BOSTADSPOLITISKT PROGRAM

1 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2012 2015

2 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM FÖR SIBBO ÅREN 2012 2015 1. INLEDNING... 3 2. BOSTADSPOLITIK OCH BOENDETS UTVECKLING PÅ 2000-TALET... 4 2.1 Regeringens bostadspolitiska program... 4 2.2 Riksomfattande mål för markanvändningen... 4 2.3 Samarbetsprojekt mellan kommunerna i Helsingforsregionen... 5 2.4 Det bostadspolitiska programmet i Sibbo... 6 2.5 Boendet i Sibbo och situationen på bostadsmarknaden... 7 2.6 Specialgruppernas boende... 10 3. RIKTLINJER FÖR BOENDETS UTVECKLING I SIBBO... 12 3.1 Sibbo kommuns vision och tillväxtstrategi... 12 3.2 Genomförandeprogram för markanvändningen... 13 4. PLANERING AV MARKANVÄNDNINGEN... 14 4.1 Generalplan för Sibbo 2025... 14 4.2 Planläggningsprogrammet... 14 4.2.1 Delgeneralplanering... 14 4.2.2 Detaljplanering... 15 5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTADSPRODUKTIONEN I SIBBO... 16 5.1 Markanskaffning... 16 5.2 Tomtreserv och försäljning av nya tomter... 17 6. BOENDET I SIBBO ÅREN 2012 2015... 18 6.1 Förändringar i verksamhetsmiljön som inverkar på boendet... 18 6.2 Boendepolitiska mål för 2012 2015... 19 7. KÄLLFÖRTECKNING... 25

3 1. INLEDNING Bostadspolitiken i en kommun styr långt hurdant boendet är och utvecklas. Bostadspolitiken har betydelse för vilka invånare som flyttar till Sibbo. Den inverkar också på utvecklingen och ekonomin i kommunen, samt på boendetrivseln och näringslivet. Man försöker styra tillväxten i kommunen till vissa områden, vilket är bra med tanke på anordnandet av servicen. Sibbo kommun står inför stora förändringar särskilt vad gäller boendet och bostadspolitiken. Valen och besluten på alla nivåer styrs av kommunens strategi, enligt vilken kommunen ska skapa förutsättningar för 35 000 nya invånare och 13 000 nya arbetsplatser. Sibbo kommuns vision är Sibbo Finlands mest eftertraktade. Detta bostadspolitiska program innehåller riktlinjer för vad kommunen önskar uppnå när det gäller utvecklingen av bostadsproduktionen och boendeförhållandena för kommuninvånarna. Kommunen deltar i olika aktuella samarbetsprojekt i huvudstadsregionen. Detta innebär att kommunen ska uppfylla vissa mål och genomföra vissa planer vad gäller markanvändning, boende och trafik. Fullmäktige godkände Generalplan för Sibbo 2025 i december 2008 och den fick rättsverkan 23.12.2011. Generalplanen är en översiktlig markanvändningsplan som heltäckande styr utvecklingsprinciperna för samhällsstrukturen. Det senaste godkända bostadsprogrammet för Sibbo gällde åren 1994 1998. I fortsättningen är det meningen att programmet uppdateras under varje ny fullmäktigeperiod. Genomförandet av programmet kommer att uppföljas årligen. I det här bostadspolitiska programmet för åren 2012 2015 utgås det ifrån att Sibbo förblir en miljövänlig kommun som tillförsäkrar sina invånare en hög livskvalitet. Det kommer att ske en tydlig ändring vad gäller boendet. Från att ha varit en småhusdominerad landsbygdskommun kommer Sibbo att utvecklas som en del av metropolområdet. Befolkning och service koncentreras till större centra. Programmet har sammanställts av kommunens boendeservicesekreterare Maria Broberg. I arbetsgruppen har också medverkat utvecklingsdirektör Mikko Aho, regionutvecklingsarkitekt Sirkku Huisko och specialplanerare Rita Lönnroth, planläggare Suvi Kaski och mätnings- och fastighetschef Pekka Söyrilä.

4 2. BOSTADSPOLITIK OCH BOENDETS UTVECKLING PÅ 2000-TALET 2.1 Regeringens bostadspolitiska program Syftet med regeringens bostadspolitik är att trygga en socialt och regionalt balanserad och stabil bostadsmarknad, eliminera långtidsbostadslöshet och utveckla boendekvaliteten. Genom bostadspolitiken främjas alla befolkningsgruppers möjligheter till ett med tanke på livssituationen lämpligt boende, en hållbar utveckling, samhällets behov, en fungerande arbetsmarknad och invånarnas möjlighet till påverkan. Den nya regeringen presenterade ett nytt bostadspolitiskt program i februari 2012. Det nya programmet kommer att starkt stöda bostadspolitiken. Med hjälp av statens finansieringsstöd ökas produktionen av bostäder till rimliga priser för personer med små och medelstora inkomster och renoveringen av det nuvarande bostadsbeståndet. Lånefinansiering riktas till områden där det finns behov av och efterfrågan på bostäder också på lång sikt. Stöd styrs i främsta hand till byggande av bostäder avsedda för permanent uthyrning. Fullmakterna för understöd och lån dimensioneras flexibelt så att de svarar mot den aktuella efterfrågan, med beaktande av byggbranschens konjunkturläge och tryggandet av prisstabiliteten. Den centrala målsättningen med bostadspolitiken i huvudstadsregionen är att trygga en tillräcklig bostadsproduktion och utbudet av bostäder till ett rimligt pris för invånarna. För att öka utbudet av hyresbostäder kommer man bl.a. att förbättra villkoren för räntestödslån. Intentionsavtal mellan staten och kommunerna är en viktig del av regeringens bostadspolitik. Med avtalen styr man markanvändning, boende och lösningar för trafiken, för att göra samhällsstrukturen tätare och främja en hållbar utveckling. Det nya intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen väntas bli klart under våren 2012. Regeringen har infört olika stödåtgärder för att utveckla boendet och förbättra sysselsättningen. Husbolag har t.ex. kunnat söka konjunkturrelaterat understöd för att genomföra olika renoveringsprojekt. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) beviljar räntestödslån för t.ex. byggande av hyresbostäder, bostadsrättsbostäder och bostäder för specialgrupper. Nytt för år 2011 är ett energiunderstöd som kan sökas av både privatpersoner och husbolag, då uppvärmningen byts ut till ett system som använder förnybar energi. 2.2 Riksomfattande mål för markanvändningen De av statsrådet godkända reviderade riksomfattande målen för markanvändning trädde i kraft 1.2.2009. De är ett styrredskap med vilket statsrådet kan dra upp riktlinjer för områdesfrågor som är betydelsefulla i hela landet. Avsikten med de riksomfattande målen för markanvändning är att säkerställa att omständigheter av nationellt intresse beaktas i beslut som berör områdenas användning. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska man vid planeringen av områdesanvändningen se till att de nationella målen tas i beaktande

