Datum 14/06/2016 Projekt ID Västmanlands läns landsting Västerås Sjukhus Utredning Kraftförsörjning ÅF-Industry AB Stig Gustafsson ÅF-Industry AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sverige Tel. +46 10 505 00 00, Huvudkontor Stockholm, www.afconsult.com Organisationsnummer. 556224-8012, VAT SE556224801201 Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 1 (23)
Innehåll 1 Sammanfattning... 6 1.1 Allmänt... 6 1.2 Rekommenderade åtgärder för att framtidsäkra elkraftförsörjningen... 6 1.3 Tidplan... 6 1.4 Kostnader... 6 2 Bakgrund och förutsättningar... 6 2.1 Allmänt... 6 3 Nybyggnader... 7 4 Tidplaner... 7 5 Befintligt elnät... 7 5.1 Allmänt... 7 5.2 Nätstationer... 8 5.2.1 Station A... 8 5.2.2 Station B... 8 5.2.3 Station C... 9 5.2.4 Station D... 9 5.2.5 Station F... 11 5.2.6 Station H... 11 5.3 Fördelningscentraler... 12 5.4 Reservkraft... 13 5.5 Avbrottsfri kraft (UPS)... 14 5.6 Laststyrsystem... 14 5.7 Kabelförband... 14 5.7.1 Inkommande 10 kv ordinarie matning till station A... 14 5.7.2 Inkommande 10 kv reservmatning till station D... 15 5.7.3 Kabelförbanden inom Västerås Sjukhus... 15 6 Förslag till åtgärd... 15 6.1 Allmänt... 15 6.2 Nätstationer... 15 6.2.1 Station A... 15 6.2.2 Station B... 15 6.2.3 Station C... 16 6.2.4 Station D... 16 6.2.5 Station F... 16 6.2.6 Station H... 16 6.3 Fördelningscentraler... 17 6.4 Reservkraft... 17 6.5 Avbrottsfri kraft (UPS)... 17 Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 2 (23)
6.6 Kabelförband... 17 6.7 Prioritetsordning för de olika aktiviteterna... 17 6.7.1 Station B... 17 6.7.2 Station A... 17 6.7.3 Station D... 17 6.7.4 Station C... 18 6.7.5 Station H... 18 6.7.6 Station F... 18 6.8 Nybygget NOD:s anslutning till Västerås Sjukhus elnät... 18 7 Riskbedömning... 18 7.1 Elkraftmatning från Mälarenergi... 18 7.2 Kabelförband inom sjukhuset... 18 7.3 Station A... 18 7.3.1 Högspänningsställlverk... 18 7.3.2 Kontrollanläggning... 19 7.3.3 Transformatorer... 19 7.4 Station B... 19 7.4.1 Utökning av reservkraftsanlägggningen... 19 7.4.2 Övriga apparater på station B... 19 7.5 Station C... 19 7.5.1 Avveckling av Station C... 19 7.6 Station D... 19 7.7 Station F... 19 7.8 Station H... 19 7.9 Samlad bedömning av risker för Västerås Sjukhus elförsörjning... 20 7.9.1 Station A och D... 20 7.9.2 Station B och C... 20 8 Kostnader... 20 8.1 Förutsättningar... 20 8.2 Total investeringskostnad... 21 8.3 Investeringskostnad per aktivitet... 21 8.3.1 Station A... 21 8.3.2 Station B... 21 8.3.3 Station C... 21 8.3.4 Station D... 21 8.3.5 Station F... 22 8.3.6 Station H... 22 Källförteckning... 23 Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 3 (23)
Bilagor Bilaga 1 Översiktsschema Station A, B, C, D, F, H Ritningsutg. E62.01... Bilaga 2 Översiktskarta Västmanlands Sjukhus Västerås Kraftförsörjning... Bilaga 3 Investeringskostnadskalkyl Kraftförsörjning Västerås Sjukhus... Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 4 (23)
Revisioner Ver. Click here to enter text. Click here to enter Checked status. 1 Slutrapport 14/06/2016 Sign. SG Click here to enter Approval. 14/06/2016 Sign. DN Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 5 (23)
1 Sammanfattning 1.1 Allmänt För att möta sjukvårdens framtida behov av Elkraft inom Västerås Sjukhus, har denna rapport Västerås Sjukhus Utredning Kraftförsörjning tagits fram. Rapporten omfattar genomgång av elkraftssystemet på Västerås Sjukhus, och vad som behöver göras för att framtidssäkra elkraftsystemet. Utredningen omfattar även riskbedömning samt investeringskalkyler för de framtagna lösningarna. Arbetet med sjukvårdens robusthet har under många år bedrivits av Socialstyrelsen. Från den första januari 2009 har det arbete som rör tekniska funktioner övergått till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Utredningen har arbetat efter riktlinjerna i Krisberedskapsmyndighetens skrift Det robusta sjukhuset, utgåva 2008 vad gäller utformningen av Elkraftsystemet [1]. 