Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten

Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten

Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten 2011 2015 Hur kan Västerbottens unika förutsättningar kopplas ihop med de globala trender som finns inom de kulturella och kreativa näringarna? Industrisamhället står inför stora strukturella förändringar och en ny kreativ näring är på framväxt. Förutsättningarna ser annorlunda ut där fasta kontorsplatser och stämpelklockor inte längre styr arbetstiden utan där en ny generation kreativa människor väljer att arbeta var och när de själva vill. Arbetsvillkoren ser därmed annorlunda ut vilket även har påverkat framväxten av en ny affärslogik där tillväxt och avkastning inte längre står som de främsta målen med företagandet. Det finns en stark drivkraft inom de kreativa och kulturella näringarna att söka andra värden än de ekonomiska, vilket påverkar hur man uppfattar en region som attraktiv, och var man väljer att bosätta sig. Här kan Västerbotten med sina unika förutsättningar utmärka sig som ett bra alternativ. De kulturella och kreativa näringarna präglas av en stor rörlighet, det är ett frilanssamhälle, där den kreativa kompetensen är råvaran, dvs. det är ett intellektuellt kapital som lätt kan flyttas med personen. Nya kontor växer fram på kaféer eller i kontorskollektiv. Rörligheten ställer krav på bra infrastruktur inte bara ur traditionell mening utan också ur helt nya perspektiv. För att lyckas med denna omställning är det avgörande att se hur de strukturella system som vi har byggt upp kring industrisamhällets förutsättningar, kan anpassas efter de nya förutsättningar som gäller inom den kulturella och kreativa näringen. Det är också av stor vikt att hitta sätt för de traditionella näringarna och de kreativa näringarna att mötas. Hur kan dessa olika sektorer dra nytta av varandra? De kulturella och kreativa näringarna ligger i gränslandet mellan de kulturella och företagsekonomiska sektorerna. Det skapar ofta debatt och problematik kring frågeställningar som lönsamhet, massproduktion, tillväxt med mera. De kulturella värdena ställs mot de ekonomiska värdena. Vår utmaning är att ta vara på den potential som kulturen och kreativiteten har och hitta sätt att följa upp de värden som inte kan mätas i traditionella ekonomiska termer. Vi behöver se den kreativa förmågan som en kompetens i sig. En ökad förståelse för hur den kreativa kompetensen kan användas, för att höja värdet eller öka lönsamheten inom andra sektorer, behöver skapas. I den kreativa ekonomin säljer man kreativitet och inte effektivitet. Här finns en stor potential som kan bidra till att skapa större värden för regionen. Erik Bergkvist Ordförande Regionstyrelsens Nina Björby Ordförande Kulturberedningen Omslagsbild: Johan Margulis/Bildarkivet.se

Kultur och näringsliv i Västerbottens län en bakgrund I Region Västerbottens Regionplan anges att Västerbottens län ska ha en stark infrastruktur och en regional kraftsamling som attraherar företag inom de kulturella och kreativa näringarna, såväl nationellt som internationellt. I samband med Umeås utnämning till Europas kulturhuvudstad 2014 finns även en uttalad målsättning att kulturen ska vara en drivkraft för utveckling och tillväxt i regionen. Men hur ser tillväxten ut? Är det lönsamhet som är i fokus eller antal inflyttade till regionen, eller att vi nyttar våra resurser smartare och får ut mer effekt? Det står klart att det behövs en gemensam syn på vad de kulturella och kreativa näringarna betyder för länets tillväxt. Västerbottens län har genom åren utmärkt sig genom ett brett och mångsidigt kulturutbud. Vid sidan av de traditionella kulturella näringarna har länet ett antal marknadsledande företag inom området digital media och teknik. Gemensamt för företagen är att de verkar inom parallella näringsområden på den globala marknaden med sina huvudkontor i länet. Länets universitetsutbildningar är viktiga för länets kompetensförsörjning. Utöver detta finns ett flertal privata initiativ, kontorskollektiv som skapar gemensamma arbetsmiljöer och arrangemang som lyfter upp och synliggör talanger samt företag som erbjuder mäklarfunktioner för professionella aktörer och nya talanger, bland annat inom områdena rörlig bild och design. sedan starten 2008 bidragit till utvecklingen av de kreativa näringarna i Västerbotten och Norrbotten. Förutom seminarier, workshops och mässor, både i egen regi och tillsammans med andra aktörer, anordnar projektet också ett speciellt utformat entreprenörsprogram. Allt för att skapa mötesplatser där de kulturella och kreativa näringarna och det befintliga näringslivet kan mötas för att på så sätt uppnå synergieffekter. Krenova driver också företagsinkubator för nystartade företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Det finns idag ett uttalat behov av en större, gemensam och samlad insats mellan kulturaktörer, det offentliga och näringslivet, inom länet och även över länsgränserna. Det behövs också nya strategiska samverkansformer som bidrar till utveckling av nya affärsidéer, tjänster och produkter, vilka på sikt kan generera nya företag i länet. Förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och en ökad samverkan med näringslivet bedöms bidra till såväl regioners tillväxt som till ökad regional konkurrenskraft. Insatser för att stärka och utveckla verksamheter och aktiviteter baserade på länets kulturliv kan bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt. Region Västerbotten driver det länsövergripande projektet Krenova med stöd från EU. Projektet har

