Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs! Olika perspektiv på språk. (Traditionell) lingvistik: språk som system Grammatik (syntaktiska relationer: fonologi, morfologi, syntax) Semantik (betydelse) Pragmatik (språkanvändning i kontext) Språk som emergent process

Lingvistik i kognitionsvetenskap Lingvistik (IKK, år 1, termin 1) Språkvetenskaplig databehandling (IDA, år 1, termin 2) Språkteknologi (IDA, år 2, termin 2) Lokalisering, översättning och terminologi (IDA, år 3, termin 1) Interaktionsanalys (IKK, år 3, termin 1) Språk, kultur och kognition (IKK, år 3, termin 2) Språk kommer också att beröras i många övriga kurser.

Varför lingvistik på det kognitionsvetenskapliga programmet vid LiU? Lingvistik en av programmets tre grundpelare (de andra är psykologi och datalogi) Språk centralt intresse i kognitionsvetenskap Språk i förhållande till tänkande, känslor, avsikter, kommunikation, interaktion... Formellt tänkande har relevans för programmering Metodologisk relevans: kodning, översättning, transkription...

Kursens uppbyggnad Föreläsningar med tillhörande seminarier i halvklass Gott om lärarledd undervisning Fyra lärare: Lotta, Therese, Mikael, Mathias Grundläggande grammatikkunskaper, olika former av språkanalyser och insikter i olika perspektiv på språk. Skriftlig tentamen 16 januari 2013 (kl. 14-18)

Kursinformation Kurshemsidan: http://www.liu.se/ikk/asv/ht2012 -> Lingvistik E-postlistan Frågor kan naturligtvis ställas till aktuell lärare (se schema för e- postadresser) Biblioteket Attityd: Om examination och kursupplägg

!"#$"%"&'()(*+,-./(0()(1(( 234(5"6.( *7#89:(2"#$"%"&':(;+,-./("<=(&#.22.>9( (?3,3#.>@("<=(323#&3,-(&#.22.>9( (?8('&3,"2(A#373-3#.B(&#C,4%D&&.,43( &#.22.>;9.(E3&#377( ( F@,',&.#('(&#.22.>9(A@'4(;<=32.%.&4.( G@,',&;>%%$D%%3,B(

!"#$%&'#%'%($)* +,%-$)./*0$%*1233456*!78797*:7;<;=7.6*>?-*@$A7(?)'7#*B97)(7*C)?9* D%A7)$;E?%6*!"#"$%&'(%!&'#)&#**FG26*HI+4J6*!$..$#*%7)*#?9*KLM*C)N%* OPQGRR---6='S6#7R'TTR$#&* * 0?#7C##?%/*US%=V(*1233W56*!"#$%&'($)"#*%)+#+%,*-..-/&'01*'$231*4-*#6* XAS.7%A='P7)$AS)6*2G$*SQQ=$($%6*DXYZ*W[\WI443]234]/*#")#T'=A*T$Q'A7=*I/*2/* 4+W*#$9A*II6* *!'%7==/*K7)*123II56*!5*6&-$7#8'!-.+-9'%5*6&':;<',*-..-/&6*XAS.'7#*'%*!$%(S$(7*$%.*@S=AS)7*I[6*DXYZ*W[\+WI+[HWH+IHI+I/*T$Q'A7=*2* ^&%'%(#9$A7)'$=*'*()$99$ET*O"9A$#*CV)7*.7*#;O79$=$(.$*V&%'%(#E==C"==7%$* C)N%*O79#'.$%G*OPQGRR---6='S6#7R'TTR$#&** * 0? $*O799$*97.*?).T=$##A)"%$)7%/*#?9*?;T#N*O'P$#*QN*O79#'.$%6* D%="9%'%(*$&*?).T=$##A$((%'%(#SQQ('`/*#7%$#A*H3RII6* *

!"#$%&'()(*"+,-"./".01$(( #"-(23"1"/"( ( 4,1$(561".0/%7%8/&..50.."%(#"-("9"156.:$%-"(/"#7%$17"1;( ( <= >%+1?-@'&?%(&..(/"#$%&'( A= B"C7'$.(/"#$%&'(?D3('?8%7&E(/"#$%&'( F=!"#$%&'(?D3(.?87'( G=!$+//"#$%&'(( ( (2"?1"&/'$(H"1/H"'&E(HI(/H1I'.78(J"+,-"./"( (K1$'&/'$(&..0#H%7%8$1(7($%$.,/($E(/H1I'.78$(-$+$(