1.2 Rekommenderade åtgärder för att framtidsäkra elkraftförsörjningen Utredningen har kommit fram till att de mest prioriterade åtgärderna för att framtidssäkra elkraftförsörjningen är enligt nedan. Utökning med ett aggregat av station B:s reservkraftsanläggning. Bör åtgärdas under 2017. Utbyte av apparater på station A på grund av ålder och att det är en huvudinmatningspunkt från överliggande elnät. Bör åtgärdas senast under 2017. Utbyte av apparater på station D på grund av ålder och att det är reservinmatningspunkt från överliggande nät. Bör åtgärdas senast under 2018. Åtgärder på övriga stationer har inte lika hög prioritet utan kan göras senare under planperioden. 1.3 Tidplan Utredningens förslag på åtgärder är inplanerade under tidsperioden 2017-2027. De flesta aktiviteterna kommer att utföras under tidsperioden 2017-2021. 1.4 Kostnader Den totala kostnaden för Västerås Sjukhus Utredning Kraftförsörjning har beräknats till 53 395 000 :- SEK. De redovisade kostnaderna är baserade på prisindikationer från leverantörer, kalkylunderlag från EBR:s Projekteringskatalog P1 (Svensk Energi) och ÅF:s Databank. Kostnaderna är baserade på köp leverans, montage och igångkörning under 2017. 2 Bakgrund och förutsättningar 2.1 Allmänt För uppdragets genomförande erhölls ritningsunderlag samt beskrivningar på tidigare utbyggnader inom Västerås Sjukhus. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 6 (23)
Västerås Sjukhus Elkraftsystem 12 (10,5) kv, får sin matning från Mälarenergi, som överför elkraften, från station CM, Montörsgatan och Tråddragargatan med ett kabelförband vardera in till mottagningsstation A. Till station D matar Mälarenergi elkraften från stationerna Klockartorpsgatan och Cedergatan med ett kabelförband vardera, se bilaga 1 enlinjeschema E62.01. Eldistributionen 12 (10,5) kv inom sjukhuset sker via ett slingkopplat nät till ett antal understationer/ transformatorer, placerade i olika byggnadsdelar inom sjukhusområdet, enligt ovanstående enlinjeschema. För att förstå uppbyggnaden av Elkraftsystemet inventerades stationerna och reservkraftsystemet. 3 Nybyggnader En ny byggnad NOD på 38 000 m 2 är planerad för operationssalar och vårdavdelningar. Beslut om byggstart kommer att ske under hösten 2016. Detta blir ett betydande tillskott på lokaler för sjukhusets verksamhet men det blir inte så stort tillskott till elförbrukningen till en början eftersom det blir flytt av verksamhet från andra byggnader. Efter det att NOD är färdigbyggt är det planerat att byggnad 11, 12, 13 och 17 skall rivas. 4 Tidplaner Hela projektet planeras för en total projekterings- och byggperiod under tiden från beslut till att sista anläggningarna tas i bruk 2017-2027. Detta förutsätter att investeringsbeslut tas medan ingående kalkyler fortfarande är aktuella.(prisnivå 2016). Någon exakt tidplan har i detta skede inte gjorts. Denna upprättas omedelbart vid projektstart av respektive aktivitet. 5 Befintligt elnät 5.1 Allmänt Elnätet på Västerås Sjukhus har 6 st stationer med spänningen 10,5/ 0,4 kv. Huvud- matningen från Mälarenergi är till station A med ett kabelförband på (3x240) mm 2 och två st kabelförband på (3x120) mm 2. Elnätet inom sjukhuset har slingstruktur med en slinga till F-station och en till C station. Reservmatning från överliggande elnät sker till station D med två kabelförband (3X120) mm 2, se bilaga 1. Stationernas båda transformatorer är parallellkopplade och är i drift samtidigt samt är även dimensionerade för att klara av singeldrift. Täckningsområdet för stationerna inom sjukhuset är uppdelat i s.k. tårtbitar där varje station har ett geografiskt område med sina huskroppar, se bilaga 2. Lågspänningställverket i varje station förser det närmaste huset med elkraft. För de övriga husen i sitt geografiska område finns det underställverk som förser de husen med elkraft. Under varje lågspänningsställverk finns det ett antal fördelningsgscentraler för att förse de olika våningarna med elkraft. Sjukhuset abonnerar på en effekt av 5,1 MW och har en effektförbrukning på c:a 4 MW. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 7 (23)