5 och främja möjligheterna att uppnå dem. Syftet med de nationella målen för områdesanvändningen är att säkerställa att viktiga angelägenheter av nationellt intresse tas i beaktande vid beslut och lösningar. De specificerar och konkretiserar markanvändnings- och bygglagens allmänna mål och innehållet i de planer som härrör sig från dem ur ett nationellt perspektiv. De nationella målen för markanvändningen innehåller även målsättningar som styr bostadsproduktionen. Enligt de nationella målen för markanvändningen bör man genom stadsområdenas pendlingsregioner säkerställa de områdesvisa förutsättningarna för bostadsbyggande, deras ändamålsenliga placering och en bra livsmiljö. Genom planeringen av områdesanvändningen ska man också sörja för att det finns tillräckligt med tomtmark för bostads- och arbetsplatsbyggande. För Helsingforsregionen har man dessutom satt upp två målsättningar: man ska skapa förutsättningar för en tillräcklig och mångsidig bostadsproduktion, och beträffande områdesanvändningen ska man säkerställa en tillräcklig tillgång till tomtmark för att trygga en tillräcklig bostadsproduktion. 2.3 Samarbetsprojekt mellan kommunerna i Helsingforsregionen Av central betydelse för Sibbo kommun är de olika samarbetsprojekt som kommunen deltar i och de program som kommunen förbundit sig att följa. Dessa program har en väsentlig betydelse för bostadspolitiken i Helsingforsregionen. De styr såväl Helsingforsregionens och dess samhällsstrukturs utveckling som helhet som regionens boende, markanvändning och trafik. Helsingforsregionens samarbetsmöte är ett samarbetsorgan för ledande förtroendevalda i 14 kommuner i Helsingforsregionen. I samarbetet deltar städerna i huvudstadsregionen och KUUMA-området till vilket Sibbo och de andra kranskommunerna i huvudstadsregionen hör. Helsingforsregionens samarbetsmöte har utsett en delegation för markanvändning, boende och trafik (MBT-delegationen), som består av kommunernas tjänsteinnehavare för markanvändning och boende. Delegationen bereder för samarbetsmötet en strategi för markanvändning, boende och trafik som är gemensam för Helsingforsregionen samt ser till att utfallet av strategin följs upp och rapporteras. Målet för den solidariska bostadspolitiken är att bygga 12 000 13 000 bostäder per år i Helsingforsregionen under perioden 2008 2017. 20 % av de nya bostäderna ska vara statsstödd hyresbostadsproduktion. Beträffande dessa mål har man ingått ett intentionsavtal mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. Sibbo kommun har förbundit sig att möjliggöra en produktion av i genomsnitt 400 ägarbostäder, av vilka 20 % är statsstödd hyresbostadsproduktion. Ovan nämnda intentionsavtal var i kraft till slutet av år 2011. Ett nytt avtal mellan staten och kommunerna i Helsingfors färdigställs under våren 2012. KUUMA-partnerskapet är ett samarbete mellan tio kranskommuner i Helsingforsregionen, företagsvärlden och läroanstalter. Målet med samarbetet är att utveckla området till ett konkurrenskraftigt, särpräglat område för boende och företagsverksamhet, samt sköta kommunernas ärenden tillsammans. Viktiga gemensamma projekt vad gäller boendet är bl.a. KUUMA-klimatstrategin och KUUMA-kvalitetsboendet. Målet med KUUMA-

6 klimatstrategin är att främja åtgärder för att minska växthusutsläppen i mellersta Nyland och främja kommunernas anpassning till klimatförändringen. KUUMA-kvalitetsboendet är ett utvecklingsprojekt mellan KUUMA-regionen och en branschövergripande konsultgrupp. Projektets huvudsakliga mål är att utveckla verksamhetsmodeller för planering och beslutsfattande vad gäller eko-effektivt och attraktivt småhusboende. Projektet genomförs åren 2011 2012. 2.4 Det bostadspolitiska programmet i Sibbo Av bild 1 framgår hur det bostadspolitiska programmet i Sibbo kommun är uppgjort. Programmet är ett strategiskt dokument som gås igenom och godkänns av de beslutsfattande organen i kommunen. Bostadspolitiken och boendet behandlas utgående från kommunens tillväxtstrategi, den nya generalplanen och det årliga planläggningsprogrammet. Kommunen har å ena sidan en vision om hur boendet utvecklas inom de närmaste åren. Man planerar nya bostadsområden och man har beredskap för ett visst antal nya bostäder i framtiden. Å andra sidan vet man också hur situationen inom boendet är i dag. Invånarna är i olika livsskeden och har olika behov vad gäller boendet. Det finns också specialgrupper som behöver kommunens stöd och hjälp för att kunna få en bostad. Fullmäktige Styrelsen Utskottet för teknik och miljö Planläggningssektionen Tillväxtstrategi Generalplan 2025 Planläggningsprogram DET BOSTADSPOLITISKA PROGRAMMET Strategiska målsättningar Uppföljning Uppdatering Vision Bostadspolitik Samarbete Specialgrupper Livsskede Bostadsbehov Bostadstyp Besittningsform Boendetäthet Bostadsbestånd Markanskaffning Bostadsområden Tomter Nya bostäder Bild 1. Bostadspolitiska programmet i Sibbo - en processbeskrivning

7 2.5 Boendet i Sibbo och situationen på bostadsmarknaden För närvarande bor 39 % av invånarna i Sibbo i tätorter (Nickby och Söderkulla) och de övriga i byarna och i glesbygden. Som bostadsort erbjuder Sibbo för närvarande ett småskaligt och naturnära boende. I enlighet med tillväxtstrategin kommer boendet att koncentreras till större centra. Också byarna förtätas och planläggs. Kommunen är ett attraktivt alternativ pga. sitt lugna läge och närheten till Helsingfors och större arbetsplatscentra. Speciellt barnfamiljer flyttar gärna till Sibbo. Största delen av de bygglov som har beviljats i Sibbo under de senaste åren har beviljats på detaljplaneområden (bild 2). Andelen hus som byggs i glesbygden minskar hela tiden. (Ännu år 2008 beviljades 50 % av byggloven för byggande i glesbygden, medan motsvarande siffra för år 2010 var under 30 %). Bostäder i Sibbo (procentuell fördelning) 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2008 2009 2010 Bytätorter och glesbygd 48 34 28 Planeområde 52 66 72 Bild 2. Bostäder i Sibbo i olika områden (procentuell fördelning) Källa: Byggnadstillsynen i Sibbo kommun Sibbo har utvecklats i balanserad takt ända fram till 2000-talet. Sibbo står dock inför stora omställningar och utmaningar. Med anledning av kommunreformprojektet som staten anhängiggjort och tillväxttrycket inom huvudstadsregionen är kommunens målsättningar beträffande boende i behov av granskning. Bostadsbeståndet

