Årsredovisning 2010 www.lansstyrelsen.se/blekinge
Regeringen Socialdepartementet Årsredovisning 2010 Länsstyrelsen i Blekinge län överlämnar härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2010. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. I den slutliga handläggningen av ärendet har deltagit länsrådet Charlotta Kabo Stenberg, t f ekonomichefen Stefan Christensson och verksamhetscontrollern Ingrid Lovén, den sistnämnde föredragande. 1
2
Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret 2010 4 Verksamhet 5 Organisation 7 Länsstyrelsens sakområden mål och återrapporteringskrav 8 Sakområde Trafikföreskrifter 8 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 9 Sakområde Lantbruk och landsbygd 11 Sakområde Fiske 13 Sakområde Regional tillväxt 15 Sakområde Infrastrukturplanering 22 Sakområde Energi och klimat 23 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 26 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 30 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 47 Sakområde Kulturmiljö 49 Folkhälsa 52 Sakområde Jämställdhet 55 Sakområde Integration 57 Övrig återrapportering 59 Organisationsstyrning 61 Personaluppgifter 64 Året i siffror 69 Sammanställning över väsentliga uppgifter 84 Finansiell redovisning 85 Tilläggsupplysningar och noter till årsredovisningen 2010 89 Omslagsfoto: Martin Stålhammar 3
Sammanfattning av verksamhetsåret 2010 FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 44,66 53,19 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 62,34 81,98 Total verksamhetskostnad exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) 95 684 114 787 Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 49 189 104 101 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelsen är statens/regeringens förlängda arm i länet. I denna årsredovisning görs en noggrann redovisning av alla uppgifter vi har enligt instruktion och regleringsbrev. Självklart arbetar vi med att utföra dem så kompetent och effektivt som möjligt. Det krävs dock att man försöker beskriva denna diversifierade verksamhet på ett mer övergripande sätt för att få omvärlden att förstå vad vi gör och att höja motivationen hos medarbetarna. Blekinge har av många uppfattats som avsides, lite isolerat och med en arbetsmarknad som domineras av offentlig sektor och verkstadsindustri. Under fordons/finanskrisen drabbades länet hårt. Bilden håller dock på att förändras. Invånare, företag, kommuner och region uttrycker nu en framtidstro som vilar på närheten till Europa de nya växande EU länderna, ökat entreprenörskap, utveckling av infrastruktur, kultur, miljö och samverkan mellan olika aktörer. I detta arbete är länsstyrelsen en viktig kugge. Vi kan genom vårt utvecklingsuppdrag och formerna för lagtillämpning och tillsyn bidra till länets utveckling. Vi ser stora möjligheter för länet att vara en port mot omvärlden söder- och österut med ett växande utbyte av affärer, kultur, miljöarbete och infrastruktursatsningar. Länsstyrelsens mål är därför att utföra vårt uppdrag i dialog med omvärlden för att hitta lösningar som tillåter investeringar utan att skada miljö- och kulturvärden. Utan investeringar och entreprenörskap försvinner sysselsättningsmöjligheterna för människor som vill bo och verka i länet, vilket vore ett misslyckande. Vårt arbete inriktas därför på att utföra det vi ska korrekt och rättssäkert, och att därtill lägga ett arbetssätt som präglas av snabbhet, lösningsorientering och i dialog. I uppdraget som landshövding stöttar jag också genom en rad egna arrangemang viktiga frågor som entreprenörskap, integration, internationella kontakter, kultursatsningar, idrotts- och hälsoaktiviteter mm. Självklart är vi med och stöttar viktiga initiativ som tas i länet. Vår ambition är att länsstyrelsen ska vara och uppfattas som en starkt bidragande aktör i länets utveckling. 4
Verksamhet Årsredovisningen 2010 Årsredovisningens utformning och innehåll regleras av förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, de särskilda uppdrag som framgår av Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende länsstyrelserna 2009-12-17 samt de särskilda skrivningar i regleringsbrevet som framgår nedan: Undantag från ekonomiadministrativa regelverket Redovisning ska ske i enlighet med detta regleringsbrevs anvisningar vilka framgår under rubriken Verksamhet, i avsnittet Organisationsstyrning och i bilaga 3. Regleringsbrevets anvisningar avseende verksamhetskostnader m.m. utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 förordningen 2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I vissa fall anges att redovisningen endast behövs för 2010, vilket i detta avseende innebär ett undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Återrapportering enligt förordning med länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelserna ska i sina årsredovisningar endast redovisa för uppgifterna i 2 och 5 punkterna 3 och 5 i förordningen med länsstyrelseinstruktion. Detta innebär ett undantag från bestämmelserna i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Länsstyrelserna ska för sina uppgifter i 2 förordningen med länsstyrelseinstruktion redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat. Länsstyrelsen i Blekingen län är mitt inne i ett omfattande förändringsarbete. Målet är en länsstyrelse som arbetar med en god dialog med omvärlden och med en lösnings- och serviceorienterad attityd. Helhetsperspektivet i handläggningen måste säkras samtidigt som besluten måste vara tydliga och lättförståeliga. Organisation och arbetssätt måste samtidigt anpassas till minskade resurser vilket kräver tydliga prioriteringar inom och mellan verksamheter. 