Rapport för Amiralsstadens idéverkstad dec 2016 maj 2017 1
INNEHÅLL sid Syfte och sammanhang 3 Amiralsstaden 4 Idéverkstad Amiralsstaden 6 Plattformen 8 Arkitektteamens arbeten 10 Kritiska vänner 28 Lärdomar 30 Intressanta spår 32 Sammanfattning 34 Amiralsstaden har tagits fram som en del av Malmö Innovationsarena. Malmö Innovationsarena är ett stadsutvecklingsprojekt med fokus på att skapa innovationer som snabbt, hållbart och kostnadseffektivt kan bidra till fler hållbara bostäder och mer hållbara bostadsområden. Malmö Innovationsarena finansieras av Malmö stad, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Vinnova. 2
Syfte och sammanhang Syftet med detta dokument är att sammanfatta idéer, synpunkter och förslag som kommit fram under Idéverkstad Amiralsstaden. Dokumentet ska användas som underlag för den fortsatta utvecklingen av Amiralsstaden. Idéerna som kommit fram i arbetet ska ses som inspiration för det fortsatta arbetet. Det finns idag inga beslut om vilka som ska genomföras. Arbetet är en del av Malmö Innovationsarena, som är ett stadsutvecklingsprojekt med fokus på att testa och förverkliga innovationer som snabbt, hållbart och kostnadseffektivt kan öka antalet bostäder. Malmö Innovationsarena finansieras av Malmö stad, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Vinnova. Ersättning till arkitektteamen har kommit från Malmö Stad, MKB och Trianon Kontakt: Sophia Bescher, sophia.bescher@malmo.se Mer info om Amiralsstaden och Idéverkstaden: malmo.se/amiralsstaden Dokument har tagits fram av Arbetsgruppen för Amiralsstaden: Sophia Bescher, Projektledare Amiralsstaden, Stadsbyggnadskontoret Marianne Dock, Senior advisor Amiralsstaden, Stadsbyggnadskontoret Sabina Dethorey, Arbetsmarknad och socialförvaltning Jennie Hügert, Miljöförvaltningen Lena Eriksson, Miljöförvaltningen Anders Svensson, Projektledare Idéverkstad Amiralsstaden, CaseLab AB Disorder, konsulter inom stadsutveckling Programledningen för Amiralsstaden: Christer Larsson, Stadsbyggnadskontoret, sammankallande Elisabeth Lundgren, Kulturförvaltningen Britt-Marie Petersson, Arbetsmarknad och socialförvaltning Carina Tempel, Serviceförvaltningen Kerstin Åkerwall, Miljöförvaltningen Agneta Sallhed Canneroth, Gatukontoret Håkan Thulin, Fastighetskontoret Pehr Andersson, Näringslivskontoret Bo Sundqvist, Fritidsförvaltningen Agneta Sjölund, Förskoleförvaltningen Helen Nyman, Grundskoleförvaltningen Terje Johansson/Gunnar Östenson, Malmö kommunala bostads AB, MKB Olof Andersson, Fastighets AB Trianon 3
AMIRALSSTADEN Amiralsstaden började som en undersökning 2011 för att omvandla Amiralsgatan från infartsled till stadsgata. Amiralsstaden har sedan dess gått från projekt om en gata, till en process som tar ett större geografiskt och socialt grepp om den framtida utvecklingen, men framförallt vill Amiralsstaden arbeta med nya medel och med nya aktörer och inte falla in i traditionella metoder i hur vi planerar och bygger staden. Ambitionen är att arbeta tillsammans i kunskapsallianser, det vill säga att ta tillvara olika erfarenheter och nå förbättring genom lyhördhet och gemensamma ansträngningar, gärna med överraskande och nya lösningar. Vad har vi inte sett i stadsutvecklingssammanhang tidigare? Frågan har valts att illustreras med en rosa flamingo något som inte är en självklarhet i Malmös miljöer. Amiralsstaden vill bidra med tilläggen som inte bara löser målen utan även får oss att le. Målen är enkla, men inte där med sagt att de är enkla att nå, och tre till antalen: Bidra till att fler malmöbor uppnår hållbar försörjning Bidra till ökad jämlikhet i hälsa hos malmöbor Bidra till hållbart vardagsliv för malmöborna De kommer följas upp av indikatorer och jämföras med en basnivå på fakta som visar nuläget. Tidshorisonten spänner över tjugo till trettio år. Amiralsstadens geografiska centrum finns i den kommande Rosengårds station, och följer Kommission för ett socialt hållbart Malmö intentioner, som menar att det behövs stadsutvecklingsprocesser som både kan bidra till att förbättra ojämlika förutsättningar lokalt, och på sikt även för hela Malmö. En viktig rekommendation från Malmökommissionen var just att akta sig för åtgärder som bara stöttar lokalt, eftersom det är svårt att få bestående resultat om man samtidigt inte tittar på helheten. Därför har det varit viktigt att knyta Amiralsstaden till Rosengårds station och det den bidrar med för ett betydligt större omland, samtidigt som processen ska erbjuda goda livsmiljöer för barn och vuxna i de kringliggande områdena Sofielund, Annelund, Östra Sorgenfri, Emilstorp och Rosengård. 4
Som framgår av illustrationen nedan finns det alltså ingen specifik geografisk avgränsning av Amiralsstaden och dess influensområde. Därför är det viktigt att påpeka att idéer och planeringar ska stöttas och koordineras av Amiralsstaden. Amiralsstaden ska vara mer samordnande än styrande och ska söka synergieffekter och kopplingar till det som redan pågår. Ambitionen är att bryta stuprören för att nå en hållbar stadsutveckling. Amiralsstadens arbete ska bidra till ökad samsyn, hälsa, närhet och tillit och se till att fler människor känner sig delaktiga i samhället. Fler ska ha ett arbete att gå till, barn ska gå ut skolan med godkända betyg, fler bostäder ska byggas och tillgången till mötesplatser ska öka. Visionen är att varje barn i Malmö ska kunna utvecklas till sin fulla potential och leva ett bra liv med god hälsa. Därför har Amiralsstaden initierats, och ska utvecklas i dialog och samarbete med fastighetsägare, näringsidkare, verksamheter, föreningar och malmöbor, barn och unga, som vill vara delaktiga i och påverka utvecklingen i området. För att Amiralsstadens ambitioner ska lyckas, att arbeta processinriktat med många aktörer, krävs tillit, transparens och god kommunikation. Det kommer bli en av processens stora utmaningar. Till stöd finns en förvaltningsövergripande programledning med direktörer och chefer som kan bidra med kompetens och förankring. 5
