IKE Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Stockholms universitet Verksamhetplan för 2013 med inriktning för 2014
Sammanfattning Institutet för kommunal ekonomi (IKE) är ett forskningsinstitut som bedriver och sprider forskning inom området ekonomi, organisation/management och verksamhetsstyrning i kommunal verksamhet. IKE är uppbyggt genom ett samarbetsavtal mellan institutet och medlemskommunerna i Stockholms län. Syftet med samarbetsavtalet är att bidra till att skapa en stark forskningsmiljö kring kommunal organisation och verksamhet inom den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. IKE ska fungera som en länk, eller kontaktfönster, mellan medlemskommunerna och den pågående forskning som bedrivs inom den Företagsekonomiska institutionen. IKE strategiska forskningsområden är; new public management (bl a konkurrensutsättning, beställar/utförar-modeller, alternativa driftsformer, etc); verksamhetsstyrning och benchmarking (bl a nyckeltal avseende resurser, processer och resultat) samt; skatteutjämningssystem för kommuner och landsting. Utöver dessa forskningsområden är IKE involverat i ett antal forskningsprojekt såväl nationellt som internationellt. IKE:s mål för de kommande åren är att bygga upp en mer omfattande forskningsmiljö kring institutet och därmed att bredda institutets forskning samt öka institutets forskningsinriktningar. IKE:s har tre stycken strategier för att uppfylla institutets syfte. Den första strategin är att utöka IKE:s närvaro i såväl nationella som internationella nätverk. Den andra strategin är att rekrytera en till två doktorander de närmaste åren i syfte att utöka IKE:s interna forskningsmiljö och forskningsaktiviteter. En tredje strategi hänger ihop med ambitionen att IKE ska upplevas vara till särskild nytta för kommunerna i Stockholms län. Detta görs genom att institutet belyser och utreder aktuella problem och frågeställningar som medlemskommunerna ställs inför och upplever att det finns ett behov av att studera och analysera djupare. Ett exempel på en sådan aktivitet är det uppföljande forskningsprojekt om den kommunalekonomiska inkomstutjämningen som startades våren 2010. IKE är en del av den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett syfte är därmed också att bidra till att skapa intresse kring kommunalekonomiska frågeställningar för såväl institutionens forskare och doktorander som ca 3000 studenter. Detta görs bl a genom att involvera IKE:s forskning i grundutbildningen vilket inte minst är viktigt eftersom dessa studenter är en potentiell rekryteringsbas för kommunerna i framtiden. 2
Syfte Institutet för kommunal ekonomi (IKE) är ett forskningsinstitut som bedriver och sprider forskning inom området ekonomi, organisation/management och verksamhetsstyrning i kommunal verksamhet. IKE är uppbyggt genom ett samarbetsavtal mellan institutet och medlemskommunerna i Stockholms län. Syftet med samarbetsavtalet är att bidra till att skapa en stark forskningsmiljö kring kommunal organisation och verksamhet inom den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. IKE ska fungera som länk, eller kontaktfönster, mellan medlemskommunerna och den pågående forskning som bedrivs inom den Företagsekonomiska institutionen. Som en del i detts syfte har IKE ett nätverk med forskare såväl inom Sverige som internationellt. Ambitionen är att IKE ska spela en viktig roll för forskningsfronten inom det område som internationellt kallas Public Sector Management och därmed ge vetenskapliga bidrag i form av böcker, bokkapitel samt artiklar i välrenommerade och ledande tidskrifter på området. IKE är en del av den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett syfte är därmed också att bidra till att skapa intresse kring kommunalekonomisk forskning för såväl institutionens forskare och doktorander som studenter. 3