5.2 Nätstationer 5.2.1 Station A Station A är placerad i byggnad 30. Inom sitt område på sjukhuset är det många olika verksamheter bl. a. sjukhusets ledning, administration och maskinunderhåll. Högspänningsställverket från år 1980 är tillverkat av ASEA, se Figur 1. Transformatorerna från år 1987 är oljeisolerade och är tillverkade av ABB med en effekt på 1000 kva och med en belastningsgrad på 650 kw. Lågspänningsställverket från år 1999 är tillverkat av Hammarel. Stationen har en reservkraftsanläggning med 2 dieselgeneratorer från år 1999 tillverkade av ABB på totalt 860 kva och med en belastningsgrad på totalt 650 kw. Stationen har ingen UPS inom sitt område av sjukhuset. Kontrollanläggningen från år 1980 är av typen ASEA Combiflex och är anslutet till överliggande kontrollsystem med kontrollskärmar i kontrollrum station A. Figur 1: Station A HS ställverk från 1980 5.2.1.1 Stations A:s underställverk Station A har ett underställverk som är yngre än 20 år. 5.2.2 Station B Station B är placerad i byggnad 59. Inom sitt område på sjukhuset är det många olika verksamheter som har hög elförbrukning bl. a. Akutmottagning, röntgen, operation, IVA och kem lab. Stationen har hög belastningsgrad och behöver avlastas. Högspänningsställverket från år 1990 är tillverkat av ABB. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 8 (23)
Transformatorerna från år 1992 är oljeisolerade, är tillverkade av ABB och har en effekt på 1250 kva och med en belastningsgrad på 930 kw. Lågspänningsställverket från år 1990 är tillverkat av Asea. Stationen har en reservkraftsanläggning med 2 dieselgeneratorer från år 2007 tillverkade av ABB på totalt 1100 kva och med en belastningsgrad på totalt 930 kw. Stationen har UPS av fabrikat Riello från år 2013 med en effekt på 600 kva som försörjer delar av byggnad 7, 8, 9 och 10 med UPS-kraft. UPS:n har en belastningsgrad på 85%. Kontrollanläggningen från år 1990 är av typen ASEA Combiflex och är anslutet till överliggande kontrollsystem med kontrollskärmar i kontrollrum station A. 5.2.2.1 Stations B:s underställverk Station B har ett underställverk som är yngre än 20 år. 5.2.3 Station C Station C är placerad i byggnad 20. Inom sitt område på sjukhuset är de flesta av sjukhusets olika mottagningar anslutna. Högspänningsställverket från år 1994 är tillverkat av ABB. Transformatorerna från år 2006 är oljeisolerade, tillverkade av Pauwals Trafo Belgien och har en effekt på 1600 kva och med en belastningsgrad på 645 kw. Lågspänningsställverket från år 1994 är tillverkat av Hammarel. Stationen har en reservkraftsanläggning med 2 dieselgeneratorer från år 1994 tillverkade av ABB och är på totalt 640 kva och med en belastningsgrad på totalt 644 kw. Stationen har ingen UPS inom sitt område av sjukhuset. Kontrollanläggningen från år 1990 är av typen ASEA Combiflex och är anslutet till överliggande kontrollsystem med kontrollskärmar i kontrollrum station A. 5.2.3.1 Stations C:s underställverk Station C har ett underställverk som är yngre än 20 år. 5.2.4 Station D Station D är placerad i byggnad 57. Inom sitt område på sjukhuset är bl. a. Psykiatri, Barnklinik, Förlossning, Tandvården och Onkolog anslutna. Högspänningsställverket från år 1984 är tillverkat av ABB. Transformatorerna från år 1984 är oljeisolerade, tillverkade av ASEA och har en effekt på 1600 kva och med en belastningsgrad på 700 kw. Lågspänningsställverket från år 1984 är tillverkat av ASEA, se Figur 2. Stationen har en reservkraftsanläggning med 2 dieselgeneratorer från år 2001 tillverkade av ABB på totalt 1000 kva och med en belastningsgrad på totalt 400 kw. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 9 (23)
Stationen har inom sitt stationsområde två UPS anläggningar. En liten på 40 kva med en belastningsgrad på 15 % som försörjer byggnad 36 (1177) med avbrottsfri kraft och två st nya UPS aggregat på 275 kva i byggnad 14. Kontrollanläggningen från år 1984 är av typen ASEA Combiflex och är inte anslutet till överliggande kontrollsystem. Endast summalarmar överförs till station A. Figur 2: LS ställverk Station D från 1984 Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 10 (23)
