Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Stallmästaregården, Solna kommun Samrådshandling 2017-04-25
Medverkande Beställare: Konsult: Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården AB WSP Samhällsbyggnad, avdelning Miljö och samhälle Uppdragsansvarig: MKB: Mia Tiderman Elin Marmefelt Emil Bergstén Katrin Eitrem Holmgren Jonas Sahlin Granskare: Marianne Klint Foto framsida: Fotomontage. Vy från Brunnsviken. Föreslagen ny byggnad till vänster i bilden. Bilden är hämtad från Stallmästaregården-Haga, Brunnsviken konferensanläggning Gestaltningsprogram (Wingårdhs och AIX, FK 2016-12-21) Foto: WSP, om inte annat anges. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...4 1. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAGET...6 8. FORTSATT ARBETE...35 9. REFERENSER...36 BILAGA 1. FÖRSLAG PÅ DETALJPLAN FÖR STALLMÄSTAREGÅRDEN M.FL....37 1.1 BAKGRUND...6 1.2 OMRÅD ETS FÖRUTSÄTTNINGAR...6 1.3 PLANFÖRSLAGET...7 1.4 KOMMUNALA PLANER...7 1.5 SKYDDADE OMRÅDEN...7 1.6 VIKTIGA LAGKRAV OCH SAMHÄLLSMÅL...8 2. BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN...9 2.1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS SYFTE...9 2.2 BEHOVSBEDÖMNING...9 2.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER...9 3. AVGRÄNSNINGAR... 10 3.1 AVGRÄNSNING I RUM... 11 3.2 AVGRÄNSNING I TID... 11 3.3 AVGRÄNSNING I SAK... 11 3.4 NOLLALTERNATIV... 11 4. MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE MILJÖASPEKTER... 12 4.1 NATIONALSTADSPARK EN... 12 4.2 NATURMILJÖ... 12 4.3 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD... 15 4.4 RISK... 24 4.5 VATTENMILJÖ... 29 5. ÖVRIGA MILJÖASPEKTER... 32 5.1 BULLER... 32 5.2 LUFTFÖROR ENINGAR... 33 6. NOLLALTERNATIV FÖR STALLMÄSTAREGÅRDEN... 34 7. UPPFÖLJNING... 35 3
SAMMANFATTNING Detaljplan för Stallmästaregården m.fl. syftar till att möjliggöra ny bebyggelse inom Stallmästaregården. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs och bedöms den miljöpåverkan som kan förväntas uppstå vid den utbyggnad som föreslås i detaljplaneförslaget daterat april 2017. Stallmästaregården är beläget inom den Kungliga Nationalstadsparken i Haga, sydöstra Solna. Planområdet utgörs till stor del av redan exploaterad mark för restaurang, hotell- och konferensanläggning samt ett offentligt stråk längs med Brunnsviken. Planförslaget omfattar främst en ny flygelbyggnad som inkluderar en konferensanläggning och cirka 30 hotellrum beläget i planområdets sydöstra del. För att ge plats åt flygelbyggnaden, flyttas det f.d. linneförrådet till sin ursprungliga placering vid strandkanten. Verksamhetens varuintag flyttas och en transportkulvert under mark möjliggörs via underbyggnadsrätt, se bilaga 1 Plankarta. Nedan beskrivs en sammanfattning av planförslagets betydande miljöeffekter och konsekvenser. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER PÅ KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN Den föreslagna detaljplanen medför både positiva och negativa effekter för nationalstadsparken. Detaljplanen medför inget direkt intrång i nationalstadsparken. Den tillkommande byggrätten medför dock att tre skyddsvärda träd fälls, vilket bedöms ha små negativa effekter för spridningssamband och naturvärden. Detaljplanens utökade skydd för värden i park- och trädgårdmiljön medför ett utökat skydd och förtydligande med avseende på nationalstadsparkens värden. Konsekvenser på nationalstadsparken finns beskrivet i sitt sammanhang under miljöaspekten kulturmiljö och landskapsbild samt naturmiljö. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER FÖR NATURMILJÖ Planerad konferensanläggning påverkar till största del områden utan högre naturvärden, som exempelvis redan hårdgjord yta. Detaljplanen innebär dock att tre träd (en alm, en lind samt en lönn) måste fällas och alla är skyddsvärda. Innan en slutlig bedömning kan göras bör en naturvärdesinventering genomföras för att 4 fastställa om befintliga naturvärden är begränsade till de träd som har identifierats i trädutredningen. Den preliminära bedömningen är att avverkningen av träden medför en liten till stor negativ konsekvens, beroende på vilket träd som avses. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Detaljplaneförslaget kan förväntas medföra såväl positiva som negativa effekter på kulturmiljö och landskapsbild. Detaljplanen medför att förutsättningarna för fortsatt drift av värdshusverksamheten förbättras. Verksamheten utgör en central del av det kulturhistoriska värdet. Därför kan detaljplanen bedömas gå i linje med den verksamhet som präglat och präglar platsen och ligger till grund för utpekande och skydd av kulturmiljön. Detaljplanen medför även ett förtydligat och förbättrat skydd för av de kulturhistoriska och landskapliga värdena vid Stallmästaregården, särskilt för trädgårds- och parkmiljön. Dock kan översvämning vid skyfall (100- års regn) riskera att skada det f.d. linneförrådet, vilket resulterar i måttligt till stora negativa konsekvenser för kulturmiljön. Detta ska dock utredas vidare i nästa skede. Planen medger en ny byggrätt som bedöms medföra negativ påverkan på bebyggelsemiljön och kulturlandskapet kring Brunnsviken. Detta resulterar i att bebyggelsemiljöns samlade karaktär ändras något. Siktlinjerna och landskapsbilden kopplade till riksintresset och nationalstadsparken påverkas negativt av den nya byggrätten. Gestaltningen av den nya byggnaden ansluter dock till kulturlandskapets bebyggelseskick, byggnaden har placerats så att den avskärmar kulturmiljön från infrastrukturen och byggnaden skymmer inte den ursprungliga bebyggelsen. Dessa omständigheter medför att den negativa påverkan bedöms som liten. Tillkommande volym vid Stallmästaregården bedöms inte vara främmande eller dominerande i landskapet. Detta särskilt med tanke på de byggrätter i Hagastaden som vunnit laga kraft och innebär att bostadsbebyggelse ska uppföras i närheten av Stallmästaregården. Hagastadens nya stadsfront mot Brunnsviken medför att volymverkan i landskapet förändras. Sammantaget bedöms den tilltänkta detaljplanen medföra liten till måttlig negativ konsekvens för kulturmiljö och landskapsbild. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER MED AVSEENDE PÅ RISK Planområdet är beläget i nära anslutning till Uppsalavägen/E4 som är primär transportled för farligt gods samt Värtabanan (järnväg), där det sker transporter av
farligt gods. Det finns en risk för att tåg på Värtabanan spårar ur, vilket innebär en förhöjd risknivå och att riskreducerande åtgärder måste vidtas. Genom att anlägga en skyddsräl på Värtabanan längst med planområdet och att vidta riskreducerande åtgärder gällande tillbyggnadens placering och utformningen, anses risken för farligt gods på Värtabanan bli acceptabel. Inga riskreducerande åtgärder behövs för Uppsalavägen/E4. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER FÖR VATTENMILJÖN Enligt en dagvattenutredning som har gjorts för detaljplaneområdet kommer föreningsbelastningen på recipienten Brunnsviken att minska något utifrån förutsättningen att föreslagna åtgärder vidtas då andelen hårdgjorda ytor överlag kommer att minska. En ökning av vattenflödet förväntas dock över tid som en följd av förväntad klimatpåverkan (denna ökning gäller dock även för nollalternativet). Dagvattenutredningen visar sammantaget att om föreslagna åtgärder vidtas minskar belastningen av föroreningar och näringsämnen till Brunnsviken i förhållande till nuläget, vilket därmed ökar möjligheterna att miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten Brunnsviken kan uppnås. Detaljplanen föreslår att strandskyddet upphävs. Strandskyddets syften vid Brunnsviken uppfylls även fortsättningsvis då allmänhetens tillgång till strandområden inte förändras på grund av planerade åtgärder. Konsekvenserna för ytvatten bedöms, invägt skadeförebyggande och föreslagna åtgärder, som små. ÖVRIGA KONSEKVENSER Planförslaget bedöms medföra positiva konsekvenser för ljudmiljön i ett värdefullt rekreationsområde eftersom det innebär en minskning av trafikbullernivåerna med 5 db(a), vilket är en halvering av ljudnivån, detta eftersom skalan är logaritmisk. Partikel- och kväveoxidhalterna överskrids inte i planområdet i dagsläget. Planförslaget medför ingen förändring på partiklar och kväveoxid i planområdet. 5
1. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAGET 1.1 BAKGRUND Fastighetsägaren till Stallmästaregården, Fastighetsaktiebolaget Stallmästaregården, har behov av att utveckla Stallmästaregårdens verksamhet för att försäkra dess fortlevnad på platsen. Åtgärderna som anses nödvändiga är att bygga en konferensanläggning, fler hotellrum samt att förbättra varu- och avfallshanteringen (Solna stad, 2017). ingår i strövområdet utmed Brunnsviken och är en viktig del av Nationalstadsparken, se avsnitt 4.5 Vattenmiljö. Planområdet angränsar till Värtabanan, Norra länken/e20 (tunnel) och till Uppsalavägen/E4. Trafikmiljön som angränsar till området har en stor påverkan på upplevelsen av området. Uppsalavägen/E4 utgör en primär transportled för farligt gods och Värtabanan trafikeras med transporter av farligt gods, se avsnitt 4.4 Risk. 1.2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet är beläget inom den Kungliga nationalstadsparken i sydöstra Solna, på gränsen till Stockholm. I fastigheten bedriver Nobisgruppen restaurang- hotelloch konferensverksamhet. Planen består till största delen av Stallmästaregården, Haga 2:7 men även en liten del av fastigheten Haga 3:6 som ägs av Solna stad. Sydost om Stallmästaregården ligger Värtabanan på bro cirka sex meter över planområdet. I norr ligger Brunnsviken, i söder Norrtull, i väster Uppsalavägen/E4 och i norr fortsätter den Kungliga nationalstadsparken, se figur 1. På Stallmästaregården har det sedan 1600-talet bedrivits värdshusrörelse utan avbrott. Inget annat nu verksamt värdshus i Stockholmstrakten har så lång historisk tradition. Idag innefattar Stallmästaregården en restaurang, konferenslokaler och 49 hotellrum i olika byggnader. Runt om byggnaderna finns grusgångar, hårdgjorda ytor samt park- och trädgårdsanläggningar. Stallmästaregården är en del av den Kungliga nationalstadsparken och därmed finns speciella krav på bevarande av natur- och kulturmiljövärden och allmänhetens tillgång till området, se avsnitt 1.5 Skyddade områden. På fastigheten finns många stora och värdefulla träd som skyddas av specifika bestämmelser, se avsnitt 4.2 Naturmiljö. Planområdet ingår i Ulriksdal/Haga som är klassat som riksintresse för kulturmiljövården, Solna (AB37). Stallmästaregården utgör byggnadsminne sedan år 1985 och är utpekad av kommunen som särskilt värdefull, se 4.3 Kulturmiljö och landskapsbild. Besökare till rör sig fritt inom Stallmästaregårdens område och allmänhetens tillgång till ytorna är av stor betydelse. Strandzonen Figur 1. Flygfoto över Stallmästaregården (Wingårdhs och AIX, 2016) 6
1.3 PLANFÖRSLAGET Detaljplanens syfte är att med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden möjliggöra uppförandet av en ny byggnad för hotell och konferens inom Stallmästaregården. Förändringarna syftar till att skapa fler hotellrum och konferenslokaler samt att förbättra varu- och avfallshanteringen. Planen ska också reglera och säkerställa allmänhetens tillgång till området (Solna stad, 2017), se bilaga 1. En transportkulvert under mark genom underbyggnadsrätt. För att underlätta varutransporter och lastintag flyttas varuintaget från nordöstra sidan av det befintliga värdshuset, till byggnadens södra fasad vid Annerovägen. Detta gör att transporter sker i direkt anslutning till Annerovägen och inte längs med den befintliga sjösidan (Solna stad, 2017). 1.4 KOMMUNALA PLANER För största delen av planområdet gäller detaljplan för Stallmästaregården antagen 1998, P98/1021. Planen syftade till att uppföra en tillbyggnad för hotellverksamhet i västra delen av Stallmästaregården. Byggnaden för hotell har sedan uppförts. I gällande plan finns också en underbyggnadsrätt i sydöstra delen under uteserveringen. Planen reglerar även en lokalgata parallellt med Värtabanan mellan Annerovägen och Brunnsviksvägen förbi Stallmästaregården. Planområdet berör även en liten del i norra delen av detaljplan P93/0927. Här anger planen gång- och cykeltrafik för det aktuella utsnittet norr om Värtabanan (Solna stad, 2017). Planområdet omfattas även av planbestämmelserna i detaljplanen för tillägg till detaljplaner för skydd av träd inom Kungliga nationalstadsparken (Solna stad, 2017). 1.5 SKYDDADE OMRÅDEN Figur 2. Illustrationsplan över Stallmästaregården (Wingårdhs och AIX, 2016) Planen omfattar en ny flygelbyggnad som innehåller en konferensanläggning och cirka 30 hotellrum beläget i Stallmästaregårdens sydöstra del, se figur 2. För att ge plats åt flygelbyggnaden, flyttas det f.d. linneförrådet till sin ursprungliga placering intill strandkanten. Utöver ovanstående ändringar föreslår detaljplanen: KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN Stallmästaregården med dess omgivning ingår i Nationalstadsparken. År 1994 beslutade riksdagen att inrätta området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som landets första nationalstadspark. Området är av särskilt stort värde för det nationella kulturarvet, naturmiljön och människors rekreation och är i sin helhet även av riksintresse enligt 4 kap. 1 miljöbalken. Stallmästaregården bedöms utgöra ett centralt kulturvärde i parken. Enligt 4 kap. 7 2 st. miljöbalken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas i Nationalstadsparken endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö. Det historiska landskapets natur- och kulturvärde i övrigt får inte skadas. Syftet med skyddet av Nationalstadsparken är att områdets huvudstruktur avseende natur- och bebyggelseområden inte får 7
