ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet 7 3.2 Ansvar 7 3.3 Produktutveckling 7 Åtgärdsprogrammet för matkedjan Den av jord- och skogsbruksministeriet tillsatta delegationen för livsmedelskedjan har till uppgift att bereda ett förslag till strategiskt utvecklingsprogram i syfte att stärka konkurrenskraften inom primärproduktionen, förädlingen och handeln, dvs. i hela matkedjan, genom att identifiera den inhemska livsmedelsekonomins starka sidor och svagheter. Nuläge Den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi utarbetades i början av Finlands EUmedlemskap, när utrikeshandeln avreglerades. Den finländska matkedjan skulle skapa redskap med hjälp av vilka konsumenternas förtroende för den inhemska maten skulle bevaras, och som skulle hjälpa livsmedelsekonomin i Finland att vara konkurrenskraftig även i fortsättningen. Man ville hålla den inhemska matens kvalitet hög i Finland, men samtidigt också satsa på verksamhetens kvalitet. För att besvara denna utmaning ansåg man det nödvändigt att utarbeta en kvalitetsstrategi som förbättrar samarbete i livsmedelskedjan. Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin har förnyats regelbundet, senast 2007. Kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin är ett program som har utarbetats i samarbete av alla aktörer i livsmedelskedjan. Målet med strategin är att med matkedjans gemensamma åtgärder utveckla produkternas och verksamhetens kvalitet och säkerställa en permanent hög kvalitet. Målet är också att förbättra de finländska företagens konkurrenskraft och konkurrensfördelar och stärka kedjans samhällsansvariga verksamhetssätt. Förändringsbehoven De förändringar som ägt rum inom livsmedelssektorn och dess omvärld gör att kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomin ska omvärderas. Hela matkedjans verksamhet är nära sammankopplad med miljö-, klimat- och energifrågor, lönsamheten inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin, ändringar i konsumentområdet samt sambanden mellan kost och hälsa. Även växlingarna i efterfrågan och utbud och priserna på världsmarknaden påverkar livsmedelssektorn. Det behövs ett allt intensivare samarbete mellan de olika aktörerna i livsmedelssektorn. Man måste diskutera hur matkedjan utvecklas opartiskt och jämlikt i syfte att uppnå nationella konkurrensfördelar och fortsatt stärka de finländska livsmedlens mervärde på marknaden. Den senaste utvecklingen i konsumenternas värderingar ska beaktas särskilt. Konsumenterna kommer
att ägna alltmer uppmärksamhet åt ansvarsrelaterade frågor bland annat vad gäller miljö, produktsäkerhet, kost, ekonomi, djurens välbefinnande, etik och lokal produktion. Hösten 2009 tillsatte statsrådet en arbetsgrupp som fick till uppdrag att bereda en nationell livsmedelsstrategi. I juni 2010 gav arbetsgruppen ett förslag till den nationella livsmedelsstrategin Morgondagens mat. Utifrån förslaget beredde jord- och skogsbruksministeriet statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik, som gavs till riksdagen i oktober 2010. Riksdagen behandlade redogörelsen och gav en skrivelse i januari 2011. I den livsmedelspolitiska redogörelsen presenteras följande kärnåtgärder: säkra lönsamheten och konkurrenskraften hos hela den finländska matkedjan i den nya verksamhetsmiljö som klimatförändringen och den globala konkurrensen fört med sig. skapa ett spårbarhets- och ansvarssystem för den finländska matkedjan stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten främja livsmedelsforskningen genom nätverksbildning stödja samarbetet mellan små och medelstora företag reservera tillräckligt med resurser för den offentliga sektorns anskaffningskompetens och livsmedelsanskaffningar stödja kostfostran, hälsofrämjande livsmedelsval samt ekologisk och närproducerad mat förbättra samarbetet mellan ministerierna inom livsmedelspolitiken JSM svarar för samordningen av livsmedelsbranschen tillsammans med de övriga ministerierna I regeringsprogrammet av den 17 juni 2011 beskrivs livsmedelssektorn som en framtida tillväxtbransch där konkurrenskraften och samarbetet utvecklas enligt de riktlinjer som fastställts i den nationella livsmedelsstrategin och redogörelsen om livsmedelspolitik. Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Öppenheten och transparensen ökas för att förbättra matkedjans funktion och pålitlighet. I en välfungerande livsmedelskedja styr konsumenternas val handeln, industrin, leverantörerna av bespisningstjänster och lantbruken att fungera på ett kundinriktat sätt. Regeringen genomför ett program för utveckling av produktionen av ekologiska livsmedel och närmat, som gör produktionen mångsidigare och ökar den så att den motsvarar efterfrågan, utvecklar kedjan för ekologiskt producerad mat och höjer närmatens förädlingsgrad. Detta åtgärdsprogram för matkedjan ersätter kvalitetsstrategiprogrammet för livsmedelsekonomin. VISION Hurdan är den finländska matkedjan i framtiden? År 2030 äter de finländska konsumenterna välsmakande, hälsosamma och trygga livsmedel som har producerats på ett hållbart sätt. Konsumenterna har förmågan att göra medvetna val. Ett transparent, kompetent, flexibelt och internationellt konkurrenskraftigt livsmedels- och servicesystem svarar på efterfrågan. Ett väl samordnat forsknings- och utvecklingsarbete på hög nivå bidrar till tillväxten och utvecklingen inom branschen. (Förslaget till nationell livsmedelsstrategi Morgondagens mat, 2010.) VERKSAMHETSIDÉ Vad är syftet med den finländska matkedjan? Den finländska matkedjan erbjuder konsumenterna ett brett sortiment trygga och högklassiga produkter och tjänster i hela landet med stöd av de nationella starka sidorna. Hela matkedjan utvecklar sin verksamhet i samarbete. Kedjan fungerar kundorienterat och konkurrenskraftigt, och den letar efter och genomför nya åtgärder som ökar ansvaret.
ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN VÄRDERINGAR På vilken grund byggs matkedjan upp? 1. Konsumentinriktning Konsumenterna har förmåga att göra självständiga val som styrs av behov och förväntningar. De kunniga aktörerna i matkedjan tillgodoser efterfrågan med högklassiga och trygga produkter och tjänster. 2. Konkurrenskraft Den finländska matkedjans konkurrenskraft stärks och dess lönsamhet tryggas i den nya verksamhetsmiljö som den globala konkurrensen fört med sig. 3. Ansvar Matkedjan följer principerna för hållbar utveckling genom att beakta miljömässiga, etiska, sociala, samhälleliga och ekonomiska aspekter. Ansvarsfullt producerad mat är hälsosam och säker. MÅL Vilka åtgärder kräver genomförandet av visionen? Konsumenten påverkar både sin egen hälsa och det lokala välbefinnandet och sysselsättningen genom sina livsmedelsval. Genom att köpa inhemska livsmedel betalar inte konsumenten bara för maten och råvarorna, utan också för den nationella matkulturen, landsbygdslandskapets miljövård och djurens välbefinnande samt arbetet bakom. Den ansvarsfulla konsumenten kan, om han eller hon vill, själv minska koldioxidavtrycket från maten. I Finland är livsmedlens säkerhet och kvalitet av världsklass. Den höga standarden ger upphov till ökade produktionskostnader, men detta innebär också att konsumenten har förtroende för den inhemska produktionen. De finländska livsmedelens faktiska konkurrenskraft baserar sig på förmågan att tillgodose konsumenternas behov. Detta kräver kundorientering inom hela livsmedelssektorn och en ökad uppskattning för maten, dess delfaktorer och matkulturen. När de inhemska förutsättningarna har etablerats, blir livsmedelssektorn ett tillväxtområde. Detta förbättrar förutsättningarna för en ökning av livmedelsexporten. En lönsam, högklassig och kostnadseffektiv lantbruksproduktion bidrar till att främja det finländska livsmedelssystemets konkurrenskraft. Den strukturella förändringen inom jordbruket samt utmaningarna med anknytning till miljöns och djurens välbefinnande ökar framförallt behovet av kompetens och innovation i hela kedjan. Matkedjan måste kunna diversifiera produktsortimentet efter konsumenternas önskemål. Detta ökar utmaningarna för att matens egenskaper, även de immateriella, kan spåras på ett kontrollerat sätt med start från produktionen av råvaror och användningen av produktionsinsatser. Matkedjans aktörer bär det främsta ansvaret för livsmedelskvaliteten och -säkerheten. Målet bör vara ett gemensamt spårbarhets- och ansvarssystem för matkedjan, vilket följs upp regelbundet. Detta system betjänar kedjans alla delar och konsumentens behov av information. Med hjälp av systemet ökar man den finländska matens konkurrenskraft och -fördelar.