IDÉVERKSTAD AMIRALSSTADEN Idéverkstad är ett delprojekt inom Amiralsstaden. Tågtrafik börjar gå vid den nya Rosengård station i december 2018 och en ny fastighetsägare vill utveckla Rosengård centrum. För att se till att effekterna av dessa två satsningar bidrar till Amiralsstadens förväntningar har Idéverkstaden initierats, med fokus på just stationen och centrum. I ett första steg har boende, företag och föreningar i Rosengård fått möjlighet att beskriva vilka styrkor som finns idag och vad som kan förstärkas och förbättras. Det har tillsammans med de planprogram som redan tagits fram blivit ett underlag, en plattform, till de fyra arkitektteam som sedan har kommit med sina förslag. Syftet har varit att med hjälp av den lokala kunskapen och med utomståendes ögon få fram idéer på hur området kan utvecklas. Idéerna ska bearbetas vidare inom Amiralsstaden för att se vad som är möjligt att genomföra. Förväntningar av idéverkstaden: Konkreta förslag till sociala och fysiska investeringar Stärka pågående initiativ Underlag för detaljplan(er) kring station Rosengård Underlag för detaljplan för Rosengård centrum Starta arbetet med sådant som kan göras här och nu Ambitionen är att åstadkomma ett kraftfullt och innovativt underlag för att dels stödja de två satsningar som redan är på gång, dels få igång fler utvecklingsprocesser med sociala förtecken. 6
Bred och involverande process! Upplägget av Idéverkstaden är en variant på parallella uppdrag där arkitektteamens arbete kombineras med en bred och involverande process, som inkluderar såväl uppifrån- som nerifrånperspektiv genom att projektägare, medborgare och näringsidkare tillsammans utarbetar underlaget, plattformen, till arkitektteamen i gemensam dialog. MKB och Trianon) och de kritiska vännerna (Andreas Bergh, Anna Balkfors, Linus Älverbrandt och Per-Anders Hillgren, se deras synpunkter på sid 26) Arkitektteamen hade möjlighet att delta, men med det tydliga direktivet att ha en passiv roll och fokusera på att främst lyssna på vad de lokala förmågorna bidrog med. En balans mellan inifrån- och utifrånperspektiv skapas genom att arkitektteamen och de kritiska vännerna kommer utifrån, medan medborgare, näringsidkare, fastighetsägare har lokal förankring. Ambitionen med detta otraditionella upplägg är att skapa en helhetsbild med en stark koppling mellan fysiska och sociala lösningar. Många har deltagit! Under processen har fyra workshops med sammanlagt över 250 deltagare hållits. Utöver dessa fyra har tre workshops arrangerats av Disorder, konsulter anlitade av Amiralsstaden, specifikt för barn och unga i Rosengård. En ägde rum i Biblioteket, en i Tegelhuset och en i samband med Idéveckan. En Idévecka med drygt 1 200 besökare tog plats i Rosengårds centrum. Fyra arkitektteam med specialister inom planering, arkitektur, kultur, ekonomi och hållbarhet har kommit med förslag. Workshop Ett och Två i december hade som syfte att bilda den huvudsakliga plattformen för det fortsatta arbetet. Här möttes de lokala aktörerna (Malmö stad, 7
PLATTFORMEN Utifrån arbetet med Workshop ETT och TVÅ formulerades en plattform eller program för arkitektteamens arbete inom det utpekade området. Den bärande delen i plattformen var de tillgångar och de utvecklingsbehov i stadsdelen som togs fram av workshopsdeltagarna: Kvaliteter att värna och Kvaliteter att utveckla. En huvudfråga till arkitektteamen formulerades: Hur kan första etappen av Amiralsstaden; Rosengårds centrum och området kring Rosengård station, utvecklas så att: fler kommer i arbete utbildningsresultat och jämlikhet i hälsa bland malmöbor förbättras fler vill och kan flytta till nya bostäder i stadsdelen sociala, fysiska och mentala barriärer överbryggas Plattformen försågs därutöver med detaljerade frågeställningar kring delområdena Stationen, Amiralsgatan och Rosengårds centrum samt ett omfattande kunskapsunderlag i form av tidigare utredningar, planprogram, detaljplaner, mm. Kvaliteter att värna Synpunkterna kring kvaliteter sammanfattades i sex rubriker: Människorna: Det finns många människor på relativt liten yta, och ett stort flöde av människor, speciellt i Rosengård centrum. Området har en stor andel unga och en mångfald av nationaliteter och kulturer. Det finne en utbredd entreprenörsanda och lokala drivkrafter som bidrar till att mycket är på gång. Stort utbud av föreningar: Det finns ett starkt och engagerat föreningsliv, många nätverk, många bra idrottsföreningar med stort samhällsansvar. Det finns bra platser för idrott och friskvård. 8 Läget: Området ligger mitt i Malmö. Det är inte långt till den övriga staden och centrum, inklusive Inre Ringvägen, Sturup, och över sundet till Kastrup. Det finns bra kommunikationer med såväl buss, bil och cykel/gång. Grönytor: Det finns många gröna kvaliteter med stora uppväxta träd och stora som små parker. Tillgångar och Möjligheter: Rosengård centrum är en tillgång inte bara för de närboende utan för hela Malmö, tillsammans med det företagstäta stråket längs Norra Grängesbergsgatan kan dessa platser utvecklas och bidra till hela områdets förbättringar. Radhusen som planeras i Botildenborg banar väg för ytterligare förtätningar med fler olika sorters bostäder. Viktiga övriga tillgångar Bland alla tillgångar listades ett urval av viktiga verksamheter och platser för området: Rosengård centrum med sitt utbud av handel och bidrag till både folkliv, och mötesplats. Därutöver nämndes FC Rosengård, Drömmarnas Hus, Rosengårdsbadet, Biblioteket, Rosens röda matta, Bokalerna, Tegelhuset, Rosengårdsstråket, Zlatans leende, McDonalds (som skapar lokala jobb), Yallatrappan, Sporthallen, Ishallen, Falafelvagnen, Enskifteshagen, Vänskapsparken, Vårdcentralen, Polishuset, Folkets Hus, Rosengårds IP, Östra Kyrkogården. Kvaliteter att utveckla De kvaliteter som behövdes utvecklas sammanfattades under sju rubriker (se nästa sida) och utgjorde också de utgångspunkter som sedan arkitektteamens förslag blev bedömda efter.