2009 infördes en ny organisation med möjlighet att styra verksamheten och göra nödvändiga prioriteringar, samtidigt gjordes kraftfulla besparingar för att klara en ekonomi i kris. 2010 har den nya organisationen börjat verka och fokus har varit att förändra arbetssätt för att få en bättre helhetssyn, bättre dialog samt kortare handläggningstider. Ekonomistyrningen har fokuserat på att skapa förutsättningar för att länsstyrelsen mer långsiktigt ska ha en ekonomi i balans. Verksamheten inom stab och service har setts över med personalminskningar som följd. Rutiner har skapats för en bättre ekonomistyrning och uppföljning. Länsstyrelsen gör bedömningen att vi nu vidtagit de åtgärder som krävs för en ekonomi som långsiktigt är i balans. Kommande år kan förändringsarbetet tydligare fokuseras på ökad kvalitet och framtida kompetensförsörjning. Då länsstyrelsen i Blekinge har små ekonomiska resurser till sitt förfogande innebär det att kraftiga prioriteringar i verksamheten måste göras. Genom att effektivisera verksamheten kan vi leverera förväntade resultat inom flertalet verksamhetsområden med en tillräckligt god kvalitet. Under början av 2010 lämnades ansvaret för stödadministration gällande gårds- och miljöstöd över till Länsstyrelsen i Skåne län. Syftet med detta var att säkra en kostnadseffektiv verksamhet och att lantbrukarna skall få sina stöd i rätt tid. Övergången innebar en påfrestning men verksamheten har i praktiken fungerat väl därefter. Vi bedömer att Länsstyrelsen i Skåne har genomfört uppdraget på ett bra sätt och att brukarna i Blekinge har fått en god service och sina stöd i rätt tid. Samverkan har även intensifierats gällande de veterinära frågorna. Länsstyrelsen i Blekinge köper veterinär kompetens från Länsstyrelsen i Kronobergs län. 5
I verksamhetsplanen för 2010 angav länsstyrelsen följande övergripande prioriteringar i arbetet handläggning av inkommande ärenden från privatpersoner, företag och kommuner åtgärder som bidrar till ökad sysselsättning översyn av arbetssätt i syfte att förenkla processer och därigenom minska handläggningstider samt säkra en samordning av länsstyrelsens avväganden utveckling av det interna arbetsmiljöarbetet för att öka trivsel och arbetsglädje och minska sjukskrivningstalet Prövning prioriteras före tillsyn. Egna tillsynsprojekt eller andra tillsynsinitiativ prioriteras bort (om inte särskilda skäl finns). Yttranden från centrala verk besvaras endast om de är av särskilt stor vikt för Blekinges utveckling. Inom följande verksamhetsområden ska särskilda satsningar göras under 2010 - klimat och energiområdet - integrerig av vattenförvaltningen inom länsstyrelsen och i länet - integrations/mångfaldsfrågor - ärendehantering inom miljöskydd/förorenad mark/vattenverksamhet - ärendehantering inom planverksamheten. I stort har länsstyrelsen kunnat följa dessa prioriteringar. De resultat vi ser är att handläggningsprocesserna effektiviserades och genom att ärenden med oacceptabelt långa handläggningstider, framför allt inom fiske, miljöskydd/vattenverksamhet och samhällsplanering, åtgärdades finns förutsättningar för kortade handläggningstider framgent. Tillsynsverksamheten blev lidande genom starkt fokus på ärendehandläggning samt genom besparingar. 2011 tar länsstyrelsen ett omtag i tillsynsarbetet utifrån aktualiserade tillsynsplaner eftersom vi bedömer att en planerad tillsyn i god dialog med verksamhetsutövaren är en viktig del i ett förebyggande arbete. Vår mest betydelsefulla insats i arbetet för att främja länets utveckling är att underlätta för de företagare som vill satsa i Blekinge genom snabb ärendehantering och en lösningsinriktad attityd. Genom vår kunskap kan vi hjälpa företag, kommuner och medborgare att hitta lösningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Länsstyrelsen hade en omfattande kontakt med olika intressenter inom och utanför länet inte minst genom landshövdingens utåtriktade arbete. Länsstyrelsen är en samlande kraft i länet något som skulle kunna förstärkas ytterligare genom ett tydligare samordningsmandat. Samverkan intensifierades även för de veterinära frågorna. Länsstyrelsen i Blekinge köper veterinär kompetens från Länsstyrelsen i Kronobergs län. 6
Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. I slutet av 2009 trädde en ny organisation i kraft med syfte att skapa förutsättningar för att leda och effektivisera verksamheten och att göra nödvändiga prioriteringar ha chefer med tydligt ansvar och klara befogenheter med uppgift att vara med och utforma strategier och verksamheter samt se till att de implementeras i organisationen stimulera och vidareutveckla ett övergripande och gränsöverskridande arbetssätt samt stärka omvärldsbevakning samt extern och intern kommunikation Organisationsstrukturen består av landshövding, länsråd, tre verksamhetsavdelningar, en serviceavdelning samt en stab. Avdelningarna leds av avdelningschefer med ansvar för verksamhet, medarbetare och ekonomi. Serviceavdelningen svarar för intern infrastruktur som telefoni, it, lokaler, diarium och arkiv. Staben arbetar direkt för ledningen och utgör ett stöd för styrning av verksamheten. Efter drygt ett år kan det konstateras att denna förändring av organisationsstrukturen medförde att ansvar tydliggjorts och att förutsättningar för ett helhetstänkande inom länsstyrelsen stärkts. Nödvändiga prioriteringar såväl inom som mellan sakområden underlättas. 7
Länsstyrelsens sakområden mål och återrapporteringskrav Sakområde Trafikföreskrifter FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 0,13 0,18 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,15 3,60 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 229 4 652 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 0,24% 4,05% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Under årets första månader lades mycket tid på att efterarbeta körkortshanteringen. Det förekom många dagliga besök och telefonsamtal trots att handläggning och beslutanderätt i ärendegruppen övergått till Transportstyrelsen. Mycket tid krävdes också för genomgång och hantering av det material som fanns kvar på länsstyrelsen efter det att ärendena lämnats över Under 2009 genomfördes en nationell hastighetsöversyn på landets vägar. Arbetet med denna medförde att handläggningen av inneliggande ärenden om hastighetsbegränsningar sköts upp i avvaktan på att resultatet av översynen skulle bli klar. Den balans som byggdes upp kunde inte arbetas av under 2010. Arbetet med överföring av trafikföreskrifter från länets författningssamling till den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter (RDT) prioriterades och kunde slutföras inom angiven tid. 8
Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 1,05* 1,69 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 2,62 2,06 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 3 815 3 927 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 3,99% 3,42% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen * Tillkommer 0,3 åk som köps in från Kronobergs län Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Djurskyddskontroll Länsstyrelsen fortsatte arbetet med att bygga upp och utveckla den nya djurskyddsorganisationen. Målet var att öka effektiviteten i kontrollerna och i det övriga djurskyddsarbetet. Eftersom flera djurskyddsärenden övertogs från länets kommuner och många anmälningsärenden fortsatte att komma in under 2010, var verksamheten hårt pressad. Anmälningsärenden prioriterades utifrån anmäld brist. Utöver anmälningsärenden genomfördes ett mindre antal planerade/strategiska djurskyddskontroller främst av minkfarmer, nötkreatursbesättningar och zoobutiker. Totalt genomfördes cirka 250 kontroller under året. Länsstyrelsen samverkade under året med Länsstyrelsen i Kronobergs län genom att deras länsveterinär tjänstgjorde cirka 30 procent i Blekinge, främst för att stödja djurskyddsverksamheten. Livsmedelskontroll Inom livsmedelsområdet genomfördes två länsmöten tillsammans med Kronobergs län och Livsmedelsverket. Dessutom anordnades en studieresa för att studera småskalig livsmedelsproduktion på Öland. Ett länsprojekt genomfördes i samverkan med kommuner och Länsstyrelsen i Kronobergs län; projektinriktad livsmedelskontroll av märkning samt temperaturkontroll av butiksförpackad varmhållen grillad kyckling med mera. Länsstyrelsen i Kronobergs län redovisade resultatet i sin rapport nr 2010:18. Enstaka kontroller avseende primärproduktionen genomfördes i samband med tvärvillkorskontroller. Revisioner av kommunal livsmedelskontroll nedprioriterades. Smittskydd Två slaktkycklingbesättningar som drabbades av salmonella kunde snabbt saneras och friförklaras avseende salmonella. Vidare konstaterades under hösten att en medelstor mjölkkobesättning var smittad av salmonella. Jordbruksverket beslutade att besättningen skulle saneras. Saneringen har påbörjats. Allmänna veterinära frågor Kontroll av djurhälsopersonal genomfördes inte. Foder och animaliska biprodukter Länsstyrelsen deltog tillsammans med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en utredning gällande för höga halter av koccidiostatika i foder till slaktkycklingar vilket upptäcktes i samband med vid provtagning av kycklinglever vid ett fjäderfäslakteri i Blekinge. 9
Resultat Enligt gjorda prioriteringar genomförde djurskyddsverksamheten, trots bristande resurser och en organisation under uppbyggnad och utveckling, uppdraget som avser operativ djurskyddskontroll på ett tillfredställande sätt. Samordning av kontroller och administration ledde till vissa effektiviseringar varför planerade/strategiska djurskyddskontroller avseende djurskydd kunde påbörjas, antingen som självständiga kontroller eller samtidigt som tvärvillkorskontroller genomfördes. Genom samordningsmöten med kommunernas livsmedelsinspektörer ökade deras kompetens inom området. Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 Antalet verksamma veterinärer i länet 25 24 14 varav män/kvinnor 9 16 8 16 8 6 Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, st/åa 4 3,5 2 2 6 2,6 varav män/kvinnor 1 3 1 2,5 0 2 0 2 2 4 - - Antal inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen, st/åa 1 0,02 1 0 varav män/kvinnor 1 0 0,02 0 1 0 0 0 Antalet under året meddelade djurförbud 6 3 Antalet under året beslutade omhändertaganden av djur 10 12 Antalet genomförda djurskyddskontroller 281 207 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 0 0 Kommentarer Tabell 1.1 Siffrorna över antalet verksamma veterinärer i länet är inte jämförbara i tabellen, eftersom siffrorna för 2008 enbart omfattar antalet statligt anställda veterinärer. Några resurser för kontrollen av livsmedel i primärproduktionen finns inte avsatta. Kontroll av foder i primärproduktionen har skett i samband med att tvärvillkorskontroller har genomförts. Antalet genomförda djurskyddskontroller motsvarar antalet checklistor för de olika djurslagen/-verksamheter som har använts och registrerats i djurskyddskontrollregistret (DSK). 10
Sakområde Lantbruk och landsbygd FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 1,78 6,57 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,76 12,35 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 7 463 16 587 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 7,80% 14,45% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 126 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Under 2010 överfördes handläggningen av direktstöden till Länsstyrelsen i Skåne. Syftet var att öka kostnadseffektiviteten i verksamheten, minska sårbarheten samt öka förutsättningen för att brukarna skulle få sin ersättning i rätt tid. Det formella överlämnandet skedde den 1 februari men visst arbete med 2009 års ansökningar avslutades av Länsstyrelsen i Blekinge under våren. Arbetet med åtagandeplaner, som utgör en del av stödhanteringen, görs fortfarande på Länsstyrelsen i Blekinge vilket innebär ett nära samarbete med Länsstyrelsen i Skåne i dessa ärenden. Ett omfattande arbete bedrevs för minimera störningar i verksamheten vid överföringen och resultatet får anses vara bra. Dialogen mellan länsstyrelserna fungerade bra och problem löstes allteftersom de uppkom. Länsstyrelsen gör bedömningen att syftet med förändringen har uppnåtts. Länsstyrelsens intention att stärka det strategiska arbetet med den kvarvarande verksamheten inom landsbygdsutveckling, genom att tydliga kunna fokusera samt bättre kunna synkronisera med övriga utvecklingsåtgärder, uppnåddes inte fullt ut. 9. Länsstyrelserna anvisas medel från landsbygdsprogrammet via Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2010. Länsstyrelserna ska redovisa följande: Vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit för att minska handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar. Redovisningen ska avgränsas till programmets axel 1, 3 och 4 (Leader) samt Utvald Miljö (axel 2), vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit under 2010 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av 2010, hur länsstyrelsen har samarbetat med de s.k. Leader-grupperna inom respektive område, för att förenkla och effektivisera arbetet med Leader (axel 4), inklusive rekvisitionsarbetet, kostnaderna för olika arbetsmoment för efterarbete med blockinventeringen med relevans för landsbygdsprogrammets genomförande, samt antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna som har upprättats respektive reviderats under 2010 samt en uppskattning av hur många av dessa som har upprättats respektive reviderats till följd av de ändrade definitionerna av ersättningsberättigande betesmarker och slåtterängar. För att förbättra kvaliteten på handläggningen av företagsstöd fick samtliga företag besök av handläggaren innan beslut fattades. Vid besöken gjordes bland annat en genomgång av rekvisitionshanteringen. I syfte att minska handläggningstiderna för rekvisitioner togs en checklista fram. 11
En mer utvecklad dialog fördes med stödmottagare för att få möjlighet att påverka ansökningskvaliteten för bättre överensstämmelse med regelverk. För utvald miljö vidtogs inga motsvarande särskilda åtgärder. Arbetet med Leader omfattade under året nästan enbart rekvisitioner eftersom huvuddelen av budgeten var förbrukad. För axel 1 motsvarade ansökningarna relativt väl tillgängliga medel förutom för samarbetsåtgärden där någon ansökan inte kom in. Länsstyrelsen bedömer att detta beror på att åtgärden upplevs som komplex. För många företagare känns det som ett stort steg att formulera ett inköp av en konsulttjänst från ett universitet eller högskola i samarbete med andra företagare. Länsstyrelsen gjorde inte några aktiva åtgärder för att öka andelen ansökningar inom denna åtgärd utan avser att flytta medel från samarbetsåtgärder till andra åtgärder inom axel 1. För axel 3 var det störst intresse för turism och mikroföretagsåtgärder. De åtgärder som framförallt riktade sig till projektansökningar ligger något lägre i utnyttjandegrad. Ofta beror det på att det är en längre process att komma fram till en färdig ansökan. De nya medlen för bredband rönte stort intresse i länet. Även där är processen lång innan man kommer till färdig ansökan. Länsstyrelsen bedömer att tilldelade medel långt ifrån täcker behovet och kommer att omfördela medel från andra åtgärder för att kunna bevilja fler projekt. Länsstyrelsen medverkade som adjungerad vid Local Action Group (LAG)-mötena för Blekinges Leaderområde samt hade kontinuerlig kontakt med Leaderkontoret för att säkerställa kvaliteten i handläggningen av ansökningarna. Leaderkontoret genomförde även en första granskning av utbetalningsansökningarna. Detta ökade förutsättningarna för att få korrekta ansökningar om utbetalning. Efterarbetet av blockinventeringen, som länsstyrelsen gjorde under 2010, bestod i uppdatering av åtagandeplaner. Arbetet motsvarade cirka 1,3 årsarbetskrafter till en kostnad av ca 800 000 kronor. Länsstyrelsen i Skåne utförde övriga arbetsmoment. Under året upprättades 95 åtagandeplaner med 220 block och 1600 block i multikuben reviderades. Cirka hälften av dessa reviderades även färdigt i jordbruksregistret (JBR). Alla revisioner gjordes på grund av ändrade definitioner av ersättningsberättigad betesmark och slåtteräng. De nya planerna som upprättades gjordes då nya ansökningar kom in. 12
Sakområde Fiske FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 1,81 0,90 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,39 1,70 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 2 397 2 362 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 2,51% 2,06% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 2 305 1 332 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Länsstyrelsen verkade i alla sammanhang för att det traditionella småskaliga nyttjandet av fiskbestånden i Östersjön ska kunna bevaras och utvecklas. Insatserna under året handlade till exempel om yttranden i ärenden om yrkesfiskelicenser, yttranden om regeländringar och beslut och yttranden i strukturfondsärenden. Länsstyrelsen anser att en högre grad av lokalt, småskaligt fiske medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling för fiskbestånd, yrkesfiske och fiskberedning. Sedan några år träffar Länsstyrelsen regelbundet en samverkansgrupp med yngre yrkesfiskare. Gruppen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för det småskaliga fisket. Under 2010 arrangerades en sammankomst. Länsstyrelsen har också en Rådgivande grupp för fiske och vattenbruk med representanter för fiskets organisationer i Blekinge. Rådgivande gruppen hade ett möte under 2010. Skador på yrkesfisket, orsakade av säl, har ökat mycket snabbt i Blekinge. Det är framför allt garn- och krokfisket efter torsk som drabbats. Länsstyrelsen följer de försök med fiske med torskburar som Fiskeriverket gör i Blekinge inom ramen för programmet Sälar och Fiske. Länsstyrelsen hanterade också ersättningar för skador som sälar orsakat yrkesfisket. Under 2010 fick 62 fiskare dela på cirka 1,87 miljoner kronor för skador som inträffat under 2009. Mörrumsån utsågs under 2009 till en av tre indexälvar i Sverige för uppföljning av Östersjöns laxbestånd. Projektet är omfattande med medverkan från centrala och regionala myndigheter, fiskerättsägare och berörda enskilda företag. Projektet fortsatte 2010 och samordnades inom ramen för den fiskevårdsgrupp för Mörrumsån där Länsstyrelsen är sammankallande. Inom ramen för Europeiska Fiskerifonden beslutar Fiskeriverket om inrättande av Fiskeområden där stöd kan erhållas till fiskeprojekt som bidrar till en hållbar utveckling. Sölvesborgs kommun ingår sedan något år i Sydkustens Fiskeområde tillsammans med ett antal kustkommuner i östra Skåne. Under 2010 beslutade Fiskeriverket att inrätta Fiskeområdet Blekinge Arkipelag Leader som omfattar kustområdet inom övriga kommuner i Blekinge. Verksamheten inleddes och ett antal möten hölls med företrädare för fiskenäringen och berörda myndigheter. När verksamheten kommer igång är det Länsstyrelsen som beslutar om bidrag till projekt och granskar projektens redovisningar. 13
12. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige 2007 2013. Under 2010 var de medel som anvisades centralt till medfinansiering av strukturstöden till fiskenäringen otillräckliga. Det medförde att handläggningstiderna i strukturstödsärenden i många fall blev orimligt långa. Länsstyrelsen har ännu ansökningar som inkom under 2008 men där beslut ännu inte har fattats. Sverige kommer förmodligen inte att kunna nyttja mer än en begränsad del av de strukturmedel som anvisats av EU för perioden 2007-2013. Länsstyrelsen undersökte möjligheterna att nyttja regionala medel till medfinansiering av fiskets strukturfonder men möjligheterna är begränsade. Några övriga åtgärder för att främja den nationella medfinansieringen genomfördes inte. 13. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Under 2010 omprövades inga vattendomar men i samband med de restaureringar som genomfördes i Bräkneån och Lyckebyån skedde diskussion kring behov av eventuell omprövning av befintliga domar. En del av länets vattendomar är föråldrade och oklara i sitt innehåll. För att få överblick över var det finns behov av omprövningar avser Länsstyrelsen att under 2011 inventera länets vattendomar och behov av omprövningar. Nästa steg blir sedan att i dialog med verksamhetsutövaren kunna påbörja arbetet med omprövningar. Omprövning av dom i Augerum, Lyckebyån, kan bli aktuell under 2011. Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet 2010 2009 2008 Antal fiskevårdsområden 30 30 30 Antal yrkesfiskelicenser 122 125 152 Antal fartygstillstånd 112 122 135 Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram 11 32 49 Kommentarer Tabell 1.2 Minskningen av antalet nya ansökningar hade flera orsaker. Från slutet av 2009 och till början av 2010 samt från slutet av 2010 införde Fiskeriverket beslutsstopp. Dessutom var det problem att hitta offentlig medfinansiering inom vissa åtgärder. Söktrycket var högt 2008 och 2009, vilket innebär att många ansökningar fortfarande väntar på att få medel fördelade. Sammantaget medförde detta att många aktörer bedömde att det inte var meningsfullt att söka stöd. Det nya fiskeområdet hade ännu inte kommit igång med sin verksamhet. 14
Sakområde Regional tillväxt FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 1,84 2,53 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,06 2,01 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 4 128 5 464 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 4,31% 4,76% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 10 829 12 175 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Under året inriktades Länsstyrelsens insatser mot att stärka näringslivet och öka sysselsättningen i länet. Detta skedde genom medverkan i olika typer av aktiviteter där tillväxtfrågorna behandlades. Länsstyrelsen stimulerade också tillväxten genom stöd till projekt och företag. Länsstyrelsens insatser genom företagsstöd bedöms ha bidragit till bevarad eller ökad sysselsättning och en ökad konkurrenskraft. Entreprenörskap och nyföretagande var prioriterade. Genom projektverksamheten utvecklades även samverkan mellan olika aktörer. Landshövdingen arbetade under året strategiskt med att nå ut till enskilda företag, organisationer, myndigheter och medier i hela Blekinge samt på riksnivå, för att stimulera Blekinges utveckling. Hon arbetade särskilt med entreprenörskap och företagande, internationellt utbyte, kulturevenemang och kulturutbyte samt försvarsfrågor. Exempel på frågor var den nya havsmiljömyndigheten och dess lokalisering, tillkomsten av ett nytt ubåtsmuseum och Samtal Blekinge en diskussion om främlingsfientlighet. Landshövdingen medverkade även i träffar med entreprenörer för att diskutera affärsidéer samt möten med internationella gäster som ambassadörer och utländska affärsdelegationer. Länsstyrelsens projektarbete innebar bland annat medverkan i internationella samarbetsprojekt vända mot Kina, Polen och Kaliningrad. De genomförda insatserna överensstämde väl med prioriteringarna inom den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. 16. Länsstyrelserna ska ge en sammanfattning av verksamheten enligt nedan: Redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, bl.a. inom ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013. För prioriteringen Strategiskt gränsöverskridande samarbete ska särskilt aktiviteter inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen redovisas, samt beskriva vilka överväganden som har gjorts vid beslut om medel inom ramen för ändamålen inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Inom ramen för den nationella strategin låg tyngdpunkten på insatser inom området Innovation och förnyelse, med aktiviteter inom näringslivsutveckling och stöd för ökad konkurrenskraft. Nedan följer ett urval projektaktiviteter som länsstyrelsen medverkade i under året och som bidrog till att genomföra den nationella strategin samt det regionala tillväxtprogrammet. Aktiviteterna redovisas områdesvis enligt strategidokumenten. 15