Bostadshushåll 8 I slutet av år 2011 uppgick antalet invånare i Sibbo till 18 526 och antalet bostadshushåll till 7 165. De största tätorterna i Sibbo är kommunens centrum Nickby och Söderkulla. I centrum av byarna är bebyggelsen lite tätare, men i övrigt bor största delen av befolkningen i egnahemshus i landsbygdsmiljö. År 2010 bodde 81 % av befolkningen i egnahemshus, 8 % i radhus och 11 % i höghus. Utmärkande för boendet i Sibbo är den höga andelen ägarbostäder. År 2010 bodde 85 % av invånarna i ägarbostäder, 10 % på hyra och 1 % i bostadsrättsbostäder. Bristen på hyresbostäder i Sibbo påverkar ägarstrukturen. Kön är konstant till de hyresbostäder som administreras av kommunen (Kommunbostäder Ab) och efterfrågan på dem är stor. Hushållens storlek Utvecklingen inom boendet under de senaste årtiondena har varit sådan att antalet små hushåll ökar. Detta beror i sin tur på att åldersstrukturen förändras i och med att människans förväntade livslängd ökar och de stora åldersklasserna närmar sig pensionsåldern. Dessutom ökar levnadsstandarden, nativiteten sjunker och antalet skilsmässor ökar, vilket också påverkar storleken på bostadshushållen. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Antal personer/hushåll 1 2 3 4 5 Fristående småhus 1056 1813 828 1028 436 Rad- och kedjehus 178 162 91 53 15 Flervåningsbostadshus 725 367 108 81 17 Annan el. Okänd 61 24 9 5 4 Bild 3. Bostadshushåll i Sibbo enligt hustyp och antal personer 31.12.2010 Källa: Statistikcentralen År 2010 var medelstorleken på hushållen i Sibbo 2,6 personer (bild 3), medan motsvarande siffra för Helsingforsregionen var 2,0. De allt mindre hushållen ställer nya krav på bostadsmarknaden. Bland annat ökar behovet av såväl små ägarbostäder som små hyresbostäder.

9 Majoriteten av invånarna i Sibbo bor i små bostadshushåll. År 2010 bodde 61 % av invånarna i 1- eller 2-personers hushåll, medan 31 % bodde i 3- och 4-personers hushåll (bild 4). 8 % bodde i hushåll med 5 personer eller fler. I framtiden förväntas antalet små hushåll ytterligare öka. Bostadshushåll enligt antalet invånare 1 % 16 % 7 % 28 % 1 invånare 2 invånare 3 invånare 15 % 4 invånare 5 invånare 33 % 6 invånare Bild 4. Bostadshushåll i Sibbo 31.12.2010: antalet hushåll enligt antalet invånare Källa: Statistikcentralen Hyresbostäder År 2010 fanns det sammanlagt 1 039 hyresbostäder i Sibbo. Kommunbostäder Ab äger 331 bostäder, Sibbo kommun 106 bostäder och de övriga är privata hyresbostäder. Medelhyran för Kommunbostäder Ab:s bostäder var 11,01 euro/m² i januari 2011. De hyresbostäder kommunen äger används främst som personalbostäder, men en liten del är också uthyrda åt personer som inte jobbar i kommunen. Medelhyran är 7,58 euro/m², vilken är klart lägre än medelhyran för Kommunbostäder Ab:s hyresbostäder. Antalet hyresbostäder i kommunen har varit ungefär det samma de senaste tio åren. Endast 12,6 % av bostäderna i Sibbo är hyresbostäder. Det betyder att efterfrågan på dem är klart större än utbudet. Till de av Kommunbostäder Ab administrerade bostäderna står konstant ca 100 personer i kö. Överlag är hyresnivån ungefär den samma som på den privata marknaden. För att förbättra och säkra utbudet av hyresbostäder i kommunen har man enligt samarbetsprojektet i huvudstadsregionen förbundit sig att reservera 20 % av tomtproduktionen för hyresbostadsproduktion understödd av ARA. ARA har ett fastslaget maximipris till vilka tomterna får säljas och i praktiken betyder det att dessa tomter säljs billigare än normala tomter. Ett stort problem i dag är att hitta företag som vill bygga hyresbostäder. Kommunen kan sälja tomter för hyresproduktion billigare, men det krävs också någon som bygger dessa bostäder. Här spelar statens stödåtgärder en viktig roll. I dag är det inte lönande att bygga hyresbostäder med privat finansiering. Det är dyrt att bygga i huvudstadsregionen och instabiliteten på finansmarknaden avskräcker. Brist på nyproduktion av hyresbostäder är

10 inte enbart Sibbos problem. Beskrivande är att t.o.m. i slutet av juli 2011 har man i hela landet påbörjat byggandet av endast 594 vanliga ARA-hyresbostäder, när behovet bara i huvudstadsregionen skulle vara mångdubbelt. I Jyrki Katainens regerings nya bostadspolitiska åtgärdsprogram kommer man att stöda produktionen av nya hyresbostäder. För att öka byggandet av hyresbostäder till rimliga priser för andra än grupper med särskilda behov halveras självriskräntan för räntestödslån för nya hyresbostäder fram till utgången av år 2014. En betydande ökning av hyresbostadsproduktionen behövs främst i Helsingforsregionen, där bristen på billiga hyresbostäder är ett av de största problemen för att få ny arbetskraft till serviceyrken såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Bostadsrättsbostäder I Sibbo finns 108 bostadsrättsbostäder som administreras av Asokodit (Suomen Asumisoikeus Oy) och Avara. 14 av dem är i Nickby och resten i Söderkulla. Bostadsrättsboende är ett populärt boendealternativ. Mot en bostadsrättsavgift, som är 15 % av bostadens anskaffningsvärde, får man besittningsrätt till en bostad och betalar sedan en månatlig bruksavgift. I Sibbo är medelbruksavgiften 10,48 euro/m². Nya invånare till bostäderna väljs på basis av ett ordningsnummer, som man kan ansöka om hos kommunen. År 2010 gjordes 50 beslut angående val av invånare till bostadsrättsbostäder i Sibbo. Av dessa var 35 till Avaras nya bostäder i Söderkulla och de övriga till bostäder som blivit lediga i Asokodits hus i Söderkulla och i Nickby. Som regel har sökanden med relativt nya ordningsnummer haft möjlighet till en bostad. I november 2010 blev 36 nya bostadsrättsbostäder färdiga i Tasträsk i Söderkulla. Reservering för att bygga ytterligare 19 bostadsrättsbostäder i Tasträsk har lämnats in till kommunen. Hur byggandet av dessa genomförs beror på i vilken mån ARA kan bevilja räntestödslån. 2.6 Specialgruppernas boende Till specialgrupperna i Sibbo räknas främst åldringar (över 75-åringar) till den del gruppen behöver stöd för specialboende (t.ex. minnessjuka), handikappade, drogmissbrukare, personer i mentalvårdsrehabilitering och bostadslösa. Många av dem behöver en mindre hyresbostad för sitt boende. Äldre personers boende i Sibbo Antalet åldringar (>70 år) i Sibbo uppgick år 2010 till 1 770 personer, vilket utgör 9,7 % av folkmängden. Nästan hälften av åldringarna bor i ensamhushåll och en stor del på landsbygden. Av dessa bor ca 20 % i bristfälligt utrustade hus. Åldringarnas boende i Sibbo försvåras av att de flesta våningshus saknar hiss.