ändras. I de delar som inte utgör parklandskap eller naturmiljö bör exploatering få komma till stånd om det kan ske utan att natur- och kulturvärden skadas. Skyddet bör däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill parken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden (prop. 1993/4:3, prop. 1997/98:45, RÅ 1998 not. 101). Anläggningar i redan exploaterade delar av parken får alltså i viss mån kompletteras om det inte medför skada på områdets natur- och kulturvärden. Med skada avses enligt förarbetena en negativ inverkan av någon betydelse. Undantag från bestämmelsen i 4 kap. 7 2 st. miljöbalken gäller bland annat om åtgärden är tillfällig och tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse (se 4 kap. 7 3 st. miljöbalken). I detta fall ska parken återställas så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Kravet på tillfällighet innebär att det inte kan vara fråga om åtgärder som på ett varaktigt sätt inverkar på parklandskapet, naturmiljön eller natur- och kulturvärdena (prop. 2008/09:110). RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ Stallmästaregården omfattas av och utgör uttryck för riksintresset Solna AB 37. Stallmästaregården utgör en fond och motiv i en av siktlinjerna från Hagaparken samt är utpekad som uttryck för riksintresset för sin långa kontinuitet som värdshus och koppling till Karlbergs slottsmiljö. RIKSINTRESSE KOMMUNIKATION I anslutning till planområdet finns Uppsalavägen/E4, Norra länken/ E20 och Värtabanan (Karlberg-Värtahamnen) som är klassade som riksintresse för kommunikation. 1.6 VIKTIGA LAGKRAV OCH SAMHÄLLSMÅL HÄNSYNSREGLER I 2 kap. miljöbalken finns de allmänna hänsynsreglerna. Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, ska de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framförallt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. MILJÖKVALITETSNORMER OCH ÅTGÄRDSPROGRAM Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalkens 5 kap. och som grundas på EU-direktiv. Normer finns beslutande för såväl vatten- som luftmiljöer. Normerna syftar till att skydda människors hälsa, miljön eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. Vid planering enligt Plan- och bygglagen måste fastställda miljökvalitetsnormer följas. De miljökvalitetsnormer som är relevanta att beakta för detta projekt är normer avseende föroreningar i utomhusluft, se avsnitt 4.5 Vattenmiljö, 5.1 Buller och 5.2 Luftföroreningar. Kommuner och myndigheter är ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs och att, inom sina respektive ansvarsområden, vidta de åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna samt att upprätta åtgärdsprogram om normerna inte följs. Ett som avser luftkvalitet inom Stockholms län och ett åtgärdsprogram för vattenförekomster. NATIONELLA MILJÖMÅL Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål och sexton miljökvalitetsmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhälls-omställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. De sexton miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen anger det tillstånd i miljön som det samlade miljöarbetet ska leda till senast år 2025 (år 2050 för klimatmålet). Det för planförslaget mest relevanta nationella miljökvalitetsmålen är God bebyggd miljö. Detta mål anger att Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 8
LOKALA MILJÖMÅL Strategin för Solna stads miljöarbete är ett styrdokument för stadens miljöarbete, som utgår från miljöpolicyn, som i sin tur utgår från den vision och de övergripande mål som finns formulerade i Solna stads verksamhetsplan och budget. En strategi för staden är Hållbar stadsutveckling, vilket innefattar strategier vid nybyggnation. Strategierna innefattar bland annat att spridningskorridorer och gröna samband ska beaktas, värden i nationalstadsparken ska värnas och bevaras, buller- och luftföroreningar ska minska, uppnå hållbar vattenhantering och god vattenkvalitet i vattendragen ska uppnås. 2. BEDÖMNING AV PLANFÖRSLAGETS MILJÖPÅVERKAN 2.1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS SYFTE När en kommun upprättar en plan ingår det att en miljöbedömning genomförs ifall planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. Syftet med att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning är att integrera miljöaspekter i planen för att en hållbar utveckling ska främjas. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Med miljökonsekvensbeskrivningen ges beslutsfattaren ett underlag som beskriver det föreslagna planförslagets positiva och negativa påverkan på miljön. Genom miljölagstiftningens krav på att verksamhetsutövare ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för planförslag som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, förväntas huvudsakligen tre behov bli tillgodosedda; att det inom planen ska eftersökas och eftersträvas att använda så miljöanpassade lösningar som möjligt, 9 att allmänhetens insyn och möjligheter att påverka planen säkerställs, att förväntade effekter och konsekvenser av den aktuella planens betydande miljöpåverkan redovisas öppet och fullständigt innan ansvarig/a myndighet/er beslutar om planens genomförande. Den första punkten förutsätter att miljöfrågorna hanteras löpande och integrerat i den övriga planprocessen. Allmänhetens insyn och möjlighet att påverka tillgodoses i första hand genom att samråd hålls och att planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen görs allmänt tillgängliga. 2.2 BEHOVSBEDÖMNING När en detaljplan ska upprättas eller ändras ska den genomgå en behovsbedömning där en bedömning görs om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Vid behovsbedömningen ska kommunen enligt lagstiftningen, utifrån kriterierna i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905), bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljö- och byggnadsförvaltningen i Solna Stad har gjort bedömningen att planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan varvid en miljöbedömning av planen ska göras, enligt 6 kap. 11 miljöbalken (1998:808) (Länsstyrelsen Stockholm, 2017). 2.3 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättas i enlighet med miljöbalkens krav i kapitel 6 och plan- och bygglagens krav i kapitel 4. För att kunna göra kvalificerade bedömningar av miljöeffekter och miljökonsekvenser som kan uppkomma av planförslaget har sakkunniga inom olika miljöområden ingått i projektorganisationen. Inom miljökonsekvensbedömningen har följande expertutredningar genomförts; Trädutredning (Nyréns Landskap, 2014-03-04) Kulturmiljöanalys (AIX Arkitekter AB, 2016-11-30) Antikvarisk konsekvensbeskrivning (AIX Arkitekter AB, 2017-02-27) Riskbedömning (Brandkonsulten AB, 2017-03-09)
Dagvattenutredning (Tyréns AB, 2017-03-24) Trafikbullerutredning (Tyréns AB, 2017-03-15) Olika expertområden använder sig av olika metoder, vilka finns beskrivna i respektive underlagsrapport. METOD För att beskriva detaljplanens miljökonsekvenser används begreppen påverkan, effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra men i MKB-sammanhang används de med skilda betydelser: Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför. Effekt är den förändring i miljön som påverkan medför, som till exempel förlust av värdefulla naturmiljöer, buller eller luftföroreningar. Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på en viss företeelse, till exempel klimatet, människors hälsa eller biologisk mångfald. Det grundläggande syftet med en miljöbedömning är att miljöanpassa planförslaget. En del av anpassningen resulterar i åtgärder som fastställs som planbestämmelser. Konsekvensbedömningen görs med beaktande av de åtgärder som fastställs som planbestämmelser eftersom de är bindande. Konsekvenserna av planförslaget beskrivs utifrån idag kända fakta och nuläget används som grund för jämförelser som görs i miljökonsekvensbeskrivningen. MKB: n har utarbetats av en fristående konsultgrupp och det är konsultgruppen som står för de bedömningar som görs i dokumentet. BEDÖMNINGSGRUNDER För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Miljöbalkens bestämmelser, de så kallade Allmänna hänsynsreglerna är generella bedömningsgrunder som ska vägas in i bedömningarna av alla aspekter. En kategori av bedömningsgrunder är specifikt relaterade till en miljöaspekt och används för att identifiera, värdera och beskriva planens miljöpåverkan inom ett visst sakområde. Dessa bedömningsgrunder är av varierande karaktär och ursprung, exempelvis lagreglerade normer, som miljökvalitetsnormer, och fastställda riktvärden. De specifika bedömningsgrunderna används för att mer precist identifiera och värdera planens miljöpåverkan. I de avsnitt som behandlar planens miljöpåverkan redogörs för vilka bedömningsgrunder som huvudsakligen har använts för respektive sakområde. För aspekterna buller, luftkvalitet, risk och vattenmiljö finns riktvärden, miljökvalitetsnormer respektive vedertagna värdeskalor som bedömningarna har jämförts mot. För aspekterna kulturmiljö och landskapsbild samt naturmiljö har egna bedömningsgrunder identifierats och kategoriserats i en tregradig skala (stora, måttliga och små konsekvenser). Därutöver kan konsekvenserna vara positiva. Dessa graderas vanligtvis inte. OSÄKERHETER Miljökonsekvensbeskrivningar är alltid förknippade med osäkerheter. Det finns dels genuina osäkerheter i alla antaganden om framtiden och dels osäkerheter förknippade med analytisk kvalitet och kunskapsläge. De underlag och källor som använts för miljöbedömningen kan vara behäftade med olika brister. Prognoser och beräkningar kan exempelvis vara missvisande på grund av felaktiga antaganden, felaktiga ingångsvärden eller begränsningar och brister i bakomliggande modeller. 3. AVGRÄNSNINGAR En viktig del av miljökonsekvensbeskrivningsprocessen är avgränsningen. Att avgränsa och fokusera arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen är emellertid inte något som görs en gång för alla. Under hela processen ställs frågor om vad som är relevant, vad som behöver belysas ytterligare och vad som kan avföras från miljökonsekvensbeskrivningen. Planen och MKB:n genomförs iterativt och frågor om lämplig avgränsning väcks inom båda processerna. En MKB för en detaljplan ska i huvudsak avgränsas till att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenser av de förändringar som tillåts enligt planförslaget och som kan påverkas i planarbetet. Detta har därför utgjort grund för den avgränsning som gjorts även i föreliggande MKB. 10
Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande 2017-02-07 tagit ställning till Solna stads beslut om att projektet medför betydande miljöpåverkan, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras (Länsstyrelsen Stockholm, 2017). Enligt Länsstyrelsen ska följande aspekter behandlas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen: En förändrad stads- och landskapsbild, både från vattnet och från Stockholms innerstad. Förutsättningarna för värdshusverksamhetens fortlevnad på platsen. Påverkan på naturmiljön i Nationalstadsparken, inklusive spridningssamband. Planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan genom förhöjda risker för människor i och med planens läge intill Värtabanan. Miljökvalitetsnormer för vatten berörs och kan eventuellt antas medföra betydande miljöpåverkan. 3.1 AVGRÄNSNING I RUM Planförslagets avgränsning är beroende av vilken miljöaspekt som berörs, generellt används planområdets gräns. För exempelvis buller och luftföroreningar sträcker sig dock påverkan även utanför planområdet. 3.2 AVGRÄNSNING I TID Avgränsningen i tid har valts till år 2025, som är baserat på detaljplanens genomförandetid, viket är 10 år och att Hagastaden beräknas fara färdigställt runt detta år. 3.3 AVGRÄNSNING I SAK En miljöbedömning ska enligt Miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på: biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter (6 kap 12 miljöbalken). 11 De aspekter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan och som ska bedömas i MKB:n är: Påverkan på Kungliga Nationalstadsparken Påverkan på naturmiljö i nationalstadsparken, inklusive spridningssamband Kulturmiljöer av riksintresse samt en förändrad stads och landskapsbild, både från vattnet och från Stockholms innerstad. Förutsättningar för värdshusets fortlevnad. Förhöjda risker för människor, på grund av närheten till järnvägen Dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten Utöver aspekter med betydande miljöpåverkan behandlas nedanstående aspekter översiktligt i kapitel 5. Övriga miljöaspekter. Buller Luftföroreningar 3.4 NOLLALTERNATIV Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Detta brukar i dagligt tal kallas för nollalternativ. Syftet med ett nollalternativ är att sätta den tänkta planen i ett sammanhang för att bidra med en ökad förståelse för vilken påverkan planen kan komma att få på miljön. Vid formuleringen av nollalternativet bör avstamp tas i en beskrivning av den befintliga miljön, det vill säga nuläget. Det innebär inte nödvändigtvis att allting förblir som i dagsläget, i och med att andra åtgärder kan komma att vidtas inom och utanför planområdet. Vidare kan även innehållet i gällande planer, som är juridiskt bindande för markanvändningen, utgöra en grund för nollalternativ. Ifall det tänkta planförslaget inte verkställs kan utbyggnad ske i enlighet med den gällande planen. Nollalternativet konsekvensbedöms i kapitel 6. Nollalternativ för Stallmästaregården.