Definitioner, syfte och mål Kreativa näringar i Västerbotten har stor tillväxtpotential men för att kunna ta vara på de initiativ som kommit igång och förväntas komma igång behöver länet en gemensam plattform. Som en del i arbetet med att stärka den kulturella och kreativa sektorn har Region Västerbotten tagit fram en handlingsplan, i samråd med Länsstyrelsen i Västerbotten och Umeå universitet, samt i nära samarbete med företrädare för olika branscher inom kulturnäringarna. Syftet med handlingsplanen är att stimulera till en långsiktig och hållbar utveckling av kulturella och kreativa näringar. Målet är att handlingsplanen bidrar till att skapa en gemensam vision och agenda som är förankrad och drivs av alla aktiva aktörer inom länet. Handlingsplanen innehåller exempel på både redan beslutade åtgärder samt förslag till nya insatser för att främja kulturella och kreativa näringar. Region Västerbotten kommer driva det fortsatta utvecklingsarbetet i nära samverkan med alla aktörer inom området. Processen ska genomsyras av öppenhet och transparens. Det är viktigt att skapa förankring och dialog med aktiva aktörer inom området för att kunna dra nytta av den samlade kollektiva kompetensen. Kulturella och kreativa näringar består enligt KK-stiftelsens definition av tretton olika branscher. Tillväxtverket har ytterligare en definition och Tillväxtanalys är på gång att se över SNI-koder för att hitta en definition som också är mätbar. Olikheterna mellan branscherna inom denna sektor är stora, och här ingår allt från arkitektur till film, teater och turism. Det finns tillväxtföretag, mindre livsstilsföretag och turismföretag som alla har potential men olika behov för att fortsätta växa. I stället för att profilera en specifik bransch inom de kulturella och kreativa näringarna, fokuserar handlingsplanen på de övergripande strukturella förutsättningarna för en god utveckling inom alla områden. Under arbetet med handlingsplanen har tre fokusområden utkristalliserats. Relationer, Infrastruktur och Branschutveckling. För varje fokusområde beskrivs också ett antal åtgärder. relationer infrastruktur branschutveckling

1. relationer Utan bra nätverk och rätt kompetens är det svårt att förverkliga idéer, projekt eller företag. Relationer är en viktig utgångspunkt för att göra affärer. De miljöerna där kreatörer samlas är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen. Att skapa smältdeglar, med en mängd olika former av kompetenser som kan korsbefrukta varandra, föda nya idéer och nya tankar bidrar till att folk kan stanna kvar i länet och växa här. Det är också viktigt att skapa miljöer där hela kedjan från amatörer till proffs naturligt befinner sig i samma miljö. På så sätt kan man dela med sig av kunskap och erfarenhet för att kunna växa vidare. Äldre delar med sig av sin erfarenhet och unga delar med sig av sin inspiration, vilket i sin tur skapar ett sammanhang som borgar för en bra återväxt. Tillfällen och platser att mötas på Mötesplatserna kan se olika ut, det kan vara en fysisk plats som är tillgänglig för kreatörer, det kan vara seminarier, events, workshops eller liknande tillfällen som skapar möjligheter att mötas, likväl som inkubatorer och andra affärsstödjande verksamheter. I dagsläget finns ett antal etablerade och ett antal nystartade mötesplatser i länet. Det är viktigt att man i första hand bygger vidare på de mötesplatser Foto: Fancy/Johnér som finns, samt ser över möjligheten att koppla ihop mötesplatserna och hitta synergieffekter mellan dessa. Behovet av mötesplatser i inlandet bör utredas, så att man kan koppla ihop hela länet. Det är också viktigt att skapa relationer mellan aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna och andra mer traditionella näringar. Satsningarna bör därför integreras i befintliga organisationer och nätverk i länet. Utveckla samarbeten och korsbefruktningar Resurser ska avsättas för att på olika sätt skapa samarbeten och relationer på befintliga mötesplatser. Det är inte mötesplatsen i sig som är målet utan vad som händer i mötet mellan människor. Mötesplatserna ska vara relationsskapande och behöver därför resurser för att aktivt kunna samla, hitta kontaktytor och introducera personer inför varandra. Målet är att skapa en gemensam vision, tydliga mål, en gemensam agenda och att arbeta tillsammans. Synliggöra kompetenser För att kunna starta ett samarbete är det väsentligt att veta vilka kompetenser som finns tillgängliga. Genom att synliggöra de kompetenser och talanger som finns i länet, ingjuta mod och lyfta fram förebilder, ökar tillgängligheten och förutsättningarna för samarbeten.