11 Sibbo kan erbjuda både servicebostäder och mer krävande vård och omsorg dygnet runt för äldre människor. I Nickby och Söderkulla finns både servicebostäder och vanliga hyresbostäder för åldringar. Vård och omsorg dygnet runt ges i Nickby och Söderkulla. I Nickby blev ett nytt servicehus för åldringar och utvecklingsstörda klart i februari 2011. Där finns både vanliga hyresbostäder för äldre och dygnet runt-vård. Servicehuset erbjuder boende för 60 personer. Efterfrågan på bostäderna var stor och Servicehusstiftelsen har därför planerat att bygga ytterligare ett servicehus i Nickby. Ytterligare ett servicehus planeras i Sibbo. MVH-Asunnot Oy har ansökt om räntestödslån och investeringsstöd av ARA för en planerad boendeenhet för utvecklingsstörda och minnessvaga i Sibbo. För projektet har en tomt reserverats på Hassellundens detaljplaneområde. I Sibbo kommuns äldrepolitiska program betonas kommunens ansvar att tillsammans med olika aktörer skapa förutsättningar för ett tryggt och värdigt åldrande i Sibbo. De åldringar som vill och kan ska beredas möjlighet att bo hemma så länge som möjligt. I Sibbo är det ovanligt att åldringar, som vill bo hemma, måste lämna sina hem t.ex. på grund av ökat servicebehov. Målet i Sibbo kommun är att 91 92 % av de som fyllt 75 år ska bo kvar hemma. För 5 6 % ordnas serviceboende och för 3 % långtidsvård dygnet runt. Det är förmånligare för kommunen att erbjuda täckande hemvård och mänskligare för kommuninvånarna, samt också oftast den äldre personens främsta önskan. Bostäder för åldringar ska byggas i det normala bostadsbeståndet i byasamhällena, och inte enbart som stora åldringshem i tätorterna. Det är viktigt att en äldre människas bostad anpassas till invånarens stigande ålder. Vid renoveringar ska man satsa på en helhet, där man bl.a. uppmärksammar frånvaron av hinder, rörlighet och en trygg omgivning. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) erbjuder äldre personer reparationsbidrag för renovering av deras hus. Tyvärr är inkomstgränserna, för att man ska kunna få stödet, så låga att det endast är ett fåtal personer i Sibbo som är berättigade till stödet per år. Största delen av de äldre våningshusen i Sibbo saknar hiss, vilket är ett problem för åldringarnas boende. Nuförtiden måste man bygga hiss i ett hus som har minst tre våningar. För byggandet av hiss i gamla höghus kan man också få understöd av ARA, högst 50 % av de godtagbara byggkostnaderna. Inget husbolag i Sibbo har ännu ansökt om stödet. Övriga specialgruppers boende i Sibbo Till övriga specialgrupper hör bl.a. unga, handikappade, bostadslösa och drogmissbrukare. I och med att kommunen växer kommer också den här gruppen att växa. Det har blivit svårare för dessa grupper att få bostad efter att kommunen sålt sina hyresbostäder till Kommunbostäder Ab. Hyresbostäderna delas inte ut på sociala grunder. Socialarbetarna kan därför inte påverka sina klienters möjligheter att få bostad. I dagens läge flyttar många ungdomar bort från Sibbo under studietiden, eftersom här inte finns hyresbostäder som motsvarar deras behov. Hyresnivån på den privata marknaden upplevs ofta för hög trots att de unga kan söka bostadsbidrag. För närvarande är

12 boendesituationen för ungdomar bättre i Sibbo. Alkuasunnot Oy har byggt 24 nya hyresbostäder i Sibbo. Bostäderna blev färdiga vintern 2010 och är främst menade som en första bostad för arbetande ungdomar i åldern 18 29 år. Ungdomsbostäderna fylldes genast. I maj 2011 stod 10 personer i kö till ungdomsbostäderna. Alkuasunnot Oy planerar att bygga nya ungdomsbostäder i Hassellunden i Söderkulla. En tomt har reserverats av kommunen och arbetena väntas komma igång efter att ARA har beviljat räntestödslån. I Hassellunden planeras ett låghus med 30 35 bostäder. Projektet väntas vara färdigt 2013 2014. I Sibbo finns inte tillräckliga boendealternativ för handikappade. För de handikappade som behöver en bostad är kommunen tvungen att köpa den tjänsten på annat håll. Kommunen köper tjänster av t.ex. Kårkulla, Invalidförbundet, Eteva och Rinnekoti. Dessa bostäder finns oftast inte i Sibbo utan på annat håll i huvudstadsregionen. För drogmissbrukare, personer som lider av psykiska problem och övriga bostadslösa finns inga lämpliga boendealternativ i Sibbo. I Sibbo finns inte heller något skyddshem. Tillfälliga krisbostäder finns inte och personer i behov av sådana måste oftast placeras på hotell eller Bed and breakfast. I Sibbo finns också personer som bor i mycket bristfälligt utrustade hus och under mycket enkla omständigheter. Dylika fall kommer oftast fram i en speciell krissituation eller vid dödsfall. När det är fråga om specialgrupper bör boendet först avgöras och i samband med bostaden bör den service som behövs vara tillgänglig eller levereras till kunden. 3. RIKTLINJER FÖR BOENDETS UTVECKLING I SIBBO 3.1 Sibbo kommuns vision och tillväxtstrategi Fullmäktige har fastställt följande vision för kommunen: Sibbo Finlands mest eftertraktade och följande strategi: En snabb planmässig tillväxt, förnyelse och utveckling som genomförs innovativt med hjälp av nätverksbildning. Sibbo deltar aktivt i utvecklingen av metropolområdet. Befolkningstillväxten ska i huvudsak riktas till tre större tillväxtcentra: Nickby, Söderkulla och Tallmo. Målsättningarna för kommunens utveckling är att erbjuda invånarna en fungerande basservice samt en trygg, trivsam och naturnära livsmiljö, där det finns förutsättningar för framgångsrikt företagande. Till de strategiska fokusområdena hör markanvändning, boende och trafik samt näringslivet och serviceproduktionen. För att kommunen ska kunna genomföra sin tillväxtstrategi krävs en lyckad mark-, planläggnings- och tomtpolitik. Boendet och arbetsplatsområdena bör kunna kombineras på ett naturligt och mångsidigt sätt.

