsförlopp för utredning och väntan på behandling. Senaste utvärderingen, som inkluderar 12 månader (till och med april 2015), visar att målen inte nås och att det finns variation mellan sjukhus. Några områden har identifierats som särskilda hinder. Sammanfattningsvis är det tillgänglighetsproblem till patologi, där brist på patologer och nytt IT-system har försämrat situationen, diagnostiska undersökningar såsom datortomografi (CT) och positronemissionstomografi (PET-CT), koloskopi samt strålbehandling. Inom dessa områden pågår arbete för att förbättra tillgängligheten. Inom några områden, exempelvis patologi och urologi, finns det brist på specialistläkare. Utveckling pågår i nationellt samverkan för att standardisera vårdförlopp och uppföljning inom ett flertal cancerprocesser. 22

Lungcancer Målet är att tiden från remissankomst till behandlingsbeslut ska understiga 28 dagar för minst 80 procent av patienterna. Region Skåne har de senaste åren inte nått målet och senaste utvärderingen visar att det fortfarande är variation, i vissa fall mycket stor, avseende måluppfyllelse mellan olika sjukhus. Helsingborg och CSK uppvisar bäst resultat, se figur 22. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KRYH SUND SUS 2014 2015 Figur 22. Utredningstid från remissankomst på lungklinik till behandlingsbeslut. (2014 avser jan-dec; 2015 avser maj 2014-april 2015) Bröstcancer Målet är att tiden från misstänkt bröstcancer (via screening, remiss eller direktkontakt) till behandling ska understiga 28 dagar för minst 80 procent av patienterna. Uppföljning visar att målet inte nås och att det är variation, i vissa fall mycket stor, avseende måluppfyllelse mellan sjukhus, se figur 23. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KRYH SUND SUS 2014 2015 Figur 23. Utredningstid från misstänkt bröstcancer (via screening, remiss eller direktkontakt) till behandling. (2014 avser jan-dec; 2015 avser maj 2014-april 2015) 23

Prostatacancer (högrisk) Målet är att tiden från misstänkt prostatacancer (utfärdandet av remiss) till behandling remissankomst till behandlingsbeslut ska understiga 60 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det är anmärkningsvärt att ingen patient i Skåne omhändertogs inom målnivån under 12 månadsperioden maj 2014 till april 2015. Tjock- och ändtarmscancer Målet är att utredningstiden från remissankomst på specialistklinik till behandling ska ske inom 28 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det är variation, i vissa fall mycket stor, avseende måluppfyllelse mellan sjukhus, se figur 24. 100% 80% 60% 40% 2014 2015 20% 0% KRYH SUND SUS Figur 24. Utredningstid från remissankomst på specialistklinik till behandling. (2014 avser jan-dec; 2015 avser maj 2014-april 2015) Cancer i urinblåsan Målet är att utredningstiden från misstänkt cancer (utfärdandet av remiss) till behandling ska ske inom 28 dagar för minst 80 procent av patienterna Målet nås inte och det är variation, i vissa fall mycket stor, avseende måluppfyllelse mellan sjukhus, se figur 25. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KRYH SUND SUS 2014 2015 24

Figur 25. Utredningstid från misstänkt cancer (utfärdandet av remiss) till behandling. (2014 avser jandec; 2015 avser maj 2014-april 2015) Psykisk ohälsa Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska vara hög Självmordsfrekvensen ska minska, nollvision vad gäller självmord ska råda För Samordnade individuella planerna (SIP) visar perioden januari-augusti en ökning i öppenvården med 32 procent och därmed nås målet som är en ökning med 10 procent. Arbete kvarstår att öka antalet SIP i slutenvården. Förskrivning av pregabalin ska minska. Målet är att volymen inte ska öka jämfört med föregående år. Resultat för hela Skåne är en ökning med 3,5 procent. Den största ökningen sker hos privata förskrivare. Målet om suicidpreventivt återbesök inom 8 dagar efter heldygnsvård når nästan målnivån som är 55 procent. Utbildningsinsatser inom området suicidprevention pågår i Region Skånes egenregi, se figur 26. Indikatorer Målnivå Utfall 2015 Förskrivning av pregabalin (Lyrica) oförändrat +3,5% Samordnad individuell plan för patienter med psykisk sjukdom >10% ökning 32% Suicidprevention - återbesök inom 8 dagar >55% 53% Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar >95% 83% Tillgänglighet till vuxenpsykiatri (andel väntande < 30 dagar) >60% 47% Figur 26. Utfall jan-aug 2015 Diabetessjukvård Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Alla sjukhusenheter har goda resultat även om flera av måltalen inte uppnås. Ett fortsatt arbete krävs framförallt med att identifiera patienter med högst risk för komplikationer så att behandlingen kan intensifieras och att dessa kan motiveras att förändra ogynnsamma levnadsvanor. Detta gäller såväl ögonbottenundersökningar som fotundersökningar. Täckningsgraden i kvalitetsregistret har nu även inom primärvården kommit upp på en god nivå och man kan se att så gott som samtliga patienter erhåller fullgod uppföljning med årskontroller mm. På vårdcentralerna behöver man nu analysera sina resultat och även där fokusera på patienter med högst risk för komplikationer. Tyvärr ses ett påtagligt sämre resultat av detta arbete på vissa vårdcentraler, framförallt belägna i socioekonomiskt utsatta områden. 25

