1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris Namn och klass:... Efter arbetsområdets slut skall du utvärdera hur du lyckats i jämförelse med matrisen. Sätt ett kryss där du anser att du ligger. Anser du att du ligger mellan två bedömningslägen sätter du ett kryss på linjen som markerar gräns. Läraren kommer att lämna tillbaka matrisen efter bedömningen med kommentarer. Faktakun skaper (Vetande) Färdighet (Handlan de) Förståelse (Tänkand e) Förtrogen het (Samman fattande) Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 Du kan förklara Dina kunskaper ger en Du har god kunskap och grundläggande fakta bra överblick över viktiga har en helhetsbild av det och begrepp: ekon. fakta och begrepp (se som tagits upp i kretsloppet, utbud strävan mot G) och du undervisningen och ser och efterfrågan, vet hur dessa kan sambanden kring hur konjunktur, inflation, påverka varandra på hela ekonomin påverkas handel, konkurrens olika sätt vid förändringar Du gör det arbetsuppgiften kräver (gör alla uppgifter och blir klar i tid) och tar enstaka egna initiativ i arbetet och i simuleringsövning. Du kan visa kunskap genom att förklara sammanhang kring hur ekonomiska beslut kan påverka miljön Du kan klart visa hur det ekonomiska kretsloppet är uppbyggt Lärarens kommentarer: Du arbetar självständigt och tar ansvar för sitt arbete. Du är aktiv i simuleringen och förklarar klart dina ställningstaganden Du klarar med viss handledning att söka fakta, tolka och förklara hur ekonomin utvecklas Du kan använda din kunskap för att se samband, orsaker och konsekvenser av olika ekonomiska beslut Du har skaffat dig goda kunskaper om kretsloppet, kan värdera hur ekonomiska beslut påverkar kretsloppet och använda kunskaperna i flera olika sammanhang Du arbetar självständigt och tar många egna initiativ både i arbetet och i simuleringen. Du kan både självständigt och i samverkan med andra söka fakta, tolka och förklara konsekvenser av olika val i hela kretsloppet Du kan på ett tydligt sätt värdera, kombinera och använda kunskap av det du lärt sig på flera olika sätt Du behärskar all kunskap om kretsloppet och kan på eget initiativ tillämpa dessa inom såväl analys som värdering på ett sådant sätt att ny kunskap levereras 1(5)
2 Undervisningens uppläggning: Genomgångar med exempel, filmer, uppgifter och simuleringsspel (viktigt att du är med på dessa). Uppgifterna är med ökad svårighetsgrad. Examination: Skriftligt prov under vecka Studiehandledning till Samhällsekonomi Del 1: Vad är det ekonomiska kretsloppet? sid 24-25 1. Vilka finns med och påverkar det ekonomiska kretsloppet? 2. Hur kan du påverka kretsloppets storlek? 3. Vad händer med storleken (antalet kronor som går runt) i det ekonomiska kretsloppet om: a. Staten ökar barnbidraget med 100:-. b. Importen ökar c. Företagens skatter sänks d. Arbetslösheten sjunker ange dessutom hur du påverkas av dessa åtgärder 4. Du är finansminister och vill öka kretsloppets storlek. På vilka sätt kan du påverka kretsloppet? Ge några ex. 5. Ange effekter på kretsloppets alla delar om exporten minskar. Del 2: Hur räknar man samman det ekonomiska kretsloppet? sid 26 2. Denna sammanräknade summa kallas BNP. Vad betyder det? Varför har vissa länder högre BNP än andra? Ange flera orsaker. 3. Vilka brister har BNP när man försöker mäta välstånd? Är BNP ett bra sätt att mäta ekonomin i ett land? Motivera svaret. 