Kvaliteter att utveckla Fler och bättre mötesplatser Det finns behov av trygga och jämställda mötesplatser. Rosengårds centrum behöver utvecklas i det avseendet, men även fler jämställda ute- och innemiljöer inklusive möjligheter till jämställd idrott behövs. Företeelser som behöver utvecklas är event- och festlokaler, kontor, föreningslokaler, handelsgata med varierat utbud, torg m.m. Överbrygga barriärer Mentala och sociala barriärer, som att ändra omvärldens bild av Rosengård, och minska skillnader mellan norra och södra Rosengård behöver förändras. Bättre kopplingar mellan olika delar av Rosengård på södra sidan, vilket i viss mån även gäller fysiska barriärer som Amiralsgatan, järnvägen och Inre Ringvägen. Lokala jobb Med sociala klausuler vid nybyggnation, utveckling av det lokala näringslivet, rådgivningscentrum för entreprenörer och innovationscenter kan arbetstillfällen öka. Lockande magnet Många önskar något som lockar och kan bli en mötesplats för besökare från när och fjärran. Fler bostäder Bostadsbeståndet bör kompletteras med större lägenheter, varierade upplåtelseformer och bostäder som ger möjlighet till bostadskarriär, helst till rimliga kostnader. Likvärdig skola Skolorna ska tillhöra stadens bästa och bidra till gemensam stolthet. Samarbetet mellan skola och föreningsliv kan stärkas. Satsa på kultur Större satsning på kultur önskas, till exempel utomhusscener, inomhusscener, black box, skulpturpark, och kanske en offentlig kulturinstitution. 9
ARKITEKTTEAMENS ARBETEN TEAMEN Fyra team bjöds efter en urvalsprocess in för att lämna förslag: Team JJW, Team Nyréns, Team Radar och ett team med arkitekt- och landskapsarkitektstudenter. De tre professionella teamen valdes ut för att de bäst uppfyllde kraven på bred kompetens, förståelse för uppgiften, erfarenhet från liknande uppdrag inklusive genomförandeekonomi och sociala frågor. En mix av team med lokalkännedom respektive utifrån-perspektiv eftersträvades. Studenterna bjöds in separat med ambitionen att få med de ungas syn på Amiralsstadens utmaningar. Arkitekterna arbetade i två faser utifrån den gemensamt framtagna Plattformen. Först tog teamen fram förslag och idéer för hela utredningsområdet till Idéveckan då en mellanavstämning gjordes. I en andra fas arbetade teamen vidare med att fördjupa sina förslag utifrån de breda synpunkter som kommit fram. Två team, JJW och Studenterna fick direktiv att fokusera på området kring stationen. Två team, Nyréns och Radar skulle fokusera på Rosengårds centrum. De slutliga förslagen lämnades in i början av april 2017. 10
IDÉVECKAN Under Idéveckan i februari visade teamen sina första idéer i en utställningslokal på Rosengårds centrum. Över tolvhundra besökare såg och kommenterade förslagen. Under Workshop TRE i lokalen berättade teamen om sina första tankar. En mängd synpunkter kom fram, från malmöbor, unga och gamla, men också från våra kritiska vänner, forskare och fritänkare. Synpunkter som arkitektteamen tog med sig inför sina slutförslag. De bästa idéerna Här presenteras de idéer från slutförslagen som är intressanta att fortsätta studera och utveckla utifrån Plattformens Kvaliteter att värna och Kvaliteter att utveckla. De idéer som har särskild bäring på dessa har framför allt lyfts fram. En mängd kloka inspel har under resan gjorts av deltagare på workshops, Idévecka, med mera, i görligaste mån är de också återgivna. Den följande sammanställningen ska inte ses som en heltäckande utvärdering av förslagen utan som en katalog över de mest utvecklingsbara idéerna. Teamens förslag i sin helhet kan laddas ned på malmo.se/amiralsstaden 11
TEAM JJW Deltagare: Susanne Renée Grunkin, landskapsarkitekt Syreen Louise Kim, kommunikation Camilla Hedegaard Møller, Phd-stipendiat ved Kunstakademiets Arkitektskoles Center for Byrumsforskning Birgitte Mazanti, Leder af Center for Boligsocial Udvikling René Kural, Centerleder for Kunstakademiets Arkitektskoles Center for Idræt og Arkitektur Håkan Samuelsson, J+S Projektutveckling Tilldelat fokus: Området kring Rosengårds station 12
TEAM JJW Fler och bättre mötesplatser Stationsläget och Amiralsgatan utnyttjas för nya mötesplatser utomhus och inomhus. En stor blandning av aktiviteter och funktioner ger bra förutsättningar får många olika människor att mötas. Överbrygga barriärer Byggnader med aktiviteter längs Amiralsgatan bidrar till att knyta samman staden. Förslaget att bygga över stationen är barriärbrytande, men svårt att genomföra. Ett internationellt besöksmål föreslås som kan locka nya grupper av besökare. Lokala jobb Genom en satsning på utbildning, kultur och verksamhetslokaler i Emilstorp förväntas fler lokala jobb skapas. Stationsläget utnyttjas för utbildning och arbetsplatser. Lockande magnet En Kulturverkstad med ett Konstmuseum för internationell och lokal kultur kan locka besökare från när och fjärran. Fler bostäder Bostäder längs Amiralsgatan med lokaler mot gatan och södervända gårdar med enstaka lokaler föreslås. Totalt 700-800 bostäder för området. Förslaget ger goda möjligheter att etablera olika upplåtelseformer. Likvärdig skola Stort krut har lagts på utbildning i ett Campus (yrkesgymnasium, högstadieskola, start up verksamhet m.m.). Satsa på kultur Kulturverkstad och konstmuseum kan om det finns intresse bidra positivt med inriktning på lokal förankring och medskapande i verkstadsform. 13
TEAM JJW Helhet Stor omsorg har lagts på att få ett genomgående grönt anslag där man försöker bevara så mycket som möjligt av den grönska som finns, framför allt de större träd som nu har många år på nacken. Längs gröna tvärkopplande stråk redovisas intressant och innovativ dagvattenhantering. Med ett årshjul redovisas hur platser kan vara aktiva och användas under olika årstider. Med tydliga ikoner har förväntade effekter illustrerats. Övre stationsplatsen mot norr och förbindelsen ned till Amiralsgatan Området kring Rosengårds station Stationsplatsen delas på ett föredömligt sätt in i två nivåer. En direkt i gatunivå som stärker de kommande planerna på att omvandla Amiralsgatan till en stadsgata, och en plats i nivån ovanför som bildar ett lugnare rum, där förutsättningarna för utomhusaktiviteter med koppling till den föreslagna Kulturverkstaden är goda då torget är vänt mot söder och har en rimlig skala. Även den nedre platsen kantas av verksamheter och aktiviteter som ger förutsättningar för liv och rörelse stora delar av dygnet och veckan. Idéer om ett Front Office kan bli navet för planering och samverkan under resterande utbyggnad av Amiralsstaden. En utmaning som kvarstår när ny bostadsbebyggelse kommer mellan Amiralsgatan och Cronmans väg, blir att få till en så kallad sömlös koppling mellan nytt och gammalt, så att inte nya mentala barriärer mellan nya och gamla boende byggs in. Framför allt uppskattas lösningen med de två torgen på olika nivåer 14