13 3.2 Genomförandeprogram för markanvändningen Som en del av Sibbo kommuns strategi använder man genomförandeprogrammet för markanvändningen (GenP10). GenP10 är ett mångsidigt arbetsredskap med vars hjälp kommunen kan analysera både de interna och externa förändringarnas inverkan på ekonomin och planeringen av verksamheten. Genomförandeprogrammet görs årligen upp för 10 år framåt, varvid det hjälper både långsiktig strategisk planering och den årliga verksamheten. Fullmäktige Tomtöverlåtningsprogram Markanskaffningsprogram Planläggningsprogram GenP10 Servicebehov Bostadspolitiska programmet Bild 5: Samverkan mellan GenP10 och de övriga programmen Källa: Utvecklings- och planläggningscentralen i Sibbo kommun Genomförandeprogrammet utgår från de riktlinjer som fullmäktige drog upp år 2011 angående utvecklingen tio år framåt. De här linjebesluten bör årligen verifieras och enligt behov bearbetas och preciseras. Utgående från de här riktlinjerna ställer man upp mål angående överlåtelse av tomter, markanskaffning och planläggning. Med det bostadspolitiska programmet visar man behovet av bostadsproduktion inom den närmaste framtiden och planläggningen försöker svara på det behovet. 30000 Beräknad befolkningsmängd 20000 10000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Asukaslisäys Asukasluku Bild 6: Den beräknade befolkningsmängden i Sibbo kommun Källa: Utvecklings- och planläggningscentralen i Sibbo kommun

14 Den beräknade tillväxtprocenten enligt GenP10 är i medeltal 4,5 %. Detta innebär att invånarantalet i kommunen skulle växa med 10 000 personer fram till år 2021. 4. PLANERING AV MARKANVÄNDNINGEN 4.1 Generalplan för Sibbo 2025 Generalplan för Sibbo 2025 är till sin karaktär en s.k. strategisk generalplan, i vilken utvecklingsprinciperna för markanvändningen i Sibbo definieras och betydande markanvändnings- och miljöhelheter anges översiktligt. Den är en översiktlig markanvändningsplan som fungerar som grund för den mer detaljerade planeringen såväl på detaljplaneområden som utanför dem. Generalplan för Sibbo 2025 godkändes av fullmäktige 15.12.2008. Den nya generalplanen fick rättsverkan 23.12.2011 och omfattar hela kommunen, utom skärgårdsområdena. Generalplanen styr i allmänna drag samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen. Väsentligt för bostadspolitiken är att generalplanen säger att bebyggelsestrukturen ska vara tät och låg och utgå från spårtrafiken. Största delen av de nya invånarna kommer att beredas möjlighet att bosätta sig i de största tätorterna Nickby, Söderkulla och Tallmo. 4.2 Planläggningsprogrammet Planläggningsprogrammet i Sibbo kommun godkänns årligen av kommunstyrelsen. I planläggningsprogrammet sätts en tidtabell för pågående och kommande planläggningsprojekt. Programmet innehåller såväl strategiska delgeneralprojekt för att skapa förutsättningar att på lång sikt uppnå tillväxtstrategin som detaljplaneprojekt för att möta de närmaste årens tomtbehov. 4.2.1 Delgeneralplanering Strategiska delgeneralplaner som fungerar som grund för detaljplaneringen utarbetas som bäst för Majvik och Granö (den gemensamma generalplanen för Östersundom), Eriksnäs och Tallmo. Genom de här delgeneralplanerna försöker man fastslå de markanvändningsprinciper med vilka man skapar förutsättningar för en befolkningstillväxt på 27 000 till 34 000 personer. Beträffande Majvik och Granö bereder man sig på en befolkningsökning på ca 12 000 personer, på Eriksnäsområdet på en 8 000 15 000 personers befolkningsökning och i Tallmo på åtminstone 7 000 nya invånare. Detaljplanerna för områdena kommer att genomföras i den ordningsföljd som anges i delgeneralplanerna, efter att dessa blivit färdiga. Förutom dessa granskas Söderkulla med omgivning och dess framtida tillväxtpotential inom ramen för tävlingsprojektet Sibbesborg år 2011. Efter tävlingsprojektet Sibbesborg startas delgeneraplaneringen av områdena Hitå och Söderkulla.

15 4.2.2 Detaljplanering Både i Nickby och i Söderkulla är flera planläggningsprojekt på gång för att möjliggöra en omfattande tomtförsäljning och bostadsproduktion. Av de nya bostadsområdena planeras först detaljplaneområdena för Hansas II, Tasträsk II och III, Eriksnäs II, Ådalen (f.d. Östanåparken II), Nickby gård III, Hassellunden (f.d. Söderkulla port) och Storören. Dessutom planeras flera detaljplaneändringar för Nickby centrum som ska göra bebyggelsen tätare och öka den våningshusdominerande planreserven med ca 500 nya invånare. Hansas II Området Hansas II i södra Sibbo kommer närmast att fungera som ett småhusdominerat område som kompletterar den övriga bostadsproduktionen i Söderkulla. Detaljplanen blev färdig våren 2010. På området bygger man bostäder för över 300 nya invånare. Storören Området har börjat byggas enligt detaljplanen som godkändes av fullmäktige 2.3.2009. Planen gör det möjligt att anordna olika hamn- och fritidsfunktioner samt att bygga affärslokaliteter och bostäder i området vid Storören. På området byggs ett tätt och havsnära bostadsområde för ca 600 nya invånare. Tasträsk II och III Detaljplaneområdena Tasträsk II och III i södra Sibbo, norr om Tasträsk utvidgar bebyggelsen runt Tasträsk med småhusdominerad bostadsbebyggelse. På området planeras bostäder för sammanlagt drygt 600 nya invånare. Detaljplanen för Tasträsk II, som erbjuder bostäder för 400 nya invånare, godkändes i fullmäktige på försommaren 2011, och tomtförsäljningen på området började hösten 2011. Nickby gård III Området Nickby gård III befinner sig i Nickby, norr om järnvägsspåret som går från Kervo genom Nickby österut. På området planeras bostäder för ca 3 500 invånare. Utbudet av nya bostäder på området kommer att vara mångsidigt; höghus, radhus och egnahemshus. Ett av målen vid byggandet av nya höghus är att erbjuda en första bostad till ett rimligt pris. Planeringen av området har påbörjats med detaljplaneringen av Herrgårdsbrinken. Syftet med planen är att anvisa småhusdominerat boende åt ca 400 450 invånare. Hassellunden (f.d. Söderkulla port) Bostadsområdet Hassellunden finns i södra Sibbo söder om Tasträsk. Vid planeringen av området förbinder man sig att producera bostäder för ca 1 800 nya invånare. En stor del av samhällsstrukturen kommer att bygga på användningen av kollektivtrafik. I Hassellunden kommer bebyggelsen därför att bli aningen tätare än t.ex. vid Nickby gård III, med ett större antal höghus. Både tomt- och bostadsutbudet kommer ändå att vara mångsidigt och varierande med möjligheter att bygga och bo i såväl höghus som radhus.