4. MILJÖKONSEKVENSER BETYDANDE MILJÖASPEKTER Nedan följer en beskrivning och bedömning av de fem betydande miljöaspekterna; nationalstadsparken, naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild, risk och vattenmiljö. Slutligen beskrivs aspekterna buller och luftföroreningar övergripligt. 4.1 NATIONALSTADSPARKEN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER För en beskrivning av förutsättningar, se 1.5 Skyddade områden och för bedömningsgrunder, se 4.2 Naturmiljö och 4.3 Kulturmiljö och landskapsbild. Nedan beskrivs övergripande effekter och konsekvenser. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Byggrättens placering på mark som redan är i ianspråktagen medför att intrång i parkmiljön undviks. Detaljplaneförslaget innebär ändå direkt påverkan på nationalstadsparkens utpekade värden genom fällning av träd. Den nya byggrätten medför att tre träd behöver fällas, varav två bedöms som skyddsvärda. Fällningen av träden kan medföra negativ påverkan på nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Den föreslagna detaljplanen har en bestämmelse om att ändringar av park och trädgård inte får förvanska det kulturhistoriska värdet. Detaljplanens skyddsbestämmelse kompletterar befintliga skydd i miljöbalken och tydliggör samt förenklar hanteringen i ärende enligt plan- och bygglagen, samt ger ett förtydligat skydd av värden kopplade till nationalstadsparken i förhållande till nollalternativet och dagens situation. Den föreslagna detaljplanen förväntas inte ha någon påverkan på promenadstråket längs Brunnsviken, som bedöms som centralt i Nationalstadsparken, i förhållande till nuläge och nollalternativ. Detaljplanen medför ingen ändring av allmänhetens tillgänglighet eller tillgång till området. För specifika konsekvensbedömningar och förslag på ytterligare åtgärder se respektive miljöaspekt Naturmiljö samt Kulturmiljö och Landskapsbild nedan. 4.2 NATURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Detaljplaneområdet ligger inom Stockholms längsta regionala grön kil. Stockholms tio gröna kilar är sammanhängande grönområden som tillsammans utgör en grönstruktur där helheten bildar ett variationsrikt och sammanbundet natur- och kulturlandskap som är viktigt för biologisk mångfald och friluftsliv. De regionala gröna kilarna är viktiga för spridning och upprätthållande av växt- och djurlivet i och utanför planområdet. Järvakilen sträcker sig från Sigtuna i norr till Norra Djurgården i söder och är regionens mest centralt belägna gröna kil och har därmed en viktig funktion som tätortsnära natur. Stallmästaregården ligger inom en del av Järvakilen som utgörs av Kungliga nationalstadsparken. I Nationalstadsparken finns mycket värdefulla miljöer såsom parkmark, skyddsvärda trädmiljöer, historiska siktstråk och historiska kulturmiljöer. Trädmiljöerna utgörs av ett brett område av ädellöv, tall och gran. Artrikedomen i Nationalstadsparken är främst knuten till gamla grova ädellövträd, framför allt ekar och lindar. Eken har exempelvis uppåt 1500 arter knuten till sig, däribland insekter, vedsvampar och lavar. Även trädrader och alléer är viktiga biotoper och har stor betydelse som exempelvis tillflyktsorter, spridningskorridorer och ledlinjer för olika växt- och djurarter. Naturliga gräsmarker, äldre barrskog, våtmarker och fuktområden är andra särskilt viktiga och känsliga naturmiljöer i området. I närheten av Stallmästaregården, utmed Brunnsviken från Stallmästaregården söder och österut till Roslagsvägen, finns en parkmiljö väl avskild från stenstaden i söder med lummig grönska omväxlande med öppna parkytor. Nationalstadsparken är indelat i flera delområden med specifika riktlinjer. Hagaparken, inom vilket området Stallmästaregården innefattas, är definierat som ett bevarandeområde med kultur- och naturvärden (Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, 2008). Området Hagaparken sträcker sig från Stallmästaregården till Frösundavik och utgörs av en kultur- och naturmiljö av högsta kvalité som ingår i det nationella kulturarvet. Området är utsett att användas för rekreation samt kultur- och friluftsliv. Fungerande spridningssamband är en förutsättning för att de höga naturvärdena i kärnområden ska kunna bestå där Haga-Brunnsvikenområdet fungerar som en spridningszon mellan Ulriksdal och Norra Djurgården. Hela området från Bellevue till Igelbäckens kultur- och naturmiljö är ett regionalt grönstrukturområde. 12
Den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken beskriver att nya mindre byggnader och anläggningar för kultur- och friluftsändamål och för områdets drift får byggas. Trafikleder får inte inkräkta på park- och naturmiljön. I Nationalstadsparken finns det specifika bestämmelser gällande träd. Enligt beslut om föreskrifter om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inom Nationalstadsparken, daterat den 8 februari 2016, råder det samrådsplikt gällande skyddsvärda träd samt vegetationstäckt mark om 200 kvadratmeter som görs om till hårdgjorda ytor. Med skyddsvärt träd avses i detta fall levande eller döda träd med en stamomkrets om minst 125 cm samt träd av alla trädslag med utvecklad hålighet med mulm i huvudstammen. Undantag från denna anmälningsskyldighet råder ifall en åtgärd ska utföras inom ett område som omfattas av en detaljplan där avverkning av träd regleras i planbestämmelserna. För berört område finns en planbestämmelse från 2014 som reglerar trädfällning, Tillägg till detaljplaner för skydd av träd inom Kungliga nationalstadsparken, Inom Bergshamra, delar av Frösundavik, Ulriksdal, och kring Stallmästaregården i Solna stad. Detaljplanen för träd gäller jämsides med underliggande detaljplaner. För bestämmelser för specifika träd, se avsnitt Planförslaget nedan. Det detaljplanelagda området innefattar flertalet träd. En enkelsidig lindallé som hyser stort kulturellt och ekologiskt värde finns, liksom några lönnar och en alm. Enligt Nyréns Landskaps illustrationsplan för Stallmästaregården (daterat 2014-03-04) finns det inom planområdet alm, skogslönn, skogslind, ginnalalönn och pil. Almen är rödlistad och betecknas som akut hotad (CR) vilket beror på almsjukan som har drabbat större delar av det svenska beståndet. Vissa träd i planområdet, exempelvis några av träden i den gamla lindallén, kan anses ha högsta naturvärde då dessa uppfyller kriteriet för att bli benämnda som jätteträd (dbh1 överstiger 100 cm). Figur 3. Illustrationsplan över Stallmästaregården (Wingårdhs och AIX, 2016) med utmarkerade träd i rött som behöver fällas. Vid vattnet ut mot Stallmästaregården har det noterats rödlistade arter i form av fåglar. Till Artdataportalen har det inrapporterats in observationer av pilgrimsfalk, silltrut, stare, duvhök och gröngöling. Vissa av dessa är nära hotade (NT) medan andra betecknas som sårbara (VU). Dessa fåglar har observerats vid en punkt strax nordväst om befintlig brygga. 1 dbh= diameter vid brösthöjd. 13
För bedömningsgrunder för naturmiljö, se tabell 1. Tabell 1. Bedömningsgrunder för naturmiljö. Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Positiva konsekvenser PLANFÖRSLAGET Bedömningsgrund När värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, exempelvis Nationalstadsparken förstörs eller försvinner. Om anläggningen leder till fragmentering av naturmiljön och påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Om påverkan innebär skador på ekosystem och biologisk mångfald permanent eller över ett långt tidsperspektiv. När delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på betydande sätt men påverkan till större del är temporär. Naturvärdena bedöms delvis kunna återställas med bibehållen biologisk mångfald. När åtgärderna till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden, eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är små. Delar av områden med höga naturvärden kan förstöras eller påverkas negativt på ett betydande sätt men påverkan är helt temporär. Naturvärdena bedöms kunna återställas med bibehållen biologisk mångfald på platsen. När åtgärderna medverkar till att förstärka dokumenterade naturvärden genom att förbättra organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Enligt plankartan får inte skyddsvärda träd fällas eller skadas utan marklov. Undantag utgörs av träd innanför angivna byggrätter för vilka marklov därmed inte behöver sökas. Dessa bestämmelser gäller inte heller träd som dokumenterat bedömts utgöra en risk för allmänheten eller en risk för spridning av epidemisk trädsjukdom. Bestämmelserna i planförslaget är desamma som för övrig detaljplanelagd mark inom Nationalstadsparken berör. Skyddsvärda träd definieras enligt följande: Ek, alm, bok, avenbok, fågelbär, vildapel, rönn, oxel och hägg med en omkrets på över 60 cm på en höjd över en meter ovan mark Ask, lind, sälg, gran, pil och al med en omkrets på över 95 cm på en höjd av en meter ovan mark Alla övriga träd med en omkrets på över 125 cm på en höjd av en meter ovan mark Hasselknippen med en total omkrets vid roten på över 300 cm. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Detaljplanen innebär att tre träd måste fällas. De berörda arterna är en alm, (dbh = 80 cm), skogslönn (dbh = 40 cm) och skogslind (dbh = 50 cm), se Figur 3. Samtliga dessa träd kommer att avverkas och bedöms vara skyddsvärda enligt ovan definition på skyddsvärda träd. Då dessa är inom detaljplanens angivna byggrätt behöver inte marklov för dessa sökas, trots att de klassas som skyddsvärda träd. Att träden faller inom kategorin skyddsvärda träd innebär inte per automatik att trädens naturvärden är höga. Innan en slutlig bedömning kan göras bör en naturvärdesinventering genomföras för att fastställa om befintliga naturvärden är begränsade till de träd som har identifierats i trädutredningen. Med tanke på att almen är både grov och rödlistad bör dock denna preliminärt bedömas som måttligt till högt naturvärde. Avverkningen är permanent och konsekvensen för fällning av detta träd bedöms preliminärt som stor negativ. Lönnen är precis på gränsen till vad som i detaljplanen anses vara ett skyddsvärt träd (omkrets överstiger 126 cm) och bedöms preliminärt till lågt naturvärde, vilket görs att den negativa konsekvensen bedöms som liten till måttlig då konsekvensen av avverkningen är permanent. Samma bedömning görs för avverkningen av skogslinden. I trädutredningen markerades det vissa träd för vilka speciell hänsyn bör tas (Nyréns Landskap, 2014). För dessa förväntas ingen negativ konsekvens till följd av detaljplanen. I utredningen föreslås beskärning av dessa träd vilket i sig kan bidra till ökat naturvärde (se vidare trädutredningen). Enligt planbeskrivningen kommer återplantering och förstärkning av trädbeståndet att göras. 14
I den nya detaljplanen föreslås inga förändringar för mark och trädgård. Marken som avses byggas på utgörs i dagsläget av bebyggelser eller ianspråktagen mark vilket innebär att ingen orörd naturmark tas i anspråk. Planerad konferensanläggning påverkar till största del områden utan högre naturvärden, som exempelvis redan hårdgjord yta. Avverkningen av en skyddsvärd alm medför, enligt en preliminär bedömning, en måttlig till stor negativ konsekvens på naturmiljön då almen är rödlistad och grov. Avverkningen av två andra skyddsvärda träd (en lind och en lönn) bedöms som liten till måttlig. I övrigt förväntas inga ytterligare negativa konsekvenser på naturvärdena inom detaljplaneområdet. FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER En osäkerhet med bedömningen är vilka naturvärden som finns inom planområdet samt vilket naturvärde dessa har. Innan en slutlig bedömning kan göras bör en naturvärdesinventering genomföras för att fastställa om befintliga naturvärden är begränsade till de träd som har identifierats i trädutredningen. Om fällning av träd som klassificerats som skyddsvärt inom nationalstadsparken eller på annat sätt har högt naturvärde bör återplantering utredas. Plantering bör ske med trädslag med koppling till det historiska landskapets natur-och kulturvärden på platsen, till exempel ek, ask, eller lind i spridningsvägar för arter knutna till ädellövträd eller trädslag som har lång kontinuitet på platsen. Enligt utförd trädinventering kommer en återplantering i hög grad att ske i och med förändrad detaljplan. Vid avverkning av de tre träden, och speciellt den grova almen, bör de avverkade stammarna läggas ned som död ved inom området för att exempelvis gynna insekter och svampar. Ersättningsträd bör vara av samma art eller fylla samma funktion. I och med anläggning av ny gångväg öster om trädallé och ny infart till parkering (se figur 3) bör åtgärder vidtas för att inte skada trädens rötter, stammar och grenverk. Träden bör skyddsinhängnas innan nybyggnation påbörjas. 4.3 KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD FÖRUTSÄTTNINGAR Kortfattad historik Riksamiral Gyllenhielm på Karlbergs slott lät omkring 1630 sin stallmästare Ebbe Håkansson bygga sig en bostad på hemmanet Brunnsvik, platsen för dagens Stallmästargård. Värdshusverksamhetens kan ha börjat med Drottning Kristina midsommarfirande 1645 i gårdens stora festsal. Därefter utvecklades värdshusverksamheten. Till en början fungerade värdshuset som en mer traditionell krog med utskänkning av öl och brännvin. Verksamheten fick större och tydligare betydelse när Norra tullen fick sin nuvarande placering invid gården 1672. Stallmästaregården fick då ett idealiskt läge för värdshusverksamhet - vid tullgränsen och även i korsningen mellan vintervägen över Brunnsviken och landvägen till Uppsala. Förutom som värdshus för resande till och från staden har gården utgjort utflyktsmål för burgna stockholmare och har utgjort samt utgör ett viktigt värdshus i den rekreativa miljön kring Brunnsviken. Gården har bevarat sin historiska karaktär trots många förändringar och Stallmästaregården blev under 1900-talet en välkänd restaurang. Under 1960-talet byggdes Uppsalavägen ut och blev successivt en allt större miljöstörning för både Stallmästaregården och Hagaparken. Mark styckades av 1985 och fastigheten Haga 2:7 bildades. Samma år byggnadsminnesförklarades Stallmästaregården och fick skyddsföreskrifter. År 2000 invigdes en ny hotelldel med 49 rum i vinkel till värdshusets norra matsalsbyggnad. Landskapet Stallmästaregården utgör tillsammans med Bellevue och Hagaparken en grön front mot Brunnsviken. Denna front är viktig ur visuellt perspektiv. Kulturhistoriskt tillhör grönfronten 1700-talets kungliga parkanläggning. Landskapet är starkt präglat av kungahusets närvaro, och Stallmästaregården ingår som en del i parklandskapet kring Brunnsviken med nära koppling till Gustav III:s parkprojekt. Denna koppling är tydligt avläsbar genom den gröna frontens oavbrutna dragning längs Brunnsvikens strand. Stallmästaregården ligger lågt i landskapet och underordnar sig visuellt den bebyggda stadsfronten och bebyggelsen vid Karolinska, där bebyggelse från sekelskiftet fram tills idag karaktäriserar stadsfronten. 15 Stallmästaregården utgör en del av det rekreativa landskapet kring Brunnsviken med promenadstråk kring viken, Hagaparken och Stallmästaregårdens trädgård.