Foto: Fancy/Johnér 2. infrastruktur För att de kulturella och kreativa näringarna ska kunna växa och utvecklas behövs nödvändiga stödjande strukturer och mekanismer. Nuvarande infrastruktur behöver ses över utifrån de specifika förutsättningar som finns, samt för att utreda vilka nya satsningar som behövs för att främja tillväxten och attraktionskraften att etablera sig i Västerbotten. Översyn av befintlig infrastruktur En väl fungerande infrastruktur är viktigt för att regionen ska kunna utvecklas och växa. Det behövs allt från bredband till flygplatser. Ur ett globalt perspektiv kan man se att aktörer inom kreativa och kulturella näringar har en ökad rörlighet. Man har ofta med sig sitt arbete dit man går och är inte lika beroende av en specifik plats eller ort för att få sitt arbete utfört. Utifrån detta perspektiv kan man också se att dessa aktörer är känsliga för förändringar i infrastrukturen, och tillgången på infrastruktur är avgörande för var man väljer att driva sitt företag. Traditionell infrastruktur är viktigt för tillväxt och utveckling inom det kreativa näringslivet. Men den kreativa ekonomin har också särskilda villkor som gör att man måste se infrastrukturen ifrån ett nytt perspektiv. Många av de befintliga samhälls- och stödstrukturerna såsom försäkringskassan, a-kassan, pensionssystemen, innovationssystemen med mera, är konstruerade efter en traditionell syn på industrisamhället. Eftersom de kreativa näringarna består av många små aktörer som inte drivs av enbart ekonomiska intressen så finns det också en skillnad i synen på hur man vill växa. Många aktörer växer inte i traditionell mening utan grupperar sig i olika klusterbildningar och paraplykonstellationer för att kunna hantera större uppdrag. Det gör det också extra viktigt att jobba med mötesplatser och nätverk där det kan skapas relationer. På grund av att kulturella och kreativa näringar till största delen består av mindre aktörer så behöver man också se över infrastrukturen utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Kedjan mellan företagaren och uppdragen kan ses som underutvecklad och det saknas ofta mellanhänder, produktionsresurser och andra strukturella eller entreprenöriella funktioner för att stimulera och främja tillväxten.

