Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting. Örebro 2 september 2005



Relevanta dokument
Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

disposition vatten som livsmedel internationellt perspektiv nationellt perspektiv den nya toxikologin klassificering

Förslag till remissvar på Naturvårdsverkets rapport Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Plan för läkemedel och miljö

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

SLL:s nya databas för

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Sammanställning av läkemedelsprovtagningar

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Reduktion av läkemedelsrester

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Så används miljöklassificeringen vid rekommendation av läkemedel

Läkemedel & miljö i ett landstingsperspektiv. Thomas Lindqvist Apotekare Enheten för kunskapsstöd Region Uppsala

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Läkemedelsbehandling och amning

Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:

Äldre och läkemedel LATHUND

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Grundrapport AMM 12/11. Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr

46 pharma industry nr 4-15

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutstöd

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Läkemedelskommittén 1 5

10 år med miljöklassificering av läkemedel på Fass.se Dialogmöte 7:e november i Stockholm 7 november Åke Wennmalm, SustainPharma

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

KONKURRENSVERKETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR LÄKEMEDEL

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Minskad läkemedelsanvändning En nödvändig men omöjlig åtgärd?

Marginell påverkan av LFN-beslut om syrahämmare

Läkemedel och miljö. Emma Olsson leg. apotekare Läkemedelsrådet & Läkemedelsenheten

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Yttrande över Läkemedelspaketet förslag till ny läkemedelslagstiftning från Kommissionen

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Säkerhetsdatablad enligt rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Omvärldsbevakning läkemedel 2017

Uppdatering av den nationella miljöbedömningen. Vad är ett grönt läkemedel? eller. Mer info på:

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Cover Page. The handle holds various files of this Leiden University dissertation.

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Läkemedelsrester i dricksvattnet - ett osynligt hot

1. NAMNET PÅ ÄMNET/BLANDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

LÄKEMEDEL OCH MILJÖ Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg

Hoten mot dricksvattnet

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

SÄKERHETSDATABLAD PAINTY VÄGG- OCH TAKFÄRG BASIC

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Amning och läkemedel. Lisa Valfridsson, Apotekare Läkemedelsenheten Region Halland

Insatser för att nå etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt

Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

1. Identifikation av substansen/blandningen och av företagets åtaganden.

SÄKERHETSDATABLAD ILVES HUSFÄRG

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Uppmärksamma LÄKEMEDEL & MILJÖ!

Frågor och svar om NT-rådet

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2013 rekommenderade läkemedel i SLL

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

SÄKERHETSDATABLAD enligt Förordning (EG) nr 1907/2006

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Norrön Utegrund SÄKERHETSDATABLAD

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar

SÄKERHETSDATABLAD GRUND I H2O

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk Rapport 2010:1

Läkemedel - trender och utmaningar

Transkript:

Läkemedelsnivåer i vatten och miljöklassificering av läkemedel i Stockholms läns landsting Örebro 2 september 2005

läkemedel och miljö Varför bekymra sig om detta? Läkemedel primärt designade för att påverka levande organismer Kemikalier sprids globalt via vatten (och luft) Läkemedel oftast svårnedbrytbara och ofta bioackumulerande Effekten av livslång exposition för mkt låga doser svårbedömd Idag inga möjligheter att rena dricksvatten från läkemedel Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen Med hänvisning till försiktighetsprincipen kan åtgärder vidtas om det finns skäl att misstänka att en produkt eller ett produktionssätt medför oacceptabla effekter för människors, djurs och växters hälsa eller för miljön, även om det saknas slutgiltiga vetenskapliga bevis för sådana effekter.

Brommaverket (Åkeshov) Utsläpp: Skeppsholmen Volym: 1.4 m 3 /s Käppalaverket Utsläpp: Lidingös ö. udde Volym: 1.6 m 3 /s Henriksdals reningsverk Utsläpp: Fjäderholmarna Volym: 2.8 m 3 /s Himmerfjärdsverket Utsläpp: Himmerfjärden Volym 1.1 m 3 /s

Läkemedel: eliminering i Stockholms reningsverk (ng/l) Läkemedel Bromma in Bromma ut Henriksdal in Henriksdal ut Estron 32 0.3 45 0.6 Estradiol 11 n.d 8 n.d Etinylestradiol 0.4 0.6 0.5 0.4 Enalapril 51 <1 49 <1 Paracetamol 28000 140 10000 190 Erytromycin 1000 230 820 260 Naproxen 2000 910 1900 440