Spårbarhets- och ansvarssystemet behövs för att värna om livsmedelsexportens och den finländska konsumentens förtroende. Enligt undersökningen Suomi Syö (2010) har konsumenterna en mycket stark tro på den inhemska matkedjans positiva effekter. Konsumenternas förtroende för den inhemska matens trygghet, kvalitet, renhet och smaklighet har emellertid börjat minska något sedan 2006. En förutsättning för verksamhetens kontinuitet är att matkedjan är effektiv, konkurrenskraftig och ansvarsfull. Livsmedelsföretagen strävar efter att identifiera konsumenternas behov från nya synvinklar och att skapa mervärde för kunderna. Utvecklandet förutsätter ett gott samarbete mellan aktörerna i matkedjan och god samordning mellan förvaltningens varierande åtgärder. Det behövs konsekventa åtgärder för att livsmedelspolitikens mål ska kunna uppnås. 1. Konsumentens förtroende och de finländska livsmedlens anseende Konsumenterna hittar mervärde i finländska livsmedel. Hela matkedjan bedriver ett omfattande, smidigt samarbete. Den finländska matkedjans fördelar är exempelvis det friska djur- och växtmaterialet, världens renaste åkrar mätt i tungmetallhalter, innovationer som bygger på konsumenternas behov, den ekologiskt och etiskt hållbara produktionen, djurens välbefinnande, den högklassiga livsmedelsforskningen och matkulturens särdrag. Dessa fördelar utnyttjas och omvandlas till produkter effektivt. Konsumenten får information om den finländska matkedjans verksamhetssätt, betydelse och kunnande. Genom att konsumera finländska livsmedel är det möjligt att säkerställa att livsmedlens förädlingsvärde blir kvar i Finland. En medveten konsument identifierar produktens ursprung och kan välja högklassiga och färska produkter. Konsumenterna ska vara medvetna om att högklassiga livsmedel inte uppkommer av en slump eller utan kostnader. Centrala åtgärder Öka matkedjans transparens t.ex. genom märkningar som gäller livsmedlens ursprung och produktionssätt och ansvarsrelaterade faktorer Öka utbudet och användningen av närmat, ekologiskt producerade livsmedel och säsongenliga produkter Lyfta fram de finländska småföretagen med särskild fokus på deras betydelse för främjandet av den lokala produktionen och den inhemska matkulturen Öka användningen av finländska produkter från naturen såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja en ökad uppskattning av livsmedlen och livsmedelsproducenterna Trygga livsmedelsproducenternas yrkesskicklighet genom att säkerställa utbildningen i branschen Betona det ansvar som alla aktörer inom matkedjan har för att maten som serveras vid massbespisning är hälsosam Uppmuntra konsumenterna att välja hälsosammare mat Säkra tillräcklig information om tillgången på och säkerheten hos kosten och näringsämnena i Finland Införa positiva skatteincitament förbättra de professionella kökens kompetens genom att främja användningen av ekologisk och närproducerad mat och hälsosammare val Säkerställa den offentliga sektorns anskaffningskompetens och resurser inom livsmedelsanskaffning 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft Matkedjans konkurrenskraft bygger på en övergripande styrning, där konsumentinriktning, logistisk effektivitet, leveranssäkerhet och hantering av informationsflöden är centrala faktorer.