IKE:s Forskningsområden IKE har tre strategiska forskningsområden i fokus; New Public Management Verksamhetsstyrning och Benchmarking Skatteutjämningssystem för kommuner och landsting Mål, aktiviteter och inriktning för 2013 2014 Bygga upp en mer omfattande forskningsmiljö kring institutet och därmed att bredda institutets forskning samt öka institutets antal forskningsinriktningar. Strategier - Öka IKE:s närvaro i såväl nationella som internationella nätverk. Exempel på nationella nätverk i vilka IKE närvarar är forskningsprojektet MUSICA (som beskrivs mer ingående nedan) vilket är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Uppsala universitet. Ett ytterligare exempel är det nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom, som beskrivs mer ingående nedan) i samarbete med de kommunala forskningsinstituten i Sverige (CKS, FOVU, KEFU, KFi). I samband med detta pågår också ett forskningsprojekt tillsammans med Siena University i Italien i vilket bland annat effekter och utveckling av koncernredovisning i kommunal sektor är i fokus. Dessutom studeras kommunala strategier för finansiell hållbar utveckling. En forskningsartikel författad av doktorand Niklas Wällstedt, professor Giuseppe Grossi och docent Roland Almqvist blev accepterad för publicering under 2012 4
och kommer publiceras 2013. Ytterligare en forskningsartikel är för närvarande i planeringsfasen och kommer att utvecklas under 2013. Under de senaste decennierna har redovisningsforskningen i hög grad handlat om att undersöka såväl förutsättningar för olika redovisningstekniker som själva redovisningens roll i samhället i stort. Ofta har dock dessa studier fokuserat produktionen samt möjligheterna att kunna presentera en rättvisande bild av organisationen i redovisningen. I detta forskningsprojekt är syftet snarare att undersöka redovisningen både från ett sändar- men framförallt från ett mottagarperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är att siffror och finansiella data tar vissa omvägar innan de påverkar organisationen och med detta negligeras i detta forskningsprojekt den vanliga uppfattningen att konsumtion av redovisning är tämligen trivialt bara siffrorna är rätt redovisade och rapporterade. Projektet undersöker således konsumtion av redovisning och siffrornas öde efter det att de är producerade. Syftet är att utveckla teoretiska modeller som går bortom ett produktionsperspektiv. Den övergripande forskningsfrågan som styr projektet är: Vad händer med redovisningsinformationen efter det att den har producerats? Projektets syfte är också att skapa en forskningsmiljö kring detta perspektiv med både forskare och doktorander. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms universitet och leds av professor Bino Catasús. Projektet har under året utmynnat i åtskilliga forskningspapper producerade av både forskare och doktorander. Ett syfte för IKE att medverka i detta projekt är också att involvera forskning kring offentlig sektor, och framförallt kommuner, i den redovisnings- och ekonomistyrningsforskning som bedrivs inom den Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet samt att vara uppdaterad på den forskning som bedrivs inom redovisning och ekonomistyrning. IKE:s närvaro i forskningsprojektet MUSICA ämnar vara frekvent under det kommande året med månatliga forskningsseminarier. 5
Starten för forskningsprogrammet Natkom kan dateras till den I juni 2009 då det genomfördes ett seminarium med anledning av den samhällsekonomiska utvecklingen och dess konsekvenser för den kommunala sektorn. En grupp forskare och praktiker möttes för att resonera kring behovet av studier av det som av många beskrevs som den finansiella krisen. Ett resultat av seminariet och diskussionerna blev att IKE tillsammans med de fyra övriga universitetsanknutna forskningsinstitutionerna inom kommunal ekonomi och politik Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid Göteborgs universitet, Centrum för Kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, Forskarskolan för offentlig verksamhet i utveckling (FOVU) vid Örebro universitet, samt Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utveckling (KEFU) vid Lunds universitet gjorde gemensam sak och tillsammans utvecklade ett nationellt forskningsprogram (i vilket IKE finns representerade i styrgruppen). Detta samarbete startade 2009 och programmets innehåll har vuxit fram under åren i samtal mellan forskare från de fem forskningsmiljöerna och företrädare för de kommuner som har uttalat intresse för att delta i programmet och dessutom att vara med och finansiera det. Intresset har kommit till uttryck i samtal med kommunföreträdare som har berättat om erfarenheter från besvärliga situationer, erfarenheter