Läkemedel: eliminering i Stockholms reningsverk (ng/l) Läkemedel Bromma in Bromma ut Henriksdal in Henriksdal ut Furosemid 1400 1600 1400 1500 Metoprolol 570 720 220 580 Ketoprofen 950 260 740 260 Ibuprofen 2800 69 2700 13 Atenolol 1200 1400 830 1200 Oxazepam 210 430 260 530 Hydroklortiazid 640 940 680 880 Ciprofloxacin 65 120 78 72 Trimetoprim 83 240 40 170

Läkemedel i Stockholms ytvatten (ng/l) Läkemedel Furosemid Metoprolol Ketoprofen Ibuprofen Atenolol Oxazepam Hydroklortiazid Ciprofloxacin Trimetoprim Halvkaksundet 24 15 5 3 13 7 13 6 3 Oxdjupet 0 9 6 5 9 7 2 2 2

Görväln Lovön Norsborg

Läkemedel i Stockholms dricksvatten (ng/l) <0.1 0.1 <0.1 0.6 0.2 0.2 Trimetoprim 0.1 0.2 0.1 0.7 0.3 0.2 Propoxyfen 0.8 1.4 1.5 1.2 1.7 1.3 Oxazepam 0.6 0.3 0.4 0.9 0.8 0.9 Naproxen 0.3 0.8 0.8 1.0 1.0 1.0 Metoprolol 0.4 <0.3 <0.3 <0.3 0.7 <0.3 Etinylestradiol <0.1 0.3 <0.1 1.1 0.4 0.1 Citalopram Görväln renvatten Lovön renvatten Norsborg renvatten Görväln råvatten Lovön råvatten Norsborg råvatten Generiskt namn

toxikologi förr och nu (efter John Peterson Myers, PhD) förr nu Låga doser slår ut känsliga differentierings- och utvecklingsmekanismer Höga doser överskrider kapaciteten för detoxifiering och andra försvarsmekanismer Många endpoints: immundefekter, neuro- logiska, kognitiva, beteendemässiga och och reproduktiva störningar, kroniska sjukdomar Fokus på vuxna individer Omedelbar orsak-verkan Misstänkta ämnen undersöks ett i taget Fokus på traditionella endpoints som mutagenes, carcinogenes och celldöd Perioder av snabb tillväxt och utveckling de mest känsliga för exposition Lång latenstid vanlig, störning under fosterlivet kan ge symtom efter decennier Expositionen multifaktoriell. Kan ge effekter vid mycket lägre koncentrationer än de som erfordras vid exposition för enstaka substanser

Läkemedelskonsumtionen ökar global befolkningsökning enl. FN 1 miljard/decennium x nuvarande årlig ökning av läkemedelskonsumtion 3 % = trefaldigt ökad läkemedelskonsumtion om 25 år men... mängden vatten på jorden om 25 år = mängden vatten på jorden idag 2005 = 2030 =

mål och väg Långsiktigt mål: Skydda dricksvatten från förorening med främmande ämnen Vägledande princip: Ingen patient skall behöva avstå från bästa möjliga läkemedelsbehandling

läkemedel och miljö Ur landstingets läkemedelsstrategi, antagen av Landstingsstyrelsen 2003-05-20: Landstinget skall verka för att miljöriskbedömning görs av alla läkemedel som upphandlas och att denna används som grund för ett enkelt klassificeringssystem för läkemedel.

Klassificering som bygger på: Persistens Bioackumulation Toxicitet samt uppgift om DDD (definierade dygnsdoser i Stockholms läns landsting)

Persistens - bryts det lätt ned i naturen? dag 1 dag 2 dag 3

Bioackumulation - lagras det upp i levande varelser? dag 1 dag 2 dag 3

Toxicitet - hur giftigt är det? dag 1 dag 2 dag 3

Lättnedbrytbart Svårnedbrytbart Lagras inte upp Lagras upp Inte giftigt Lite giftigt Ganska giftigt Mycket giftigt 0 poäng 3 poäng 0 poäng 3 poäng 0 poäng 1 poäng 2 poäng 3 poäng 3 0 +1 4

den svenska modellen Läkemedelsindustriföreningen Läkemedelsverket Apoteket AB Sveriges Kommuner och Landsting Stockholms läns landsting

den svenska modellen Operativ i upphandling från 2005-06-30 Successivt införande i www.fass.se SSRI och PPI införs 2005-10-03 Baseras på risk- och farovärdering Presenteras i tre nivåer, anpassade för: patienter förskrivare specialister (läkemedelskommittéer m.m.)