Kapital Det har länge funnits en problematik i att mäta och visa på effekter och därmed potential inom de kulturella och kreativa näringarna. Stödjande insatser kan behövas för att gentemot banker och andra finansieringsaktörer, lyfta fram och tydliggöra värdet av investeringar på området. Alternativa finansieringsmodeller och tillgång till riskkapital behöver utredas. Det viktiga är att man kan sänka tröskeln för att komma igång, samt ge möjlighet till de etablerade företagen att ta nästa steg och växa vidare. En samlad kraft I Västerbotten har en mängd satsningar och initiativ tagits både från offentliga och privata aktörer. Det står klart att för att komma vidare i en gemensam kraftsamling behövs en tydligare struktur på det organisatoriska planet för hur dessa frågor behandlas i länet för att alla aktörer ska dra åt samma håll. Strategisk samordnare Förslaget är att en person utses, som ska synliggöra och marknadsföra de kulturella och kreativa näringarna i regionen samt även lyfta in den internationella aspekten och verka för att höja statusen. Personen ska utgöra en länk mellan kreatörer, övrigt näringsliv och det offentliga, och ansvarig för olika strategiska insatser. Uppdraget kan liknas vid en mäklarfunktion och en viktig del är att kunna stödja kreativa och kulturella näringen att nå nya marknader nationellt och internationellt. Syftet är inte att lyfta fram en nisch utan att se på helheten och lyfta fram de gemensamma faktorerna för tillväxt. Vidare ska den strategiska samordnaren genom olika aktiviteter och insatser, skapa ett positivt klimat och förändrade attityder till kulturellt och kreativt företagande så att dessa verksamheter får ökade möjligheter att utvecklas och växa. Regionalt råd Ett regionalt råd för kulturella och kreativa näringar i Västerbotten ska utredas och inrättas. Syftet med rådet är att de offentliga aktörerna och de aktiva branschorganisationerna tillsammans ska skapa strategier för att stärka det regionala långsiktiga utvecklingsarbetet. Rådet ska även fungera vägledande för länets strategiska samordnare. Rådet ska synliggöra och uppmärksamma aktiviteter och initiativ inom detta område och fungera som länk till regionala aktörer men också till kommuner och kunskapssektorn inom närings- och kulturområdet. Både den strategiska samordnaren och det regionala rådet ska arbeta på en nationell nivå gentemot riksdag och nationella satsningar. De ska ingå i nationella forum och lyfta fram Västerbottens specifika förutsättningar och behov. Rådet ska bistå det regionala arbetet med att profilera den västerbottniska satsningen på kulturella och kreativa näringar. Sammansättningen av rådet behöver utredas närmare. Rådets syfte och roll kommer sedan att fortsätta definieras tillsammans med de institutioner och branschföreträdare som ingår i rådet. Utvecklingsforum I syfte att fånga upp engagemang från de olika branscherna och skapa möjlighet att påverka länets utveckling inrättas ett regelbundet återkommande utvecklingsforum med aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Dessa forum ska ge utrymme för att i workshopformat ta vara på den kollektiva kompetensen i regionen och involvera branscherna i utvecklingsfrågorna på ett konkret sätt. Det är också ett tillfälle ska generera processer och samarbeten mellan länets visionärer, entreprenörer och kreatörer.

Virtuellt kluster Länsstyrelsen har tagit initiativ till att genomföra en förstudie kring att bilda ett virtuellt kluster inom den digitala kreativa industrin i länet. Förstudien som har utförts av HUMlab vid Umeå universitet och North Kingdom föreslår ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för samarbete i länet och gemensamma insatser för att nå en internationell marknad. 3. branschutveckling Det finns en stor variation mellan olika typer av företag, det är såväl varu- som tjänsteproducerande företag. Det finns de som skapar unika verk och de som sysslar med massproducerad och ibland lättkopierad kultur. Det finns företag med konstnärliga respektive kommersiella affärsstrategier. Likaså kan det vara på sin plats att skilja mellan kreatörs- eller entreprenörsdrivna företag. Men framförallt är kulturella och kreativa näringar ett samlingsbegrepp som samlar allt från turism och besöksnäring till mode, design, film och scenkonst. Det gör att varje bransch har olika förutsättningar och behov av åtgärder för tillväxt. Behovsanalys Den här handlingsplanen fokuserar på de gemensamma faktorer och strukturella förutsättningar som samtliga branscher har behov av för att fortsätta utvecklas i rätt riktning. Det behövs en djupare behovsanalys av läget inom respektive område för att kunna återkomma med specifika åtgärder och insatser utifrån skilda branschperspektiv. Kompetensförsörjning En av Västerbottens läns utmaningar är att få kreativ kompetens att stanna, utvecklas och återvända till regionen. Det infinner sig allt som oftast ett moment 22, där arbetskraften flyttar till storstadsregioner för att marknaden lokalt och regionalt inte är tillräckligt stor. Det gör också att de aktörer som skulle kunna handla på en lokal/regional marknad inte har möjlighet till det, eftersom kompetensen har flyttat härifrån. Det behövs insatser som verkar från båda hållen, som gör att man sakta men säkert kan bygga upp en bransch i regionen och ge möjlighet till både nationella och internationella aktörer att handla med kompetens från vår region. Det är också viktigt att se över länets utbildningar, hur de motsvarar behovet av kompetensförsörjning i regionen samt hur vi attraherar och skapar möjligheter för externa studenter att stanna och verka i regionen. Umeå universitet har en aktiv roll i att Branschföreningar Under pågående arbete har det saknats nätverk och branschföreningar inom vissa förgreningar av de kulturella och kreativa näringarna. Det finns därför ett behov av att initiera branschföreningar och andra samlande plattformar för att i fortsättningen kunna föra en dialog med aktörer inom alla områden. Foto: Henning Sandström, Umeå