som behöver analyseras och ställas i relation till andra kommuners erfarenheter och på så sätt rusta organisationen för framtiden. Intresse för att utveckla kunskap har också uttryckts i form av utmaningar som behöver hanteras. Det kan handla om utmaningar i form av att kunna skapa bra förutsättningar för stora och växande industriföretag i kommunen, om utmaningar relaterade till hög ungdomsarbetslöshet och de påfrestningar detta innebär på välfärden, om utmaningar relaterade till befolkningsutveckling eller utmaningar som har att göra med infrastruktursatsningar och svårigheter att få till stånd sådana. Under 2012 har åtskilliga studier genomförts bland de kommuner som valt att delta i forskningsprogrammet. Dessa studier har utmynnat i att forskningsprogrammet till dags dato har publicerat 29 rapporter som trycks inom ramen för programmets rapportserie (se forskningsprogrammets hemsida: www.natkom.se). 6
Sammantaget innebär programmet en mångsidig, djuplodande, problematiserande och lösningsorienterad fokusering på kommuners handlande i besvärliga situationer som kan uppkomma till följd av förändrade förutsättningar. Inom ramen för programmet söks förklaringar till hur anpassning sker till förändrade villkor och varför vissa organisationer lyckas bättre än andra att framgångsrikt förändra verksamhet och organisation. Forskningsprogrammet planeras pågå till år 2013 då en sammanfattande slutrapport kommer publiceras. 47 kommuner i Sverige deltar i forskningsprogrammet. Bl a de tre största kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. - Rekrytera en till två doktorander de närmaste åren i syfte att utöka IKE:s interna forskningsmiljö och forskningsaktivitet. Med doktorander levandegörs ofta forskningsmiljöer på ett mycket vitalt och konstruktivt sätt. En ambition för IKE är att vara ett forskningsinstitut som producerar förstklassig forskning avseende kommunal verksamhet och organisation. I denna ambition ska ingå att i framtiden också producera förstklassiga och uppmärksammade doktorsavhandlingar inom området. Från och med september 2010 är Niklas anställd som doktorand för fem år framöver inom IKE. Doktorandtjänsten finansieras till hälften av IKE och till hälften av den Företagsekonomiska institutionen. Niklas kommer att presentera sitt mellanläge inför opponenter vid företagsekonomiska institutionen under vårterminen 2013. - Vara till särskild nytta för kommunerna i Stockholms län. Detta görs genom att institutet belyser och utreder aktuella problem och frågeställningar som medlemskommunerna ställs inför och upplever att det finns ett behov att studera och analysera djupare. Ett exempel på en sådan aktivitet är det forskningsprojekt om det kommunalekonomiska utjämningssystemet som 7
genomförts av IKE de senaste åren och som är ett område IKE ämnar bevaka även i framtiden. Ett annat exempel på detta är det nationella kommunforskningsprogrammet som nämndes ovan och som ämnar fokusera effekter av kommunalekonomiska strategier vid ekonomisk förändring. Projektet, som startade sommaren 2009 fortsätter under 2012 och 2013. Ytterligare ett exempel är projektet Finansiell analys av den ekonomiska hushållningen i kommuner som bedrivs av Professor Emeritus Ernst Jonsson och docent Olle Högberg och som syftar till att konstruera en modell för finansiella jämförelser mellan kommuner. En första rapport är publicerad inom ramen för projektet (IKE 2011:139) i vilken ett förslag till modell läggs fram. Projektet fortsätter under de närmaste åren med appliceringar och tester av modellen. Ett sista exempel är Leif Anjous projekt om kommunal handlingskraft som utmynnade i en rapport med samma namn under 2011 (IKE 2011:138). Projektet fortsätter under 2013 med att beskriva och bedöma styrningen i goda exempel på kommuner som tillämpar hela eller delar av den tidigare presenterade modellen och att undersöka i vilken mån dessa strategier bidrar till ökad handlingskraft, med andra ord i vad mån det politiska systemet styr utbytet och styrningens genomslagskraft och därmed uppnår både inre och yttre styrningseffektivitet. Utöver de strategiska ambitionerna ovan ryms även ett antal aktiviteter inom ramen för det avtal IKE tecknat med medlemskommunerna. Dessa aktiviteter utgör bl a information och presentation om pågående forskning inom institutet och den Företagsekonomsiska institutionen, men också om pågående forskning internationellt och vid andra universitet. Vidare kan också viss grad av vetenskaplig rådgivning, workshops, föreläsningar eller seminarier ingå som aktiviteter för medlemskommunerna. Utöver avtalet kan IKE, mot speciell ersättning, erbjuda tidsbegränsade forsknings-, utvärderings-, eller utbildningsuppdrag, t ex kartläggningar, analyser, effektstudier och benchmarkingprojekt. 8