Innovation och förnyelse Ett seminarium och studieresa till Polen genomfördes. Projektets syfte var att ge ökad kunskap om och en nulägesbeskrivning av Polen med fokus på trestadsområdet Gdynia, Sopot och Gdansk. Målet är att fler företag i Blekinge ökar sin tillväxt genom affärer med Polen. Under våren 2011 kommer liknande aktiviteter att äga rum i samverkan med Litauen. Länsstyrelsens samarbete med Yunnanprovinsen i Kina fortsatte under året. Två företag deltog inom ramen för projektet på en mässa i Kunming. I juni genomfördes en konferens av NFC Forum (Near Field Communication) som är en världsomspännande organisation verksam inom den så kallade NFC-tekniken. NetPort i Karlshamns var värd för konferensen och genomförde i samband med denna ett antal aktiviteter för att tydliggöra Netport och regionen. Länsstyrelsen var medarrangör och medverkade även i programmet. Inom projektet Entreprenörskap och kulturarv runt Östersjön undersöktes hur blekinges kulturarv kan bli en resurs och tillväxtmotor för företagande och entreprenörskap i östersjöregionen. Länsstyrelsen har medel från Tillväxtverket för att stimulera kvinnors företagande. De har använts till att bilda nya nätverk och att nya projekt som engagerar kvinnor som ska starta eller redan driver företag kom till stånd. I de projekt som beviljades medel görs information, rådgivning och affärsutvecklingsinsatser mer anpassade och tillgängliga för kvinnors behov. I projekten samverkar och deltar till exempel kommuner, rådgivningsaktörer och olika organisationer. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Inom projektet Exportfrämjare identifierades företag med potential att växa genom exportsatsningar. Även nyanlända invandrare, med permanent uppehållstillstånd, som bedöms ha förutsättningar för att arbeta med kvalificerade exportuppgifter identifierades. En matchning mellan dessa personer och företagen kommer att göras. Tillgänglighet Projektet KombiSyd II undersökte hur en ökad samverkan mellan olika transportslag kan utvecklas. Bakgrunden är transportnäringens ökade volymer och ökade krav på kvalitet, tillgänglighet och punktlighet. Ökade krav ställs också på hållbara/miljövänliga transporter. Strategiskt gränsöverskridande arbete I samarbete med Region Blekinge drevs projektet Action Plan Kaliningrad. Inom projektet ska kontakter med Kaliningrad ske på regional och lokal nivå inom områdena kultur, turism, miljö, tillväxt och välfärd. Projektets mål är att utarbeta en aktivitetsplan för perioden 2011-2013. Attraktivitet och regional identitet Matlandet Blekinge är ett projekt som ska lyfta fram den lokala och regionala maten som odlas och förädlas i länet. Ett ökat samarbete mellan enskilda matproducenter och restaurangägare ska utvecklas. Även ökat samarbete med turistnäringen eftersträvas då den regionala maten anses kunna utgöra en större och viktigare del i upplevelseindustrin än vad fallet är idag. Projektet Försvunnen En films effekt på tillväxt har som syfte att utnyttja den potential till destinationsutveckling och näringslivsutveckling som uppstår vid en filminspelning. Inriktningen för beslut om medel till företagsstöd var att arbeta utifrån de sex upprättade prioriteringarna i verksamhetsplanen: stöd till nystartade företag, företag som startas av kvinnor, ungdomar och invandrare, exporterande företag, investeringar som höjer innovationsgraden i företagets produktionsprocess, produkter eller tjänster, miljöinriktade investeringar samt nya arbetstillfällen. Arbetets inriktning för projektstöd var fyra prioriterade områden i enlighet med verksamhetsplanen: internationellt samarbete, kultur och entreprenörskap, biosfärområdet Blekinge Arkipelag samt kunskapsunderlag för att bland annat inventera nya företag/entreprenörer i länet. 16
17. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur andra statliga myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker samt hur samverkan utvecklas. Länsstyrelsen arbetade tillsammans med Trafikverket inom ramen för Godstransportrådet, där även näringslivet var representerat, med frågor för att stärka samarbetet mellan olika trafikslag och utveckla hållbara transporter. En del i dessa satsningar var länsstyrelsens stöd till projektet KombiSyd II - kombitransporter i Skåne/Blekinge som är inriktat på hållbara/miljövänliga godstransporter. Samarbetet med Trafikverket och Godstransportrådet överensstämde väl med Regionalt Utvecklingsprogram (RUP) 2006-2013 Så här skapar Blekinge sin framtid, där Det hållbara Blekinge är ett överordnat mål. Landshövdingen representerade myndigheten i Godstransportrådet. I det Regionala Utvecklingsprogrammet framhålls att fler personer i arbete minskar utanförskap och underlättar integrationen. Blekinge är en region som kommer att ha behov av kompetent arbetskraft framöver. Projektet Exportfrämjare som initierades av Länsstyrelsen syftar till att utbilda personer, som fått permanent uppehållstillstånd, till säljare där deras specifika kompetens kommer till användning. Projektet är ett exempel på hur länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen (AF) tillsammans med Karlshamns kommun samarbetar för att genomföra RUP:ens intentioner. I det Regionala Utvecklingsprogrammet betonas även vikten av att främja entreprenörskap. I Blekinge InnovationsModell tydliggörs vägen mellan de myndigheter och organisationer som stödjer nya idéer som kan utvecklas till företag och i Blekinge Business Incubator skapas de bästa förutsättningarna för innovativa tillväxtföretag. Blekinge Business Incubator AB (BBI) bidrar till att skapa tillväxt i regionen och i Sverige genom nya företag och arbetstillfällen. BBI, är en företagsinkubator som erbjuder företagen affärsutveckling och affärscoaching. I BBI samverkar länsstyrelsen med bland andra Blekinge Tekniska Högskola (BTH) för att främja innovationer och entreprenörskap. Samverkan är en förutsättning för att skapa tillväxt. Länsstyrelsen hade ett omfattande och regelbundet samarbete med statliga myndigheter inom områden som gynnar tillväxten. Detta gällde exempelvis planfrågor, infrastruktur och kompetensutveckling, där Trafikverket, Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen och Blekinge Tekniska Högskola var viktiga samarbetspartners. De projekt som redovisas ovan medförde även att samverkan utvecklades och detta stärkte även övrigt samarbete 18. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska: Redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av det regionala tillväxtarbetet, samt redovisa exempel på och kommentera hur länets regionala utvecklingsprogram samordnats och genomförts i länet. Länsstyrelser i län med självstyrelseorgan och samverkansorgan ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan utvecklats samt ge en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av sin verksamhet inom det regionala tillväxtarbetet. Samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Blekinge var omfattande och skedde på olika nivåer. Länsledningen medverkade bland annat i Blekingerådet respektive Regiongruppen, där tillväxtfrågorna intog en nyckelroll. I båda dessa grupper fanns Region Blekinge tillsammans med Länsstyrelsen med som ledande aktörer. På verksamhetsnivå skedde en fortlöpande samverkan inom olika områden, med fokus på tillväxtfrågor. Detta gällde inom fysisk planering, miljömål, landsbygdsutveckling och inte minst inom tillväxt och utvecklingsfrågor. Länsstyrelsen och Region Blekinge arbetade under hela året med Bilden av Blekinge där också andra aktörer i länet, som Blekinge Tekniska Högskola och privata entreprenörer deltog. Blekingarnas syn på sitt län undersöktes liksom omvärldens. Aktörerna enades om en varumärkesplattform för att marknadsföra blekinge och dess attraktionskraft, nationellt och internationellt. 17