Gårdens sida mot Brunnsviken är den mest tillgängliga och upplevesebara eftersom den västra sidan är mycket bullerstörd och påverkad av trafikleden. kungliga miljöerna vid Hagaparken samt Karlbergs slott. Stallmästaregårdens långa kontinuitet som värdshus och rika historia samt att gården i delar är mycket välbevarad medför att gården är en mycket speciell företeelse som i princip saknar motsvarighet. Detta ligger som motiv till de skydd som Stallmästaregården omfattas av. Kungliga nationalstadsparken Det aktuella planområdet utgör en central kulturmiljö i kungliga nationalstadsparken. För mer information se 1.5 Skyddade områden. Gården bedöms utgöra ett centralt kulturvärde i parken, särskilt på grund av sin tydliga koppling till Hagaparken och de kungliga miljöerna. Figur 4. Vy över Stallmästaregården (AIX, 2016) Karaktäriserande för landskapet kring Stallmästaregården är fritt placerade träd på öppna gräsytor och strukturerande element som buskage och gångvägar. De högväxta träden inom området bildar en grön fond mot Brunnsviken, vilken bidrar till att Stallmästaregården visuellt läses ihop det angränsade parklandskapet. Lusthusets lindar och omgivande mark har funnits med som en viktig del av gårdens publika trädgårdar ända sedan 1700-talet och binder samman helhetsmiljön. Allén vid anläggningens södra gräns utgör Stallmästaregårdens huvudentré. Figur 5. Stallmästaregården (AIX, 2016) Kulturhistoriskt värde och skydd av landskap och kulturmiljön Stallmästaregården har ett mycket högt kulturhistoriskt värde vilket återspeglar sig de många skydd som miljön omfattas av. Stallmästaregården utgör en viktig historisk miljö i kulturlandskapet vid Brunnsviken och har tydliga samband till de 16 Det flera hundra år långa kungliga inflytandet är en av de aspekter som har präglat Nationalstadsparkens karaktär och som är särskilt tydligt i landskapet kring Brunnsviken med kungliga slottsmiljöer samt jakt- och lustparker. Riksintresse för kulturmiljövården Att ett område är av riksintresse innebär att det bedöms ha så höga värden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar kulturvärdena. Det är kommunerna som i sin planering ska se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att det sker. Vid förändrad markanvändning som inte medför påtaglig skada på riksintresset gäller att hänsyn ska visas så långt möjligt enligt 3 kap. 1 och 6 första stycket i miljöbalken. För verksamheter som prövas enligt miljöbalken måste verksamhetsutövaren visa hänsyn till riksintresset till dess det är orimligt att göra mer. Den som bedriver verksamhet eller som planerar att vidta en åtgärd som riskerar att skada kulturmiljön i ett riksintresseområde är skyldig att visa hänsyn undvika, förebygga eller lindra sådana skador så långt rimligt. I dessa fall gäller det att analysera hur kulturmiljöintresset så långt möjligt kan skyddas samt att tillämpa hänsynskravet om lämpligaste plats såväl som övrig anpassning enligt 2 kap. miljöbalken.
Tabell 2. Motivering och uttryck av Riksintresset Solna AB 37 Riksintresse: Solna AB 37 Figur 6. Bild från 1908 över Stallmästaregårdens lindallé (AIX, 2016) Riksintresset Solna AB37 omfattar den samlade kulturmiljön på västra sidan av Brunnsviken, från Stallmästaregården och Hagaparken till Ulriksdals slottsanläggning och Solna kyrka. Kulturlandskapet är mycket komplext med ett tidsdjup tillbaka till forntid och Sveriges kristnande fram till 1900-talets kraftiga expansion i Solna. Motivering Uttryck I området ingår även Haga - Ulriksdals kungliga slottsmiljöer med lustslott och stora parkanläggningar med nära vattenkontakt, som i sin utveckling framför allt speglar stormaktstiden, den gustavianska epoken och 1800-talets första hälft. Miljöerna har ett nära samband med ett större område dominerat av kungarna och staten. Ulriksdals 1600-talsslott med barockträdgård och engelsk park, tillhörande byggnader samt kapell och andra tillskott från 1800-talets senare del. Haga med lämningar av Gamla Haga och andra spår från tiden före Gustav III:s inköp av området, den engelska parken med utblickar mot det omgivande landskapet samt tillhörande byggnader och anläggningar från Gustav III:s tid, Haga slott från 1800- talets början och olika boställen från 1800-talets senare del. Fd tingshus. Haga tingshus från 1907 och Stallmästaregården som är Stockholmstraktens äldsta utvärdshus från 1652 och som har anor som stallmästarboställe under Karlberg på 1630- talet. Stallmästaregården utgör uttryck för riksintresset, som en närmiljö till slottsanläggningen vid Haga och Hagaparken. Stallmästaregården är ett fondmotiv i siktlinje från Hagaparken i enlighet med det engelska landskapsparksidealet. Detta går att utläsa av Magnus Pipers ursprungliga generalplan för parken. Stallmästaregården är även utpekad som uttryck för riksintresset som stockholmstraktens äldsta utvärdshus och koppling till Karlbergs slottsmiljö. Byggnadsminne enligt 3 kap KML Byggnader med synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får enligt kulturmiljölagen förklaras som byggnadsminne. Bestämmelserna får även tillämpas på park, trädgård eller annan anläggning av kulturhistoriskt värde. I en byggnadsminnesförklaring specificeras vilka skyddsbestämmelser som gäller för byggnadsminnet. Dessa reglerar hur byggnaden eller anläggningen ska underhållas och hur den inte får ändras. Åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna kan vidtas om det finns särskilda skäl. Länsstyrelsen kan lämna tillstånd vid exempelvis ändringar som är nödvändig för att byggnaden ska kunna användas. 17
Stallmästaregårdens långa kontinuitet och tidsdjup samt dess tydliga årsringar utgör motiv till att byggnaderna byggnadsminnesförklarades 1985. Kartillustration med skyddsområde visas i figur 7. I byggnadsminnesförklaringen finns ett antal skyddsföreskrifter. Planförslaget berör följande skyddsföreskrifter: Byggnaderna 9, 10 i byggnadsminnets kartillustration, se figur 7, får inte rivas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. Det område kring byggnaderna som markerats med röd linje på kartillustrationen skall hållas i sådant skick att byggnadernas utseende och karaktär inte förvanskas. Kommunala värden Stallmästaregården är utpekad i Solna stads kulturmiljöprogram Kulturmiljöer i Solna från 1989. Stallmästaregården bedöms där ha sådant värde som motsvarar kulturmiljölagens fodringar. Bebyggelsen vid Stallmästaregården har även skyddsbestämmelser i befintlig detaljplan och utgör därmed tveklöst en sådan bebyggelse som betraktas som särskilt värdefull i plan- och bygglagens mening. Stallmästaregården är även omnämnd i den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken från 2008. Den omnämns ha högsta kulturhistoriska värde och där det står att förutsättningar för fortsätt värdshusrörelse ska upprätthållas. Nya mindre byggnader och anläggningar för kultur- och friluftslivsändamål och för områdets drift får byggas (Fördjupad översiktsplan nationalstadsparken, Solna stad, 2008. s 47). Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska planläggning ske med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Vid planläggning ska även miljöbalkens hushållningsbestämmelser tillämpas. Vid planläggning ska ett bebyggelseområdes särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Plan och bygglagens skyddar särskilt värdefull bebyggelse från förvanskning genom förvanskningsförbudet. Detta testas bland annat i samband med ärende om lov. Figur 7. Utdrag från kartillustration över byggnadsminnet med skyddsområde redovisat. Metod och bedömningsgrunder Metod och bedömningsgrunderna utgår ifrån Riksantikvarieämbetets handbok för riksintressen som utkom år 2014. Bedömningen baseras på områdets läsbarhet. Det vill säga hur väl miljön fortsättningsvis kommer att karaktäriseras av eller återspegla det sammanhang som ligger till grund för utpekandet av riksintresset. Denna bedömning utgår från påverkan på miljön som helhet samt påverkan på enskilda objekt som har betydelse för miljöns läsbarhet. 18
I Riksantikvarieämbetets handbok lyfts fyra frågor i bedömningen: Tabell 3. Bedömningsgrunder för kulturmiljö 1. Vad försvinner och vad tillkommer? 2. Är påverkan visuell eller funktionell? 3. Är påverkan direkt eller indirekt? 4. Är påverkan tillfällig eller bestående? Ett riksintresse där värdena är knutna till uttryck för en avgränsad historisk period kan vara känsliga för dominerande nutida tillägg. Ett riksintresse där landskapet är präglat av och värdena är knutna till utvecklingen av en viss verksamhet eller aktivitet över tid, kan vara känsliga för tillägg som saknar samband med verksamheten eller aktiviteten. Ett riksintresse där uttrycken återspeglar olika tiders kontinuerliga nyttjande av en viss plats kan vara känsliga för tillägg som förändrar eller bryter mot platsens specifika förutsättningar och egenskaper. PLANFÖRSLAGET Den tillkommande byggrätten skärmar av den kulturhistoriska miljön vid Stallmästaregården från trafikapparaten, Värtabanan och ny tillkommande bebyggelse vid Norrtull. Enligt gestaltningsprogrammet ska byggnaden ges en modern utformning med viss inspiration och anknytning till Hagaparkens koppartält (Wingårdhs och AIX, 2016). Den givna byggrätten bedöms ha en större volymverkan än befintliga byggnadsvolymer på platsen och har en nockhöjd som är lite högre än den ursprungliga bebyggelsen. Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, inte längre karaktäriseras av eller återspeglar det kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Detta sker genom att projektet medför direkt påverkan eller stor indirekt påverkan på kulturmiljöer med högt värde, så som statliga och enskilda byggnadsminnen, riksintresse för kulturmiljövård eller nationalstadsparken. Stor negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas i måttlig eller stor omfattning. När den utpekade kulturmiljön, genom påverkan, i mindre grad karaktäriseras av eller återspeglar det kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Detta sker genom att projektet medför liten indirekt påverkan på kulturmiljöer med mycket högt värde. Måttlig negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas i liten eller måttlig omfattning. När den utpekade kulturmiljöns karaktär eller kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet påverkas i liten grad. Detta sker när projektet berör kulturmiljöer med högt värde. Små negativ konsekvens uppstår även vid indirekt påverkan på dessa miljöer som innebär att viktiga kulturhistoriska utpekade samband och strukturer påverkas, även liten omfattning. När en åtgärd förstärker de kulturhistoriska värdena och möjligheten till att uppleva och läsa kulturmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att miljöer, samband och strukturer återställs, avlastas från störningar, garanterar långsiktig förvaltning och bruk eller att tillgängligheten ökar. 19
Planbestämmelser Följande bestämmelse reglerar, skyddar och upplyser gällande kulturmiljö: Detaljplanen innehåller skyddsbestämmelser för befintlig äldre bebyggelse inom planen (q). o Byggnaden får ej rivas eller flyttas. Dess yttre karaktär får inte förvanskas. Byggnadens exteriör ska bevaras och underhåll ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras och stärks, se bilaga 1 plankarta, bestämmelse (q1). o Byggnad får ej rivas eller flyttas. Ingrepp i eller ändring av stomme, planlösning eller fast inredning tillkommen före år 1950 får endast göras om utredning visar att det kulturhistoriska värdet inte skadas. Byggnadens exteriör ska bevaras och underhåll ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart på ett sådant sätt att byggnadens historiska värden bevaras och stärks, se bilaga 1 plankarta, bestämmelse (q2). o Invändiga ytskikt får inte övertäckas, övermålas eller avlägsnas, se bilaga 1 plankarta, bestämmelse (q3). Park- och trädgårdmiljön ska underhållas och dess kulturhistoriska värden ska bevaras. Bygglov får ej ges förrän byggnad markerad 1 flyttas till plats markerad 2, se bilaga 1 plankarta, bestämmelse (a1). Följande bestämmelser berör kulturmiljön eller medför påverkan på kulturmiljön och landskapsbild: Egenskapsbestämmelser för den nya tillkommande byggrätten är specificerade med avseende på volymen och takets fullständiga utformning. Volymen är tydligt avgränsad och principtakplan och principsektion reglerar största delen av takets utformning. Tillkommande byggrätts gestaltning regleras tydligt i detaljplanen. Fasadmaterial, färgsättning och glasade ytor regleras så att de ansluter eller underordnar sig den befintliga bebyggelsen. Befintlig byggrätt ges en varsamhetsbestämmelse som reglerar att den ska vara anpassad till den äldre bebyggelsemiljön. 20 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Som underlag och stöd till bedömningarna har Kulturmiljöanalys Stallmästaregården (AIX, 2016) samt Antikvarisk konsekvensanalys Stallmästaregården (AIX 2017) använts. Bedömningar av påverkan på de kulturhistoriska värdena baseras helt på utredningarna, men har reviderats utifrån denna MKB:s metod och bedömningsgrund. Bedömningarna i Antikvarisk konsekvensanalys Stallmästaregården (AIX 2017) är dessutom gjorda utifrån gestaltningsprogrammets förslag (Wingårdhs och AIX, 2016) varvid bedömningarna har reviderats i denna MKB för att utgå från detaljplanens byggrätter och regleringar. Figur 8. Siktlinjer från Hagaparken och Brunnsviken. Den föreslagna tillbyggnaden till vänster i bild (AIX, 2016). Riksintresset Riksintresset Solna bedöms påverkas av föreslagen ny byggrätt. Stallmästaregården berör främst uttryck från den gustavianska eran men även uttryck för den kontinuerliga användningen som utvärdshus sedan 1600-talet. Berörda uttryck för riksintresset: Den engelska parken med utblickar mot det omgivande landskapet. Sambanden mellan Stallmästaregården och Hagaparken är starka och tydliga och bedöms utgöra uttryck för riksintresset. Siktlinjen från det som idag är den kungliga begravningsplatsen där Stallmästaregården utgjort fond och motiv finns inplanerad i Pipers generalplan för parken. Den nya volymen kommer inte att skymma Stallmästaregården i vyer från Hagaparken och över Brunnsviken men kommer att medföra påverkan då volymen är högre än befintlig bebyggelse vid Stallmästaregården. Den föreslagna volymen kommer därför oundvikligen att