Huvudman och organisation IKE är inom Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet direkt underställd institutionens styrelse men har på grund av den externa finansieringen en separat budget. IKE leds av en styrelse med som högst tio ledamöter. Av dessa utser styrelsen inom sig ordförande. Stockholms stad utser två ledamöter samt en suppleant. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) utser två ledamöter och en suppleant. Övriga ledamöter är knutna till Stockholms universitet. IKE leds av en föreståndare som utses för tre år i taget av prefekten vid Företagsekonomiska institutionen. Till organisationen tillhör också en referensgrupp bestående av IKE:s institutschef samt fyra representanter från Stockholm läns kommuner. Referensgruppens syfte är att identifiera och diskutera aktuella frågeställningar inom den kommunalekonomiska sektorn och därmed generera uppslag till IKE:s kommande forskning. IKE är en självständig ekonomisk enhet inom Företagsekonomiska institutionen och verksamheten skall i möjligaste mån vara självfinansierad. IKEs årliga verksamhetsplan och -berättelse skall avrapporteras för Företagsekonomiska institutionens styrelse samt till Stockholms stad och KSL. IKEs kärnverksamhet skall finansieras av kommunerna i Stockholms län i enlighet med ingångna avtal. Budget 2013 Intäkter 1 969 200 S:A INTÄKTER 1 969 200 Personal -700 502 Driftskostnader -110 400 Indirekta kostnader -392 385 SUMMA KOSTNADER 1 203 287 RESULTAT 765 913 9
Strategiska forskningsområden Forskningsområde 1: New Public Management Det begrepp som brukar användas för att karaktärisera de senaste två decenniernas förändringar i offentlig sektor är New Public Management (NPM). NPM har tilldragit sig ett allt större intresse i västvärlden och efterhand har länder som exempelvis Australien, Nya Zeeland, Kanada, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Norge och inte minst Sverige alla på något sätt infört NPMaspekter i sina offentliga sektorer. NPM kan sägas innehålla ett kluster av idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. NPM-rörelsen har sitt ursprung i en kritik mot det traditionella sättet att utöva styrning och förvaltning inom offentliga organisationer. Ledord i NPM:s världsomfattande reformrörelse är bättre effektivitet, mer värde för (skatte)pengarna och bättre styrning och uppföljning. Metoder som förespråkas för att nå dessa idealtillstånd är bl a konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering. Sålunda har olika, ideologiskt omstridda, management-idéer börjat införas i den offentliga sektorn: Målstyrning, beställar/utförar-modell, resultatstyrning och resultatenheter är organisatoriska lösningar som har fått ett rejält genomslag i offentlig sektor och som har testats i såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting. Idéerna om att konkurrensutsätta och marknadisera offentlig sektor vilket debatterades intensivt under 1990-talet är i dessa dagar också ett faktum inom denna sektor. Samtidigt är NPM i allra högsta grad ett mångtydigt koncept som är underbyggt av en rad olika (och ibland inte helt entydiga) idéer och teorier om vad som bör känneteckna styrningen och förvaltningen inom offentliga organisationer. I detta forskningsområde behandlas NPM både som idé och som praktik. Forskningsprocessen fokuserar på vilket sätt som idéerna bakom NPM har inverkat i kommunala organisationers styrning och förvaltning och vad detta givit för effekter. 10
