Användning av naturläkemedel i en vårdcentralspopulation.

Användning av naturläkemedel i en vårdcentralspopulation. Peter Carstensen, leg läk, distriktsläkare vid Böleängs vårdcentral i Umeå. Handledare Anne Hammarström, professor vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin. Nyckelord Enkätundersökning, vårdcentral, naturläkemedel, preparatval, orsak. Sammanfattning Bakgrund: Varierande siffror anges om naturläkemedelsanvändning, 17-40 procent i tidigare studier. 1995 konsumerades naturläkemedel inklusive vitaminer för 1,6 miljarder kronor i Sverige Syfte: Kartlägga användning av naturläkemedel, preparatval och orsak. Metod: Enkätundersökning på vårdcentral. Resultat: Av 392 enkätsvar bejakade 45 procent användningen av naturläkemedel. Fler kvinnor än män använder naturläkemedel. De flesta använder naturläkemedel endast ibland. Naturläkemedelsanvändningen är vanligare i medelåldern, medan regelbunden användning av läkarförskrivna läkemedel dominerar hos äldre. Många olika naturläkemedel används; vanligast är vitaminer och mineraler, Omega3-Fiskolja, Ginseng, Esberitox och Kan Jang. I naturläkemedelsgruppen används preparaten huvudsakligen mot infektion, för att allmänt öka välbefinnandet samt mot trötthet. 84 procent av naturläkemedelsanvändarna hade ej samrått med sin läkare. 86 procent av samtliga svar anger användning av läkarförskrivna läkemedel, varav 51 procent regelbundet; huvudsakligen mot hjärt-kärlsjukdomar. Slutsats: I befolkningen förekommer ett omfattande bruk av naturläkemedel av många olika sorter och mot många olika åkommor. Inledning 1995 konstaterade en enkätundersökning som Konsumentverket och Läkemedelsverket 1 låtit göra att var femte svensk (17 procent) mellan 18-80 år regelbundet köper naturmedel, kosttillskott och andra produkter från hälsokosthandeln. Ungefär en miljard kronor användes årligen till naturmedel samt 600 miljoner kronor till vitaminer och mineraler. Något fler kvinnor än män köpte hälsokostprodukter. Förhoppningen var att kunna hålla sig frisk, men var tredje som provat preparaten kände osäkerhet om dessa hade någon effekt. Enkäten skickades ut till 3000 slumpvis utvalda personer och besvarades av 1039. 1999-2000 gjordes en studie om Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård, Läkemedelsrådet i Skåne 2, i form av en enkätundersökning som gick ut till 23437 personer, 18-80 år, och besvarades av 13715 personer. Där ställdes frågor om hälsa, levnadsvanor, riskfaktorer, miljö, kontakter med hälso- och sjukvård samt användning av läkemedel. Svaren länkades därefter samman med 1999 års vårddata. 11812 besvarade frågan om naturläkemedel varav 30 procent svarade ja. Det konkluderas att de som använder naturläkemedel utnyttjar slutenvården något mindre. Karin Mattsson och Inger Nilsson behandlar ämnet naturläkemedel i Läkartidningen 2002 3 Enligt artikeln används naturläkemedel/naturmedel av ungefär 40 procent av den svenska befolkningen. I en undersökning av Thomas, Nicholl och Coleman 4 2001 behandlas användandet och kostnaden för komplementärmedicinska åtgärder i England år 1998. De fann att all användning minskade i äldre åldersgrupper och att fler kvinnor än män är användare. 19,8 procent hade använt örtmediciner sista 12 månaderna och 31,4 procent under sin livstid. I en 1