TEAM JJW Bygga över stationen En byggnad med verksamheter, kontor, service och studentboende föreslås över stationen. Fördelarna är att stationsläget utnyttjas ännu mer för olika funktioner, fler människor befolkar stationsområdet och gör det tryggt, fler arbetsplatser lokalt, bryggar över den barriär som järnvägen utgör. Nackdelarna är, förutom restriktioner för risker, buller och begränsade funktioner, att det är en kostsam lösning och som under byggtiden stör tågtrafiken. Schematisk bild av stationens överbyggnad Genomförande JJW lyfter fram behovet av nya sätt att organisera och finansiera utvecklingen i Amiralsstaden. Bland annat föreslås ett utvecklingsbolag, samägt av kommunen och privata intressen, en stadsrumsfond och en investeringsfond för att underlätta för små och nystartade företag att kunna satsa i Amiralsstaden. 15 JJW:s förslag på organisering och finansiering
TEAM NYRÉNS Nyréns arkitektkontor AB Sonia Andersson, arkitekt Anna Carlsson, arkitekt Åsa Samuelson, arkitekt Karin Book, Kulturgeograf, Malmö Högskola Tilldelat fokus: Rosengårds centrum Ny gränd i Rosengårds centrum med biblioteket till vänster och nya bostäder till höger Nytillskott bostäder: 346 000 kvm, cirka 3 500 lägenheter Nytillskott verksamheter: 111 000 kvm. Totalt cirka 457 000 kvm BTA 16
TEAM NYRÉNS Fler och bättre mötesplatser Området kring Rosengårds centrum har fått nya mötesplatser. Tillsammans med radhus som kan driva verksamhet mot gränden möjliggör det folkliv och ökad trygghet. Genom att låta centrum komma ned till gatan förbättras miljön vid busshållsplatserna. Överbrygga barriärer Amiralsgatan omvandlas till stadsgata och centrum redovisas nå ner till Amiralsgatan, både för att minska barriäreffekten och för att skapa tryggare busshållsplats och livaktigare gatustråk. Lokala jobb Centrum tillförs drygt 40 000 kvm verksamhetslokaler för service, handel och kontor, vilket kan skapa förutsättningar för nya lokala jobb. Lockande magnet Förslaget bygger på att ta till vara det som är utvecklingsbart i området (handel, hälsa, kultur och mat) och skapa intresse och dragkraft kring dessa fenomen. Fler bostäder Eftersom det finns ett överskott av parkeringsplatser på parkeringsdäcken norr om centrum har platsen utnyttjats för bostäder. Flera typer av bostäder föreslås i centrum vilket ger bra förutsättningar för en blandning av upplåtelseformer och ett varierat utbud för de boende. Likvärdig skola Tillskott av nya boende ger förutsättningar för en skola med elever med en mer blandad bakgrund. Ingen direkt satsning på utbildning redovisas. Satsa på kultur Biblioteket byggs ut och får en framträdande position vid Familjens plats vid Rosengårds Centrum. 17
TEAM NYRÉNS Team Nyréns lyfter vikten av att utgå från det som redan är bra, behovet att trygga stråk och torg och att få igång en omvandling av centrum så snart som möjligt. En ny gränd och två nya torg (där Familjens plats i söder utgör det ena) har förutsättningar att bli attraktiva mötes-platser, inte minst för kvinnor. Centrum öppnas upp såväl mot gränden som mot väster där inlastningen ligger idag, vilket gör centrum mer tillgängligt och aktivt som mötesplats. De nya torgen och gränden blir också en tydlig och livfull koppling mellan de norra och södra delarna. Kontakten ner till Amiralsgatan och busshållsplatserna förstärks genom att centrumbyggnaden sträcker sig ner till gatan. Något som blir viktigt inte minst inför Amiralsgatans ombyggnad till stadsgata. Inför den omvandlingen redovisas tre olika lösningar för hur framtidens trafiksystem ska lösas. Samtliga korsningar i plan Ramperna behålls Bara korsning väster om centrum i plan 18
TEAM NYRÉNS Småskalig bebyggels längs Rosengårdsrundan ger en ny skala, nya bostadstyper och tryggare miljö Den redovisade Rosengårdsrundan och den Gröna loopen är bra idéer som kan utvecklas till viktiga stråk och binda ihop stadsdelen med omgivande stadsdelar. Den Gröna loopen kan bland annat kopplas till Botildenborg. Förtätning med småskaliga radhus längs Rosengårdsrundan erbjuder annan boendeform än den dominerande, och kan bidra till att trygga stråket och ändå inte inverka negativt på de bostäder som finns på platsen. Överlag visar anslaget på att anpassas utifrån en mänsklig skala, med nya karaktärer och bostadstyper, och inte minst med nya framsidor mot stråk och gator. 19
TEAM RADAR Radar arkitektur och planering: Oskar Götestam, arkitekt Joakim Forsemalm, arkitekt Johanna Alveros, arkitekt Paul Göransson, Urbanivation Ulf Silbersky, Platspilot Tilldelat fokus: Rosengårds centrum Förslaget bygger på en mycket stor förtätning enligt FN:s UN Habitat på totalt 3500 nya bostäder. Bara inom centrumområdet redovisas: Bostäder 550st á 100 kvm Kontor 1200 arbetsplatser Skola 500 elever Förskola 80 barn Äldreboende 60 boende 20
TEAM RADAR Fler och bättre mötesplatser Den stora förtätningen ger fler bostäder, fler möjliga mötesplatser med ökade flöden av människor som skapar underlag för handel och service. Gröna platser behålls och utvecklas. Överbrygga barriärer Den stora förtätningen enligt UN habitats principer minskar avstånd och sociala barriärer. Gångbroar ersätts med ramper och alla rörelser sker i samma plan. Lokala jobb Rikligt med nya arbetsplatser och affärer gynnar arbetstillfällen. Lockande magnet Externet kan det stora utbudet innebära nya magneter. Internt föreslås mer privata innergårdar för att de ska bli mer använda. Fler bostäder Team Radar föreslår en kraftig förtätning med bland annat bostäder. Förslaget innehåller cirka 3 500 nya bostäder, varav 550 i centrum. Enligt UN Habitat bör tätheten vara mellan 15 000 och 45 000 invånare per kvadratkilometer. Idag har Rosengård cirka 9 300 inv per kvkm. Med den föreslagna förtätningen blir antalet inv per kvkm cirka 12 300 Möjligheten att förtäta genom att bygga till gavlar och skapa större lägenheter föreslås också. Likvärdig skola Förskola på centrums tak och skola för 500 elever föreslås på Amiralsplatsen Satsa på kultur Genom att bjuda in boende och verksamma i utvecklingsarbetet bygger man på lokal kultur. Mycket pågår redan. 21
