Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Programansvar för Skydd och säkerhet SKYDD OCH SÄKERHET Genomförandeansvar för internt skydd, säkerhet, säkerhetsskydd, informationssäkerhet och beredskap för krishantering,
Öka säkerheten och minska sårbarheten i kommunen samt utveckla en god förmåga att hantera krissituationer Trygg verksamhetsutövning
Uppdrag/målbild Det finns en helhetssyn inom kommunens verksamhetsområde för säkerhet och krishantering! Det kommunala säkerhetsarbetet är en naturlig del i linjeorganisationernas ordinarie verksamhet! Det kommunala områdesansvaret för krishantering är tydligt och tongivande! Kommunens operativa förmåga är god!
kommunallagen Internt skydd och säkerhet Analysera risker som kan störa eller skada kommunala funktioner och Intressen och/eller hota ekonomiska värden lagen om skydd mot olyckor analysera risker som kan föranleda räddningsinsats lagen om extraordinära händelser analysera risker och sårbarhet som kan föranleda störningar i förmågan att upprätthålla kommunala funktioner för ledning, information och service Internt skydd säkerhet Skydd mot olyckor Krishantering, extraordinära händelser
Säkerhetsarbetet i Kristianstads kommun BRÅ Säkgrp Omsorg Mötesfrekvens 1gång/mån Stab, områdes- och teamchefer, Rätj, Skydd o Säk -säkerhetsfrågor i vardagen -sårbarhet och krishantering Avdelningen för Skydd o Säkerhet Säkgrp Larmsystem Mötesfrekvens varje månad Säkansvarig fastigheter, Elingenjör, Rätj, Skydd o Säk, LarmC, Marsh -prioritering, projektering, genomförande fysiskt skydd/larmsystem -Dokumentation, riktlinjer och regler Säkgrp Riskhanteringsbudget Mötesfrekvens 4ggr/år Skydd och Säk, BUF, Fastighet, Elingenjör -strategiska beslut och prioriteringar Säkgrp Skydd mot klotter Mötesfrekvens 4ggr/år Fastighet, Gatu/VA, Skydd o Säk, Bolag, Skånetrafiken, polis -strategier, samverkan, Folkhälsa Samverkan Skåne nordost Bromölla, Kristianstad, Hässleholm, Perstorp, Osby, Östra Göinge o Hörby Mötesfrekvens minst varje månad -skydd och säkerhet -krishantering -informationssäkerhet Säkgrp Barn och Utbildning Mötesfrekvens varannan månad Säkansvariga skola, Rätj, Skydd o Säk, fastighet, polis, Marsh -säkerhetsfrågor i vardagen -sårbarhet och krishantering Säkgrp Fastigheter Mötesfrekvens varannan månad Fastighetsförvaltare, Skydd o Säk, Rätj, Omsorg, Skola -säkerhetsfrågor i vardagen -sårbarhet och krishantering
säkerhetsarbetet syftar till: att identifiera de områden som är mera riskutsatta än andra hur ser det ut vad görs incident och skaderapportering vad händer ta fram metoder som syftar till att förebygga att risker utvecklas till skador utveckla förebyggande åtgärder att minimera konsekvenserna av inträffad skada åtgärder, roller och ansvar
Vad skall rapporteras? - Risker - Tillbud - Skador gällande människa, sak/egendom, yttre miljö
Med skaderapportering vill vi få reda på och hålla koll på: Vad det är som händer När det händer Var det händer Vad det som händer kostar Av svaren skapar vi statistik Ur statistiken drar vi slutsatser Genom slutsatserna kan vi förebygga
Frekventa skador är de som tickar pengar. Förr eller senare så utvecklas en frekvent skada till en storskada.
Med aktiv risk- och tillbudsrapportering får vi även reda på Risker Vad skulle kunna hända här? Om det händer vad blir konsekvensen? Tillbud Vad höll på att hända här? När höll det på att hända? Varför höll det på att hända? Om det hade hänt vad hade konsekvensen blivit?
Budget för riskhantering för en högre ambitionsnivå än grundskydd och myndighetskrav (36,6 Mkr från 2002) - brand- och utrymningslarm, utrymningsvägar - automatisk vattenavstängning - lås- och passersystem, inbrottslarm - kameraövervakning, inhägnad och belysning - elsäkerhet och åskskydd - incident- och skaderapportering - larmöverföring - personlarm - skydd av dricksvatten - m fl åtgärder
Pågående projekt- och arbetsgrupper Skadestånd, riktlinjer och metoder Skydd mot översvämning 2002-2013 Kampanj mot nedskräpning och skadegörelse, 2010-2012 Övernattning i kommunens lokaler Säkerhet vid större evenemang och kommunens idrottsanläggningar Säkerhet för VA-anläggningar Äldres säkerhet Provisoriska lokaler och nytt Rådhus
Körschema riskanalys: Informationsinhämtning Riskidentifiering Riskvärdering Åtgärdsanalys Minska sannolikhet? Minska konsekvens? Hur åtgärda och finansiera? Rapportskrivning
Grundläggande för en god säkerhet är att verksamheten präglas av ordning och reda Brand Elinstallationer Brandredskap Utrymning och brandlarm Brännbart material/ordning och reda Vattenskador inomhus Vattenskador utomhus Farliga utsläpp El- och vattenförsörjning Hot och våld Kroppsskada Inbrott och stöld Omgivningen Låsningsrutiner Inbrottslarm Stöldbegärlig egendom Bristande tillsyn/bevakning Sabotage och skadegörelse
Sannolikhet 1 4 Konsekvens 1 4 Risknivå 1 3
Sannolikhet Grad Exempel 4 Mycket stor Mycket troligt att det inträffar. Det är bara en tidsfråga 3 Stor Troligt att det inträffar 2 Någon Mindre troligt att det inträffar 1 Liten Det är inte troligt att det inträffar, men helt säker kan man inte vara
Konsekvens Grad Exempel 4 Mycket stor Förödande för verksamheten. Så stor skada att organisationen inte kan bära den. 3 Stor Allvarliga och långa störningar i verksamheten. Stor skada, men organisationen klarar den med stöd. 2 Liten Störning i verksamheten. Inte större skada än att organisationen klarar den. 1 Försumbar Mindre störning som endast påverkar delar av verksamheten. Obetydlig skada.