Procent Hjärtsjukvård Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska kontinuerligt förbättras såväl i det akuta skedet som under efterförloppet för att genom olika insatser förhindra återinsjuknande Tillgängligheten till hjärtsjukvård ska förbättras med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi (redovisas i årsredovisning) Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska jämfört med 2014 Hjärtinfarktvårdens kvalitet följs via nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Region Skånes resultat är för flertalet indikatorer något bättre än rikets även om målnivåerna inte nås fullt ut för flera indikatorer, se figur 27. 120 100 80 60 40 20 Skåne Riket Mål Region Skåne 0 Figur 27. Hjärtinfarktvården i RegionSkåne jämfört med riket maj 2014-april 2015 De skånska sjukhusens resultat jämförs via ett sammanvägt index som visar på betydande skillnader mellan sjukhusen, se figur 28. 7 6 5 4 3 2 1 0 Kristianstad Lund Trelleborg Malmö Ystad Helsingborg Ängelholm Hässleholm Region Skåne Figur 28. Index för hjärtinfarktvården i Region Skåne maj 2014-april 2015. Maximalt möjliga poäng = 9. 26

Syftet med hjärtsviktsmottagningarna inom primärvården är att förbättra omhändertagandet av hjärtsviktspatienter. Det finns en geografiskt jämn fördelning av mottagningarna. Etableringen av nya mottagningar har inte ökat under jan-aug 2015, i förhållande till samma period 2014 men det är en ökning av antal besök. Nervsystemets sjukdomar Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE De två enskilda åtgärder i akutskedet av en stroke som har störst betydelse för överlevnad, livskvalitet och återvunnen funktion är att rätt patienter snabbt får propplösande behandling (trombolys och/eller trombectomi) samt att alla direkt får tillgång till det samlade teamets insatser på en strokeavdelning. Glädjande nog kan konstateras att Skåne i nationell jämförelse ligger högt vad gäller andel patienter som erhåller trombolys och att alla enheter utom två (Ängelholm och Malmö) i princip klarar det uppsatta målet för detta. Däremot klarar enbart en skånsk enhet (Trelleborg) det nationella målet för andel patienter som direkt vårdas på strokeenhet. Det har till och med skett ytterligare försämring på några enheter det gångna året, vilket innebär ett sämre resultat och längre vårdtider, när patienter inte direkt vårdas på rätt avdelning, se figur 29. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kryh HS Sund SUS 2014 2015 Figur 29. Andel patienter med stroke som direkt får vård på strokeavdelning eller IVA Tandvård En god tandvård förbättrar livskvaliteten Barn och ungdomstandvård Under 2013 infördes nytt ersättningsystem och avtal i enlighet med Lov (Lagen om Valfrihetssystem) inom den allmänna barn- och ungdomstandvården. Ersättningen utgår i form av en kapitation som grundar sig på antal listade barn per ackrediterad tandläkare. Kapitationen utfaller i tolftedelar och vägs till 20 procent av CNI (socioekonomiskt index). Folktandvården har ansvar för barn- och ungdomar som inte listar sig hos någon tandläkare, ett så kallat sistahandsansvar samt ansvar för kollektivt riktade insatser. 27