NPM som koncept har emellertid fått utstå mycket kritik från både forskare och praktiker under senare år. En relevant fråga som ställts i denna debatt är NPM:s relevans som modell för styrning i offentlig förvaltning och dessutom konceptets aktualitet. Ett behov av nyare och modernare modeller för styrning inom offentliga organisationer har således uppmärksammats. Inom forskningsområdet har således utvecklats ett forskningsspår som fokuserar vad som händer efter NPM, d v s vilken är den framtida utvecklingen inom offentlig sektor när det gäller styrning och organisation. Forskningen om styrning i den offentliga sektorn idag har börjat identifiera en förändring av styrningen mot vad som kallas New Public Governance (NPG). IKE ämnar spela en central roll inom denna forskning de närmaste åren. Forskningsområde 2: Verksamhetsstyrning och Benchmarking Forskningen kring ekonomistyrning har idag ett bredare fokus än tidigare. Det kan sägas ha skett en förskjutning från traditionell ekonomistyrning, med budget och finansiella modeller som huvudsakliga metoder för intern styrning, till något som liknar en mer multidimensionell och modern verksamhetsstyrning i dagens teoribildning. Det traditionella sättet att utöva styrning har sedan mitten av 1980- talet fått utså mycket kritik för sin ensidighet och snävhet. Ur denna kritik har nya idéer kring styrning skapats och fler dimensioner i styrningen involverats. Dimensioner såsom kvalitet, medarbetare och interna processer ses i den moderna verksamhetsstyrningen som högst relevanta att styra och mäta i syfte att synliggöra organisationens värdeskapande. En strävan har bl a varit att göra styrningen mer multidimensionell och balanserad mellan flera olika viktiga perspektiv. Modeller som TQM (Total Quality Management), BPR (Business Process Reengineering) och BSC (Balanced Scorecard) har bl a vuxit fram i denna utveckling och som svar på kritiken. Inte minst på grund av ett ökat användande av balanserade styrkort har ett stort intresse fokuserats på nyckeltal av olika slag (utöver de finansiella) i kommunal 11
verksamhets- och ekonomistyrning. Syftena med att använda nyckeltal handlar ofta om behovet av att kontrollera att man är på rätt väg; att bidra till lärande om samband mellan åtgärder och effekter; samt att mobilisera intresse för viktiga utvecklingsfrågor. Inom detta forskningsområde bedriver institutet forskning om verksamhetsstyrningsprocesser inom kommuner samt utvecklar modeller för nyckeltalsjämförelser inom och mellan kommuner. Som exempel, har IKE utvecklat modeller för att kunna jämföra länskommunernas finansiella ställning och utveckling. Det projekt som nämndes ovan, Finansiell analys av den ekonomiska hushållningen i kommuner är ett av bidragen i detta strategiska forskningsområde. En första rapport är som sagt publicerad men projektet fortsätter under de närmaste åren med appliceringar och tester av modellen. Forskningsområde 3: Skatteutjämningssystem för kommuner och landsting Skatteutjämningssystemet har stor betydelse för Stockholmskommunernas ekonomi och framtida utveckling. IKE har sedan många år gedigen kompetens gällande inkomst och kostnadsutjämningssystemens konstruktion, såväl i Sverige som i många andra länder (t.ex. Finland och Storbritannien). IKE har bidragit med ett stort antal forskningsrapporter inom området och föreslagit hur modellerna som tillämpas i Sverige skulle kunna modifieras så att en ökad fiskal rättvisa kan uppnås. Det nuvarande systemet för kostnadsutjämning infördes den 1 januari 2005. En statlig utredning redovisade år 2006 och 2007 två s.k. deluppföljningar med förslag till förändringar av vissa av delmodellerna i detta system. Regeringen har därefter givit en parlamentarisk utredning i uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning. Ovanämnda deluppföljningar har granskats av IKE i rapporterna Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen en granskning av framlagda förslag till förändringar i kostnadsutjämningen (IKE 2009:136), Inkomstutjämningen mellan kommuner bidrar den till att fiskal rättvisa uppnås? (IKE 2010:137) samt Hur kan kommunal verksamhet stabilieras? En granskning av ett framlagt förslag. (IKE 2011:140). IKE fortsätter att bevaka utvecklingen av skatteutjämningssystemet även under de 12