Risknivå Grad Exempel 3 (7 8) Helt oacceptabelt. Bör omedelbart åtgärdas. 2 (4 6) Ej acceptabelt på sikt. Åtgärder bör planeras och genomföras. 1 (2 3 ) Kan accepteras. Bör eventuellt åtgärdas.
Riskvärderingsprotokoll med förslag på åtgärder Bilaga 2 Noteringar Brand Ingen brandsektionering finns vilket ger risk för spridning vid en brand Dålig ordning och reda i källaren Sannolikhet Konsekvens Riskvä rde 4 3 7 Bygg in brandsektionering vid planerad ombyggnad Föreslagen åtgärd Ansvarig Åtgärdat datum Fastighetsko ntoret 2 3 5 Städa och röj ur Rektor 1/7-04 Lastpallar vid varuintaget 1 1 2 Förebygg att det blir större lager av lastpallar genom att omedelbart påtala och rensa. Inget automatiskt brandlarm Manuellt utrymningslarm, två larmknappar Personalen saknar utbildning i brandsläckning. 4 3 7 Installeras snarast. Ärendet bör behandlas snarast av Tekniska nämnden 2 2 4 Installeras samtidigt som det automatiska brandlarmet Vaktmästare 1/11-03 Fastighetsko ntoret Fastighetsko ntoret 2 3 5 Ombesörj utbildning Rektor Snarast
Vattenverk Checklista Fysisk säkerhet försörjningssystem Finns okrossbara fönster eller galler för utsatta fönster? Förvaras nycklar på ett säkert sätt? Finns inbrottslarm försörjer där så ca: är 3500 erforderligt? personer Är med området vatten. inhägnat? Är samtliga borror larmade? Finns översvämningslarm och är det kopplat till bemannad central? Finns klimatlarm för övervakning av värme, ventilation, fukt och vatten? Är ventilationsuttagen uppbyggda enligt svanhalsmetoden och är dessa gallerförsedda? Är inkommande strömförsörjning skyddad på utsidan. Finns tillgång till nödbelysning och reservkraftverk? Om vattenverket startas med reservkraft, finns risk att reningsverket bräddar över? Finns möjligheter att koppla in mobilt reservkraftverk? Finns automatiskt brandlarm med rökdetektor kopplat till bemannad central? Har brandväggar, -dörrar och tätningar rätt brandklassning? Är lysrör försedda med säkerhetsglimtändare, eller utförda som HF-don? Finns dörrstängare på branddörrarna? Finns brandsläckare, rätt sort och rätt antal? Finns risk för brand- och/eller rökspridning via ventilationen? Är alla rör- och kabelgenomdragningar tätade på ett godkänt sätt? Finns brandbelastning på utsidan av byggnaden? Finns brandbelastning inne i byggnaden? Finns åskskydd? Finns kontrollrutiner för de olika larmen + larmöverföring? Har någon händelse inträffat som förorenat/riskerat att förorena vattnet de senaste tio åren?
Kan vi påverka? en fråga om attityder, att ta ansvar Vi vill, under 2010-2012, genomföra aktiviteter, kampanjer eller motsvarande, för en bred påverkan och förändring av attityder och beteenden hos olika grupper i kommunen.
Utveckla krishanteringsförmågan Genom sårbarhetsanalys av skyddsvärda system - vad är skyddsvärt - vad kan hota det skyddsvärda - på vilket sätt och hur ser förmågan ut att stå emot och hantera påfrestningar Sårbarhet uttrycker oförmåga hos ett objekt eller system att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer
Verksamhetsansvar vid kriser Den som normalt ansvarar för en verksamhet, ansvarar på motsvarande sätt i kriser och krig. Kommunen ansvarar för att t ex äldreomsorg, fjärrvärme, vattenförsörjning och skola även fungerar under störda förhållanden. Kommunerna ska kunna hålla en viss nivå på verksamheten även när en kris inträffar. Härutöver finns ett antal lagar som särskilt behandlar skydd mot olyckor fredstida kriser och höjd beredskap
det som kommunen skall tillhandahålla enligt lagstiftning Social omsorg För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Krishantering/Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder och det som kommunen själv tagit på sig att tillhandahålla Fritid och kultur Teknisk service Energiförsörjning Underhåll av gator Vad är skyddsvärt?
Sårbarhetsanalys genom simulerade eller upplevda påfrestningar Klimatförändringar Kemikalieolycka snöoväder Översvämning Skred Smitta Extraordinär händelse i kommunen Väderstörning Dataintrång Brand Sabotage
MVA-processen Plattform Analys Återkoppling Seminarier - Skyddsvärt - Riskkällor/ riskobjekt - Oönskade händelser -Åtgärder - Handlingsplan - Sårbarhetsanalys RSA- Rapport
ledningsorganisation och beredskap Ordinarie organisation Anpassad organisation Kommunal krisledningsnämnd Vardagskriser Kommunal krisledning Extraordinära händelser Höjd beredskap Sannolikhet Konsekvens
Extraordinär händelse Sårbarhet i System, funktioner Verksamhet, service -------------------- IT säkerhet Internt skydd Vad måste fungera! inom vilken tid och i vilken omfattning Skydd mot olyckor