5.2.4.1 Stations D:s underställverk Station D har tre st underställverk varav två är helt nya och det tredje är beslutat att bytas ut under hösten 2016. 5.2.5 Station F Station F är placerad i byggnad 63. Inom sitt område på sjukhuset är bl. a. Centralköket, Maskinavdelning och Fastighetsavdelning anslutna. Högspänningsställverket från år 1999 är tillverkat av ABB. Transformatorerna från år 1985 är torrisolerade, tillverkade av ASEA med en effekt på 1000 kva och har en belastningsgrad på 620 kw. Lågspänningsställverket från år 2007 är tillverkat av Hammarel. Stationen har en reservkraftsanläggning med 3 dieselgeneratorer från år 1991 tillverkade av ABB på totalt 975 kva med en belastningsgrad på totalt 630 kw. Stationen har UPS inom sitt område i byggnad 43 på 10 kva vilket försörjer ambulansdirigeringen med avbrottsfri kraft. Byggnad 47 har rivits och en ny byggnad 47 är under uppförande för den palliativa vården där en UPS anläggning på 75 kva skall installeras. Kontrollanläggningen från år 1999 är av typen ASEA Combiflex och är anslutet till överliggande kontrollsystem med kontrollskärmar i kontrollrum station A. 5.2.5.1 Stations F:s underställverk Station F har två underställverk som är yngre än 20 år. 5.2.6 Station H Station H är placerad i byggnad 20. Inom sitt område på sjukhuset är bl. a. rehabenheten ansluten. Stationen är mycket lågt belastad. Högspänningsställverket från år 2010 är tillverkat av Schneider. Transformatorerna från år 2010 är gjuthartsisolerade, tillverkade av GBE med en effekt på 2000 kva och har en belastningsgrad på 428 kw. Lågspänningsställverket från år 2010 är tillverkat av Midroc. Stationen har en reservkraftsanläggning med 3 dieselgeneratorer tillverkade av Olssons mekaniska verkstad från år 2010 på totalt 3000 kva och med en belastningsgrad på totalt 426 kw. Stationen har 2 st UPS från Eurotec AB på 2 x 126 kva med en belastningsgrad på 10 % vilket försörjer byggnad 83 med UPS kraft. Byggnad 5 har 1 UPS på 80 kva med en belastningsgrad på 15 %. Kontrollanläggningen från år 2010 är av typen Schneider Sepam och Toshiba GRC 150 och är anslutet till överliggande kontrollsystem med kontrollskärmar i kontrollrum på station A. 5.2.6.1 Stations H:s underställverk Station H har tre st. underställverk som är yngre än 20 år. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 11 (23)
5.3 Fördelningscentraler För att fördela elkraften från ställverken till elcentralerna på varje våning inom sjukhuset har man fördelningscentraler. Från fördelningscentraler har det dragits huvudledningskablar till elcentralerna, vilket har gjorts på olika sätt beroende på när det gjordes. Från de äldre fördelningscentralerna drog man huvudledningarna där flera elcentraler på intilligande våningar delade på en huvudledning, se Figur 3. Denna dragningsmetod medför vissa komplikationer när säkringen går i fördelningscentralen för en huvudledning. Då blir det onödigtvis svart på flera våningsplan. I de modernare fördelningscentralerna dras det en huvudledning för varje elcentral per våning vilket minskar konsekvenserna när en säkring löser ut, se Figur 4. Figur 3: Fördelningscentral av den äldre generationen Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 12 (23)
Figur 4: Fördelningscentral av den nya generationen 5.4 Reservkraft Västerås sjukhus har reservkraftsanläggningar monterat på varje station och är anslutet till stationens lågspänningsställverk, se Figur 5. Enligt MSB:s rekommendation Grundkrav för robust reservkraftförsörjning av sjukhus [2] skall 100 % av lasterna ha tillgång till reservkraft. Reservkraftsanläggningarna på station D och H är dimensionerade enligt MSB:s rekommendation. Reservkraftsanläggningarna på Station A, B, C och F är inte dimensionerade enligt MSB:s rekomendation, se avsnitt 6.4. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 13 (23)
Figur 5: Reservkraftverken Athos, Porthos och Aramis på station H 5.5 Avbrottsfri kraft (UPS) Västerås sjukhus har avbrottsfri kraft endast på väldigt högprioriterade avdelningar som Akuten, Kem lab, Operation, Röntgen och IVA. För övriga avdelningar blir det avbrott på 15 s innan reservkraften är igång. 5.6 Laststyrsystem Västerås Sjukhus har laststyrsystem för alla stationer utom för D station för att fördela elkraften mellan lasterna när det är för hög last på någon station och vid elavbrott. Västerås Sjukhus lågspänningsnät är uppdelat i viktigt nät (röd) och icke viktigt nät (svart), ungefär 50 % av lasterna är anslutna till det röda nätet och övriga till det svarta nätet. Det röda nätet är anslutet till reservkraft för att ha elkraft inom 15 s efter elavbrott. Efter start av reservkraften kopplas övrig last in med hjälp av det förprogrammerade laststyrsystemet tills alla laster har reservkraft. De mycket viktiga lasterna som Akuten, Kem lab, IVA, operation, blodcentral och röntgen har även tillgång till avbrottsfri kraft (UPS). Om ett reservkraftverk slutar att fungera levereras bara elkraft till det röda nätet. 