16 Ådalen Planeringsområdet för Ådalen, som befinner sig öster om Nickby centrum, är vid sidan av området Nickby gård III ett av de mest betydelsefulla tillväxtområdena i Nickby. Avsikten är att området ska utvecklas enligt townhouse-principen som ett bostadsbetonat område för centrumfunktioner. Som grund för utvecklingen av området ordnades under 2011 en arkitekttävling för inbjudna. Man har som mål att placera bostäder för ca 1 000 personer på området. 5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTADSPRODUKTIONEN I SIBBO 5.1 Markanskaffning Markanskaffningen och markpolitiken i Sibbo styrs både av det markpolitiska programmet, markanskaffningsprogrammet och av Generalplan för Sibbo 2025. Kommunen köper mark främst i de områden som enligt generalplanen är detaljplanerade. Genom det markpolitiska programmet säkerställer kommunen sin markpolitiska ställning och att det finns tillgång till tillräcklig jord- och tomtreserv. Fullmäktige har på sitt möte 19.1.2009 godkänt det uppdaterade markpolitiska programmet. I enlighet med det anskaffas råmark främst genom frivilliga fastighetsaffärer. Det markpolitiska programmet möjliggör användningen av alla olika markpolitiska åtgärder. Förhandlingar om markköp förs beträffande de områden som ska detaljplaneras enligt Generalplan för Sibbo 2025. Speciellt när omfattande oplanerade råmarksområden anskaffas är det ur markpolitisk synvinkel bäst att kommunen förvärvar området innan en detaljplan utarbetas. Genom detta förfarande uppnås oftast en betydande kostnadsinbesparing jämfört med ett markanvändningsavtalsförfarande. Samtidigt kan man bäst garantera goda förutsättningar för detaljplaneringen och att en hållbar samhällsstruktur uppnås. Genom att själv planera råmarken får kommunen själv den främsta värdestegringen av marken. Kommunen har slutit avtal med sju olika markägare eller grupper av markägare om inledande av samarbete på olika områden. Avtalen omfattar tillsammans ett 950 ha stort område. Genom avtalen har man inledningsvis kommit överens om de privatägda områdenas detaljplanering och de ersättningar som ska betalas för genomförandet. Huvudprincipen är att markägaren betalar kostnaderna för planläggningen och de byggkostnader som uppstår för att genomföra planen. Fem av avtalen berör byggande av bostadsområden. På Storörens område har man ett markanvändningsavtal enligt vilket ett 27 740 m²vy område har detaljplanerats för bostadsproduktion. Markägaren ansvarar för t.ex. kommunalteknik. Gator och allmänna områden överförs till kommunen utan skild ersättning efter att de blivit färdiga. Kommunen äger för närvarande måttligt med råmark som lämpar sig för byggande av bostäder, t.ex. i Nickby har kommunen ca 200 hektar mark. Det är meningen att anskaffningen av mark ska fortsätta planenligt och kontinuerligt, så att man kan trygga överlåtelsen av tomter också i framtiden. För att trygga markanskaffningen måste tillräckliga medel för köp av råmark reserveras i budgeten. Under perioden 2006

17 2009 har kommunen använt 5,4 miljoner euro för köp av mark. Under samma tid har försäljningsintäkterna av mark varit 13,4 miljoner euro. 5.2 Tomtreserv och försäljning av nya tomter Överlåtande av tomter Sibbo kommun har överlåtit tomter för byggande av egnahemshus främst genom försäljning. Personer bosatta i Sibbo står i förtur när tomterna delas ut. I Sibbo finns också till en viss mån en privat tomtreserv, vars prissättning oftast är högre än kommunens. Största delen av de tomter som säljs privat är belägna ytterom de planerade områdena. Genom fastighetsaffärer har Sibbo kommun 2007 2011 överlåtit tomter enligt följande: 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt AO 24 3 3 6 32 68 AP/AR 0 0 2 0 0 2 AL 0 0 1 0 0 1 AK 0 0 0 0 0 0 Tabell 2. Tomter som Sibbo kommun sålt 2007 2011 Källa: Mätnings- och fastighetsenheten i Sibbo kommun Genom de planeringsprojekt som är på gång kommer tomtutbudet att öka märkbart de närmaste åren. I september 2010 fattades beslut om att sälja 32 tomter på Hansas bostadsområde i Söderkulla. Under 2011 2012 väntas cirka femtio nya tomter komma till försäljning på Tasträskområdet. Privatpersoner har också tomter till försäljning på de planerade områdena. Sibbo kommun har fastställt den högsta möjliga fastighetsskatteprocenten för dessa tomter. Genom denna åtgärd försöker man ta detaljplanerade tomter i bruk. För närvarande finns det cirka 100 obebyggda tomter i privat ägo på planerat område. I Sibbo kommuns markpolitiska program rekommenderas det att kommunen åtminstone inte genom sin egen tomtprissättning ska höja den allmänna prisnivån på området. Målet är i stället att kommunen ska sälja sina tomter lite billigare än den allmänt rådande prisnivån. Kommunens mål är också att erbjuda olika alternativ för småhusbyggare. När tomter överlåts prioriteras i första hand försäljning. Beroende på område kan man också komma överens om att tomtmarken arrenderas ut. Byggande av flervåningshus och radhus Under de senaste åren har Sibbo kommun haft endast få tomter för flervåningshus eller radhus till salu. I och med de nya planeringsprojekten kommer också sådana att komma ut på marknaden. Vid byggandet av radhus ska också envånings radhus byggas, eftersom två-

18 våningshus inte lämpar sig för rörelsehindrade. Under 2011 färdigställdes detaljplanerna för Hassellunden (f.d. Söderkulla port) och Tasträsk II, vilka ökar kommunens tomtreserv för radoch våningshus. När man bygger nya flervåningshus ska man t.ex. reservera utrymmen för hobbyer för invånarna och planera grönområden som ökar invånarnas naturliga samvaro och som stärker känslan av gemenskap i området. Den stora efterfrågan på ägarbostäder under de senaste åren har lett till att tomter har sålts främst för fritt finansierad bostadsproduktion. Vad beträffar överlåtelsen av tomter för byggande av hus i bolagsform (AP / AR / AK) prioriterar kommunen försäljning av tomterna. Huvudsakligen säljs de genom offerter. Kriterierna för försäljning kan också vara andra än priset, t.ex. kvalitetsnivån och tidtabellen för projektets genomförande. Vid ARA-produktion ska Finansieringscentralen för utveckling och boendet (ARA) alltid godkänna tomtpriset i sitt delbeslut, t.ex. om samfundet som bygger huset har sökt räntestödslån för genomförandet av projektet. För olika områden är fastställt hur mycket en tomt får kosta för att man ska kunna få räntestöd. Efterfrågan på bostäder För närvarande är efterfrågan störst på egnahemstomter och på tomter för ARA-produktion. Särskilt försäljningen av privatfinansierade radhustomter är svår. Exakt hur situationen kommer att se ut för Sibbos del när de nya tomterna kommer till försäljning är svår att förutspå. Kommunen har inte tidigare haft ett större antal tomter till salu och den senaste tidens snabba ekonomiska förändringar gör det svårt att förutspå hur situationen på bostadsmarknaden ser ut om några år. Efterfrågan på tomter har hittills varit större än utbudet, t.ex. på Hansas bostadsområde har efterfrågan varit dubbelt större än utbudet. 6. BOENDET I SIBBO ÅREN 2012 2015 6.1 Förändringar i verksamhetsmiljön som inverkar på boendet Åldersstrukturen och hushållens storlek Befolkningstillväxten, de allt mindre hushållen och den allt äldre befolkningsstrukturen ställer nya krav på tillgången till olika slag av bostäder och mängden bostäder. Det blir dessutom allt vanligare att hushållen disponerar över två eller flera bostäder i takt med att levnadsstandarden stiger. I Sibbo kommer befolkningsstrukturen att utvecklas så att den relativa andelen barn under skolåldern ökar en aning, medan andelen personer över 64 år minskar en aning i och med att kommunens folkmängd ökar kraftigt.