närmaste åren. Pågående forsknings- och utvärderingsprojekt inom ramen för IKE:s forskningsområden IKE har ett antal pågående projekt kopplat till de strategiska forskningsområdena. New public management and intellectual capital Detta forskningsprojekt, som genomförs inom ramen för IKE:s forskningsområde 1, syftar till att belysa och problematisera de svårigheter som är förknippade med att implementera NPM-inspirerade tekniker inom offentlig sektor. En tes i projektet är att NPM som styrmodell kan resultera i en obalanserad styrning mellan olika organisatoriska perspektiv och logiker. Servicekvalitet och andra immateriella resurser utgör många gånger huvudresurser i offentliga organisationers värdeskapande och ett argument inom ramen för detta delprojekt bygger vidare på att NPM utryckt som styrmodell inte alltid fångar upp dessa resurser på ett relevant sätt i styrprocesserna. Därför fungerar många av de idéer som bygger upp NPM som koncept inte som det var tänkt i praktiken. Ett normativt inslag i forskningsprojektet är en hypotes om att den s k IC-modellen (Intellectual Capital) har en potential i att stödja offentliga organisationers synliggörande och förståelse för organisationens värdeskapande. En ytterligare hypotes i forskningsprojektet är att NPM- och IC-modellerna går att kombinera i syfte att uppnå detta synliggörande av organisationens värdeskapande och i förlängningen förbättra verksamhetsstyrningen inom offentliga organisationer. Empiriska studier har genomförts under 2012 och planeras att fortsätta under 2013. 13
Framgångsrik förändring ett nationellt kommunforskningsprogram om hantering av förändrade förutsättningar och besvärliga situationer Starten för det nationella kommunforskningsprogrammet (www.natkom.se) kan dateras till den I juni 2009 då det genomfördes ett seminarium med anledning av den samhällsekonomiska utvecklingen och dess konsekvenser för den kommunala sektorn. En grupp forskare och praktiker möttes för att resonera kring behovet av studier av det som av många beskrevs som den finansiella krisen. Ett resultat av seminariet och diskussionerna blev att IKE tillsammans med de fyra övriga universitetsanknutna forskningsinstitutionerna inom kommunal ekonomi och politik Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid Göteborgs universitet, Centrum för Kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, Forskarskolan för offentlig verksamhet i utveckling (FOVU) vid Örebro universitet, samt Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utveckling (KEFU) vid Lunds universitet gjorde gemensam sak och tillsammans utvecklade ett nationellt forskningsprogram (i vilket IKE finns representerade i styrgruppen). Detta samarbete startade 2009 och programmets innehåll har vuxit fram under åren i samtal mellan forskare från de fem forskningsmiljöerna och företrädare för de kommuner som har uttalat intresse för att delta i programmet och dessutom att vara med och finansiera det. Intresset har kommit till uttryck i samtal med kommunföreträdare som har berättat om erfarenheter från besvärliga situationer, erfarenheter som behöver analyseras och ställas i relation till andra kommuners erfarenheter och på så sätt rusta organisationen för framtiden. Intresse för att utveckla kunskap har också uttryckts i form av utmaningar som behöver hanteras. Det kan handla om utmaningar i form av att kunna skapa bra förutsättningar för stora och växande industriföretag i kommunen, om utmaningar relaterade till hög ungdomsarbetslöshet och de påfrestningar detta innebär på välfärden, om utmaningar relaterade till befolkningsutveckling eller utmaningar som har att göra med infrastruktursatsningar och svårigheter att få till stånd sådana. Under 2012 har åtskilliga studier genomförts bland de kommuner som valt att delta i forskningsprogrammet. Dessa studier har utmynnat i att 14
forskningsprogrammet till dags dato har publicerat 29 rapporter som trycks inom ramen för programmets rapportserie. Sammantaget innebär programmet en mångsidig, djuplodande, problematiserande och lösningsorienterad fokusering på kommuners handlande i besvärliga situationer som kan uppkomma till följd av förändrade förutsättningar. Inom ramen för programmet söks förklaringar till hur anpassning sker till förändrade villkor och varför vissa organisationer lyckas bättre än andra att framgångsrikt förändra verksamhet och organisation. Forskningsprogrammet planeras pågå till år 2013 då en sammanfattande slutrapport kommer publiceras. 