Ortodonti och övrig specialiserad barn- och ungdomstandvård Ortodontin (tandreglering) är sedan 2002 konkurrensutsatt. Urvalsfunktionen är upphandlad enligt LOU och utförs helt i privat regi. Funktionen innebär att ur ett prioriteringsindex erbjuda barn och ungdomar tandvård inom specialist- respektive allmänortodonti. Patienten väljer ackrediterad specialist. Allmänortodontin utförs inom den allmänna barn- och ungdomstandvården. Den specialiserade ortodontin tillsammans med övriga specialistgrenar inom barn- och ungdomstandvård omfattas sedan den 1:e mars 2014 av LOV (Lagen om Valfrihetssystem). Ersättningen är åtgärdsbaserad inom de olika specialistområdena. Tandvård enligt Tandvårdsreform 1999 Uppsökande tandvård munhälsobedömning och utbildning är upphandlad enlig LOU och utförs helt i privat regi. För berättigade utförs nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. För patienten gäller valfrihet. Den leverantör som upphandlats, enligt LOU, för den uppsökande tandvården ska kunna erbjuda behandling inom nödvändig tandvård. From 2013 utökades tandvårdsreformen att även omfatta vissa grupper med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Denna reform har ännu inte resulterat i någon högre produktion. Under sista kvartalet genomförs riktade informationskampanjer 28

Vårdproduktion Somatisk specialistvård inkl Vårdval Vårdproduktion Övergripande Slutenvårdsutfall Nedanstående tabeller visar utfall för somatisk slutenvård finansierad av Region Skåne avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-augusti. Palliativ vård har brutits ut från specialiserad sjukhusvård och särredovisas med underdelning på avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ sjukhusvård längre fram i denna rapport. Vårdtillfällen (avslutade) Anslutningsform År 2014 År 2015 Vårdtillfällen diff Somatisk vård, egen regi (Drg) 107 951 102 467-5,1% Somatisk vård, annan regi 2 102 2 259 7,5% Vårdtillfällen totalt 110 053 104 726-4,8% Vårddagar (under uppf period) Anslutningsform År 2014 År 2015 Vårddagar diff Somatisk vård, egen regi (Drg) 503 147 478 566-4,9% Somatisk vård, annan regi 9 898 10 482 5,9% Vårddagar totalt 513 045 489 048-4,7% Samtliga sjukvårdsförvaltningar, i egen regi, har under uppföljningsperioden påtagligt minskat såväl antalet avslutade vårdtillfällen som antalet producerade vårddagar jämfört med samma period 2014. Skånes Universitetssjukvård står för cirka hälften av den totala slutenvårdsproduktionen och för de största minskningarna. Öppenvårdsutfall Nedanstående tabell visar utfall för besök finansierad av Region Skåne per anslutningsform, gjorda av skåningar inom specialiserad somatisk öppenvård (d v s ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. Besök År 2014 År 2015 Förändring % Anslutningsform Läkarbesök Övriga besök 2014 Summa Läkarbesök Övriga besök 2015 Summa Läkarbesök Övriga besök Summa Som vård, egen regi (Drg) 713 200 465 087 1 178 287 674 332 424 660 1 098 992-5,4% -8,7% -6,7% Som vård, annan regi enligt lag 144 574 27 144 601 129 793 8 129 801-10,2% -10,2% Som vård, annan regi LOU 94 981 30 712 125 693 79 015 27 171 106 186-16,8% -11,5% -15,5% Som vård, egen/annan regi VV Gråstarr 16 178 2 454 18 632 18 826 2 696 21 522 16,4% 9,9% 15,5% Som vård, egen/annan regi VV Hudsjukvård 21 001 14 722 35 723 58 302 34 269 92 571 Som vård, egen/annan regi VV Ögonsjukvård 26 051 17 695 43 746 67 049 46 994 114 043 Som vård, annan regi VV ÖNH 25 186 25 186 24 109 24 109-4,3% -4,3% Totalt 1 015 985 555 883 1 571 868 1 027 317 559 907 1 587 224 1,1% 0,7% 1,0% 29