4. Vad är skillnaden mellan BNP och HDI? 5. Studera tabell 1, (alternativt besök www.ekonomifakta.se) över BNPutvecklingen: Hur har Sveriges BNP-utveckling varit jämfört med övriga EUländer, USA och jämfört med hela världen? Har Sverige blivit rikare eller fattigare än andra länder under denna tid? 6. Hur kan du själv öka, minska eller göra kretsloppet (BNP) oförändrat? 7. Vilken del av BNP tror du betyder mest för Sveriges sammanlagda BNP? 8. Vilka effekter kan det bli angående miljön och naturresurser vid ökad BNP? Förklara hur du tänker. 9. Måste ökad BNP innebära miljöförstöring och större fotsteg? Del 3: Vad behövs för att producera en vara? sid 34-35 2. Du tänker starta en affär som säljer färg. Ge konkret ex. från varje produktionsfaktor vad du behöver för att kunna köra igång. 2(5)
3 3. Jämför ett u-land (ex Indien) med ett land som Sverige: Rangordna vilka produktionsfaktor du tror används mest, näst mest osv vid produktion av en vara. Varför är det så? 4. Varför är bankerna så viktiga för ett lands utveckling och det ekonomiska kretsloppet? Är låg eller hög ränta bäst för bankerna? De som lånar? De som sätter in pengar? Samhället? Del 4: Vad bestämmer priset på varan? sid 24-25 1. Svara på rubrikens fråga? 2. Vad händer med pris respektive mängd om (rita gärna och berätta) a. efterfrågan ökar b. efterfrågan minskar c. utbudet ökar d. utbudet minskar 3. Vad händer och varför om a. priset sätts ovanför jämviktspunkten. b. priset sätts under jämviktspunkten 4. Vad händer med efterfrågan och varför om (rita utbuds och efterfrågekurvor) a. ett extra barnbidrag utbetalas b. momsen höjs 5. Vad händer med utbudet om (rita utbuds och efterfrågekurvor) a. räntan sänks b. efterfrågan förväntas stiga 6. Vilka andra orsaker än ovan nämnda kan du komma på som orsak till förändringar i efterfrågan respektive utbud. 7. Hur kan du personligen påverka utbud och efterfrågan? 8. Ge exempel på en reform i regeringens budgetförslag som kan komma att påverka efterfrågan på en vara. Beskriv dessutom vilka effekter detta kan komma att få för varje del i det ekonomiska kretsloppet. Del 5: Vad kan sätta utbud och efterfrågan ur spel? sid. 26 1. Svara på rubrikens fråga? 2. Vilka av de marknadsformer vi gått igenom är bäst för (motivera svaret) a. dig som konsument b. dig som producent c. landet som helhet. 3. Kan man hitta helt fri konkurrens någonstans och i så fall var? 4. Ge ex. på varor där monopolistisk konkurrens är vanlig.. 5. Vad händer med jämviktspriset vid kartellbildning. Förklara varför Del 6: Varför förändras det ekonomiska kretsloppet? sid. 34-35 2. Rita en konjunkturkurva över utvecklingen de senaste åren och ange på kurvan var vi har hög, lågkonjunktur respektive depression. Se http://regeringen.se/sb/d/13561/a/153315 (här kan du få svar på fler frågor) 3(5)
4 3. Är det hög, låg eller depression just nu och hur förväntas utvecklingen bli de närmaste åren? Vad i kretsloppet har orsakat den senaste utvecklingen. 4. Hur har Riksbanken förändrat kretsloppets storlek den senaste tiden och ange hur förändringen förhoppningsvis leder till det resultat som riksbanken vill. 5. Hur kommer regeringens budget att förändra kretsloppet. Ge några ex. från budgetförslaget och hur regeringen tänkt när de kommit med förslagen. 6. Orsaken till att det blir förändringar ligger i att efterfrågan (BNP) förändras: uppåt ger hög, nedåt ger låg. Vilken del av efterfrågan tror du är viktigast som orsak till att konjunkturen i Sverige går upp eller ner (jmfr. moment 2 fråga 7). Samma fråga vad gäller USA? Försök förklara skillnaderna. Del 7. Varför blir det arbetslöshet? sid. 35 2. Vilken blir effekten på det ekonomiska kretsloppet (öka eller minska) när arbetslösheten ökar. Varför? 