annan undersökning av samma författare 5 2001 redogörs för resultatet av en postenkät till GPs i England. 1,5 procent av 760 tillhandahöll behandling med örtmedicin. I en studie av Tze Pin Ng,Tan och Kua 6 2004 rapporteras att användningen av kinesisk örtmedicin hos äldre över 65 år under sista 12 månaderna före undersökningen uppgick till 25,3 procent, av dessa använde 52 procent även västerländsk förskriven medicin. Eftersom kostnaderna för naturläkemedel är stora, risken för interaktioner med andra läkemedel inte är försumbar och de angivna effekterna av naturläkemedel är tveksamma genomfördes denna enkätundersökning på vårdcentralsnivå som en del av en forskarutbildningskurs vid Umeå Universitet. I denna studie ligger dock fokus på att ta rätt på grundläggande fakta omkring användningen. Kostnadsaspekten och interaktioner med andra läkemedel kommer inte att belysas här. Syfte Kartlägga i vilken utsträckning naturläkemedel används, val av preparat/ingrediens samt av vilken orsak dessa preparat används. Metod En enkätundersökning genomfördes på en vårdcentral. I enkäten ställs frågor om kön, åldersgrupp, utbildningsgrad, läkarförskrivna läkemedel, naturläkemedelsanvändning, orsak till användningen av naturläkemedel, upplevd effekt av naturläkemedel, biverkningar av naturläkemedel och samråd med läkare om användningen av naturläkemedel (se appendix). Enkätundersökningen godkändes före genomförandet av forskningsetiska kommittén vid Umeå universitet. Inga persondata som kan knytas till någon enskild person har registrerats. Undersökningen genomfördes på en mindre vårdcentral i Umeå med ett upptagningsområde på 7238 individer. Enkäten riktade sig till alla från 20 år och uppåt som besökte någon vårdgivare på vårdcentralen - läkare, distriktssköterska, barnmorska, arbetsterapeut, dietist eller kurator under 2 månaders tid. Under perioden 1 november till den 31 december 2003 tillfrågades de patienter som sökte vård vid Böleängs vårdcentral i Umeå om deltagande i enkätundersökningen. Individer yngre än 20 år exkluderades, likaså de som uppenbart ej kunde besvara enkäten (till exempel vid svår demens). Vid anmälan i receptionen fick patienten både muntlig och skriftlig information samt tilldelades en enkät vid jakande svar. Efter ifyllandet lades därefter enkäten i en särskild låst box vid utgången, helt anonymt. Vid extrem överbelastning i receptionen förekom det att patienter ej blev tillfrågade om deltagande, liksom i samband med 3 vaccinationskvällar under perioden (på grund av den stora tillströmningen av patienter på kort tid). De som redan hade besvarat enkäten fick ej besvara den igen vid återbesök. 445 besökare på vårdcentralen erbjöds deltagande, 12 tackade nej och 394 enkätsvar erhölls varav två uteslöts på grund av ofullständigt ifyllda enkäter; återstår 392 giltiga svar. Naturläkemedel 7-10 definieras som läkemedel vars verksamma beståndsdel har ett naturligt ursprung, det vill säga utgörs av en växt- eller en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Endast måttlig bearbetning tillåts. De är receptfria och är avsedda för egenvård. Även vitaminer kan vara naturläkemedel. I praktiken har dock medtagits det som patienten själv räknat som naturläkemedel, eftersom definitionen enligt ovan är så vid och svåravgränsad. Med få undantag handlar det om preparat som kan köpas på apotek, i hälsokostbutiker eller i den vanliga livsmedelsbutiken. Vid sammanställningen av materialet och vid den statistiska bearbetningen har programmet SPSS 11.5 använts. 2

Resultat I tabell 1 presenteras några grundläggande fakta som framkommit i studien om kön och åldersfördelning, högsta utbildning samt om läkemedelsanvändning. Tabell 1 Populationsbeskrivning och läkemedelsanvändning Antal % Kön N=390 Kvinna 244 62 Man 146 37 Ålder N=390 20-29 år 32 8 30-39 år 68 17 40-49 år 92 23 50-59 år 93 24 60-69 år 68 17 >70 år 37 9 Högsta utbildning N=390 Grundskola/ Folkskola 89 23 Gymnasium/ motsvar. 168 43 Högskolestudier 120 31 Andra studier 13 3 Användning läkarförskrivna läkemedel N=392 Ja, ibland 137 35 Ja, regelbundet 200 51 Nej, aldrig 55 14 Användning naturläkemedel N=390 Ja, ibland 139 36 Ja, regelbundet 34 9 Nej, aldrig 217 55 Biverkningar naturläkemedel N=171 Ja 7 4 Nej 150 88 Vet ej 14 8 Samråd läkare om naturläkemedelsanvändning Ja 21 12 N=170 Nej 143 84 Minns ej 6 4 Vid analys av framkomna data visar det sig att läkarförskrivna läkemedel av de yngre huvudsakligen används vid behov, men från och med 50 års ålder blir regelbunden användning allt vanligare ( ej redovisat i tabell). Biverkningarna av naturläkemedel i tabell1 handlar om gastrointestinala, psykiska och luktbiverkningar. Av dem som samrått med läkare om sin naturläkemedelsanvändning är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Efter 50 års ålder samråder 67 procent med sin läkare. 3