Antalet besök inom somatisk specialiserad vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juli ökat med 1 procent jämfört med samma period 2014. Vårdvolymer för vårdval Hudsjukvård och Ögonsjukvård har funnits redovisade under hela uppföljningsperioden år 2015 men inte år 2014. Den till synes stora minskningen av besöksvolymer gällande verksamhet i egen regi exklusive vårdval (6,7 procent i tabell ovan) uppvägs av en ökning inom vårdvalsverksamheterna. När det gäller lag- och LOU-reglerad vård i annan regi har ca 236 000 öppenvårdsbesök producerats. Vårdproduktionen har minskat med ca 34 000 besök (13 procent) jämfört med samma period ifjol. Minskningar sker inom specialitetsområdena hudsjukvård, kardiologi, obstetrik/gynekologi, ögonsjukvård, reumatologi samt ortopedi och är inom vissa specialiteter planerade utifrån beslut tagna år 2014. En större ökning kan ses år 2015 för utförda skopier. Minskningar inom lag- och LOU-reglerad vård beror även på att avtal inom specialiteterna hud- och ögonsjukvård upphört till följd av vårdvalsinförande under år 2014. Avtal inom specialiteten obstetrik och gynekologi har upphört på grund av att gynekologisk vård införts som tilläggsackrediterad verksamhet inom Hälsoval Skåne under år 2014. Den minskade produktionen uppvägs till en del av övergång till vårdvals-/hälsovalsverksamhet. Slutligen har två avtal inom specialiteterna neurologi och reumatologi upphört. Produktionsutfall inom vårdval Grå starr, Ögon- och Hudsjukvård redovisas separat längre fram i rapporten. Antal behandlade unika patienter Nedanstående tabell visar antalet unika patienter med Skåne-hemvist i såväl egen som annan regi. Redovisningen är uppdelad på öppenvård och slutenvård samt totalt i en delårsjämförelse (januariaugusti). Besök per verksamhetsområde Unika patienter ÖV 14 Unika patienter ÖV 15 Diff ÖV Unika patienter SV 14 Unika patienter SV 15 Det totala antalet patienter har ökat med 2,6 procent inom somatisk vård. När det gäller förhållandet mellan sluten och öppen vård har antalet slutenvårdspatienter minskat medan antalet öppenvårdspatienterna har ökat. Diff SV Unika Unika patienter patienter TOT 14 TOT 15 Diff TOT Somatisk vård 416 611 428 327 2,8% 79 034 75 705-4,2% 430 043 441 049 2,6% 30

Vårdval specialiserad somatik (Öron, Hud, Grå starr) Grå Starr Utfall Föreg år Innev År Diff % Antal kataraktoperationer 10 754 11 150 3,7% varav vårdval 9 176 11 086 20,8% Antal individer 7 762 8 095 4,3% Antalet Grå Starr operationer fortsätter att öka även om ökningstakten har planat ut. Antalet ackrediterade enheter var i augusti 2015 19 stycken varav 14 drivs i privat regi vilket är en ökning med 1 ny aktör sedan börjat av året. 2014 2015 Förändring ÖGON exkl Grå Starr op Läk Övg Totalt Läk Övg Totalt Läk Övg Totalt Egen regi 32 174 17 074 49 248 12 221 2 090 14 311-62% -88% -71% Enligt LOU, LOL 32 029 4 288 36 317 13 128 755 13 883-59% 0% -62% Vårdval Ögonsjukvård 24 937 15 688 40 625 63 696 38 700 102 396 155% 147% 152% 89 140 37 050 126 190 89 045 41 545 130 590 0% 12% 3% Vårdvalet för övrig ögonsjukvård infördes den 1:e april 2014 och i samband med det överflyttades en del av verksamheten till vårdvalet. Från starten fanns det 4 ackrediterade enheter drivna i egen regi och endast 2 privata vilka per augusti uppgår till 8 stycken. Totalt sett är antalet läkarbesök på samma nivå i år jämfört med föregående år medan övriga vårdgivarkategorier har ökat. 2014 2015 Förändring Hud sjukvård Läk Övg Totalt Läk Övg Totalt Läk Övg Totalt Egen regi 20 897 17 408 38 305 4 865 1 089 5 954-77% -94% -84% Enligt LOU, LOL 13 430 13 430 11 144 11 144-17% 0% -17% Vårdavtal LOU 7 018 7 309 14 327 1 231 5 368 6 599-82% -27% -54% Vårdval Hudsjukvård 16 628 12 949 29 577 50 912 31 886 82 798 206% 146% 180% 57 973 37 666 95 639 68 152 38 343 106 495 18% 2% 11% Vårdvalet för Hud sjukvård infördes den 1:e april 2014 och i samband med det överflyttades en del av verksamheten till vårdvalet. Från starten fanns det 3 ackrediterade enheter drivna i egen regi och endast 3 privata vilka per augusti uppgår till 8 stycken. Antalet läkarbesök har ökat betydligt vilket tyder på att tillgängligheten har förbättrats. Övriga vårdgivarkategorier ökar också men endast marginellt. 31