påverkan Stallmästaregården som fondmotiv från Hagaparken och Brunnsviken. Omfattningen av påverkan är beroende av den nya byggnadens gestaltning då denna framträder tydligt bland Stallmästaregårdens samlade bebyggelse. Tillägg i bebyggelsemiljön medför i föreslagen omfattning att Stallmästaregårdens karaktär kommer att förändras, då den i mindre grad kommer att präglas av den historiska bebyggelsen. Med en gestaltning som underordnar sig den befintliga bebyggelsens gestaltning och karaktär kan påverkan minska. Detaljplanen reglerade föreslagen byggnads gestaltning och anger så att den ska underordnar sig kulturlandskapets bebyggelseskick, vilket minskar påverkan på bebyggelsens samlade karaktär. Stallmästaregården som fondmotiv kommer även fortsättningsvis karaktäriseras av den kulturhistoriska utvärdshusmiljön. Detaljplanen medför därmed en liten till måttlig negativ påverkan på riksintressets uttryck. Stallmästaregården som är Stockholmstraktens äldsta utvärdshus från 1652 och som har anor som stallmästarboställe under Karlberg på 1630- talet. Stallmästaregården utgör i sig uttryck för riksintresset som en tydligt avläsbar miljö där värdshusverksamhet har bedrivits sedan 1600-talet. En fortsatt kontinuitet av verksamheten vid värdshuset är centralt för riksintressets uttryck, där en utvecklad verksamhet stärker uttrycket för riksintresset och de kulturhistoriska värdena. Om värdshusverksamheten avvecklas uppkommer stora negativa effekter för kulturmiljön där riksintressets uttryck blir påtagligt svårare att utläsa. Värdshusverksamheten och anslutande historiska verksamheter har satt flera spår i form av årsringar, vilket även de bedömas utgöra uttryck för riksintresset. En tillkommande årsring kan därför ha en neutral påverkan på uttrycket för kulturmiljön förutsatt att den underordnar sig den ursprungliga bebyggelsen som fortsättningsvis ska utgöra Stallmästaregårdens karaktär. Omfattningen av påverkan på Stallmästaregårdens karaktär och möjlighet till läsbarhet är beroende av tillkommande volyms gestaltning och möjligheten för fortsatt drift av värdshusverksamheten. Den tillkommande volymen har en positiv effekt på riksintressets kulturhistoriska värden genom en utvecklad värdshusverksamhet som borgar för en fortsatt drift av gården som fullständigt värdshus. Volymens placering innebär en visuell avskärmning mot Värtabana och Uppsalavägen. Avskärmningen innebär även att området blir mindre bullerstört. Detta bedöms medföra positiva konsekvenser i och med att visuell och ljudmässig störning från omgivningen minskar. Positiva effekter kan även ses om varuintaget flyttas, i enlighet med planbeskrivningen, från dagens plats i områdets sydöstra del till Annerovägen. Tillkommande volymer och byggnader kan dock ändra Stallmästaregårdens samlade karaktär och därmed minskad möjlighet till förståelse för gårdens tidsdjup och dess samband till Karlbergs slott. Påverkan på uttrycket är därför helt beroende av gestaltning och utformning. Särskilt då föreslagen byggnads volymverkan är större än de befintliga uppbrutna byggnadsvolymerna. Att detaljplanen tydligt reglerar den nya byggnadens volym och gestaltning så att byggnaden kommer att uppföras i en arkitektur som underordnar sig kulturlandskapets bebyggelseskick medför att riksintressets uttryck endast berörs och påverkas negativt i liten omfattning. Negativa effekter uppstår genom viss förändring av bebyggelsens samlade karaktär och läsbarhet. Föreslagen detaljplan bedöms sammantaget ge små till måttliga negativa konsekvenser för riksintresset för kulturmiljövården. Nationalstadsparken Tillkommande byggrätt medför inget direkt intrång i nationalstadsparken eftersom den uppförs på yta som redan tagits i anspråk och exploaterats som i huvudsak parkeringsplats. Den indirekta påverkan på kulturlandskapet kan däremot bli större beroende på hur byggnaden framträder i Brunnsvikens vattenrum. Det samlade kulturlandskapet kring Brunnsviken präglas av värdefulla kulturmiljöer där de kungliga miljöerna med Hagaparken och Gustav III:s landskap är mycket centrala värden för nationalstadsparken. Den samlade kulturmiljön kring Brunnsviken är unik och kan påverkas kraftigt av nya inslag, så som förändrad karaktär hos bebyggelsen. De nya stora byggrätterna i Hagastaden, som vunnit laga kraft, medför att tillägget till Stallmästaregården sannolikt inte kommer uppfattas som en stor eller dominerande volym i landskapet. Föreslagen ny byggnad kommer även att påverka kulturmiljön vid Stallmästaregården och ge effekter i form av en förändrad karaktär hos den samlade historiska bebyggelsen. Den tilltänkta nya byggnaden underordnar sig Stallmästaregårdens och kulturlandskapets bebyggelsekaraktär, varvid Stallmästaregårdens sammanhållna bebyggelsekaraktär inte ändras påtagligt. Detaljplanen medför därmed en liten negativ påverkan på kulturlandskapets kulturvärden. 21
Den föreslagna nya byggrätten innebär direkt påverkan på nationalstadsparkens utpekade värden genom fällning av träd. Den nya byggrätten medför att tre träd behöver fällas, där ibland en stor alm. Fällningen av träden medför negativ påverkan på nationalstadsparkens kulturmiljö och landskapsbild eftersom äldre träd och trädmiljöer, särskilt ädellöv, är karaktäristiska för nationalstadsparkens kulturlandskap. Detta medför negativa effekter. Byggrätten medför positiva effekter genom avskärmning och därmed minskad visuell påverkan och bullerstörning för närmiljön i nationalstadsparkens vid Stallmästaregården. Markbeläggning och markens nivåer kan ha stor inverkan på de kulturhistoriska och landskapliga värdena vid Brunnsviken. De landskapliga värdena kring Stallmästaregården med koppling till riksintresset för kulturmiljövården och nationalstadsparken kan skadas av mindre åtgärder så som ytterligare hårdgjorda ytor och ändrade marknivåer, exempelvis mindre terrasseringar. Dessa mindre åtgärder kan inte förväntas hanteras av länsstyrelsen inom ramen för miljöbalken utan bör reglars i detaljplanen. Figur 9. Vy från Hagaparken med planerad bebyggelse i Hagastaden (AIX, 2016) Genom planbeskrivningen framgår att intentionen med planen är att den värdefulla trädgårdsanläggningen ska utvecklas. Dessa intentioner avspeglas genom en bestämmelse för park- och trädgårdsområdets bevarande. Detaljplanen medför positiva effekter för kulturmiljön genom tillkommande bestämmelse, att ändringar av park och trädgård inte får förvanska det kulturhistoriska värdet. Byggnadsminnets skyddsbestämmelser medför i dagsläget och nollalternativet att markåtgärder som skadar byggnadernas kulturvärden inte kan vidtas. Detaljplanens skyddsbestämmelse kompletterar det befintliga skyddet genom att tillgodose att värden som inte är kopplade till byggnaderna inte skadas av åtgärder. Detta medför ett förtydligat skydd av kulturvärden kopplade till nationalstadsparken i förhållande till nollalternativet och dagens situation.. 22 Föreslagen detaljplan bedöms ge små till måttliga negativa konsekvenser för nationalstadsparkens kulturvärden och landskapsbild. Byggnadsminnet Stallmästaregården utgör enskilt byggnadsminne. Detaljplaneförslaget medför även att bebyggelsen inom byggnadsminnet fortsättningsvis kan brukas och utvecklas som utvärdshus, vilket är en mycket central del av byggnadernas kulturhistoriska värde. Planförslaget medför därför positiva effekter för kulturmiljön. Den tilltänkta byggrätten gör en direkt påverkan genom sin placering inom skyddsområdet för byggnadsminnet. Inom skyddsområdet får inte åtgärder som minskar de skyddade byggnaderna kulturhistoriska värdena vidtas. Den indirekta påverkan på den bebyggda miljön vid Stallmästaregården utgörs främst av en förändrad karaktär hos gårdens samlade bebyggelse. Ett av värdena som ligger till grund för byggnadsminnesförklaringen är de tydliga årsringarna som påvisar värdshusverksamhetens utveckling, ytterligare årsringar som utgår från det kulturhistoriska värdet av utvärdshus kan därför genomföras utan att de kulturhistoriska värdena skadas, förutsatt att miljön fortsättningsvis kan läsas och karaktäriseras som ett utvärdshus med rötter från 1600-talet. Detaljplanens bestämmelser om byggnadens gestaltning som anknyter till befintlig bebyggelse men som ändå utgör ett modernt och tydligt tillägg medför att tillkommande volymen underordnar sig den äldre bebyggelsen på fastigheten och utgör en tydlig ny årsring. Den direkta påverkan medför en negativ påverkan i liten till måttlig omfattning. Vald placering av ny byggrätt innebär en avskärmning mot Värtabanans banvall. Detta ger en minska visuell påverkan och minskad påverkan från banans buller. Den tilltänkta nya byggrätten innebär även en viss avskärmning mot E4/Uppsalavägen som kan förväntas ge minskad bullerpåverkan i kulturmiljön vilket är en påtagligt positiv effekt av föreslagen detaljplan. Den tillkommande byggrätten och föreslagen ny byggnad innebär en direkt påverkan på Stallmästaregårdens bebyggelse genom att Linneförrådet som omfattas av byggnadsminnets skyddsföreskrifter behöver flyttas. Linneförrådet är, enligt kulturmiljöanalysen gjord av AIX arkitekter, flyttad till dagens placering och genom planförslaget flyttas linneförrådet till en position i närheten av var den låg mellan 1730-talet till 1860-talet. Effekterna på det kulturhistoriska värdet blir därmed positiva, då gårdens äldre historia och bebyggelse mer ursprungliga komposition lättare går att utläsa. Flytten kan även innebära viss negativ effekt
genom att senare årsring av bebyggelseutveckling blir något svårare att utläsa. Översvämningar kan riskera att medföra måttligt till stora negativa konsekvenser då byggnadens konstruktion och stomme kan komma att skadas. I planförslaget flyttas f.d. linneförrådet och hamnar cirka +1,5 till +2,5 meter över havet, vilket är under Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse (+2,7 meter RH2000). vid skyfall (100-års regn) riskera att skada det f.d. linneförrådet, vilket resulterar i måttligt till stora negativa konsekvenser för kulturmiljön. Kommunala kulturmiljövärden Eftersom Stallmästaregården utgör en särskilt värdefull miljö enligt gällande detaljplan och kulturmiljöprogram är kommunen vid planläggning skyldig att skydda skyddsvärda byggnader och miljöer. Planförslaget bedöms delvis vara i linje med fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken. Planen medför att värdshusverksamheten kan fortleva och utvecklas. Den tillkommande byggrätten bedömas inte utgöra en mindre byggnad, vilket strider mot skrivelsen i fördjupad översiktsplan. De skyddsbestämmelser som antas genom detaljplanen medför i förhållande till nuläge och nollalternativet ett utökat och förtydligat skydd för den särskilt värdefulla miljön och bebyggelsen. Bestämmelserna möjliggör och garanterar en långsiktigt hållbar förvaltning av de kulturhistoriska värdena. Att trädgårdsanläggningen ges en bestämmelse som skyddar de kulturhistoriska värdena innebär en stor positiv effekt för den kommunala kulturmiljön eftersom den i nuläge och nollalternativ saknar ett tydligt skydd genom plan- och bygglagen. Figur 10. F.d. linneförrådet som ska flyttas för att ge plats åt den nya tillbyggnaden (AIX, 2016) Eftersom Stallmästaregården är enskilt byggnadsminne kan inte ett förslag, oavsett vad detaljplanen medger, uppföras som skadar Stallmästaregårdens byggnaders kulturhistoriska värden. Detta eftersom förslaget måste prövas av länsstyrelsen mot kulturmiljölagens tredje kapitel och byggnadsminnesförklaringen. Tillkommande byggnad får inte minska Stallmästaregårdens byggnaders kulturhistoriska värde. Eftersom Stallmästaregården har formellt skydd som enskilt byggnadsminne får inte tillägg göras som skadar Stallmästaregårdens byggnaders kulturhistoriska värden. Detaljplanen medför även möjlighet till positiva konsekvenser eftersom förutsättningar för värdshusverksamhetens fortlevnad förbättras och ny byggrätt kan innebära en avskärmning mot Värtabanans banvall. Dock kan översvämning I övrigt förväntas samma effekter och konsekvenser som för byggnadsminne, nationalstadsparken och riksintresset. Sammantaget bedöms den föreslagna detaljplanen medföra små till måttliga negativa konsekvenser för de kommunala kulturmiljövärdena. Sammantagen bedömning för kulturmiljö och landskapsbild Sammantaget medför föreslagen detaljplan små till måttliga negativa konsekvenser ur kulturmiljöaspekt. FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER Det f.d. linneförrådet ligger inom ett område med risk för översvämning. Detta måste utredas vidare. 23
4.4 RISK Enligt 2 kap 3 Plan- och bygglagen ska boendes och övrigas hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämningar och erosion beaktas vid lokalisering av bebyggelse. Inom ramen för detta projekt har det därför genomförts en riskbedömning av Brandkonsult AB (2017). FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Länsstyrelsen i Stockholms län har utarbetat rekommenderade skyddsavstånd som bör upprätthållas mellan skyddsobjekt och transportvägar för farligt gods, se figur 11. Riskbedömningen har upprättas för att utreda hur riskerna kopplade till transporter av farligt gods på Uppsalavägen samt Värtabanan kan påverka området. Vidare har risker kopplade till urspårning av ett tåg på Värtabanan utretts. Bedömningen omfattar olycksrisker som kan leda till negativa effekter på människors liv. Eventuella hälsoeffekter som kan uppkomma av vardaglig vistelse i planområdet samt planändringens miljöpåverkan under bygg- och brukartid eller till följd av olyckshändelse beaktas inte i bedömningen. De företeelser i omgivningen som utgör en potentiell risk för planområdet, dess invånare och besökare kallas för riskobjekt. Exempel på riskobjekt är transportleder för farligt gods (väg) samt bensinstationer. De företeelser inom planområdet som riskerar att ta skada vid en eventuell olycka kallas för skyddsobjekt. Exempel på skyddsobjekt är de byggnader eller verksamheter som finns inom planområdet. Tabell 4. Faktaruta farligt gods Farligt gods Farligt gods är ämnen och produkter vars egenskaper har potential att skada människor, miljö och egendom. Farligt gods delas in i nio olika klasser baserade på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller en produkt. Primär transportled Transporter av farligt gods ska så långt som möjligt ske på så kallade primära transportleder. De primära transportlederna för farligt gods bildar ett huvudvägnät för genomfartstrafik. Samtliga farligt gods-klasser förekommer på primära transportleder. Sekundär transportled De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter till och från det primära vägnätet. Det sekundära nätet ska inte nyttjas som genomfartsleder för farligt godstrafik. 24 Figur 11. Rekommenderade skyddsavstånd mellan transportleder för farligt gods och olika typer av markanvändning. Avstånden mäts från den närmaste vägkant (Länsstyrelsen Stockholm, 2016).