!"#$%&'()(*"+,-"./".01$(( 2341$("5"#6".(!"#$%&$'()*+,-$.$/012")#3$ #."1(,4$ $ 7)(8"%(901(#$:'$%(01(;0<1"( 0%(=%4"%&%4($../>(( )(8"+(01(/$%+>(?%4"%&%4(01( @011"(0%(-"%(901(#$:'$%>7( 56&$'")$7")$/0&'1"&"$1.'83-3&$ (98$*'.11)"#3&$.$86&$:&3:(*.+()3&$ ");%)#*$.$(1.'"$ &67*<37%&'31*3&4$ ( AB66"%(/+31(:=(;B1-"+>(( C$@.$%(/=<"1(:=(@044"%>((!'B%(01(:=(DB+"%>(( EB%(9$1('.0<(:=(/=4>(( FG@"%(/=<"1(:=(+10-"+>(( E$%(.=44"1(:=(/HI'9I/"+>((

(( (!"#$%&'()(*"+,-"./".01$( 20/$%34/%4%5$1( (!$""-6(78(!"#$%&'(!"9:;;<=">?@A1-B(*.$C'D"..8(( ( (E+5F(@1F%(-"%(/3"%/'$(3"1/4A%"%($3(G3%4%5$1%$(4(HA'"%( 9'A#I"%-4J#(K%%/(IF(L"#/4-$%B(LMIBNNDDD8.4J8/"N4''N$/3=(( ( ( (

!"#$$#%&'()*+",( -,'#*.(/0*1&&+1( 2*+"*%&'#(#1)#3#14*1(+$(&5"6'.,3('+31,%+1( -6.(78"(3"#$$#%&'#()*+",*"( /5"6'.,3(9*&'",01,13(+:;(#1#.<&($*4(;=>.5(#0( #?",9@)&0>"4*&3"#$$#%'(A@1,B:#%+1C9#&*4( 3"#$$#"D( -8=.,3#(#55.,'#%+1*"(#0(&5"6')*+"*%&'#( $+4*..*"(

!"#$$#%&'()*+",( -.&#/0,&/,/1#"( 2,"&345(67(8(2+0*/9#4:5(;7(<=>>?@(!"#$%&'()#*+,#-..-/012+32+4+.+3')#2 $34+*3$3,7(A/&%)B%+/*/(CD"(&E"F'(+34('B:)B"7( G#)*",#:(&+$(9*:#&(B)(EF(CD"*:.&/,/1#"(+34( &*$,/#",*"(

!"#$%#&'()*+(,#%-#./-,($"#%%#&'( %/0(1#-+2#,(( 3"/(45"/.6,727$#"8( 9:(;)7-/<-()*+(274/"/7,=(-#.+#70.27$#"( >:(?"#%%#&'(2(,#%-#.( @:(AB"C'=(27-/"#'&)7=(%D.&%)0#.2-/-( EF/"(G#"H/(45"/.6,727$=(5G727$#"I"/0)G2,727$#"( 2(+#.G'.#,,(

!"#$%&'(%) *++,-"./)01&%2$3)4567689):;1$)".'$%&<=>$)<+.3'%(<=+.)+?)&) 3$.'$.<$)".).&'(%&2)<+.>$%3&=+.@9)A.B)*$+%C$)D3&'1&3/)$,9/)!"#$%&'%( )'*+,'+#-(./,&0#.(0*(#/1*23#/12&2)2+%9)E$-)F+%GB)A%>".C'+.B) 67H5I5)41JK'&)?%L.)1#MBNN---933<.$'9(<2&9$,(N<2"<N<C++,-".N M(O2"3191'K8) 0%+K,&2/)P&G+O)4IQQ689)R&.,2".C&%3)G+.3$G>$.3)+<1)'+2G.".C&%3) %$2$>&.39)SK),$2'&C&%+%"$.'$%".C)".+K)G+.>$%3&=+.3&.&2T39)AB)U9) VM&%%K&./)$')&29/)4%$,98)4#*("5.#*/)0+'("'$&'+#*-(67+$'( &0.8,$.'*')%9.8'(:#$.:#89"(:7(/');(/#</(2=1(>0)&?)V'+<G1+2KB) 0&%233+.39)W6H7X)!".$22/)D$%)4IQ5589)@:$78'*&#?(@'3/')(.:$78(2=1(+$'33'989)V'(,"$3) ".)!&.C(&C$)&.,)0(2'(%$)579)AVYE)67ZH65H7W6WH5W5H5)) V&$$,/)P9)@#3'*9=.9)4IQQ68)S[?+%,B)Y2&<G-$229))