TEAM RADAR Team Radar föreslår en kraftig påbyggnad av området och centrum med handel, service, äldreboende bostäder och utbildningslokaler enligt FN:s förtätningsprinciper. I centrum ger det fler bostäder, fler mötesplatser med ökade flöden av människor som skapar underlag för handel och service, ett helt nytt ansikte för centrum och möjligheter att skapa goda utbildningsmöjligheter och lokala jobb. Dock råder osäkerhet om de föreslagna fysiska lösningarna är ekonomiskt och tekniskt genomförbara. Mycket av vistelseytan är förlagd på tak, vilket kan upplevas mer privat och bidra till mindre folkliv och mindre till att överbrygga barriärer. Förtätning enligt UN Habitat fem mål: 1. Tillräckligt utrymme för gator och ett effektivt gatunät: Gatunätet ska täcka åtminstone 30 % av marken och åtminstone 18 km gatulängd per kvadratkilometer. 2. Hög täthet: minst 15 000 invånare per kvadratkilometer och max 45 000. 3. Funktionsblandning: åtminstone 40 % av golvytan i varje stadsdel ska vara till för verksamheter. 4. Social blandning: tillgång på bostäder i olika prisklasser och upplåtelseformer för att husera människor med olika inkomster; 20-50 % av den totala boendeytan ska vara reserverade för hyresrätter och varje upplåtelseform ska inte omfatta mer än 50 % av det totala beståndet. 5. Begränsad markanvändningsspecialisering: mindre än 10 % av marken i alla stadsdelar. Detta för att begränsa monofunktionella kvarter och stadsdelar. Principerna och de tillhörande mätetalen syftar till att intressenter inom stadsutveckling ska kunna göra en bedömning av hur hållbara deras städer och stadsdelar är. Det är också ett effektivt sätt att utvärdera nya planer och förtätningsprojekt 22 Framför allt platsen söder om Centrum har stora möjligheter att genomföras på ett förtjänstfullt sätt
TEAM RADAR Den södervända trappan mot von Rosens väg kan bli en ny och attraktiv mötesplats som också gör centrum mer tillgängligt från söder. En ny byggnad som ersätter södra delen av parkeringsdäcket kan bli attraktiv för handel, service och bostäder och öppna upp centrum mot omgivningarna. Möjligheten att förtäta genom att bygga till gavlar och skapa större lägenheter är en god idé som gärna kan prövas. Ny trappa/torg från centrum ned till von Rosens väg Genomförande Den kraftiga tillbyggnaden kräver också ny service med bland annat nya förskolor och skolor vars gårdar till stora delar måste läggas på tak för att få tillräckliga gårdsytor. Team Radar föreslår att byggrätter inledningsvis säljs för en krona för att få igång förtätningen och möjliggöra för mindre och nya aktörer att komma in. 23
TEAM STUDENTER Studenter Lunds Universitet: Martin Ellmark Sara Gråhed Maja Linse Morgan Patterson Felix Ruder Sara Sundestrand von Weissenberg Studenter SLU: Hanna Reini Hannah Wright Tilldelat fokus: stationsområdet och Amiralsgatan Stationsområdet: 560-940 nya bostäder Amiralsgatan: 470-795 bostäder Centrum: 430-725 bostäder Totalt: 1 460-2 460 bostäder Förslaget är framtaget som en del av masterkursen Advanced Architectural Design på Arkitektskolan Lund i samarbete med studenter från SLU Alnarp. Handledare: Christer Malmström, arkitekt och skolchef Arkitektskolan Lund Alex van de Beld, arkitekt och lärare Arkitektskolan Lund 24
TEAM STUDENTER Fler och bättre mötesplatser Grönsakstorg söder om stationen är ett av många förslag på nya platser. En solig (breddad!) plats mellan centrum och Tegelhuset med en rymlig trappa ned mot von Rosens väg i söderläge kan bli en attraktiv mötesplats. Överbrygga barriärer Studentteamet visar på möjligheten att förtäta längs Amiralsgatan väster och öster om kontinentalbanan vilket är positivt för att knyta samman de olika stadsdelarna. Lokala jobb Stationsläget utnyttjas för kultur, utbildning och arbetsplatser, detta kan bidra till att skapa lokala jobb. Lockande magnet Vid Stationsområdet etableras nya lokaler för universitet och andra lärosäten, samlade runt ett utbildningstorg. Kultursatsningen vid Rosengårdsstråket kan bli en bra och tillgänglig magnet. Fler bostäder Studentteamet pekar på att Amiralsstaden behöver kompletteras med fler mindre och fler riktigt stora lägenheter. Därtill vore det önskvärt med fler bostadsrätter och äganderätter samt plats för mer handel och service. Likvärdig skola Stationsläget utnyttjas för utbildning och arbetsplatser. Runt om i stadsdelen visas på nya förskolor. Satsa på kultur Kulturbyggnaderna är koncentrerade till stationsområdet men satsningen finns också med i centrum där biblioteket får ny fasad och tillbyggnad. 25
TEAM STUDENTER Amiralsgatan redovisas på ett föredömligt sätt som den stadsgata som föreslås i Malmös översiktsplan: en gata med kantande cykelbanor, trottoarer och byggnader med både verksamheter och bostäder. Den grönska som finns värnas och tillförs i större och mindre skala, exempelvis i Regnträdgården längre österut på södra sidan om Amiralsgatan. Teamet har också studerat det befintliga bostadsbeståendet och konstaterat ett behov av bostäder som kompletterar ett ensidigt utbud av storlekar. Kulturcentrat söder om stationen är ett kluster av byggnader med varierande utbud. I det här området föreslås att en del av Malmö högskolas konstnärliga utbildningar förläggs. Studentteamet föreslår att lokala testmattor i både makro- och mikroskala etableras redan nu. Dessa testmattor ger utrymme för medborgare att testa nya verksamheter och aktiviteter. En tillfällig användning av detta slag kan skapa liv och rörelse och ökad trygghet genom att bli attraktiva mötesplatser. 26
TEAM STUDENTER En ny bro föreslås över Amiralsgatan för att förlänga perrongerna så att även långa Öresundståg kan stanna vid stationen i framtiden. I sin tur ger det större möjligheter för fler i regionen att resa till och från Rosengårds station på ett bekvämt sätt. En ny bro ger också möjlighet att komma upp till perrongerna från Amiralsgatans norra sida, och kan kanske bli ett av Amiralsstadens framtida landmärken. Dessa fördelar ska vägas mot kostnaderna och att stationen troligen behöver vara stängd under en längre tid när bygget pågår. Studentteamet, liksom flera andra team, föreslår att alla gator och stråk i framtiden ska ligga i ett plan. Argumenten för detta är framför allt att tryggheten ökas, folklivet samlas och att barriärerna minskas. Då Amiralsgatan förvandlas till stadsgata blir den, liksom övriga stadsgator, förhållandevis enkel att passera. Invändningarna mot denna lösning är framförallt att många medborgare uppskattar bilfriheten i stadsdelen, att trafiksäkerheten kan minska och att kostnaderna för att ta bort alla broar och ramper är betydande. Tillsammans med ett kulturhus vid Enskifteshagen föreslås en öppen kontorslokal där privatpersoner eller småföretagare kan sitta tillfälligt i en Större gemensam lokal. 27 Kanske kan en ny bro över Amiralsgatan bli ett nytt landmärke för området.