I Blekinge träffades olika aktörer som arbetar med tillväxtfrågor i Tillväxtforum cirka en gång i månaden. Tillväxtforum administreras av Region Blekinge och där finns förutom länsstyrelsen, länets kommuner, landsting, Blekinge Tekniska Högskola och ALMI representerade. Länsstyrelsen och Region Blekinge var representerade i strukturfondspartnerskapet för Skåne-Blekinge genom landshövding och regionråd. Ett etablerat samarbete om projektansökningar till strukturfonden finns. Tjänstemän i respektive organisation träffades regelbundet kring dessa frågor. Samarbetet gällde också tillväxtarbetet generellt där väl inarbetade samverkansformer finns för att diskutera projekt och finansiering. Samverkan mellan Länsstyrelsen och Region Blekinge utvecklades, tillväxtarbetet effektiviserades därmed och förmodligen förbättrades också resultatet. Resultatet i form av effekter av tillväxtarbetet kommer inte att kunna avläsas förrän efter flera år. Länsstyrelsens insatser var i huvudsak inriktade mot aktiviteter inom näringslivsutveckling och stöd för ökad konkurrenskraft samt internationalisering. Bedömningen är att de insatser Länsstyrelsen initierat och medverkat i bidrog till att skapa ett mer positivt företagsklimat, förbättrad konkurrenskraft samt nya arbetstillfällen hos företagen. 19. Länsstyrelserna ska redovisa hur de stödjer utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter och förekommande åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell och regional nivå. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa hur detta arbete hanteras i det regionala tillväxtarbetet. Miljöinriktade investeringar ska prioriteras vid beviljande av företagsstöd. Under året beviljades medel till sex företag med miljöinriktning som till exempel miljöcertifieringar. Med det avses verksamheter som bland annat arbetar med energieffektiviseringar och hållbar utveckling. Projektstöd utgick till projektet Konsumenterna gör skillnaden. I projektet genomfördes ett miljö- och klimatseminarium på temat: Hur skapar man ett bra miljö- och klimatmärkningssystem som hjälp för konsumenterna att fatta rätt beslut i butik. Projektet KombiSyd II - kombitransporter i Skåne/Blekinge beviljades också stöd. Projektet är bland annat inriktat på utveckling av hållbara/miljövänliga transporter. Länsstyrelsen medverkade i projektet Förutsättningar för biogasproduktion på Blekinge landsbygd, för att öka produktionen av biogas i länet. För närvarande produceras knappast någon biogas i länet. I Olofström pågår ett projekt med syfte att skapa förutsättningar för tillverkning av vindkraftverk, Länsstyrelsen och kommunen deltar i detta arbete. Olofström är i mycket hög grad beroende av fordonsindustrin och det är önskvärt att minska detta beroende. 20. Länsstyrelserna ska redovisa hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i länsstyrelsens verksamhet inom det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelserna ska redogöra för med vilka aktörer samverkan sker, hur samverkan utvecklats samt vilken roll som lokala och regionala resurscentra för kvinnor har i arbetet. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av förekommande åtgärds- och utvecklingsbehov på nationell och regional nivå. Länsstyrelser i län utan självstyrelseorgan och samverkansorgan ska även redovisa hur ett jämställdhetsperspektiv har integrerats i det regionala tillväxtarbetet. Redovisningen ska även ske till Tillväxtverket. Jämställdhetsaspekten hade vid beredning av ansökningar om projekt- och företagsstöd, likväl som i övrigt tillväxtarbete, en prioriterad roll. I riktlinjerna för stödformen Mikrobidrag förbättrades möjligheterna för fler nystartade företag som drivs av kvinnor att söka bidrag. Detta medverkade till att 26 företag som drivs av kvinnor fick stöd. Länsstyrelsen har medel från Tillväxtverket för att stimulera kvinnors företagande. 18
Dessa medel bidrog till att nya nätverk bildades och att nya projekt som engagerar kvinnor som ska starta eller redan driver företag kom till stånd. I de projekt som beviljades medel gjordes information, rådgivning och affärsutvecklingsinsatser mer anpassade och tillgängliga för kvinnors behov. I projekten samverkade och deltog kommuner, rådgivningsaktörer och olika organisationer. I länet finns ett lokalt resurscentrum för kvinnor i Sölvesborg. Genom Främja kvinnors företagande tillfördes verksamheten projektmedel. Centrumet arbetar med att stödja kvinnor som planerar att starta verksamhet, men anordnar även aktiviteter för att stärka befintliga kvinnliga företagare. Verksamheten drivs både som individuell rådgivning och i form av frukostmöten och temamöten. Något regionalt resurscentrum för kvinnor finns inte i Blekinge. Länsstyrelsen samarbetade med en rad aktörer i tillväxtarbetet och där jämställdhetsperspektivet var betydelsefullt. Samverkan skedde bland annat med Företagarna i Skåne-Blekinge, ALMI Företagspartner, Nyföretagarcentrum och länets kommuner. Genom projektet Kvinnors företagande utvecklades denna samverkan ytterligare. 26. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag ska samtliga länsstyrelser, med undantag för länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Skåne län, redovisa och kommentera: Vilka insatser som genomförts, hur insatserna genomförts, vilka aktörer som deltagit i genomförandet samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet, vilket finansiellt stöd inklusive regionala projektmedel som beviljats för utveckling av kommersiell service, samt vilka resultat genomförda insatser har haft på utvecklingen av tillgång till kommersiell service för medborgare och företag. Redovisningarna ska relatera till mål och intentioner i länets regionala serviceprogram. Projektet Landsbygdshandeln i bygden service och samverkan genomfördes under året. Det drevs av Landsbygdsservice FLF AB och fyra av länets fem kommuner deltog. I projektet skulle samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer förstärka och utveckla den lokala servicen på den blekingska landsbygden med dagligvarubutiken i fokus. Projektet finansierades av de fyra deltagande kommunerna samt Landsbygdsprogrammet. Inom ramen för projektet Åtgärder inom lokalt utvecklingsprogram för kommersiell service sattes riktade mentorsinsatser in i butiker med behov av stöd. Under året beviljades fem investeringsbidrag på totalt 547 000 kr. Dessutom beviljades fyra hemsändningsbidrag på totalt 502 000 kr. Länsstyrelsen bedömer att länet, genom stöden, fortfarande har tillgång till dagligvaruservice inklusive drivmedel inom rimliga avstånd. Mål och intentioner i Regionalt serviceprogram för Blekinge län 2009-2013 är därmed uppfyllda. 19
27. Länsstyrelserna ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i enlighet med konkurrensförordningen (2008:604). Länsstyrelsen fick inte några särskilda uppdrag från Konkurrensverket och initierade inte heller några egna åtgärder. 28. Samtliga länsstyrelser, med undantag för länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Skåne län, ska särredovisa de medel som erhållits från det under utgiftsområde 19 Regional tillväxt upptagna anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007 2013 för medfinansiering av bidrag avseende regionala företagsstöd i samband med utbetalning från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Därutöver ska den del som i detta sammanhang utbetalats från länsstyrelsen i form av stöd redovisas. Utestående fordringar mot de myndigheter som disponerar anslaget 1:3 redovisas i not till balansräkning. Uppdraget ska även redovisas till Tillväxtverket. Under 2010 utbetalades totalt 808 tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden, anslaget 1:3, för medfinansiering av regionala företagsstöd. Totalt utbetalade Länsstyrelsen företagsstöd under samma period med 1 720 tkr, varav den nationella finansieringen uppgick till 912 tkr. Tabell 3.1 Stöd till ekonomiska föreningar Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till ekonomiska föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) 2010 2009 2008 Företagsstöd 100 39 0 Regional projektverksamhet 0 50 0 Totalt 0 89 0 Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram Kommentarer Tabell 3.1 Endast en ekonomisk förening erhöll stöd under 2010. Det var ett företagsnätverk på landsbygden som gemensamt marknadsförde företagsamheten på orten Tabell 3.2: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007-2013 Strukturfondsadministration (tkr) Anslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter - förvaltande myndighet 0 0 0 - attesterande myndighet 0 0 0 - kontroller i territoriella program 0 0 0 Kommentarer Tabell 3.2 20
Tabell 3.3: Länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) 2010 2009 2008 0 0 0 Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) 0 0 0 Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar 0 0 0 ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där 0 0 0 Jordbruksverket har gjort utbetalningen - Landsbygdsprogrammet 17 349 37 009 45 378 varav Leader 0 0 0 varav miljöersättningar 9 833 32 268 39 485 varav kompensationsbidrag (LFA) 1 510 4 741 5 893 varav företagsstöd 7 516 0 0 varav projektstöd 0 0 0 - Gårdsstöd 18 054 77 083 91 536 Kommentarer Tabell 3.3 Underlaget till tabellen kommer från Jordbruksverket men där ingår inte uppgifter om utbetalda projektstöd varför detta bidrag redovisas som 0. För miljöersättningar samt kompensationsbidrag gäller att Skåne tog över handläggningen av dessa stöd 2010. De belopp som redovisas är restutbetalningar för 2009 och tidigare år. 21
Sakområde Infrastrukturplanering FAKTARUTA 2010 2009 Årsarbetskrafter män 1) 0,11 0,29 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,24 0,10 Verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan inkl. OH (tkr) totalt 423 505 Andel av totala verksamhetskostnader exkl. resurssamverkan (%) 0,44% 0,44% Bidragsutbetalningar (tkr) 2) 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat redovisa sina insatser samt en bedömning av uppnådda resultat Under året genomförde Länsstyrelsen möten med kommunernas ansvariga för IT-infrastruktur och diskuterade läge och framtid för bredbandsfrågor. Länsstyrelsen träffade även nätägare för att informera sig om situationen och framtiden. Genom dessa aktiviteter skapades en relativ god bild av vilka insatsbehov som finns i mindre tätorter, små orter och glesbygd i länet god. Länsstyrelsen medverkade vid olika möten med invånare i länet där bland annat kommunerna tog upp bredbandsfrågan. Länsstyrelsen informerade om möjligheterna att söka stöd både via Landsbygdsprogrammet och via kanalisationsstödet. Länsstyrelsen arbetade med frågor om transportinfrastruktur för att bidra till de transportpolitiska målen och en hållbar utveckling i länet. Detta skedde i första hand genom medverkan i trafikverkens fysiska planering bland annat genom muntliga och skriftliga samråd om förstudier, väg-/järnvägsutredningar, arbetsplaner med mera. Länsstyrelsen handlade även frågor om beslut och betydande miljöpåverkan samt godkände miljökonsekvensbeskrivningar i infrastrukturplaneringen. Länsstyrelsen utvecklade planeringsunderlaget för transporter och infrastruktur exempelvis digitala kartor över pendling och kollektivtrafik. Detta skedde inom ramen för det länsövergripande pilotprojekt som genomfördes som del i PBL-satsningen. Länsstyrelsen lämnade också underlag för trafikverkens planering. 22