Hur nöjd patienten är med effekten av sitt naturläkemedel har i enkäten mätts genom användandet av en skala 0-100mm på vilken anges hur nöjd den som svarar på enkäten är. 0=inte alls nöjd, 50mm=varken nöjd eller missnöjd, 100mm=mycket nöjd. Enkätsvaren ger ett medelvärde på 65mm, median 67mm. I figur 1 visas hur användningen av naturläkemedel fördelas på olika preparat. Sammanlagt har 74 olika naturläkemedel angivits. 81% av naturläkemedelssvaren kommer från kvinnor, 19 % från män. Naturläkemedel i procent 11. Övrigt 29 10. Bluthsaft 2,6 9. Echinagard 4,5 8. Esberitox 7,8 7. Äppelcidervinäger 3,3 1. Ginseng 9,7 2. Kan Jang 5,9 3. Valeriana 4,1 4. Fiskolja 10 5. Vitlök 4,8 6. Vitaminer 18,2 1. Ginseng 2. Kan Jang 3. Valeriana 4. Fiskolja 5. Vitlök 6. Vitaminer 7. Äppelcidervinäger 8. Esberitox 9. Echinagard 10. Bluthsaft 11. Övrigt Figur1 Fördelning naturläkemedelsanvändningen på olika preparat redovisas här i procent n=269 svar (flera svar per naturläkemedelsanvändare förekom). I tabell 2 redovisas hur naturläkemedelsanvändningen ser ut i förhållande till kön, ålder, högsta utbildning och användningen av läkarförskrivna läkemedel. Av 335 användare av läkarförskrivna läkemedel används naturläkemedel ibland av 36 procent, regelbundet av 9 procent och inte alls av 55 procent; det vill säga samma fördelning som i hela materialet. Av 390 enkätsvar redovisar 39 procent användning av både naturläkemedel och läkarförskrivna läkemedel, 47 procent använder enbart läkarförskrivna läkemedel, 6 procent använder enbart naturläkemedel medan 8 procent inte använder någon typ av läkemedel 4

Tabell 2 Användningen respektive icke-användning av naturläkemedel i förhållande till kön, ålder, högsta utbildning samt användningen av läkarförskrivna läkemedel. (%) innebär jämförelse mellan användare respektive icke-användare av naturläkemedel. Använder natur läkemedel, ibland eller regelbundet Använder aldrig naturläkemedel (Antal) % (%) % (%) N=173 N=216 Kön Kvinna (243) 78 (56) 50 (44) Man (146) 22 (26) 50 (74) N=172 N=216 Ålder 20-29 år (32) 6 (31) 10 (69) 30-39 år (68) 22 (56) 14 (44) 40-49 år (92) 27 (51) 21 (49) 50-59 år (92) 22 (40) 26 (60) 60-69 år (68) 15 (38) 19 (62) >70 år (36) 8 (39) 10 (61) Högsta utbildning N=173 N=216 Grundskola/ Folkskola (89) 16 (32) 28 (68) Gymnasium/Motsvarande(168) 39 (40) 46 (60) Högskolestudier (119) 40 (58) 23 (42) Andra studier (13) 5 (62) 3 (38) Läkarförskrivna Läkemedel N=173 N=217 Ja, ibland el. regelbundet (335) 87 (45) 85 (55) Nej, aldrig (55) 13 (40) 15 (60) I figur 3 visas att naturläkemedelsanvändningen är mindre i högre åldrar >70 år och i figur 4 att det är färre med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola som använder naturläkemedel, medan naturläkemedelsanvändning är vanligare bland dem som genomgått högskolestudier. 5

60 50 40 30 Användning av naturl Count 20 10 0 Missing 30-39 50-59 >70 20-29 40-49 60-69 Missing Använder naturläkeme del ibland eller reg Nej,Använder aldrig naturläkemedel Ålderskategorier Figur 3 Fördelning av användare respektive icke-användare av naturläkemedel beroende på ålderskategori, n=388. 120 100 80 60 Användning av naturl Missing 40 Använder naturläkeme Count 20 0 del ibland eller reg Nej,Använder aldrig naturläkemedel Missing Gymnasium el motsv Grundskola/Folkskola Andra studier Högskolestudier Högsta utbildningsgrad Figur 4 Fördelning av användare respektive icke-användare av naturläkemedel beroende på utbildningsnivå, n= 389. 6