Kritiska vänner I ambitionen att bredda inspelen på idéer och förslag har fyra kritiska vänner bjudits in att delta i workshopar och lämna synpunkter på arkitektteamens förslag. Deras insats har varit värdefull eftersom att de i sina roller som utomstående har kunnat ge synpunkter som är svåra att se när man är mitt i arbetet. De kritiska vännerna : Andreas Bergh, Docent vid Centrum för ekonomisk demografi, Lunds universitet Anna Balkfors, sekreterare i den nationella kommissionen för jämlik hälsa. Linus Älverbrandt, social entreprenör, har forskat kring sociala processer vid Copenhagen Business School Per-Anders Hillgren, Malmö högskola, Forskare/Lektor i interaktionsdesign, projektledare för Malmö Living Lab för Nya Medier Sammanfattning av samtligas synpunkter Involvering Hur väl förankrade är förslagen bland olika Rosengårdsbor och aktörer i området? I Rosengårds historia och lokala förutsättningar? Hur väl förankrade är de i forskning? Det kan vara värt att fundera på om någon lokal förening skulle kunna ta en mer framträdande roll i det fortsatta arbetet, inte minst som mediatorer gentemot resten av föreningslivet. Involvera fler förvaltningar i Malmö stad, region Skåne och statliga aktörer. Beskriv tidsperspektiven: vad behöver göras först? Etablering av ny verksamhet Satsa helhjärtat på att få dit någon eller några stora aktörer (polishögskola, förvaltning från Malmö stad etc.) Gör det billigt och attraktivt för dessa och andra aktörer att etablera sig. Lyckas man med detta kommer tryggheten förhoppningsvis på köpet. Det krävs en systemisk förståelse av situationen - och att ett stadsplaneringsprojekt som detta ska fokusera på makro-aspekterna i systemet. Såsom förutsättningar för ökad ekonomisk tillväxt och möjliggörande av nya jobb, byggande och skapande av olika upplåtelseformer som bäddar för ökad socioekonomisk mångfald. Arenor för gemenskap och platser med mycket människor i rörelse bäddar vidare för ökad trygghet. Vad sedan näringsidkare, boende och andra intressenter i området väljer att etablera inom denna infrastruktur (om det så är ett wellness, danscenter, löpartävlingar eller ett Hamam) bör vi vara väldigt försiktiga med att definiera i förväg. Ökad statlig och kommunal närvaro är önskvärd, men om det uttalade syftet är att åtgärda olika problem skapas en negativ stämplingseffekt som i värsta fall förtar andra positiva, avsedda effekter. Läggs det kommunal, statlig eller universitetsförvaltning i området ska det inte vara som en ynnest, utan något lika självklart som att det läggs i västra hamnen. Fotbollsplaner, tennisbanor och liknande får man leta länge efter i förslagen (till skillnad från exempelvis kulturhus). Vad beror det på? Bilden av området är att det sportas en hel del, men att många av tennisplanerna är i uselt skick. 28
Amiralsstadens processarbete Tre utmaningar. 1) Att ta det hela i mål utan att överge ambitionerna om delaktighet och lokalt inflytande, 2) Att sätta en realistisk målbild och 3) att undvika besvikelse hos de boende. Höga förväntningar skapas genom processen. En aspekt att hålla i åtanke är att det finns en spänning mellan två mål i detta och många liknande projekt: Å ena sidan ska satsningen hjälpa, åtgärda och lyfta en stadsdel som upplevs som problemtyngd, eftersatt, nedgången och felplanerad från början Å andra sidan är målet att stadsdelen normaliseras, dvs blir av med sin stämpel som problemområde i behov av särskilda satsningar och åtgärder. För att bäst hantera denna spänning är det nog klokt att försöka undvika åtgärder som uppenbart förstärker det annorlunda och i mångas ögon negativa med området. Ta vara på historien och på befintliga drivkrafter i området. Låt processen få ta lite tid och delvis växa fram successivt. Viktigt att bryta ned Amiralsstadens mål i mätbara delmål som utgår från en baseline, nuläget, och som ligger till grund för bedömningar av sociala investeringar. Hur-frågan är avgörande, behövs nya modeller för organisation och finansiering. Ta tydlig utgångspunkt i Malmökommissionens slutsatser om sociala investeringar och kunskapsallianser, knyt till budgetmål för Malmö. Om arkitekternas förslag Radars förslag är det som utstrålar mest kompetens, realism, ger flest ahaupplevelser, väcker mest nyfikenhet och som bäst håller sig till sådant som arkitektur och stadsplanering direkt kan påverka. De olika arkitektteamen har alla presenterat spännande och kompletterande idéer under denna idéverkstad. Men Radar är det team vars förslag bäst tar ett helhetsgrepp på huvudutmaningarna. Deras idéer kring förtätning, klassiska gårdar, riktiga gator är alla fullspäckade med konkreta förslag för HUR man ska få befintliga och nykommande människor i rörelse, arbete och i samskapande utan att vara styrande i VAD:et. Det är viktigt med en vision för området. Inte minst som ett medel för att bygga ett annat narrativ kring Rosengård. Här tycker jag Nyréns förslag (Mat, Hälsa, Handel, Kultur) är bra ord att bygga vidare på. 29