47 kommuner i Sverige deltar i forskningsprogrammet. Bl a de tre största kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Ike är medverkande i styrgruppen för forskningsprogrammet som också utgör redaktionsråd för rapportserien. Övriga forskningsprojekt i vilka IKE är involverat MUSICA Musica är en kombination av två projekt: nämligen SICA (Studies In the Consumption of Accounting), som är ett projekt som företagsekonomiska institutionen driver i samarbete med Uppsala universitet. Projektet fokuserar på hur man inom organisationer och företag använder den alltmer växande mängd siffror som produceras och distribueras. I det andra projektet, med förkortningen MUSIC (the capital Market's USe of Intellectual Capital), kretsar forskningen kring kapitalmarknadens användning av icke-finansiella siffror. Detta är ett område där Företagsekonomiska institutionen är internationellt erkänd, dvs studiet av det intellektuella kapitalet. Även detta projekt genomförs i samarbete med Uppsala universitet. I och med projektens inriktning på användning av redovisningsinformation, samt intellektuellt kapital, ligger de nära IKEs fokus på verksamhetsstyrning. 15
Korfattat kan MUSICA bekrivas enligt följande: Under de senaste decennierna har redovisningsforskningen i hög grad handlat om att undersöka såväl förutsättningar för olika redovisningstekniker som själva redovisningens roll i samhället i stort. Ofta har dock dessa studier fokuserat produktionen samt möjligheterna att kunna presentera en rättvisande bild av organisationen i redovisningen. I detta forskningsprojekt är syftet snarare att undersöka redovisningen både från ett sändar- men framförallt från ett mottagarperspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är att siffror och finansiella data tar vissa omvägar innan de påverkar organisationen och med detta negligeras i detta forskningsprojekt den vanliga uppfattning att konsumtion av redovisning är tämligen trivialt bara siffrorna är rätt redovisade och rapporterade. Projektet undersöker således konsumtion av redovisning och siffrornas öde efter det att de är producerade. Syftet är att utveckla teoretiska modeller som går bortom ett produktionsperspektiv. Den övergripande forskningsfrågan som styr projektet är: Vad händer med redovisningsinformationen efter det att den har producerats? Till detta ska kopplas intresset för intellektuellt kapital som finns i detta projekt. Även om projektet här riktas mot finansmarknadens användning av icke finansiella siffror, är projektgruppens samlade kompetens kring intellektuellt kapital viktig för IKEs vidare utveckling. Projektets syfte är således också att skapa en forskningsmiljö kring dessa perspektiv med både forskare och doktorander. Projektet är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms universitet. IKE:s närvaro i forskningsprojektet MUSICA har varit och är frekvent. IKE kommer även under 2013 medverka vid projektets månatliga forskningsseminarier har. IKE:s roll I grundutbildningen vid Företagsekonomiska institutionen En huvuduppgift för institutet är att väcka intresse för den kommunala sektorn bland institutionens ca 3 000 studenter. Detta görs genom att involvera IKE:s 16
forskning i grundutbildningen. Exempelvis är IKE:s medarbetare i hög grad representerade som lärare inom grundkurserna i Redovisning, Ekonomistyrning samt Beslutsmodeller och kalkylering. Som exempel kan nämnas att i grundkursen Ekonomistyrning används Roland Almqvist s bok New Public Management (Liber) som kurslitteratur. Boken behandlar genomgående verksamhetsstyrning i kommunala organisationer och de empiriska exempel som ges i den är tagna från Stockholms stads olika reformer och verksamhetsutvecklingsprocesser. Vidare bjuds representanter in från länskommunerna som gästföreläsare i denna kurs. Vad gäller grundutbildningen på de högre C- och D-nivåerna så utvecklas just nu en kurs, Redovisning i offentlig sektor, i vilken IKE har en stor del av utvecklingsansvaret. Kursens litteratur kommer i hög grad bestå av forsknings- och management-litteratur som belyser den kommunala sektorn. Vidare så startas varje hösttermin en uppsatskurs i IKE:s regi med kandidat- och magisteruppsatser inriktade mot länskommunerna i Stockholm. Uppsatserna belyser och undersöker empiriskt intressanta och aktuella frågeställningar i den kommunala sektorn med särskilt fokus på kommunerna i Stockholms län. 17