-> Marcus Liw (A) Elias Merta -> (B) Grupper

Två olika perspektiv på språk 1. Språk som (atemporalt) system 2. Språk som emergent aktivitet: språkande

1. Språk som system Lingvistiken del av semiotiken ( teckenlära ) (Ferdinand de Saussure, Cours de linguistique générale, 1916) Det språkliga tecknet: Relationen mellan det betecknande (signifiant) och det betecknade (signifié) är arbiträr (godtycklig). (Ordet träd har inget träigt i sig självt, utan skulle kunnat betyda något helt annat.) De olika tecknens betydelse kommer sig av att de har en viss position i språksystemet.

1. Språk som system Syntagmatiska relationer: mellan olika ord i ett visst yttrande ( horisontell axel). Exempel: Jag vill ha en glass s p dir obj Paradigmatiska relationer: mellan olika alternativ för en viss position ( vertikal axel). Exempel: Jag vill ha en glass/bil/båt/examen... Olika ordklasser och ordgrupper (syntagm/fraser) passar in på olika platser i yttranden.

1. Språk som system Ett begränsat antal i sig betydelselösa enheter (fonem) kan användas för att skapa ett näst intill obegränsat antal betydelsebärande enheter (morfem) -> Språkets dubbla artikulation: som en rad fonem OCH som en rad morfem Morfem: minsta betydelsebärande enhet (hus, bil, bil-buren, pil-båge...) Fonem: minsta betydelseskiljande enhet (h-u-s, b-i-l, b-u-r-e-n, osv.) Minimala par: bil - pil eller par - bar (om jag byter ut b mot p så ändras betydelsen. Alltså är b och p olika fonem i svenska)

1. Språk som system Några av lingvistikens centrala områden: Fonologi (fonemlära) Morfologi (morfemlära, ordbildning) Syntax (hur morfem/ord kombineras till fraser, satser och meningar) Semantik (betydelselära) Pragmatik (studerar språkliga yttranden i kontext)

1. Språk som system Fokus på hur individers språksystem ser ut Systemet är stabilt och situationsoberoende Systemet är gemensamt för talare inom en språkgemenskap Språket har vi. Det kan sedan användas för kommunikation. Förhärskande språksyn. Ligger bakom de allra flesta moderna grammatikböcker, särskilt när det gäller främmande språk.

2. Språk som språkande En process- och resursteori (Linell, 2011) Studerar språk och språkande som resurs för handlingar i mänskliga aktiviteter Praxeologiska/dialogiska teorier (Wittgenstein 1953; Hopper 1987; Linell 2009, 2011), etnometodologi (Garfinkel 1967), conversation analysis (Sacks 1992)

2. Språk som språkande Ett språk ses som sedimenterad språkanvändning (Hopper 1987): den språkliga resursen skapas (och förändras) över tid genom att den används i mänskliga aktiviteter. Studerar språkliga (manifesta) processer (snarare än produkter av språkande), utifrån inspelade data. Försöker studera det talade språket på dess egna villkor; utgår inte från skriftspråksnormer i beskrivningen (Linell 2005). Fokus på tid (emergens). Projektion av språkliga enheter (vissa fortsättningar på ett inlett yttrande/vissa nästa turer/ är mer eller mindre möjliga). Sekvensanalys. Intersubjektivitet åstadkoms i på varandra följande handlingar/ samtalsturer.

2. Språk som språkande Slår fast att mänsklig interaktion är språkets naturliga hem. Vi lär oss språket i samtal. Skriftspråket är inte lika grundläggande. Hur språket används i en viss situation hänger ihop med den sekventiella kontexten och aspekter som inte enbart har med det talade språket att göra, utan även med de omständigheter under vilka man talar. Ex: Han gjorde [obscen gest] åt mig. / Hur långa är de där [pekar på två bommar]?

Och nu... Nästa tillfälle med Lotta Onsdag 13-15, i A32 Litteratur: Anward, Josefsson kap 1, 2, 4-9, 11, Linell kap 2

Tack för idag!