Lärdomar Vad tar vi med oss från Idéverkstadens process? Syftet med Idéverkstad har varit att använda nya sätt att ta fram idéer på. Att bli överraskad och utmanad. Genom att tidigt i processen involvera lokala aktörer har ambitionen varit att ge de som främst berörs av förtätning en möjlighet att tycka till. Något som inte är vanligt. Ofta engageras det lokala senare i processen. Eftersom utgångspunkten har varit att jobba nytt och annorlunda är det viktigt att göra reflektioner kring processen, vad som har varit lätt och svårt, för att stärka det fortsatta arbetet med bred involvering från olika aktörer. Lärdom 1 - Nyttan En baseline / nuläge behöver definieras för att framtida satsningar ska vara möjliga att följa upp. Amiralsstaden har som ambition att de investeringar som ska göras ska kunna förklaras utifrån vilken nytta de ger. Stadens ansträngningar måste synas och märkas. Arrangemang som Idéveckan ger stora kontaktytor med medborgarna och kan med rätt utformning fånga upp nyttiga idéer och synpunkter. Lärdom 4 - Pedagogik Kommunikationen med medborgare och icke-planerare behöver utvecklas så att det som presenteras blir begripligt för de som deltar. En del förslag från arkitekterna var svåra att förklara. Det handlade inte enbart om språk, utan även illustrationerna. Cityplanner, det digitala dialogverktyget som användes under Idéveckan, visade sig vara en utmärkt plattform för att kommunicera med medborgare och andra intressenter, då den var tillgänglig för alla på webben, med möjlighet att inte bara visa förslag och informera utan också att ge synpunkter. Lärdom 2 - Processarbete Vad är Amiralsstaden? En process, inte ett projekt. Utmaningen i det är att kunna förklara för den man pratar med om vad det innebär. Svaren finns inte på förhand. Det ska finnas ett undersökande förhållningssätt där kunskapen om vad som är de rätta lösningarna skapas genom möten och samarbeten. Berättelsen om vad Amiralsstaden är behöver förtydligas och göras mer tillgänglig. Lärdom 3 - Tidskrävande En bred involvering kräver både mer tid och resurser än en traditionell process, men en fortsatt och breddad involvering av många i processen är nödvändig. Former för dialog bör utvecklas ytterligare så att så många som möjligt kan delta. 30
Lärdom 5 Barn och unga Ungdomar och barn är en särskilt viktig målgrupp. Ska barn och unga ges förutsättningar att växa upp i miljöer som gör dem till trygga individer med goda framtidsutsikter måste deras kunskap och erfarenheter tas med i arbetet. Trots att flera medverkade i workshopar och gjorde en formidabel insats under Idéveckan (ungdomar från tegelhuset agerade värdar) bör ansträngningarna öka för att engagera denna grupp. Invigning av Bibliotekplatsen augusti 2016. Foto: Disorder Lärdom 6 - Förväntningar Bred involvering skapar förväntningar på att något ska hända. Det är först när det händer något i människors vardag som dessa förväntningar kan infrias. Utmaningen för Amiralsstadens, som har tidshorisonten 20 till 30 år, är att jobba med snabba och konkreta insatser och samtidigt planera för lång tid framåt. Det är därför av avgörande betydelse att saker börjar hända inom en snar framtid, här vilar ansvaret tungt på Malmö stad, MKB och Trianon. Det är viktigt att fortsätta dialogen med och informationen till medborgarna om hur processen framskrider. Flera kanaler behöver tas i anspråk: web, möten, direkta kontakter, utställningar och arrangemang. Lärdom 7 Deltagande Tidigt i processen var engagemanget från det lokala stort. Många deltog i de inledande workshoparna och bidrog med 31 värdefull kunskap om området. I slutet av processen föll många bort. Vad det beror på är svårt att svara på. Var det formen? Fel tidpunkt för dialog? Brist på tillit? Viktigt att studera för vidare arbete med dialogen med det lokala. Lärdom 8 - Frågeställning Ambitionen med Idéverkstaden var att starkt integrera fysiska och sociala lösningar och få fram nya idéer på hur dessa kan genomföras. Teamen har haft olika angreppsätt på genomförandefrågorna. Trots teamens multidisciplinära sammansättning är det inte lätt att hitta tydliga svar på frågan om hur fysiska och sociala investeringar kan kombineras och hur idéerna kan förverkligas tekniskt och ekonomiskt. Det här är inget nytt, utan väl känt inom arbetet med den hållbar stadsutveckling. Det är en utmaning att hitta frågorna som bidrar till de svar vi önskar. Speciellt inom social hållbarhet. Det finns anledning att utveckla formerna för idégenerering av det här slaget ytterligare. Möjligen ska teamen inte enbart ledas av arkitekter och planerare utan utgå från helt andra professioner som kulturarbetare, affärsutvecklare, entreprenörer och forskare. Teamen kan arbeta med olika och konkreta frågeställningar, tex om sociala investeringar som rimliga hyror, jobbskapande, mm. Lärdom 9 - Ompröva Idéverkstaden har varit lite av ett experiment där vi utifrån en grov roadmap har detaljerat upplägget efterhand. Detta har gett fördelen att beslut har kunnat tas om nästa steg utifrån vad som kommit fram i det förra. Arbetssättet att fånga upp de synpunkter som framkommer i den breda processen har fungerat bra, men kräver tid och resurser.
