Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk validitet (Nuthall, 2004) Learning study En typ av aktionsforskning Forskning om (på) LS LS forskning i sig

SENSITIVITY TO STUDENT LEARNING A POSSIBLE WAY TO ENHANCE TEACHERS AND STUDENTS LEARNING? Ulla Runesson, Angelika Kullberg & Tuula Maunula

Hur kom de fram till de kritiska aspekterna? Aspekt 1 Att förstå skillnaden i betydelse för minustecknet. Aspekt 4 Att förstå talsystemets uppbyggnad. ( 5) ( 2) = Aspekt 3 Att förstå a-b inte är b-a Aspekt 2 Att se subtraktion som skillnad istället för ta bort.

Planerar för Lektion 1 L1: Med detta har vi i alla fall visat att regeln fungerar. Vi har i alla fall visat regeln på ett sätt. L2: Eleverna kommer att fråga om regeln om minus och minus blir plus. L1: Nej, jag skall försöka undvika det. L2: Subtraktion betyder ta bort. Det är dumt att kalla det skillnad. Låt oss bara säga subtraktion. De vet vad det är.

Mönster lektionen 5 + 5 = 10 5-5=0 5 + 4 = 9 5-4=1 5 + 3 = 8 5-3=2 5 + 2 = 7 5-2=3 5 + 1 = 6 5-1=4 5 + 0 = 5 5-0=5 5 + (-1) = 4 5-(-1)=6 5 + (-2) = 3 5-(-2)=7 5 + (-3) = 2 5-(-3)=8 5 + (-4) = 1 5-(-4)=9 5 + (-5) = 0 5-(-5)=10 Figure x. Using patterns to discover the rule two minus make a plus in lesson 1.

Planerar för Lektion 2 Under lektionen E: Minus kan ses som skillnad inte bara ta bort. 5 ( 5)= 10 L: Vad är negativ skillnad? Är det fel att diskutera det under lektonen? På grund av att inte försvåra det för eleverna så bestämde de att undvika exempel med negativ skillnad. ( 5) 5= ( 10)

Planerar för Lektion 3 A view turn L3: Du visade aldrig en negativ skilland mellan talen. 5 1 skulle ha följts av 1 5 L2:Vi bestämde att vi skulle undvika det. Vi trodde att det skulle röra till det för dem. F: Ni kunde börja med 4 5 = och diskutera vad som händer i det fallet. Med 5 4= blir det en kvar men med 4 5= så saknas det en. Det kan varje barn förstå. L1: Ja, och ändå så bortsåg vi från det eftersom vi kände att vi inte kunde förklara det. Om du tänker på skillnaden mellan 9 och 15, det är 6, men om det är 6 eller 6 beror på vems perspektiv du tar. 15 9=6 9 15= 6

( = 1). T: Jag vet vad ert problem är, och det var dumt av mig att inte ha tänkt på detta tidigare. Vi måste ta reda på vilket av de här talen,( 1) eller ( 2), som är det största talet.

Elevernas lärande Studie Lektion 1 Lektion 2 Lektion 4 Subtraktion med Negativa tal, år 7 35% till 29% 44% till 67% 29% till 81%

Studien visade Lärarna gick från att förenkla till att göra lärande objektet mer komplext, från att undvika svårigheterna till att lyfta upp dem i undervisningen Lärarna identifierade kritiska aspekter tillsammans och med hjälp av eleverna

What is taught and what is learned. Professional insights gained and shared by teachers of mathematics Kvasiexperimentell studie (av undervisning) 8 lärare 8 elevgrupper 2 skolor 2 studier (Negativa tal och Decimaltal) Data: videoinspelade lektioner, förtest, eftertest, filmade planeringsmöten) Forskaren arbetade tillsammans med två lärare och planerade två lektioner med två olika lektionsdesigner (med olika antal kritiska aspekter) Variationsteori, deskriptiva mått (effektstorlek Cohens d)

N The sign for a negative number The number system Subtraction as a difference The perspective in subtraction LD1 Lesson 2A Teacher E, x-school X X LD1 Lesson 2B Teacher F, x-school X X X X LD1 Lesson 2C Teacher G, y-school X X LD1 Lesson 2D Teacher H, y-school X X LD2 Lesson 2E Teacher E, x-school X X X X LD2 Lesson 2F Teacher F, x-school X X X X LD2 Lesson 2G Teacher G, y-school X X X X LD2 Lesson 2H Teacher H, y-school X X X X

Lesson design1 (N=63) (N=65) Lesson design 2 (N=24) (N=69) Lesson design 3 (N=26) Mean SD Effect size Mean SD Effect size Mean SD Effect size Decimal number Negative numbers Pre test Post test Pre test Post test 1.02 1.06 1.00 1.25 1.38 1.17 1.70 1.25 0.60 2.58 0.72 1.1 1.98 1.09 0.34 9.26 6.24 10.45 6.64 13.65 7.19 0.65 17.12 8.07 0.90

Resultat Närvaro resp. frånvaro av kritiska aspekter påverkade vad eleverna hade möjlighet att lära Det räcker inte att nämna det som är kritiskt eleverna måste få möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna Läraren och eleverna bidrog tillsammans till vad som var möjligt att erfara från undervisningen Andra lärare kunde använda sig av de kritiska aspekterna för att öka elevernas möjlighet att lära

Teaching is visible (Hattie, 2009) Vad är möjligt för eleverna att erfara i undervisningen? Lärarna öppnar för aspekter Eleverna öppnar för aspekter När kritiska aspekter av innehållet är möjliga för eleverna att erfara så visar resultaten att elevernas lärande ökar Relationen mellan undervisning och lärande (Nuthall, 2004)

Forskning om Learning study Elevernas lärande Elevernas möjlighet att lära ökar Det verkar som de svagpresterande eleverna gynnas mest Pågående forskning; Hur kan resultat från tidigare LS implementeras i andra elevgrupper Lärarnas lärande Lärare som arbetar med en LS utvecklar en förmåga att fokusera innehållets behandling (Lärarna upplever sig själva mer professionella Lärarna står för yrkets kunskapsproduktion)

Tack! Angelika.Kullberg@ped.gu.se

Marton, F., & Tsui M., A. B.(2004). Classroom discourse and the space of learning. New Jersey: Erlbaum Holmqvist, M. (2006). (red.) Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. (2004). Learning study pedagogisk utveckling direkt i klassrummet. Forskning av denna världen praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie 2. Runesson, U., Kullberg, A., & Maunula, T. (in press). Sensitivity to student learning a possible way of learning to enhance learning? In o. Zaslawski & P. Sullivan (Eds.), Constructing knowledge for teaching secondary mathematics: tasks to enhance prospective and practicing teacher learning. New York: Springer. Runesson, U., & Kullberg, A. (in press). Learning from variation. Differences in learners ways of experiencing differences. In B. Sriraman, C. Bergsten, S. Goodchild, C. Michelsen, G. Palsdottir, O. Steinthorsdottir & L. Haapasalo, (Eds.), The Source book on Nordic Research in Mathematics Education. Charlotte, NC: Information Age Publishing. Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Umeå: Umeå Universitet. Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned. Professional insight gained and shared by teachers of mathematics. Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningens behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Umeå: Umeå Universitet.