19 Inflyttning och trafik Kommunens planläggningspolicy kommer att ha avgörande betydelse för hur bostadsbeståndet utvecklas i Sibbo under de följande åren. Kommunens tillväxtstrategi förutsätter ökad bostadsproduktion, vilket i sin tur kräver att utbudet på tomter ökar. På sikt har även utvecklandet av buss- och spårtrafiken betydelse för befolknings- och bostadsutvecklingen i Sibbo. Genomförandet av generalplanen har avsevärda konsekvenser på trafiken. Både person- och godstrafiken kommer att öka märkbart. I generalplanen för Sibbo bereder man sig för ett kollektivtrafiksystem som stöder sig på spårtrafiken. Trafiken från Sibbo riktas starkt mot Helsingfors och den övriga huvudstadsregionen i fråga om såväl arbetsresor som andra resor. Olägenheterna som den ökade trafiken medför kan minskas genom att öka kollektivtrafikandelen och basera kollektivtrafiken på banförbindelser. När nya områden byggs bör man försäkra sig om att kollektivtrafiken fungerar och tidsplanera byggandet efter kollektivtrafikens utveckling. Utbyggnad av glesbygdsområden med dåliga kollektivtrafikförbindelser och byggande i områden som förutsätter tillgång till bil bör undvikas. Huvudstadsregionens inverkan på bostadsproduktionen Det allt intensivare samarbetet inom Helsingforsregionen, den ökande pendlingen västerut, gränsjusteringen och kommunens tillväxtstrategi är faktorer som delvis har bidragit till sammanslagningen av Nylands och Östra Nylands förbund 1.1.2011. Sibbo är inte längre en gränskommun till metropolområdet utan en del av det. Urbaniseringsgraden ökar och bostadsområdena växer också i Sibbo. Bostadspolitiken i huvudstadsregionen styr rätt långt boendets planering och utveckling i Sibbo. Av de olika samarbetsprojekten är det främst MBT-samarbetet som påverkar både bostadsproduktionen och trafikens utveckling i Sibbo. 6.2 Boendepolitiska mål för 2012 2015 Följande mål ställs upp för bostadspolitiken och utvecklandet av boendet: Boendepolitiska mål i Sibbo 2012 2015 1. Genomföra kommunens tillväxtstrategi 2. Förenhetliga samhällsstrukturen i kommunen 3. Främja den subventionerade bostadsproduktionen 4. Stöda mångsidighet med bostadspolitiska medel 5. Stöda en hållbar utveckling 6. Beakta specialgruppernas boende 7. Utveckla byarna

20 1. Genomföra kommunens tillväxtstrategi Under de kommande åren kommer genomförandet av kommunens tillväxtstrategi att vara av central betydelse. Sibbo har en ny generalplan som möjliggör tillväxt. I praktiken betyder det 35 000 nya invånare och 13 000 nya arbetsplatser på de nya detaljplanerade områdena fram till år 2025. Det är viktigt att tillväxtstrategin, markpolitiken, planläggningen och bostadspolitiken stöder varandra. En stark markpolitik förutsätter att kommunen har tillräckligt med råmark till sitt förfogande. För närvarande äger kommunen förhållandevis mycket råmark, men det är skäl att planera markpolitiken långsiktigt och i kommande budgeter reservera tillräckliga medel för markinköp. En förutseende planläggning är avgörande för att säkra utbudet av olika boendealternativ. När det gäller planeringen är det av högsta vikt att inte enbart producera planer och tomter, utan att också fokusera både på efterfrågan och genomförande och på kvalitet och kostnadseffektivitet. De planer man gör ska vara konkurrenskraftiga och hålla en hög standard. Det ska också finnas tillräckliga resurser för gator, vägar och kommunalteknik för att utveckla och bygga de nya bostadsområdena. Av det här kan man dra slutsatsen att målet i Sibbos tillväxtstrategi är betydligt större än den potential som finns att tillgå för närvarande. För att uppnå målet behövs en aggressiv marknadsföring och förmågan att skapa en stark image i området. Det är skäl att följa med utvecklingen i samhället, satsa på rätt sak vid rätt tidpunkt och överlag vara öppen för nya trender och signaler från omgivningen. Sibbo ska vara lockande för potentiella invånare. Åtgärder för att uppnå målet: - göra upp och ta i bruk genomförandeprogrammet för markanvändningen (GenP10) - se till att planeringsprojekten framskrider enligt tidtabell så att byggproduktion och tomtförsäljning kommer igång - se till att kommunen har tillräckligt med råmark till sitt förfogande på rätta platser - förbättra kommunens synlighet och få nya idéer för planläggningen genom att ordna planeringstävlingar - profilera och marknadsföra områdena vid planläggningsskedet - marknadsföra kommunen och de nya bostadsområdena genom att årligen delta i t.ex. Egnahemsmässan - se till att det finns en mångsidig planreserv genom att schemalägga planläggningen - samordna planeringsprocessen mellan planläggningen och allmänna områden (gatu- och grönområden) - anskaffa mark enligt markanskaffningsprogrammet. 2. Förenhetliga samhällsstrukturen i kommunen Ett mål för planläggningen och bostadspolitiken i kommunen är att koncentrera tillväxten och boendet till större centra (Nickby, Söderkulla och Tallmo) samt Majvik. För att det ska lyckas i praktiken behövs verkliga alternativ: högklassiga och mångsidiga