5.7 Kabelförband 5.7.1 Inkommande 10 kv ordinarie matning till station A Den ordinarie matningen från Mälarenergi av elkraft till Västerås Sjukhus sker med två kabelförband på (3X120) mm 2 och ett kabelförband på (3X240) mm 2 inkopplat till station A. Kabelförbanden är dragna i separata kabelschakt och är anslutna till nätstationerna CM, Montörsgatan och Tråddragargatan i Västerås stadsnät. Kabelförbanden är av den gamla typen olje papper och har en ålder som är mer än 30 år. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 14 (23)
5.7.2 Inkommande 10 kv reservmatning till Station D Reservmatningen från Mälarenergi sker via två kabelförband (3X120) mm 2 till Station D. Kabelförbanden är dragna i separata kabelschakt och är anslutna till nätstationerna Klockartorpsgatan och Cedergatan i Västerås stadsnät. Kabelförbanden är av den gamla typen olje papper och har en ålder som är mer än 30 år. 5.7.3 Kabelförbanden inom Västerås Sjukhus Kabelförbanden inom sjukhusets högspänningsnät är gjorda av PEX (3X240) mm 2 och är slingkopplade mellan stationerna. En slinga mellan Station A och Station D via Station F och B. Den andra slingan är från Station A till Station D via Station C och H. Kabelförbanden är av modern PEX kabel standard och yngre än 20 år. 6 Förslag till åtgärd 6.1 Allmänt När apparater närmar sig en ålder på 30 år bör utbyte ske eftersom risken för driftstopp ökar och att tillgången på reservdelar är dålig. För transformatorer kan man lägga tidsgränsen för utbyte vid 40 år. 6.2 Nätstationer 6.2.1 Station A Apparaterna i Station A har en ålder som varierar från 17 36 år enligt avsnitt 5.2.1. Högspänningsställverket och kontrollanläggningen som är 36 år bör planeras för utbyte senast 2017. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.1. Transformatorerna som är 29 år bör planeras för utbyte inom 10 år. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.1. Reservkraftsanläggningen är lite underdimensionerad och behöver byggas ut. För att uppfylla MSB:s rekommendationer utökas det med ett aggregat på 500 kva. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.1. Övriga apparater uppnår inte en ålder på 30 år inom planperioden och behöver inte bytas ut. Stationen har ingen UPS anläggning inom sitt stationsområde. Inom stationens område finns det verksamhet som medicinskt och patologiskt lab. där det är lämpligt med UPS utrustning. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.1. 6.2.2 Station B Stationen är hårt belastad och verksamheten som den försörjer är väldigt högt prioriterad. Apparaterna i Station B har en ålder som varierar från 3 26 år enligt avsnitt 5.2.2. Högspänningsställverket, lågspänningsställverket och kontrollanläggningen är 26 år och bör planeras för utbyte senast 2021. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.2. Transformatorerna som är 24 år bör planeras för utbyte inom 10 år. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.2. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 15 (23)
Den befintliga reservkraftsanläggningen kan inte förse alla laster med elkraft enligt MSB:s rekommendation. För att åtgärda det utökas reservkraftsanläggningen under 2017 med ett nytt aggregat på 300 kva. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.2 Övriga apparater uppnår inte en ålder på 30 år inom planperioden och behöver inte bytas ut. Stationens UPS anläggning försörjer inom sitt område de belastningsgrupper som behöver ha avbrottsfri kraft och behöver inte utökas. 6.2.3 Station C Station C ligger alldeles intill Station H och med hänsyn till apparaternas ålder behöver nästan allt bytas ut. Reservkraftsanläggningen är underdimensionerad. Med hänsyn till ovanstående föreslås ett slopande av Station C och att lågspänningsställverket ansluts som underställverk till Station H. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.3. Fastän lågspänningsställverket är 22 år byts det ut i samband med flytten till Station H. Kostnadskalkyl enligt 8.3.3. Verksamheter som Station C försörjer med elkraft är de flesta av sjukhusets mottagningar där UPS bör installeras för de viktiga lasterna. Lämplig storlek till att börja med för UPS anläggning är 100 kva. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.3. 6.2.4 Station D Apparaterna i Station D har en ålder som varierar från 14 32 år enligt avsnitt 5.2.4. Ett nytt hus på 200 m 2 byggs bredvid det gamla huset eftersom allt i nuvarande station utom reservkraftsanläggningen byts på grund av ålder. Högspänningsställverket, lågspänningsställverket, transformatorerna och kontrollanläggningen är 32 år och bör planeras för utbyte senast 2018. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.4. Fastän reservkraftsanläggningen bara är 14 år byts den ut när det byggs ett nytt hus. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.4. Inom Station D:s område finns det UPS i byggnad 36. En ny UPS anläggning har installerats i byggnad 14 på 2 X 275 kva. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.4. 6.2.5 Station F Apparaterna i Station F har en ålder som varierar från 9-31 år enligt avsnitt 5.2.6. Transformatorerna som är 31 år bör planeras för utbyte senast 2021. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.5. Reservkraftsanläggningen är 25 år och bör bytas ut senast 2021. Övriga apparater uppnår inte en ålder på 30 år inom planperioden och behöver inte bytas ut. Stationen har UPS inom sitt område av sjukhuset. Verksamheterna inom stationens område har inget stort behov av avbrottsfri kraft så här avvaktar vi med ytterligare investering av UPS utrustning. 6.2.6 Station H Stationen byggdes 2010 och har endast en belastningsgrad på 21 %. När Station C läggs ner ansluts dess LSP ställverk till Station H. Det befintliga LSP ställverket på Station H måste utökas med ett brytarfack för att ansluta Station C:s LSP ställverk. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 16 (23)
Den befintliga UPS-anläggningen bör utökas. Minst hälften av NOD kommer troligen att anslutas till station H vilket gör att man får räkna med behov av en utökning på minst 2 x 275 kva UPS. Kostnadskalkyl enligt avsnitt 8.3.6. 6.3 Fördelningscentraler Åtgärden för att modernisera fördelningscentralerna blir att byta ut dom till ett modernare byggsätt och dra om huvudledningarna till en huvudledning per våning och elcentral. Föreslår att problemet med de gamla fördelningscentralerna görs i en separat utredning i samband med uppstart av projekt för utbyte av apparater på respektive station. 6.4 Reservkraft Leveranskapaciteten för reservkraftsanläggningarna på alla stationer inom Västerås sjukhus följer inte MSB:s rekommendation. På stationerna A, B, D och F byts reservkraftsanläggningarna ut. Station C avvecklas och flyttas till Station H. Station H följer MSB:s rekommendationer och där behöver inte reservkraftsanläggningen bytas ut. 6.5 Avbrottsfri kraft (UPS) Alla belastningsobjekt som är klassificerade som mycket viktiga och viktiga är lämpliga att förse med avbrottsfri kraft. Sjukhusets UPS anläggningar skall placeras i stationernas lågspänningsställverk. 6.6 Kabelförband Inga utbyten av befintliga kablar behöver göras inom planperioden. 6.7 Prioritetsordning för de olika aktiviteterna Fram till 2027 så uppnår de flesta stationernas apparater inom Västerås Sjukhus en ålder på 30 år. Nedan följer ett förslag på lämplig prioriteringsordning av aktiviteterna. 6.7.1 Station B Station B har en hög belastningsgrad och reservkraftsanläggningen är underdimensionerad och behöver byggas ut. Byggnaderna som Station B levererar elkraft till är de byggnader med verksamhet som kommer att flytta till nybygget NOD men det går inte att vänta så länge med åtgärd. Detta medför att reservkraftsanläggningen byggs ut med ett nytt reservkraftaggregat senast under 2017. I övrigt görs inget med denna station innan nybygget NOD är färdigbyggt. 6.7.2 Station A Denna station har den äldsta utrustningen. Högspänningsställverket är 36 år och närmar sig en ålder av 40 år och därför bör utbyte av ställverket ske under 2017 och i samband med det även byta ut reläskydden och transformatorerna. 6.7.3 Station D Hela stationen förutom reservkraftsanläggningen är från år 1984 och bör bytas ut senast under 2018. Den har inte så heltäckande larmövervakning i driftcentralen som de andra 5 stationerna har. Det som presenteras i SCADA systemet idag är enbart summalarm och det blir inte heller någon effektförbrukningsstatistik. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 17 (23)