I tabell 3 noteras att naturläkemedelsanvändare har en lägre användning av läkarförskrivna läkemedel för behandling av hjärta och kretslopp samt större användning av läkarförskrivna läkemedel för behandling av infektionssjukdomar och tillstånd som har med rörelseapparaten och nervsystemet att göra Tabell 3 Procentuell fördelning av olika läkarförskrivna läkemedel inom grupperna naturläkemedelsanvändare respektive icke naturläkemedelsanvändare. Läkarförskrivna läkemedel ATC-kod enligt Fass Använder naturläkemedel i procent av n=293 svar Använder ej naturläkemedel i procent av n=371 svar A Matsmältningsorgan och 8 10 ämnesomsättning B Blod och blodbildande 6 9 organ C Hjärta och kretslopp 26 38 D Hud 1 1 G Urin- och könsorgan samt 4 4 könshormoner H Hormoner, exklusive 2 2 könshormoner J Infektionssjukdomar 10 5 L Tumörer och rubbningar i <1 <1 immunsystemet M Rörelseapparaten 11 6 N Nervsystemet 18 10 R Andningsorganen 12 13 S Ögon och öron <1 <1 7

Figur 5 visar att det finns en mängd olika orsaker till att använda naturläkemedel. Endast smärre skillnader noteras mellan könen; något fler kvinnor använder naturläkemedel mot infektion samt för att reglera vikten medan något fler män använder naturläkemedel för att allmänt öka sitt välbefinnande och sänka blodfetter. 8

9

Förbättra sömn 6 Minska nedstämdhet 5 Minska trötthet 17 Mot infektion 26 Öka välbefinnandet 23 Annan orsak 7 Mot värk 3 Motverka viktnedgång 1 Motverka viktuppgång 4 Sänka blodtrycket 2 Sänka blodfetter 5 Motverka klimakterie 1 Öka potens<1 Figur 5 Orsaker till användningen av naturläkemedel (procent) n=291 ( ofta har flera orsaker angivits per naturläkemedelsanvändare) Diskussion Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som patienterna besvarade anonymt i väntrummet på vårdcentralen. Bortfallet är litet (12 procent) bland dem som tillfrågats, men ett antal personer har ej erbjudits deltagande av rent praktiska skäl, oftast då tillströmningen av patienter under kort tid varit alltför stor för att korrekt information om studien skulle kunna ges. Jag bedömer dock att detta inte inneburit något systematiskt fel. Förhållandet att enkätundersökningen genomförts på en vårdcentral kan också ha inverkat på resultatet. Möjligen balanseras detta av att enkäten riktade sig till alla besökare utom barn och de som 10

inte själva kunde besvara enkäten. Det är dock inte meningsfullt att analysera bortfallet utifrån totala antalet besök på vårdcentralen, eftersom besöksstatistiken ej tar hänsyn till om besöket är ett nybesök eller ett återbesök. Många av besöken under en tvåmånadersperiod utgörs av återbesök. 45 procent anger användning av naturläkemedel- vilken är en betydligt högre siffra än i Läkemedelsverkets/Konsumentverkets 1 enkät från 1995- där dock svarsfrekvensen var lågendast en tredjedel svarade. Senare undersökningar 2-3 i Sverige har dock funnit liknande siffror när det gäller användningen av naturläkemedel, 30 respektive 40 procent. Vad som räknas som naturläkemedel kan ha betydelse för hur stor denna procentsiffra blir. Läkemedelsverkets definition 7-8 är dock vid och det blir därför svårt att göra strikta avgränsningar. Det är oklart vad som räknats tillhöra naturläkemedel vid de undersökningar som refererats i inledningen. Liksom i en tidigare studie av Thomas m.fl. 4,10 noteras en dominans av kvinnor bland naturläkemedelsanvändare. Denna enkätstudie besvarades till 62 procent av kvinnor, av dessa använder 56 procent naturläkemedel, 78 procent av naturläkemedelsanvändarna är kvinnor och de står för 81 procent av de avgivna naturläkemedelssvaren (218 av 269). 74 procent av männen använder ej naturläkemedel. Naturläkemedel används oftast ej regelbundet. Det finns en tendens att högskolestuderade använder naturläkemedel i större utsträckning än andra. Naturläkemedel används huvudsakligen mot infektion och för att må bra generellt samt mot trötthet, men mer sällan för att bota specifika åkommor att döma av enkätsvaren. Detta återspeglas också i valet av naturläkemedel som oftast har angivits ha sådana effekter med något undantag. Det är intressant att notera att naturläkemedelsanvändare jämfört med icke-användare förefaller använda läkarförskrivna läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kretslopp i mindre utsträckning och läkemedel för behandling av infektioner och sjukdomar i nervsystemet i större utsträckning. Delvis kan kanske detta förklaras av att naturläkemedel huvudsakligen används av dem som är medelålders eller yngre. Även i denna studie, liksom i en tidigare av Tze Pin Ng m.fl. 6, framkommer en hög användning av läkarförskrivna läkemedel, 86 procent, varav regelbundet 51 procent ( hela materialet). Naturläkemedelsanvändarna utgör 45 procent av dem som använder läkarförskrivna läkemedel. De naturläkemedelspreparat som visat sig vara mest använda i denna studie förefaller även vara vanligt förekommande i tidigare studier 9-10, men jag har inte funnit något material som verkar vara direkt jämförbart, eftersom definitionen av naturläkemedel är vidare i Sverige jämfört med i utländska studier. Naturläkemedelsanvändarna anger sig till övervägande delen vara nöjda med effekten av sina naturläkemedel. Att så få samråder med läkare om sin naturläkemedelsanvändning har sannolikt sin grund i att flertalet uppfattar naturläkemedel som ofarliga och utan biverkningar. Dessutom finns det kanske en rädsla att läkaren kommer att avråda från användning. Vidare är det sällan som läkare frågar patienten om eventuell naturläkemedelsanvändning. För att belysa kostnadsaspekter, betydelse för vårdkonsumtion och för att påvisa betydelsefulla interaktioner med läkarförskrivna läkemedel behövs ytterligare studier av naturläkemedelsanvändningen. Slutsats 45 procent av de patienter som besöker Böleängs vårdcentral använder naturläkemedel, de flesta ibland men sällan regelbundet. Kvinnor dominerar bland användarna och användningen är störst i åldrarna 30-59 år. Vitaminer/mineraler, Omega3-Fiskolja, Ginseng, Kan Jang är 11