I de fall risknivån bedöms som låg eller om risknivån kan sänkas med hjälp av säkerhetshöjande åtgärder, kan avsteg från rekommenderade avstånd göras. Stallmästaregården går under zon C, eftersom Stallmästaregården är ett område för tillfällig vistelse (O) och en besöksanläggning (R) (Länsstyrelsen Stockholm, 2016). Aktuellt område är beläget i nära anslutning till Uppsalavägen/E4 som är primär transportled för farligt gods samt Värtabanan (järnväg), där det sker transporter av farligt gods och dessa två har identifierats som riskobjekt. Området runt Stallmästaregården är under stor förändring. Inom ramen för projektet Hagastaden ska en stor del av Värtabanan tunnlas in mellan år 2016-2018, dock ej vid planområdet. Det har även presenterats planer på att överdäcka Uppsalavägen/E4. sträckning runt 2019-2020. MKB:s bedömning baseras på Värtabanans gamla sträckning som innebär att det är cirka 15 meter från Värtabanans spårmitt till tillbyggnaden och cirka 35 meter till befintlig byggnad, se figur 12. Banan är enkelspårig, har en hastighetsbegränsning på 40 km/h och är försedd med fjärrblockering och hastighetsreglerande säkerhetssystem. Värtabanan trafikeras endast av godstrafik och det kan förekomma transport av farligt gods. Järnvägen är klassat som riksintresse för kommunikation och ingår i Rail Net Europé. Farligt gods är tillåtet på alla järnvägar som inte har fått förbud mot det. Det finns därmed inget hinder att transportera farligt gods på Värtabanan. Värtabanan trafikeras främst av Värtaverket och Green Cargo. Värtaverket transporterar cirka 10 tåg i veckan, varav 5 är biobränsle (flis) till Värtaverket. Green Cargo transporterar i dagsläget inget farligt gods, Det har genomförts två analyser av farligt gods på Värtabanan, en 2005 av Green Cargo och en av Trafikverket för år 2013-2016. Kartläggning av farligt gods Värtabanan år 2005: Brandfarliga vätskor (Klass 3) Oxiderande ämnen m.m. (Klass 5) Frätande ämnen (Klass 8) Övriga farliga ämnen och föremål (Klass 9) Figur 12. Befintliga byggnader är markerade med grått och den nya byggnaden är markerad med rött. Grön markering visar Uppsalavägen (nuvarande sträckning) som är en primär farligt godsled. Blå markering visar järnvägen Värtabanan (gamla sträckning, ej nuvarande) (Brandkonsulten AB, 2017). Värtabanan Värtabanan passerar sydost om planområdet på banvall cirka sex meter ovanför Stallmästaregården, avskilt med ett räcke. Idag har Värtabanan en temporär sträckning cirka 50 meter från planområdet, men den ska återgå till sin gamla 25 Kartläggning av farligt gods mellan år 2013-2016: Gaser (Klass 2) Brandfarliga vätskor (Klass 3) Självantändande ämnen (Klass 4.2) Oxiderande ämnen (Klass 5.1) Frätande ämnen (Klass 8) Övriga farliga ämnen (Klass 9) Enligt Trafikverkets analys har transporten av farligt gods minskat på Värtabanan. Riskbedömningen baseras på statistik från 2005 och medelvärden för 2013-2016 och resultatet har jämförts i en känslighetsanalys.
Uppsalavägen Uppsalavägen/E4 sträcker sig längst med planområdets sydvästra del och ligger på ungefär samma marknivå som planområdet. I dagsläget ligger vägen cirka 25 meter ifrån befintlig bebyggelse. Uppsalavägen/E4 kommer ligga cirka 60 meter ifrån den planerade tillbyggnaden, se figur 12. I samband med Hagastadens utbyggnad planeras vägen flyttas längre västerut, bort från planområdet. Detta beaktas inte i följande bedömning eftersom det inte är beslutat. Uppsalavägen/E4 utgör primär väg för farligt gods och idag transporteras det ett stort antal transporter varje dag. Det sker transport av nio av de farliga godsklasserna i varierande utsträckning. Hastigheten är begränsad till 50 km/h i det aktuella området. risknivå över den övre gränsen är att betrakta som oacceptabel. Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable, området mellan de streckade linjerna i figur 13). De risker som hamnar inom detta område betraktas som förhöjda, men värderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder för att minska risken är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen av ALARP-området, nära gränsen för oacceptabla risker, tolereras endast om samhällsnyttan med verksamheten anses mycket stor och om det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av ALARP-området är kraven på riskreduktion inte lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion ska beaktas. I bedömningen av miljöeffekter och miljökonsekvenser används begreppen förhöjda respektive oacceptabla risknivåer. Av de klasser av farligt gods som transporteras på Uppsalavägen/E4 är det fyra som kan påverka risknivån inom planområdet. Nedan följer en redovisning av dessa klasser och de olycksscenarier som är kopplade till respektive klass: Explosiva ämnen (Klass 1) Explosion med explosivämne Brännbar gas (Klass 2.1) Utsläpp och antändning av brännbara gaser Icke brännbar, giftig gas (Klass 2.3) Utsläpp av giftig gas Brandfarliga vätskor (Klass 3) Utsläpp och antändning av brandfarlig vätska En olycka med övriga typer av farligt gods bedöms vara begränsad till det absoluta närområdet och bedöms därmed inte riskera att påverka planområdet. METOD I Sverige finns inget nationellt beslut om vilket tillvägagångssätt eller vilka kriterier som ska tillämpas vid riskvärdering inom planprocessen. Vanligtvis används dock de värderingskriterier som Det Norske Veritas tagit fram på uppdrag av Räddningsverket och som är gällande för såväl individ- och samhällsrisk (Räddningsverket Karlstad, 1997). Kriterierna är utformade så att det finns en övre och en undre gräns. Ligger risknivån under den lägre gränsen är risknivån att betrakta som acceptabel, medan en Figur 13. Förhöjda risknivåer avser risken inom (eller över) ALARP-området medan oacceptabla risker representerar risker i området ovanför ALARP-området. Risknivåer under ALARP-området är acceptabla. Det finns två olika typer av vedertagna kvantitativa riskmått som kan användas vid uppskattning av negativ påverkan på människors hälsa: Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Risknivån beräknas som sannolikheten för att en enskild individ på en viss plats under en viss tidsperiod ska omkomma. 26
Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Risknivån beräknas som sannolikheten för att en grupp människor inom ett visst område ska omkomma. Samhällsrisken ger ett mått på hur allvarlig risken är sett ur ett samhällsperspektiv. PLANFÖRSLAGET Vid ny bebyggelse ska ett område på minst 15 meter mellan Värtabanan och ny bebyggelse ej uppmuntra till stadigvarande vistelse. Byggnadsdelar som vetter mot Värtabanan ska utföras med obrännbar fasad, eventuella fönster som inom 25 meter som vetter mot järnvägen utförs i lägst brandteknisk klass EW30. Utrymning ska vara möjlig mot trygg sida bort från Värtabanan. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planförslaget innebär att den planerade tillbyggnadens placering understiger Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd för järnväg. Individrisk Under år 2013-2016 transporterades små mängder farligt avfall på Värtabanan och baserat på den trafikeringen är sannolikheten för en farlig godsolycka med järnväg låg. Den enda risken som överstiger acceptanskriteriet och hamnar inom ALARPområdet är risken för pölbränder på Uppsalavägen, se översta bilden i figur 14. Under 2005 var transport av farligt gods på Värtabanan vanligare och en analys har även genomförts med den statistiken eftersom transport av farligt gods kan komma att öka i framtiden. Nedersta bilden i figur 14 illustrerar att med den statistiken, överstigs acceptanskriteriet till följd av farligt gods på Värtabanan för det området som innefattar tillbyggnaden. Med hänsyn till att antalet transporter kan komma att öka i framtiden, hamnar individrisken inom ALARP-området och riskreducerande åtgärder ska vidtas i rimlig omfattning. Den planerade omdragningen av Uppsalavägen innebär att avståndet kommer öka till planområdet och risken minska. Figur 14. Översta figuren visar individrisk med statistik från 2013-2016 och nedersta visar med statistik från 2005. Röd markering visar inom vilka ytor där individrisken är inom ALARP-området. Grön markering visar var individrisken acceptabel (Brandkonsulten AB, 2017). 27
Samhällsrisk Samhällsrisken är beroende av antalet personer som vistas inom skadeområdet, det vill säga inom planområdet. I båda scenarierna medför en stor pölbrand på Uppsalavägen det största utslaget i riskprofilen och medför att risknivån hamnar inom ALARP-området (se röd pil i figur 15). En pölbrand på Uppsalavägen förväntas dock inte påverka de människor som vistas inom den nya tillbyggnaden då den är belägen cirka 60 meter från Uppsalavägen. Inga riskreducerande åtgärder behövs för detta riskscenario. Om riskreducerande åtgärder nedan vidtas anser Brandkonsulten AB att risknivån i området är acceptabel, även med hänsyn till framtida förändringar inom Värtabanan. Urspårning på Värtabanan Det finns en risk för att tåg på Värtabanan spårar ur, oavsett om tåget transporterar farligt gods eller ej. Risken för urspårning på Värtabanan hamnar inom ALARPområdet, vilket innebär att riskreducerande åtgärder måste vidtas. Enligt planbeskrivningen ska ett nytt avtal tecknas (giltighetstid för det tidigare avtalet har passerat) mellan Solna stad och Trafikverket som är bundet till den nya detaljplanen. Avtalet ska säkerställa att vid återläggning av Värtabanan till definitivt läge ska urspårningsskydd förlängas cirka 100 meter utefter planområdet för att säkerställa en acceptabel risknivå inom Stallmästaregården. Genom att avtalet upprättas förses Värtabanan med skyddsräl, där den passerar planområdet och förhindrar det att ett urspårat tåg lämnar banvallen och därmed anses riskreduceringen tillräcklig. Farligt gods på Värtabanan Baserad på statistik från 2005 och att transport av farligt gods kan komma att öka i framtiden, överstigs acceptanskriteriet angående farligt gods på Värtabanan för det området som innefattar tillbyggnaden. Brandklassade fönsterpartier reducerar den infallande strålningen och möjliggör att de som vistas i byggnaden hinner utrymma innan de utsätts för skadliga strålningsnivåer. I och med att ovanstående riskreducerande åtgärder regleras anses risken för farligt gods på Värtabanan vara acceptabel. Figur 15. Två samhällskurvor presenteras. Heldragen blå linje visar samhällsrisken med underlag från 2005 och streckad blå med underlag från 2013-2016. Det som skiljer kurvorna åt är olyckan med ett urspårat tåg. Med statistik från 2005, då farligt gods var vanligare än 2013-2016 hamnar risknivån inom ALARP-området (se blå pil) (Brandkonsulten AB, 2017). Beräkningar med underlag från 2005 visar att en urspårning medför att risknivån hamnar inom ALARP-området. Med hänsyn till att antalet transporter med farligt gods på Värtabanan kan komma att öka i framtiden, vilket medför att samhällsrisken hamnar inom ALARP-området ska riskreducerande åtgärder vidtas för tillbyggnaden i rimlig omfattning. Sammantaget bedöms riskerna för urspårning och olycka med farligt gods på Värtabanan som acceptabel om ovanstående åtgärder vidtas. Inga riskreducerande åtgärder behövs för Uppsalavägen/E4. OSÄKERHETER Det finns osäkerheter i indatat som använts gällande transporter av farligt gods på Värtabanan och Uppsalavägen/E4. Mer detaljerad information kan resultera i andra slutsatser och att resultatet av frekvenser och konsekvenser skulle kunna skilja sig åt om någon annan utfört analysen. 28
4.5 VATTENMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Det detaljplanelagda området sträcker sig ca 20 m ut över Brunnsviken och utgör en del av avrinningsområdet till denna recipient. Brunnsviken är en ytvattenförekomst enligt Vattenmyndighetens EU:s vattendirektiv. Inga grundvattenförekomster förekommer inom det detaljplanelagda området. Tabell 5 redovisar statusklassning och miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten. Brunnsviken har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Utöver miljökvalitetsnormerna att förhålla sig till, har Brunnsviken (Brunnsviksbadet) även kvalitetskravet att ha en tillfredsställande badvattenkvalitet (övervakning enligt badvattendirektiv 2006/7/Eg). Tabell 5. Statusklassningar och miljökvalitetsnormer (MKN) för berörd ytvattenförekomstytvattenförekomst Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Brunnsviken är omgiven av hårt trafikerade vägar och har tagit emot stora mängder trafikdagvatten. Viken har även tagit emot spillvatten innan Käppala reningsverk byggdes. Brunnsviken har höga halter av näringsämnena kväve och fosfor i vattnet, samt stora mängder fosfor inlagrat i sedimenten. Höga halter av metaller och andra miljögifter har uppmätts i Brunnsviken, i vatten, sediment och fisk. Tidvis råder det syrebrist i bottenvattnet. Syrebristen har slagit ut bottenfaunan i stora delar av sjön. Brunnsviken har en förbindelse med Lilla Värtan via kanalen Ålkistan och ett relativt stort vattenutbyte sker däremellan. Mot ovanstående bakgrund kan det konstateras att vattenförekomsten är mycket känslig för föroreningar i tillrinnande vatten och att tillförseln av näringsämnen och miljöföroreningar måste minskas. Följande ämnen överskrider i Brunnsviken Havs- och Vattenmyndighetens fastställda gränsvärden och bedömningsgrunder för god vattenstatus: Fosfor, kväve, koppar och zink (vatten) Antracen, kadmium, bly och tributyltenn (TBT) (sediment) PFOS (fisk och vatten) Vattenförekomst (ID) Brunnsvike n (SE658507-162696) Status Otillfredsställande ekologisk status Kvalitetskrav (MKN) God ekologisk status 2027 Tidsfrist för övergödning till 2027. Status Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus *=Tributyltennföroreningar, bly, blyföreningar samt antracen. Kvalitetskrav (MKN) God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och vissa andra föreningar* som har tidsfrister till 2027. För dessa ämnen finns det därmed ett förbättringsbehov. Miljökvalitetsnormerna för kvicksilver och flamskyddsmedlet PBDE (båda i fisk) överskrids också, men för dem finns ett nationellt undantag då spridningen av ämnena är storskalig, halterna får dock inte öka i förhållande till dagens situation. Detaljplanelagt område omfattas av Solna stads dagvattenstrategi. Ett av målen med dagvattenstrategin är att dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. Avsikten med dagvattenhantering är även att dagvatten ska utnyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad och att det ska tas omhand så nära källan som möjligt. På så vis skapas en förbättring av dagvattensituationen, både vad gäller flöden och kvalitet. En dagvattenutredning (Tyréns, 2017-03-24) visar på att underliggande mark i exploateringsområdet består av lera vilket medför att det finns begränsande möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration. Utredningen rekommenderar att infiltrationskapaciteten i de områden där infiltration kan vara aktuellt bör utredas vidare, dock är det inte troligt att 29