6.7.4 Station C Hela stationen förutom transformatorerna är äldre än 22 år och behöver bytas ut inom 10 år. Stationen avvecklas under 2019 och dess lågspänningsställverk byts ut och ansluts till Station H som underställverk. Ny UPS anläggning bör däremot göras tidigare. 6.7.5 Station H Denna station är från år 2010 och behöver endast utökas med brytare för anslutning av Station C:s lågspänningsställverk. Utökning av UPS- anläggningen bör göras innan eventuellt nybygget NOD skall anslutas. 6.7.6 Station F För denna station behöver man under de närmaste 10 åren byta ut transformatorerna och reservkraftsanläggningen. Lämplig tidpunkt för utbyte är senast 2021. 6.8 Nybygget NOD:s anslutning till Västerås Sjukhus elnät Nybygget NOD ger ett betydande tillskott på 38 000 kvm till Västerås Sjukhus. Anslutningen till sjukhusets elnät får utredas vidare när det har bestämts hur stort det blir och i vilka etapper det blir. Det lämpligaste synes idag vara att ansluta NOD till både Station D och H med hälften vardera efter det att Station D har bytts ut. 7 Riskbedömning Riskbedömning har gjorts av tekniska skäl enligt nedan. 7.1 Elkraftmatning från Mälarenergi Kabelförbanden som matar Västerås Sjukhus är av den gamla typen oljekabel och är mer än 30 år gamla. Diversiteten i matningen från Mälarenergis 5 nätstationer är mycket bra. Redundansen är hög eftersom reservmatningen via Station D klarar av att försörja hela sjukhusets effektbehov om hela Station A:s ordinarie matning skulle fallera. Eftersom redundansen är hög kan man inom planperioden vänta med utbyte av kabel tills det eventuellt blir kabelfel. 7.2 Kabelförband inom sjukhuset Kabelförbanden är av modern PEX kabel standard och är yngre än 20 år vilket gör att de inte behöver bytas ut inom planperioden. 7.3 Station A 7.3.1 Högspänningsställlverk Högspänningsställverket är från 1980 och är av typen ASEA VHD och har utgått ur sortimentet för många år sedan. Ställverket har gammalt byggsätt som inte är personsäkert enligt modern standard. Nya reservdelar går inte att få tag på utan man får vid fel använda bättre begagnad utrustning. Ställverket är ordinarie inmatningspunkt från överliggande nät och är väldigt vital för sjukhusets elförsörjning och bör därför bytas ut inom de närmaste åren. Görs ingen åtgärd inom planperioden ökar risken för driftstopp betydligt för Västerås Sjukhus elkraftförsörjning. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 18 (23)
7.3.2 Kontrollanläggning Kontrollanläggningen på stationen är från 1980 och behöver bytas på grund av ålder och brist på reservdelar. Byts i samband med utbytet av högspänningsställverket. 7.3.3 Transformatorer Transformatorerna från år 1980 är oljeisolerade, och behöver bytas på grund av ålder vilket görs i samband med ställverksbytet. 7.4 Station B 7.4.1 Utökning av reservkraftsanläggningen Station B är väldigt högt belastad och behöver avlastas. Det finns två alternativ, ett alternativ är att vänta till NOD är färdigt och få avlastning den vägen eller att inom det närmaste året bygga ut reservkraftsanläggningen med ett aggregat. Om inget av detta görs får man stänga av övriga laster när lasten på stationen är för hög. 7.4.2 Övriga apparater på Station B I det närmaste hela stationen förutom reservkraftsanläggningen behöver bytas ut inom 10 år. Stationens laster kommer att flytta till det nya byggkomplexet NOD och därför kan man avvakta med planering av utbyte av apparater tills man vet hur det blir med NOD. 7.5 Station C 7.5.1 Avveckling av Station C Det lämpligaste alternativet för Station C är att avveckla stationen. I samband med avvecklingen byts lågspänningsställverket ut och ansluts till Station H. Lämplig tidpunkt för åtgärd är 2019. 