3. Hur drabbas den enskilde av arbetslösheten? 4. Hur drabbas staten av arbetslösheten? 5. Hur har arbetslösheten utvecklats i Sverige och jämför med EU och USA? Har vi högre eller lägre i historien och just nu? (se tabell 2). 6. AMU omskolar arbetslösa och har andra i ex. beredskapsarbeten. Dessa finns inte med i statistiken över arbetslösa. Vissa kallar denna grupp för dold (gömd) arbetslöshet. Varför? 7. Studera regeringens budgetförslag för 2009. Vilka åtgärder kan minska arbetslösheten, förklara varför och ange vilka effekter man hoppas i hela kretsloppet. Del 8. Varför blir det inflation? sid. 35 2. Studera tabell 3: a. en tidning kostar 1980: 10:-. Vad kostar samma tidning idag? b. hur många procent inflation har vi haft sedan 1980? c. Vilken skillnad i inflationstakt finns mellan tiden 1980-1991 och tiden efter 1991? d. jämför inflationen i Sverige med EU-länderna: Vilka blir dina slutsatser historiskt och idag? 3. För att minska inflationen måste man minska ökningen i kretsloppet. Ge några ex hur du som a. Finansminister kan agera för att minska inflationen b. riksbankschef kan göra för att minska inflationen ange varför dina effekter förmodligen kommer att ge resultat ang. inflationen. 4. Vilka effekter kan dessa åtgärder ge vad gäller arbetslösheten och resten av kretsloppet. Varför? 5. En av orsakerna till inflation är att lönerna ökar. Men löneökningen behöver inte leda till inflation. Under vilken förutsättning leder inte löneökning till inflation. Tips: det har med BNP (produktivitetsökning) att göra 4(5)
5 Del 9:Måste vi handla med andra länder? sid. 46-55 2. Vad är skillnaden mellan frihandel och protektionism? 3. Vilka är Sveriges största handelspartners? (se särskild stencil) Varför är just dessa våra största handelspartners? 4. Studera den svenska handelsbalansen (se särskild stencil). Vad är handelsbalans och är den positiv eller negativ? 5. Vad är tjänstebalans och hur ser den ut för Sverige (se särskild stencil)? 6. Vad ingår i bytesbalansen och hur ser den ut för Sverige (se särskild stencil)? 7. Hur påverkas kretsloppet om bytesbalansen är negativ? 8. Vad kan finansministern respektive riksbankschefen göra för att förbättra en negativ bytesbalans. Förklara varför åtgärden ger resultat. Vad kan han inte göra? Varför inte? 9. En alltför positiv bytesbalans är heller inte bra. Varför inte. Tips: vad händer med hela kretsloppet i detta läge och vilka effekter kan detta få? 10. Vilka fördelar och nackdelar finns mellan frihandel och protektionism. Vilket föredrar du ur svenskt, internationellt perspektiv? Del 10: Finns det något alternativ till marknadsekonomi? sid. 26-27 2. Hur bestäms priser och löner i detta system? 3. Lönerna är ofta höga i planekonomier och priserna stabila. Vad leder detta till. Jämför moment 4 fråga 3b. 4. Jämför hur du som konsument kan påverka vad som produceras och hur i en plan respektive marknadsekonomi. 5. Vilka för och nackdelar vill du föra fram om du jämför dessa två ekonomiska system? Vilket föredrar du ur svenskt, internationellt perspektiv? Slutfråga Studera den sammanfattning av regeringens budgetförslag som finns på: http://regeringen.se/sb/d/13561/a/153315. Kommer den positiva trenden efter finanskrisen att fortsätta med hjälp av förslagen? Vilka risker står vi inför? Förklara hur du tänker. OBS hela kretsloppet bör finnas med i ditt resonemang 5(5)