infiltration kommer att vara en betydande faktor för omhändertagande av dagvatten. Avvattning sker i nuläget direkt ytledes och i privata ledningar till utlopp i Brunnsviken samt till kommunala dagvattenledningsnätet som mynnar ut i Brunnsviken. Det finns i dagsläget ingen rening av dagvatten från parkeringsytorna i området. I nuläget föreligger inte någon risk för översvämning i området. Inom befintligt detaljplanelagt område är strandskyddet upphävt. Strax norr om detaljplaneområdet gäller ett utvidgat strandskydd till 300 meter från Brunnsvikens strand. Hela området kring Brunnsviken är utpekat som ett regionalt strandstråk. Tabell 6. Bedömningsgrunder för vattenmiljö. Konsekvens Stora negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Små negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Om vattentillgången eller vattenkvaliteter i allmänna vattentäkterna försämras, eller om ett större antal enskilda vattentäkter blir obrukbara. Åtgärderna försämrar eller försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för den berörda vattenförekomsten Brunnsviken. Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda vattentäkter försämras. Åtgärderna försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för den berörda vattenförekomsten. Om vattentillgång eller vattenkvalitet i enskilda vattentäkter försämras tillfälligt. Åtgärderna medför i huvudsak temporär påverkan. Åtgärderna försvårar inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för de berörda vattenförekomsterna. När projektet innebär att påverkan på allmän eller enskild vattentäkt minskar och vattenkvaliteten och vattentillgången förbättras. Åtgärderna bidrar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för den berörda vattenförekomsten. PLANFÖRSLAGET Arbeten i ytvatten och strandområdet I detaljplaneförslaget ingår en brygga vid samma placering och med samma dimensioner som befintlig brygga inom detaljplaneområdet i Brunnsviken. Inga övriga arbeten är planerade i ytvatten- eller strandområdet. Påverkan på avrinning (dagvatten) Andelen hårdgjorda ytor förväntas minska efter exploateringen. Detta till följd av en ökad andel gröna ytor och andra mer genomsläppliga ytor såsom grus och smågatsten. Andelen takyta kommer dock att öka i och med den nya byggnaden. Strandskydd Strandskyddet är upphävt inom hela detaljplaneområdet men återinförs automatiskt när en ny detaljplan upprättas. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet föreslås upphävas inom hela planområdet igen, både inom kvartersmark, på allmän plats och inom vattenområde. Att upphäva strandskyddet förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 miljöbalken. Upphävandet av strandskyddet i denna detaljplan bedöms uppfylla miljöbalkens krav om dispens i 7 kap. 18 c miljöbalken, punkt 1, som anger att ett särskilt skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet är om det område som upphävandet eller dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Även punkt 4, om att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, är tillämplig. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Enligt dagvattenutredningen utförd inom projektet kommer andelen hårdgjorda ytor att minska efter exploateringen. Detta till följd av en ökad andel gröna ytor och andra mer genomsläppliga ytor såsom grus och smågatsten. Andelen takyta kommer dock att öka i och med den nya byggnaden. Takavrinningen kan betraktas som ett förhållandevis rent vatten och största delen av dagvattnet från takytan kommer att ledas till gröna ytor för infiltration med möjlighet till bräddning. I beräkningar för dagvattenflöden för den nya detaljplanen har det tagits hänsyn till 30
att regnintensiteten förväntas öka i framtiden till följd av klimatförändringar2. I och med detta förväntas avrinningen av vatten att öka i storleksordningen 10-15 l/s för flöden direkt till Brunnsviken och till befintligt dagvattennät. Sammantaget visar de beräkningar som har gjorts i dagvattenutredningen att om föreslagna åtgärder vidtas kommer den totala tillförseln av föroreningar och näringsämnen minska till recipienten i förhållande till nuläget. Bedömningen är således att exploateringen inte utgör ett hinder för att uppnå recipienten Brunnsvikens miljökvalitetsnormer. Tvärtom så innebär minskningen av den totala mängden föroreningar och näringsämnen att den nya detaljplanen bidrar positivt till möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för Brunnsviken. Ifall en utbyggnad eller annan förändring av befintlig brygga görs kan en anmälan av vattenverksamhet komma att behöva göras. Utifrån de uppgifter och de antaganden som gjordes i samband med dagvattenutredningen bedöms inte exploateringen medföra ökad risk för översvämning i närområdet. Det f.d. linneförrådet ligger inom ett område med risk för översvämning, se avsnitt 4.2 Kulturmiljö och landskapsbild för bedömning av effekter och konsekvenser för linneförrådet. Upphävandet av stadskyddet bedöms inte innebära någon skillnad jämfört med nuläget och nollalternativet när det gäller allmänhetens tillgång till området eller möjligheten att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER Dagvattenutredningen tar upp flertalet punkter som bör undersökas, såsom funktion och skick på befintliga ledningar och utlopp till Brunnsviken liksom undersökning av dagvattenbrunnar i området och hur dessa är kopplade. Genom att nedanstående åtgärder genomförs bedöms belastningen på Brunnsviken att minska ytterligare jämfört med nuläget och detaljplanen bedöms därmed inte utgöra ett hinder för att uppnå recipienten Brunnsvikens miljökvalitetsnormer. Föreslagna LOD-åtgärder, som består av växtbäddar på parkeringen. Rening av det mest förorenade dagvattnet, från trafikerade ytor. På detta sätt kan föroreningsbelastningen till dagvattennätet och följaktligen Brunnsviken minska. Regelbunden slamsugning av dagvattenbrunnars sandfång bör även genomföras vilket kan bidra till en förbättrad kvalitet på dagvattnet som avleds till recipienten. En osäkerhet föreligger när föroreningsbelastningar beräknas med schablonvärden, såsom de har gjorts i dagvattenutredningen. Beräkningarna och bedömningarna är även gjorda utifrån det antagande att de föreslagna åtgärderna (se följande avsnitt, Förslag på ytterligare åtgärder samt dagvattenutredningen), kommer att genomföras. Konsekvenserna för ytvattnet bedöms som positiva då dagvattenutredningen visar på att den totala mängden näringsämnen och föroreningar som tillförs recipienten Brunnsviken kommer att minska i förhållande till nuläget med den nya detaljplanen. I och med att bryggan behåller samma position och utseende som tidigare bedöms inga negativa konsekvenser uppstå på grund av denna. 2 En s.k. klimatfaktor på 25 % använts. 31
5. ÖVRIGA MILJÖASPEKTER Nedan presenteras de miljöaspekter som inte antas medföra betydande miljöpåverkan, men ingår i miljökonsekvensbeskrivningen för att skapa en helhetsbild. 5.1 BULLER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Ljudmiljön i området domineras av buller från E4. Området berörs även av buller från Värtabanan. Trafikbullernivåerna ligger på 65 db(a) vid de mest utsatta delarna av Stallmästaregårdens befintliga byggnader, och större delen av området har ekvivalenta trafikbullernivåer mellan 55-65 db(a), se figur 16. Endast ett mindre område norr om Stallmästaregården har bullernivåer strax under 55 db(a). Trafikverket har tagit fram riktvärden för buller från väg- och spårtrafik, vid nybyggnad av infrastruktur som kan användas som riktlinje. Trafikverkets riktvärde för denna typ av område är 45-55 db(a) ekvivalent ljudnivå. 55 db(a) ekvivalent ljudnivå är även det riktvärde som brukar tillämpas på uteplatser och lekplatser. Naturvårdsverket har föreslagit att för parker i tätorter ska ekvivalent ljudnivå på 45 50 db(a) tillämpas, alternativt en ljudnivå som är 10 20 db(a) lägre än omgivningen. Detta förslag förutsätter att de maximala ljudnivåerna inte är alltför höga eller förekommer alltför ofta (Naturvårdsverket, 2007). För hotell finns inte några riktvärden för utomhusnivåer, varken för ekvivalent eller maximal ljudnivå EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Planerad tillbyggnad kommer att fungera som ett bullerskydd mot Värtabanan och delvis mot E4. Den nya byggnadens effekt på ljudmiljön är framför allt lokal. Störst sänkning av ljudnivån, upp mot åtta db(a), sker närmast den nya byggnadens bullerskyddande sida. Området mellan den nya byggnaden, Stallmästaregården och ned mot Brunnsviken får ljudnivåer på som högst 55 db(a), se figur 17. Nuläget och i nollalternativet har detta området ljudnivåer över 60 db(a). En sänkning med 5 db(a) är mer än en halvering av ljudnivån, detta eftersom skalan är logaritmisk. I övrigt är bullernivåerna samma som i nuläget och nollalternativet. Detta innebär att Trafikverkets riktvärde klaras men att bullernivåerna ligger lite över Naturvårdsverkets förslag på riktvärden. Planförslaget medför en minskning av bullernivåerna med cirka 5 db(a) i ett cirka 1500 m 2 stort område. Planförslaget bedöms därmed medföra positiva konsekvenser för ljudmiljön i ett värdefullt rekreationsområde. Området runt Stallmästaregården genomgår en kraftig omvandling med förändrad bebyggelsestruktur och ny trafikföring. I ett framtida utbyggt Hagastaden kan E4 komma att vara överdäckad förbi Stallmästaregården. I detta scenario skulle den ekvivalenta trafikbullernivån vid Stallmästaregården vara som högst 60 db(a) mot den trafikbelastade sidan och 55 db(a) eller lägre i området ned mot Brunnsviken. Figur 16. Ekvivalenta ljudnivåer år 2008 utan tillbyggnad (Tyréns, 2017-03-15) FÖRSLAG PÅ YTTERLIGARE ÅTGÄRDER Inga ytterligare förslag på åtgärder föreslås. 32
beakta eftersom de är svårast att uppnå. För att en miljökvalitetsnorm ska anses ha följts får inget av dess angivna normvärden överträdas. Mätningar i regionen visar att dygnsmedelvärdet för NO2 och PM10 är svårare att klara än övriga medelvärden och blir på sätt dimensionerande. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna. Enligt 2 kap 10 Plan- och bygglagen ska planläggningen medverka till att en miljökvalitetsnorm följs, vilket bland annat betyder att planläggningen inte ska bidra till att normvärden överskrids. Tabell 7. Gällande miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) och kvävedioxider (NO2) Luftförorening Miljökvalitetsnorm Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde PM 10-50 μg/m 3 (får överskridas 35 ggr/år) 40 μg/m 3 Figur 17. Ekvivalenta ljudnivåer 2008 med tillbyggnad (Tyréns, 2017-03-15). NO2 90 μg/m 3 (får överskridas 175 timmar/år) 60 μg/m 3 (får överskridas 7 dygn/år) 40 μg/m 3 5.2 LUFTFÖRORENINGAR Utsläppen från trafiken i tätort är till stor del en orsak till luftföroreningsproblem. Hälsoeffekter av trafikens luftföroreningar är dels akuta, dels långsiktiga. Förhöjda halter av partiklar påverkar andningsvägarna och medför ett ökat antal akuta sjukhusintagningar bland känsliga personer, till exempel personer med sjukdomar i luftvägar, hjärta och kärl. Kvävedioxider orsakar lungfunktionsnedsättning, astmabesvär och ökad risk för luftvägsinfektioner hos känsliga grupper som barn och astmatiker. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Såväl miljökvalitetsnormer som miljökvalitetsmål har som syfte att skydda människors hälsa och miljön. Miljökvalitetsnormer finns för ett flertal olika luftföroreningar, men för Stallmästaregården är det endast miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2) och för partiklar (PM10), se tabell 7, som är relevanta att 33 Enligt Östra Sveriges luftvårdsförbund (2015) understigs halterna av dygnsmedelhalter i planområdet för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Nivåerna för partiklar ligger på 25-30 μg/m 3, vilket är precis under miljömålet 30 μg/m 3. Nivåerna för kväveoxid ligger mellan 30-48 μg/m 3, vilket är lägre än normvärdet på 60 μg/m 3. Trafik från Uppsalavägen/E4 är den största källan till partiklar och kvävedioxid i området. PLANFÖRSLAGET Planförslaget anger att tilluftsintag ska riktas bort från Uppsalavägen. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Partikel- och kväveoxidhalterna överskrids inte i dagsläget inom planområdet. Planförslaget medför ingen förändring på partiklar och kväveoxid i området, vilket även gäller för nollalternativet år 2025.