7.6 Station D Stationen är reserv inmatningspunkt från överliggande nät och är väldigt vital för sjukhusets elförsörjning och bör därför bytas ut inom de närmaste åren. Hela Station D utom reservkraftanläggningen är 32 år och bör bytas ut senast 2018 på grund av ålder och brist på reservdelar. Görs ingen åtgärd inom planperioden ökar risken för driftstopp betydligt för Västerås Sjukhus elkraftförsörjning. 7.7 Station F Transformatorerna på Station F är 31 år och reservkraftsanläggningen är 25 år och måste bytas ut inom 10 år på grund av ålder. Övriga apparater på stationen är yngre än 17 år och behöver inte bytas ut. Lämplig tidpunkt för åtgärd är 2021. 7.8 Station H Hela denna station är från år 2010 vilket gör att man inte behöver göra något utbyte av apparater. Stationen har en betydande reservkapacitet vilket gör att den kan ta hand om Station C:s lågspänningställverk. Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 19 (23)
7.9 Samlad bedömning av risker för Västerås Sjukhus elförsörjning 7.9.1 Station A och D De flesta stationer som förser Västerås Sjukhus med elkraft är mer än 20 år gamla och behöver till större delen bytas ut inom 10 år. Sammantaget synes de största riskerna för Västerås Sjukhus elkraftförsörjning vara stationerna A och D. Dess båda högspänningsställverk är 36 resp. 32 år gamla och måste bytas ut inom de närmaste åren. Görs ingen åtgärd inom planperioden ökar risken för driftstopp betydligt för Västerås Sjukhus elkraftförsörjning. 7.9.2 Station B och C För Station B är det mycket viktigt att göra utökning av reservkraftsanläggningen för att minska risken för driftstopp på den stationen. Sedan kan man avvakta med utbyten av apparaterna på B tills man ser hur det utvecklas för NOD. Den bästa lösningen för Station C är att den avvecklas och att dess lågspänningsställverk byts ut och ansluts till Station H. Görs ingen åtgärd inom planperioden för Station B och C är risken för driftstopp högre för Station B än C. 8 Kostnader 8.1 Förutsättningar De presenterade kostnaderna motsvarar kostnadsnivån vid köp tredje kvartalet 2016 och leverans under 2017. Kostnadsbedömningar har begärts in på vissa av de ingående utrustningarna från tre leverantörer. För övriga delar har EBR:s Planeringskatalog, P1(Svensk Energi) samt ÅF:s erfarenhetsbank använts. Samtliga kostnader är baserade på anbud eller annat kostnadsunderlag med SEK som valuta. I investeringskalkylen ingår inte: räntor under byggtiden rörelsekapital eventuell moms eller andra skatter lönsamhetskalkyl Slutligen är en post på ca 2,5 % inkluderad för att täcka oförutsedda och ospecificerade kostnader Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 20 (23)
8.2 Total investeringskostnad Totalkostnaden för investeringen är SEK 53 395 000,- enligt kalkyl bilaga 3. 8.3 Investeringskostnad per aktivitet Kostnader per aktivitet fördelas enligt nedan 8.3.1 Station A Tillbyggnad av huset för det nya ställverket Nytt högspänningsställverk Nya reläskydd Utbyte transformatorer Ny reservkraftsanläggning Ny UPS anläggning Totalt SEK 9 656 000 :- 8.3.2 Station B Brytaruppgradering högspänningsställverk Nya reläskydd Nytt lågspänningsställverk Utökning av befintlig reservkraftsanläggning Utbyte transformatorer Totalt SEK 7 341 000:- 8.3.3 Station C Avveckling av Station C Nytt lågspänningsställverk som ansluts till Station H som U-stv. Ny brytare för anslutning av lågspänningsställverk till Station H Totalt SEK 4 120 000:- 8.3.4 Station D Nytt hus på 200 m 2 Nytt högspänningsställverk Nya reläskydd Nytt lågspänningsställverk Nya transformatorer Ny reservkraftsanläggning Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 21 (23)
Ny UPS anläggning Totalt SEK 25 080 000:- 8.3.5 Station F Utbyte transformatorer Ny reservkraftsanläggning Totalt SEK 4 538 000:- 8.3.6 Station H Utökning av UPS-anläggningen Totalt SEK 2 660 000:- Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 22 (23)
Källförteckning 1. Krisberedskapsmyndigheten (2008:2). Det robusta sjukhuset. Utgåva 2008. [Elektronisk] Stockholm:KBM. Tillgänglig <https://www.msb.se/sok/?query=det+robusta+sjukhuset> [2016-05-26] 2. MSB (2010). Grundkrav för robust reservkraftförsörjning av sjukhus [Elektronisk] Stockholm: MSB. Tillgänglig: <https://www.msb.se/sok/?query=grundkrav+f%c3%b6r+robust+reservkraft f%c3%b6rs%c3%b6rjning+av+sjukhus+> [2016-05-26] Rapport Västerås Sjukhus Utredning kraftförsörjning Sida 23 (23)