Kostnadseffektiva processer i företagen, inom jordbruket och i hela kedjan garanterar att produkterna har priskonkurrenskraft och framgång på marknaden samt att de är prisvärda ända fram till konsumenterna. Centrala åtgärder Stödja konsumentdriven forskning, utveckling och innovationer samt praktisk tillämpning av forskningsresultaten Höja förädlingsvärdet i produktionskedjan i livsmedelsbranschen Beakta de små och medelstora företagens särskilda behov t.ex. genom tjänster för rådgivning och kompetensutveckling Främja god handelssed och samarbetet mellan alla aktörer i matkedjan Sörja för att man genom nationell lagstiftning eller andra åtgärder inte ger upphov till tilläggskostnader som försvagar den inhemska matkedjans konkurrenskraft Skapa förutsättningar för att utveckla konkurrenskraften, öka förädlingsgraden samt utveckla exporten hos små och medelstora livsmedelsföretag Produktifiera den finländska kompetensen inom livsmedelssäkerheten och skapa exportprojekt utifrån den 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar Matkedjans konkurrensfördelar mäts med konsumenternas förtroende. Ett redskap för att uppnå konkurrensfördelar är att ge konsumenten information om produkten och produktionssätten, så att konsumenten med stöd av den väljer det finländska livsmedlet. Målet är att den finländska matens mervärde stärks genom att den är god, färsk, hälsosam, skäligt prissatt och ansvarsfullt producerad. 3.1 Spårbarhet Konsumenterna tryggas rätten att få upplysningar om livsmedlens ursprung, produktionssätt och sammansättning. Möjligheten att spåra livsmedlen ökar konsumenternas förtroende. Centrala åtgärder Skapa ett säkrat system för sektorspecifik spårning av livsmedel som också är synligt för konsumenten Utveckla ett säkrat system som verifierar ansvarsfaktorer och som beaktar ansvarets olika dimensioner separat för varje produktgrupp Förbättra matkedjans anseende som ett kompetent tillväxtområde genom transparens och spårbarhet 3.2 Ansvar Ansvar innebär att livsmedelssäkerheten byggs in i hela kedjan, att livsmedlens ursprung och kvalitet säkerställs, att etiska verksamhetsprinciper iakttas och att miljön belastas i så liten omfattning som möjligt. Aktörerna inom livmedelskedjan sörjer för personalens yrkeskompetens och arbetshälsa. Det finländska arbetets och kunnandets betydelse för samhällsekonomin uppfattas som en viktig del av kedjans samhällsansvar. Centrala åtgärder Främja dialogen om vad ansvar omfattar Ge konsumenterna information om livsmedelsproduktionens miljökonsekvenser och främja miljömässigt ansvarsfulla verksamhetsmetoder inom bespisningstjänsterna Minimera avfallsflöden och utnyttja biströmmarna i hela kedjan Förbättra verksamhetsförutsättningarna för ekologisk produktion och andra ansvarsfulla produktionsmetoder Skapa tillväxtmöjligheter inom livsmedelsbranschen, och säkerställa dess sysselsättande effekt
genom detta Förena det produkt- eller produktgruppspecifika koldioxidfotavtrycket t.ex. med livsmedlens förpackningspåskrifter 3.3 Produktutveckling Produktutvecklingen utgår från konsumenternas behov. Syftet med produktutvecklingen är att säkerställa att företaget kontinuerligt har ett konkurrenskraftigt sortiment av produkter och tjänster. Produktutvecklingen gäller inte bara nya produkter uppgiften är också att hålla befintliga produkter konkurrenskraftiga under hela deras livscykel. Centrala åtgärder Främja produktutvecklingen av finländska naturprodukter såsom bär, svamp, fisk och vilt Främja innovativ produktutveckling som bygger på näringsrekommendationer och -kriterier Höja de ekologiskt producerade produkternas förädlingsgrad och utveckla exporten av dem