21 detaljplaneområden. I de nya bostadsområdena måste man beakta tillgången till service, arbetsplatser, skolor, daghem och service inom kollektivtrafik. Det ska alltså finnas tillräckligt med planlagd byggnadsmark med tanke på tillväxtmålen och kommunen ska erbjuda tomter som genast kan tas i bruk. Det här har varit ett problem i Sibbo under de senaste åren, i och med att kommunen inte har haft tomter att erbjuda till försäljning på de planerade områdena. I och med att planeringen framskrider korrigeras också det här. På de nya bostadsområdena i Nickby och Söderkulla kommer tomtutbudet att vara mångsidigt. Åtgärder för att uppnå målet: - detaljplanera högklassiga och mångsidiga bostadsområden - koncentrera byggandet till befintliga centra - sköta om en tillräcklig och mångsidig planreserv och utbud av tomter - ytterligare förtäta bosättningscentra - styra glesbebyggelsen till bycentra. 3. Främja den understödda bostadsproduktionen Kommunen säljer tomter som är avsedda för hyresbostadsproduktion till ett pris som är fastställt av ARA, och som är lägre än gängse värde. Hur den understödda bostadsproduktionen kommer igång beror i hög grad på befintliga stöd. I Jyrki Katainens regerings bostadspolitiska åtgärdsprogram kommer man att stöda produktionen av nya hyresbostäder. För att öka byggandet av hyresbostäder till rimliga priser halveras självriskräntan för räntestödslån för nya hyresbostäder fram till utgången av 2014. Åtgärder för att uppnå målet: - tillräckligt med tomter och planreserv för den subventionerade bostadsproduktionen - hyresbostäderna ska placeras på trafikmässigt bra platser utan att glömma lederna för lätt trafik och den kollektiva trafiken. 4. Stöda mångsidighet med bostadspolitiska medel När kommunen planerar och bygger nya bostadsområden ska man försöka skapa ett så mångsidigt utbud av bostäder och boendealternativ som möjligt. Ett mångsidigt utbud garanterar bäst att området kan byggas i en snabbare takt. När man planerar och bygger bostadsområden är det av central betydelse att försöka förutspå de kommande invånarna och vilket slag av boende som är aktuellt för dem. I Sibbo är det här arbetet i startgroparna. Man ska ta i beaktande vilket slag av nya invånare man vill rikta sig till och vad som är realistiskt. Det är också skäl att fundera på frågan ur en större samhällelig vinkel. Olika byggnadstyper med olika finansieringssätt behövs på varje område.

22 Behovet av små hyresbostäder är t.ex. stort i kommunen. Det ska finnas bostäder för olika befolkningsgrupper men också olika typer av bostäder vad gäller ägandeförhållande. Man ska t.ex. inte bygga områden med enbart hyresbostäder. I Sibbo kan man skilja mellan hur boendet kommer att utvecklas i tillväxtcentra och hur det är planerat att utvecklas i byarna och i glesbygden. Enligt en förfrågan bland fullmäktigeledamöterna i Sibbo kommun angående målsättningar och principer när det gäller boende och byggande tog man beträffande tillväxtcentra fram betydelsen av att det finns olika slag av byggnadstyper. I de nya tillväxtcentra kommer bebyggelsen att vara tätare, främst höghus och radhus, medan bosättningen i byarna och i glesbygden främst är i småhus. Satsningen på trivsel i planeringen är viktig, liksom att områdena byggs färdiga på en gång. När det gäller byarna ska man beakta tidigare byggnadsstil och bystruktur. Man ska försöka utveckla bycentra genom tätare bebyggelse och i mån av möjlighet begränsa nybyggandet i glesbygdsområden. Byggnadsarvet får inte glömmas bort. Över lag är helhetsplaneringen viktig liksom att man i kommunen ska ta i beaktande grönområden, miljön och rekreation. Åtgärder för att uppnå målet: - planläggning som möjliggör en mångsidig bostadsproduktion - samarbete mellan planläggningssektionen, de som ansvarar för byggandet och övriga aktörer så att planläggningen kan skapa boendelösningar som är genomförbara och motsvarar boendeönskemålen. 5. Stöda en hållbar utveckling I Sibbo kommer miljötänkandet att spela en stor roll vid byggandet och planerandet av de nya bostadsområdena. Klimatförändringens effekter på omgivningen påverkar människornas inställning till miljöfrågor. Staten och kommunen förbinder sig också att minska boendets miljöpåverkan. Allt det här leder till att energivänliga bostadsalternativ blir allt populärare. En miljömedveten kommun som strävar efter hållbar utveckling styr byggandet på ett målinriktat och konsekvent sätt. På så sätt kan man skydda miljön, förbättra förutsättningarna för lätt trafik, minska utsläppen från trafiken och spara energi. För Sibbos del betyder det att man bygger relativt tätt och försöker minska ny bebyggelse i glesbygden. Ett utvecklat kollektivtrafiksystem som bygger på spårtrafik minskar också inflyttningens samhällsekonomiska och ekologiska konsekvenser. Kommunen bör också sträva efter social hållbarhet. I den socialt hållbara miljön ska finnas möjligheter att tillfredsställa behov i det vardagliga livet. Ett bostadsområde ska alltså ge möjligheter till ett mångsidigt liv. Det ska också finnas möjligheter att bo på ett bekant område, trots att en förändring i livssituationen kan leda till ett byte av bostad. En förutsättning är då att bostadsutbudet på området är mångsidigt. Bättre energieffektivitet i byggnaderna samt användandet av förnybara energikällor främjar bromsandet av klimatförändringen.

23 Åtgärder för att uppnå målet: - miljöaspekter tas i beaktande när nya områden planeras och byggs (t.ex. energieffektivitetsgranskningar som en del av planeringsprocessen) - byggandet styrs till större centra med hjälp av planeringen, vilket underlättar användningen av kollektivtrafik - parkeringsplatser för anslutningstrafiken bör planeras i Nickby och Söderkulla - byggnadstillsynen uppmuntrar till och informerar om miljövänligt byggande - energieffektivitet vid byggandet - lockande boendeformer erbjuds i tätortsområdena i stället för byggande i glesbygden - trivsamma bostadsområden som stöder samhörighet. 6. Beakta specialgruppernas boende Med tanke på specialgrupperna i Sibbo är det mycket viktigt att utveckla ett bostadsbestånd som motsvarar deras behov av bostad. Bostäderna för specialgrupper ska byggas i närheten av servicen. Man kan också stöda t.ex. åldringars möjlighet att bo hemma längre genom noggrant planerad renovering och avlägsnande av olika rörelsehinder. Med olika stödåtgärder från kommunens sida, som t.ex. hemvård och färdtjänst, kan åldringar också bo hemma längre. Åtgärder för att uppnå målet: - samarbete mellan alla aktörer för att skapa möjligheter till ett tryggt och värdigt åldrande - nytt servicehus i Söderkulla 2013 - ungdomsbostäder i Söderkulla 2013 - fungerande rådgivning i boendefrågor (bl.a. vid förändringsarbeten i bostaden) - planläggning av tomter som är lämpade för specialgrupper - bostäderna i Sibbo görs åtkomliga beträffande hyresnivå och tillgänglighet och de finns i en tillräcklig mängd - socialarbetarnas påverkningsmöjligheter i samband med valet av invånare utökas. 7. Utveckla byarna Trots att man i framtiden kommer att försöka styra största delen av tillväxten till områden för tätortsfunktion, är det också viktigt att upprätthålla livskraften i byarna. I Sibbo sker planeringen och utvecklingen av byarna genom delgeneralplaneringen. I Generalplan för Sibbo 2025 anvisas de byområden (AT) som ska delgeneralplaneras. Dessa områden utgör ca 3 500 ha, eller nästan lika mycket som de områden som i generalplanen anvisas för centrumfunktioner (C) och tätortsfunktioner (A) (ca 3 750 ha). Genom planerna försöker man stöda den befintliga bebyggelsen i bycentra genom att koncentrera byggrätterna i närheten av den befintliga servicen. I planerna definierar man