vanligast förekommande i fallande ordning - men en mängd olika preparat används. De vanligaste orsakerna till användning är mot infektion, för välbefinnandet och för att motverka trötthet. Det finns en måttlig övervikt för dem som är nöjda med effekten av sina naturläkemedel. Det är få som upplevt några negativa effekter och det är få som diskuterar sin naturläkemedelsanvändning med sin läkare, trots att en stor andel av studiedeltagarna även använder läkarförskrivna läkemedel. Naturläkemedel används sannolikt mer för att förebygga/lindra än för att bota sjukdom Referenser 1. Lennholm B. Var femte svensk köper naturläkemedel och hälsokost. Läkartidningen 1995;26-27:2644-2645 2. Merlo J., Lithman T., Noreen D., Melander A. Läkemedelsanvändares användning av sjukvård - en studie i Skåne www.nepi.net/lakemedelsanvandare (2001) 3. Mattson K., Nilsson I. Örtmediciner har både effekter och bieffekter, stor förbrukning kräver mer kunskap hos läkare. Läkartidningen 2002;50 :5095-5097 4. Thomas K.J., Nicholl J.P., Coleman P. Use and expenditure on complementary medicine in England: a population based survey. Complementary Therapies in Medicine 2001;9 :2-11. 5. Thomas K.J., Nicholl J.P., Fall M. Access to complementary medicine via general practice. British Journal of General Practice 2001;51 :25-30 6. Tze Pin Ng, Tan C.H., Kua E.H. The use of Chinese herbal medicines and their correlates in Chinese older adults: the Singapore Chinese Longitudinal Aging Study Age and Ageing 2004;33:135-142 7. Läkemedelsverket www.mpa.se/naturläkemedel (2003 22/5) 8. Färnlöf Å., Tunon H. Naturläkemedel 2002/2003(Bok) 9. Ness J., Sherman F. Pan C.X. Alternative medicine: What the data say about common herbal therapies Geriatrics 1999;54:33-43 10. Tesch B J. Herbs commonly used by women: an evidence-based review Dis Mon 2002 Oct;48:671-96 11. FASS 2003 och 2004 12. Information från Läkemedelsverket, årgång 15 nummer2, april 2004, s.61-66 Biverkningsnytt 2002 Tack till alla som läst igenom och hjälpt mig med synpunkter på detta alster, inte minst Christer Andersson. Ett särskilt tack till min hustru Ulrika Carstensen som bland annat bidragit med kunskap om tabellers tillkomst i datorn och även ett särskilt tack till min son Johan Carstensen som varit behjälplig med dataredigeringen av textlayouten mm. Insamlingen av materialet hade inte varit möjlig utan den fantastiska insats som alla sekreterare som tjänstgjort i receptionen på Böleängs vårdcentral utfört. Sist men inte minst förtjänar min handledare all heder för sina många goda råd. 12