patientinformation Användning av läkemedlet har bedömts medföra försumbar/låg/medelhög/hög risk för miljöpåverkan

förskrivarinformation I. Risk anges som i patientinfo f II. Farlighet anges i PBT-termer a. Nedbrytning (persistens): b. Bioackumulation: III. Uppfyllnad av EU-kriterier för PBT och/eller vpvb-klassificering

specialistinformation Förutom patient- och förskrivarinfo ges primärdata rörande: test på ekotoxicitet test på nedbrytbarhet (persistens) fördelningskoefficient (oktanol/vatten eller annan lämplig indikator på bioackumulation) tillämpade testmetoder (ex.vis OECD, FDA) information om utsöndring (som modersubstans eller metaboliter, och i vilka andelar) resultat av CMR(carcinogent, mutagent, reproduktionsstörande)-test och uppgift om hormonstörande potential farmakologisk aktivitet hos metaboliter totalt antal sålda kg API i Sverige (inkl. alla produkter med samma API) föreg. år datautvärdering avseende risk- och farlighetsbedömning beräkning av riskvärdering

SLLs handlingsplan Miljöpåverkan vägs in i LÄKSAKs rekommendationer (under 2006 används SLL-modellen, från 2007 ev. den svenska modellen ) Miljöpåverkan ges samma prioritet som kostnad i denna process (stor skillnad i miljöpåverkan går före liten skillnad i pris och v.v.) Vårdpersonal och förskrivare utbildas om läkemedels miljöpåverkan (utbildningspaket tas fram i samverkan Läkemedelsenheten/LSF Miljö) Information till patienter tas fram Kloka listans avsnitt om miljöeffekter av läkemedel uppdateras

6.1.Miljöaspekter Vid valet av preparat bör även risken för negativ miljöpåverkan beaktas. Läkemedel utsöndras vanligen med urinen. Eftersom många läkemedel har långsam nedbrytning i miljön kan rester av dem återfinnas i vattendrag och i grundvattnet. På sikt kan det genom förorening av dricksvattnet innebära en risk för folkhälsan. Landstinget har därför beslutat att alla läkemedel successivt ska miljöklassificeras. Miljöfarlighetsbedömningen görs av landstingets miljöavdelning och utförs enligt en modell som Stockholms läns landsting och Apoteket AB utarbetat i samråd med ekotoxikologisk expertis. Bedömningen baseras på data från läkemedelsföretagen. I bedömningen ges substansen ett värde från 0-9 (PBT-index). Klassificeringen kommer från och med hösten 2005 att succesivt ersättas av ett klassificeringssystem som framtagits i samarbete mellan LIF, LMV, Apoteket AB, SKL och SLL.. Vid jämförbar medicinsk effekt och säkerhet o bör det preparat rekommenderas som har fördelaktigaste sammanvägd kostnad och miljöpåverkan. Det innebär att vid ringa prisskillnad kan miljöpåverkan blir avgörande för rekommendationen och vice versa.. Hänsyn bör också tas till förväntad förskrivningsvolym - större förskrivning kan innebära högre risk för negativ miljöpåverkan. Om miljöinformation föreligger bör det anges i bedömningsformuläret för samtliga rekommenderade preparat.

SLLs handlingsplan Miljöpåverkan vägs in i LÄKSAKs rekommendationer (under 2006 används SLL-modellen, från 2007 ev. den svenska modellen ) Miljöpåverkan ges samma prioritet som kostnad i denna process (stor skillnad i miljöpåverkan går före liten skillnad i pris och v.v.) Vårdpersonal och förskrivare utbildas om läkemedels miljöpåverkan (utbildningspaket tas fram i samverkan Läkemedelsenheten/LSF Miljö) Information till patienter tas fram Kloka listans avsnitt om miljöeffekter av läkemedel uppdateras