6. NOLLALTERNATIV FÖR STALLMÄSTAREGÅRDEN I nollalternativet till detaljplanen för Stallmästaregården m.fl. förutsätts det att marken nyttjas som idag, det vill säga att den befintliga detaljplanen upprättad augusti 1998 fortsätter att gälla och ingen ny detaljplan träder i kraft. Detta innebär att market fortsätter att utnyttjas av verksamheten för restaurang och hotell och att marken längs med Brunnsviken är tillgänglig för allmänheten. Det sker inga fler tillbyggnader ovan mark jämfört med idag. Oavsett om den nya detaljplanen träder i kraft eller inte, så är området runt Stallmästaregården under stor förändring. För tillfället pågår byggandet av den nya stadsdelen Hagastaden som ska innehålla cirka 50000 nya arbetsplatser och 6000 nya bostäder. Visionen för Hagastaden är att området ska utvecklas till världens främsta område för Life Science, med fokus att förbättra liv och hälsa, inom medicin, biologi, kemi, informatik och materialvetenskap. Bebyggelsen i Hagastaden ska vara tätare och högre än vad den är idag och E4/E20 och Värtabanan ska vara övertäckt för att ge plats åt ny bebyggelse. I och med det stora antalet nya bostäder och arbetsplatser, kan det antas att Stallmästaregården kommer ha fler besökare i framtiden än i dagsläget. Stallmästaregården karaktär och miljöer kommer skilja sig från den moderna bebyggelsen i Hagastaden, vilket kan göra att fler människor väljer att besöka området. Om detaljplanen inte godkänns bedöms Stallmästaregårdens konkurrenskraft minska och verksamheten får begränsade möjligheter att utvecklas. Det kan finnas en risk att värdshusverksamheten inte kommer att vara lönsam och kan komma att avvecklas. Nedan presenteras nollalternativet för de aspekter som antas medföra betydande miljöpåverkan: NATIONALSTADSPARKEN Se respektive aspekt Naturmiljö samt Kulturmiljö och Landskapsbild. NATURMILJÖ Nollalternativet innebär att inga fler tillbyggnader ovan mark tillförs och därmed att inga träd fälls vilket skulle vara positivt för naturmiljön. En ökad grad av 34 besökare kan vara negativt för området då trycket på naturmiljön (genom t.ex. användning av grönytor) kan förväntas öka. Då ingen inventering av områdets naturvärden har utförts är det svårt att bedöma vad denna ökade besöksfrekvens skulle innebära för området. Den preliminära bedömningen är dock att områdets naturvärden främst begränsas till de äldre träden i området. Den förväntade ökade besöksfrekvensen som nollalternativet innebär förväntas inte medföra negativa konsekvenser på dessa värden och därmed är den preliminära bedömningen att konsekvenserna för nollalternativet blir obefintliga till smått negativa. KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD Nollalternativet innebär inga större förändringar på de fysiska strukturerna i och vid Stallmästaregården. Den befintliga byggnadsminnesförklaringen ger en garanti att byggnaderna fortsättningsvis underhålls och bevaras. Landskapet kring Stallmästaregården är idag mycket bullerstört men i samband med flytt av E4:an kommer bullernivåerna minska något vilket medför en positiv effekt för kulturmiljön. Det finns risk att värdshusverksamheten inte kommer att vara lönsam i framtiden och kan komma att avvecklas. Ett brott i bebyggelsens kontinuitet som värdshus riskerar medföra mycket negativa konsekvenser för de kulturhistoriska värdena på platsen. Hagastadens nya stadssiluett kommer att medföra en förändrad anslutande karaktär till landskapsrummet väster om Stallmästaregården där stadsfronten kommer betydligt närmare och nya skalor tillkommer i landskapet. Lastområdet kan upplevas som stökigt och ligger i nuläge och nollalternativet invid den äldre bebyggelsen. Trafik till och från lastplatsen kan upplevas som störande i landskapet och kulturmiljön. Den befintliga detaljplanen meddelar inget särskilt skydd för den värdefulla och i landskapet viktiga trädgårdsanläggningen. RISK Uppsalavägen/E4 är primärled för farligt gods och på Värtabanan sker transporter av farligt gods. Transport av farligt gods kommer med stor sannolikhet även att ske där i framtiden och kan komma att öka jämfört med idag. Oavsett om tillbyggnaden tillkommer eller ej förväntas planområdet ha en ökad grad av besökare i framtiden. Med nuvarande detaljplan byggs ingen tillbyggnad och marken fortsätter att nyttjas som park.
Den skyddsräl på Värtabanan som ska regleras med avtal mellan Solna stad och Trafikverket antas inte tillkomma i nollalternativet eftersom åtgärden är kopplad till planförslagets utbyggnad. I en park finns det vanligtvis färre människor än i en konferensanläggning. Därmed bedöms färre människor komma att utsättas vid en eventuell olycka på Värtabanan. Människor i parken kommer att vara mer exponerade vid olycka än människor i en byggnad men samtidigt har de större chans att upptäcka en risksituation. Trots avsaknad av skyddsräl på Värtabanan bedöms risknivån sammantaget vara lägre i nollalternativet än med planförslaget. Huvudsaklig faktor för den lägre risknivån är att färre människor kommer att vistas inom berört område. VATTENMILJÖ Dagens detaljplan för Stallmästaregården medger en viss tillbyggnad under marknivå. Konsekvenserna för en sådan tillbyggnad skulle kunna medföra en grundvattenpåverkan vars konsekvenser är svårbedömliga. Under förutsättningen att inga tillbyggnader sker under mark förväntas konsekvenserna för nollalternativet befinna sig på oförändrad nivå jämfört med nuläget. 7. UPPFÖLJNING I miljöbalken finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse av de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras är än så länge något oklart och någon riktig praxis kring dessa frågor har inte växt fram. Enligt Boverkets handbok för miljöbedömningar för planer och program bör kommunen sträva efter att samordna uppföljningen av betydande miljöpåverkan med sådan miljöövervakning som ska ske i andra sammanhang. 8. FORTSATT ARBETE Handlingens nuvarande skede är samråd, som syftar till att samla in synpunkter som berör planförslaget. Kommunen redovisar ett förslag till detaljplan samt tillhörande skäl och handläggning av ärendet och samråder med bland annat sakägare, boende som berörs, myndigheter och enskilda som har ett intresse av förslaget. Synpunkterna ska sedan sammanställas i en samrådsredogörelse. Nästa skede är granskning och antagande, då detaljplanen ska kungöras och göras tillgängligt under minst tre veckor. Under tiden går det att lämna synpunkter skriftligen. Planen antas slutligen av kommunfullmäktige. I kommande skeden vore det önskvärt att utreda följande: Det f.d. linneförrådet ligger inom ett område med risk för översvämning. Detta måste utredas vidare. Ifall en utbyggnad eller annan förändring av befintlig brygga görs kan en anmälan av vattenverksamhet komma att behöva göras. En naturvärdesinventering bör genomföras för att fastställa om befintliga naturvärden är begränsade till de träd som har identifierats i trädutredningen. I genomförandebeskrivningen kan det vara lämpligt att införa upplysningar om hur uppföljningen av förebyggande åtgärder avses att fullföljas. Ett första steg i en uppföljning av den betydande miljöpåverkan bör vara att kontrollera huruvida de åtgärder som föreslås i MKB:n har genomförts. Det kan också vara relevant att utvärdera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att minimera negativ miljöpåverkan eller om ytterligare åtgärder krävs. 35
9. REFERENSER AIX arkitekter AB, 2016-11-30, Kulturmiljöanalys Stallmästaregården, Stockholm AIX arkitekter AB, 2017-02-27, Antikvarisk konsekvensanalys-detaljplaneförslag, Stockholm Brandkonsulten AB, 2017-03-09, Riskbedömning, Haga 2:7 Solna stad Stallmästaregården, Stockholm Solna stad, 2017-03-21, Planbeskrivning Detaljplan för Stallmästaregården, BND/2016:419 Tyréns AB, 2017-03-15,Trafikbullerutredning Stallmästaregården PM08_Rev02-263033, Stockholm Tyréns AB, 2017-03-24, Dagvattenutredning Stallmästaregården, Stockholm Wingårdhs och AIX arkitekter AB, FK 2016-12-21, Stallmästaregården-Haga, Brunnsviken konferensanläggning Gestaltningsprogram, Stockholm Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen. Antagen av kommunfullmäktige 27 oktober 2008. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad. Länsstyrelsen Stockholm, 2016, Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Fakta 2016:4, Stockholm Länsstyrelsen Stockholm, 2017, Samrådsyttrande: Samråd om behovsbedömning och avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning inför detaljplanesamråd för Stallmästaregården inom stadsdelen Haga, i Solna stad, Solna stad Länsstyrelsen Stockholm, 2017, WebbGIS-översvämningsrisk, hämtad från: http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/stockholm/planeringsunderlag/ Naturvårdsverket, 2007, Rapport 5709: Ljudmiljö i natur- och kulturmiljöer God ljudmiljö, mer än bara frihet från buller Nyréns Landskap, 2014-03-04, Trädutredning, Stallmästaregården-Brunnsviken- Landskap, Riksantikvarieämbetet, 2014, Riksantikvarieämbetets Handbok för kulturmiljövårdens riksintressen Räddningsverket Karlstad, 1997, Värdering av risk Solna stad, 2008, Fördjupad översiktsplan nationalstadsparken, Solna stad Stadsbyggnadsförvaltningen 36
BILAGA 1. FÖRSLAG PÅ DETALJPLAN FÖR STALLMÄSTAREGÅRDEN M.FL. 37