kontinuerligt förbättra kopplingarna mellan utbildning och näringsliv. För att på ett bättre sätt kunna tillgodose de behov som finns, vill Umeå universitet föra en dialog med näringslivet kring möjligheter att anpassa befintliga utbildningar. Vid länets universitet och högskolor bedrivs forskning och utbildning om kultur inom ett flertal discipliner. Umeå universitet har tagit initiativ till att bygga upp ett Konstnärligt Campus. Detta sker genom att samlokalisera utbildning, forskning, företagande och konstnärligt utvecklingsarbete inom arkitektur, design och fri konst. Konstnärligt Campus ska bli ett kreativt centrum på världskartan som också omsätter kreativ kunskap till nya innovationer och företag som skapar tillväxt i regionen. Jämlys Inom kreativa näringar finns det stora ojämlikheter och olika förutsättningar för kvinnor och män. Inom de digitala och mer tekniska betonade branscherna är det svårt att rekrytera kvinnor och inom mer traditionellt kvinnodominerade branscher, exempelvis modeindustrin, är det tvärtom. För att säkra kompetensförsörjningen är det viktigt att arbeta med jämställdhetsfrågorna som ett sätt att öka rekryteringsbasen. Första steget i ett jämställdhetsarbete är att genomföra en genomlysning, för att identifiera vilka branscher och vilka insatser som ska prioriteras. Affärsutveckling Affärsutveckling inom de kulturella och kreativa näringarna ska genomsyras av de resonemang som lyfts fram i inledningen till denna handlingsplan. Drivkraften bland kreatörer är ofta det egna skapandet och inte att utveckla de ekonomiska värdena. Insatser för tillväxt och utveckling måste utgå från kreatörernas förutsättningar. En gemensam kraftsamling förutsätter en samordning av de insatser som redan pågår. Genom att analysera värdekedjan från nystart till exportföretag blir det också möjligt att identifiera vilka insatser som idag saknas. Nya affärsmodeller och användningsområden En utmaning är att hitta nya, kompletterande affärsmodeller för bland annat kulturinstitutioner i länet och andra offentligt finansierade verksamheter. Hur kan man till exempel använda metoder som crowd funding för att skapa större ekonomisk stabilitet utan att äventyra den konstnärliga friheten? Värdet på den kreativa kompetensen I många fall kan det finnas svårigheter att ta betalt för de kreativa tjänsterna, hur mycket kostar en idé? Vad ska man ta betalt för? Även kunderna behöver bättre kunskap om vilka tjänster som de köper, och vad de är värda. Entreprenöriella funktioner Vanligtvis så finns det en välutvecklad kedja från producent till konsument, med specialiserade aktörer inom produktion, försäljning och marknadsföring. Inom de kreativa näringarna är denna kedja ännu inte lika välutvecklad. De företag som startas inom de kreativa näringarna drivs i de flesta fall av kreatörer och är vanligtvis idé- eller innehållsproducerande företag. Företag som fungerar som managers, producenter, försäljningsagenter, marknadsföringskanaler och förmedlare är klart underrepresenterade. De kreativa näringarna behöver entreprenörer med annan kompetens än den som kreatörerna själv innehar. Detta kan ses som en av orsakerna till att många företag inom de kreativa näringarna lider av dålig lönsamhet och svag tillväxt. Företagen bygger ofta på bristfälliga affärsidéer och -modeller och benägenheten bland dessa företagare att ta risker och göra större företagssatsningar är låg. Internationellt perspektiv Många tjänster och produkter inom kreativa näringar hamnar direkt på en global marknad. Till exempel kan man inte sälja spel för en lokal marknad utan ger sig direkt ut på den globala arenan. Det innebär att det behövs stöd och rådgivning kring internationella affärer. I andra fall så finns det potential att erövra nya marknader men det saknas internationella nätverk och kontakter. En tänkbar lösning är att bilda så kallade Business Bridges med rådgivare i andra världsdelar, som kan fungera som ambassadörer och inkörsportar.

Foto: Magnus Ragnvid/Johnér Kontakt Erik Bergkvist Regionstyrelsens ordförande Tel 070-618 68 55 erik.bergkvist@regionvasterbotten.se Nina Björby Kulturberedningens ordförande Tel 070-627 49 96 nina.bjorby@regionvasterbotten.se. Projektansvaring Anette Sundbom Strateg Kreativa och kulturella näringar Tel 070-549 24 44 anette.sundbom@regionvasterbotten.se