Intressanta spår Arkitekternas förslag har bedömt utifrån de Kvaliteter att värna och Kvaliteter att utveckla som workshop 1 och 2 tog fram där de lokala aktörerna deltog. De går att läsa i tidigare avsnitt. Men det framkom även idéer som inte har gått att kategoriseras utifrån de två rubrikerna. Här kommer ett uppslag på idéer som ligger utanför bedömningen men som är intressanta att titta vidare på för Amiralsstaden. Och ha en fortsatt dialog med aktörer som påverkas. är trångboddheten stor i området. Utbudet av större lägenheter möter inte efterfrågan. Många önskar bo kvar i området men vill gärna flytta till större. Hur kan stationsområdet med nya byggrätter och etableringar bidra till utbildning och jobb? Är det självklart att ny bebyggelse ger människor möjlighet till hållbar försörjning? Kan någon större utbildningsfunktion förläggas vid stationen? Flera arkitektteam hade idéer på att skapa campus i närheten av stationen. Förslagen har möts av positiva kommentarer från boende i området. Kan placering av fler utbildningsplatser se till att fler barn går ut skolan med godkända betyg och att fler väljer att studera på en högre nivå. Kan Rosengårds centrum få en ny ansiktslyftning och vända sig både västerut och ner mot Amiralsgatan? Arkitekterna har haft förslag på att ta bort gångbroar vid Rosengård centrum för att möjligöra ingång från Amiralsgatan, och där busshållplatsen kan få en bättre och tryggare placering. Kan man helt riva det södra parkeringsgaraget vid Rosengårds centrum? Om bostäder ska byggas på parkeringen, är det tekniskt möjligt, och hur kostsamt är det? Blir det bättre om planskilda korsningar och broar ersätts av rörelser i ett plan? Idag är området trafikseparerat på gott och ont. Bra att det är relativt bilfritt och säkert men sämre trygghet och att inte kunna etablera verksamheter som behöver nås med transporter. Överväger nackdelar eller fördelar för korsningar i plan? Ökar den upplevda tryggheten för boende i området och minskar Amiralsgatan barriäreffekt? Kan man börja med att se hur befintliga bostadshus kan få större lägenheter genom att bygga ut på gavlarna? Idag 32
Kan ett utvecklingskontor med ansvar för utbyggnaden etableras i området? För att öka närvaron i området från Malmö stads sida, och kunna ha en mer nära dialog med aktörer i området kan ett lokalt kontor vara en väg framåt? Tillgången för de boende till de som driver projektet ökar. Platser för alla? Kvinnor och tjejer som bor i området berättar att de känner sig otrygga i den offentliga miljön och i Rosengård centrum. Hur kan vi se till att fler känner sig välkomna att vistas i det offentliga rummet? Hur kan organisation och finansiering se ut för nya arbetssätt inom Amiralsstaden? Vårt traditionella sätt att arbeta bör omvärderas. Hur ska den se ut här, och hur kan vi skapa incitament för de privata att delta i utvecklingen? Ett intressant spår kan vara att utreda nya finansieringsmodeller. Kan slutna gårdar skapa ökad trygghet för boende? Många förslagsställare menar att mer eller mindre kringbyggda gårdar,utan låsta grindar, ger en tydligare skillnad mellan privata och offentliga rum och att trygghet och tillhörighet kan förbättras om inte gårdarna upplevs som allas plats. 33
Sammanfattning Amiralsstaden är en långsiktig process med en horisont som sträcker sig minst tjugo till trettio år fram i tiden. Det betyder inte att det går att vänta, utan processer med kort startsträcka kan påbörjas redan nu. Det finns många idéer som skulle kunna sättas i verket ganska snabbt. Medan andra saker är intressanta men kräver tid att utreda vidare. Idéverkstad har gett ny kunskap i hur man riggar en process där man låter lokala aktörer vara delaktiga tidigt i arbetet. Det har varit viktigt att låta den lokala kunskapen ligga till grund för frågeställningarna till arkitekterna. Det har dock funnits en utmaning att formulera den kunskapen till frågor som hjälper Amiralsstaden att identifiera vilka insatser som ger mest effekt i att skapa ett mer jämlikt samhälle. För att uppnå en jämlik stad måste varje malmöbor ha god tillgång till samhällsservice, oavsett var i kommunen man bor. Utvecklingen av samhällservice måste gå hand i hand med bostadsbyggandet i området. Med fler invånare i området ökar behovet av fler förskoleplatser, mötesplatser och andra viktiga verksamheter. Många idéer för Rosengård centrum har tagits fram som kommer vara viktiga i arbetet med ny detaljplan för området. Det är viktigt att det synliggörs att saker är på gång under tiden som det arbetas fram en detaljplan. Fastighetsägaren kommer under 2017 genomföra förändringar i utemiljön och där förslagen har tagits fram med hjälp av ungdomar som bor i området. Till sin hjälp i processen har fastighetägaren haft konsulterna Disorder som jobbar på uppdrag av Amiralsstaden. Det finns också möjlighet att utnyttja den befintliga byggrätten utan att ansöka om ny detaljplan, om det inte strider mot de nya tankar om bostäder och platser som kommit fram under idéverkstaden. Workshop med barn och unga på biblioteket i Rosengård centrum. Foto: Disorder Det finns ingen brist på idéer. Men hur genomförandet ska gå till är mer oklart. Det finns ett behov av att förändra infrastrukturen i området. Som i sin tur kostar pengar. Det vilar ett stort ansvar på Malmö stad att identifiera vilka investeringar som är prioriterade. Med största nytta som utgångspunkt. I ett område där finansieringsviljan kan vara låg är en dialog med fastighetägare viktig för att lösa de knutar som kan vara ett hinder för ny byggnation. Diskussioner kan föras om hur nya finansieringsmodeller kan användas. 34 Ungdomar som deltog på workshop under Idèveckan. Foto: Disorder Rosengårds station invigs i december 2018. Arbetet med projektering och upphandling pågår för fullt. I samband med det flyttas busshållsplatserna på Amiralsgatan närmre stationen och det blir ett nytt övergångsställe mellan stationen och Emilstorp.
Ambitionen att omvandla Amiralsgatan till en stadsgata får här en passande startpunkt, där en stegvis förändring av sträckningen kan underlättas med en första detaljplan mellan Norra Grängesbergsgatan och Västra Kattarpsvägen. Den här rapporten kommer inte ses som helt färdigställd av projektledningen. Den är ett levande dokument. Med ett öppet sinne för vad som sker i omvärlden, kan det som idag ses som självklara idéer imorgon vara fel lösning. Vi kommer ständigt ställa oss frågan vad som ger största nytta för samhället och för malmöborna. Avslutningsvis vill vi tacka alla inblandade och hoppas att vi ses i det fortsatta arbetet! Bild: Rosengård station Andra projekt som stöder utvecklingen och framtidstron för området är omvandlingen av Rosengårdsstråket genom Culture Casbah. Bild: Lundgaard & Tranberg Idéverkstaden och dess fokus på stationsområdet och centrum är bara en del av Amiralsstaden. Arbetet med att förbättra för jämlika förutsättningar fortsätter nu även väster om järnvägen. Idéverkstaden har varit en lärorik process som har gett en bra riktning till det fortsatta arbetet. 35