SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Sektorschef Olof Olsson Administration Ingibjörg Pálsdóttir Kommunal förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola Familjecentral Kommunal grundskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnsomsorg Utvecklings- och stödenhet ering, fritid ungdom och folkhälsa ering och tillsyn Fritid ungdom Folkhälsoenheten PÅängen Gymnasium Hulebäcksgymnasiet Köpta platser Gymnasiesär Informationsansvar Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux SFI Regional yrkesutbildning Uppdragsutbildning Yrkeshögskola Kultur Konst och program Bibliotek Kulturskola Verksamhetschef Annika Gry Verksamhetschef Ann Nilsson Mäki Verksamhetschef (tf) Elin Rosén Verksamhetschef Egil Gry (tf) Verksamhetschef Sofia Grebner Verksamhetschef Berit van Lokhorst Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur samt PFF (planering, fritid ungdom och folkhälsa). Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner och kursplaner. För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamancadeklarationen. 37
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Resultatbudget/plan, sektorn totalt Belopp, tkr Taxor och avgifter 36 731 35 893 36 823 37 203 37 443 Hyror och arrende 5 132 4 594 4 594 4 594 4 594 Bidrag 49 542 40 261 41 712 40 752 39 812 Fsg av verksamhet 102 585 95 178 101 239 102 813 104 659 Övriga intäkter 2 678 702 702 702 702 Summa intäkter 196 668 176 628 185 070 186 064 187 210 Lönekostnader m.m. 645 586 662 252 687 195 697 158 709 598 Bidrag och köp av huvudverksamhet 194 726 182 384 189 546 188 906 190 645 Lokalkostnader 124 183 119 904 118 324 121 544 129 244 Avskrivning, internränta 15 455 14 321 14 651 15 416 15 966 Övriga kostnader 197 425 189 351 194 622 194 280 196 909 Summa kostnader 1 177 375 1 168 212 1 204 338 1 217 304 1 242 362 Nettokostnader 980 707 991 584 1 019 268 1 031 240 1 055 152 Det som framför allt påverkat budgetarbetet är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren och ökar antalet elever med drygt 600. Antalet gymnasieungdomar fortsätter att minska i början av planperioden för att vända upp igen i slutet av perioden, medan ökningstakten för barn i förskoleålder har planat ut men tar fart i slutet av perioden igen. en innehåller både satsningar och besparingar. Inom grundskolan tillskjuts medel för att behålla den nivå som finns idag avseende elevhälsopersonal och skolledning, när antalet barn i grundskoleålder växer. Verksamheten har även fått ett tillskott om 8 mkr för att öka lärartätheten i grundskolan. Dessutom tillkommer en förstärkt budget för särskilt riktat stöd om 2 mkr. Även kulturskolan har fått ett tillskott för att befolkningsökningen inte ska göra att kön till kulturskolan växer. En tjänst med inriktning på IT för att utveckla och stödja IT-arbetet inom hela sektorn har planerats in och finansieras av de olika verksamheterna i proportion till storlek. Gymnasiesärskolan har varit underbudgeterad, vilket lett till ett stort underskott, varför verksamheten har fått ett tillskott under. För att kunna finansiera utökningarna har alla verksamheter, förutom grundskola och gymnasiet, fått i uppdrag att minska sina personalkostnader med 0,5 procent från och med. Vuxenutbildningen har fått ett uppdrag att se över sin organisation, och har därmed ett större effektiviseringskrav än de andra verksamheterna. 38
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Fördelning av bruttokostnader Kultur 4% Ledning 1% Vuxenutbildning 3% Gymnasium 19% Förskola 27% ering, fritid ungdom och folkhälsa 2% Grundskola 44% Investeringsbudget/plan 2019, sektorn totalt Belopp, tkr Summa Sektor för utbildning och kultur De sammanlagda investeringarna är budgeterade till 70 mkr under planperioden. En ny skola i Östra Backa är planerad till slutet av perioden och behöver utrustas, liksom Säteriskolans renoverade lokaler. Förskolans investeringsvolym följer lokalresursplanen, där nya förskolor ersätter tillfälliga och äldre förskolor. 2018 Inkomst 390 0 0 0 0 0 0 Utgift 32 212 19 669 14 438 14 140 17 588 11 760 12 000 Netto 31 822 19 669 14 438 14 140 17 588 11 760 12 000 2019 39
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Ledning LEDNING Beskrivning I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov i administrativa nätet, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. Ekonomi Belopp, tkr Ledning Intäkt 13 0 0 0 0 Kostnad 8 077 7 237 7 234 7 226 7 403 Netto 8 064 7 237 7 234 7 226 7 403 Jämfört med förändras inte budgeten nämnvärt. Sista året ökas anslaget något för sektorsgemensamma utredningar. 40
Förskola FÖRSKOLA Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, annan pedagogisk omsorg eller familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan styr också Lpfö 98/10, Läroplan för förskolan, det statliga uppdraget. För pedagogisk omsorg är läroplanen endast vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya skollagen är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om föräldrar önskar förskola, ska kommunen erbjuda förskola och inte pedagogisk omsorg. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg, är det ingen skyldighet för kommunen att erbjuda sådan, men en strävan. Även i kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning framgår att vårdnadshavare kan välja verksamhetsform. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som erbjuder pedagogisk verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Hindås och Rävlanda finns det öppna förskolor och i Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i familjecentralerna Eken och Knuten. I Hindås kommer en familjecentral att öppnas, och då flyttas öppna förskolan in där som en del i familjecentralen. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldrarna 1 3 år som inte utnyttjar plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Informationsmått Invånare i kommunen, 1 5 år 2 856 2 824 2 860 2 815 2 864 Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 2 166 2199 2 201 2 192 2 260 118 119 119 120 120 147 132 116 88 60 109 112 114 118 123 347 355 365 360 365 27 50 25 25 25 5,2 5,3 5,3 5,3 5,3 4,5 4,0 4,0 4,0 4,0 17,2 17,6 17,6 17,5 17,5 41
Förskola Ekonomi Belopp, tkr Förskola Intäkt 44 917 41 700 42 150 42 150 42 150 Kostnad 316 538 327 817 331 333 329 077 336 321 Netto 271 621 286 117 289 183 286 927 294 171 Verksamhetens volym beräknas efter befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Antalet barn i kommunen bedöms öka något för att sedan sjunka under och slutligen öka igen. Denna prognos visar ett färre antal barn jämfört med tidigare plan. Efterfrågan har ökat stadigt under de senaste åren men verkar nu ha stabiliserat sig på en nivå runt 95 procent. Den största förändringen i förskolans budget beror på ökade hyror i samband med flytt till nyare lokaler som bättre uppfyller kraven från Miljö och hälsa. Dessutom märks en förändring i efterfrågan mellan olika verksamhetsformer. Verksamheten har förberett för en fortsatt efterfrågeminskning av familjedaghemsplatser, vilket kräver framförhållning i den fysiska planeringen. Om efterfrågan inte förändras kommer verksamheten att anpassas efter detta. Inför har också ytterligare 2 mkr skjutits till för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Fördelning av bruttokostnader Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 14% Förskola 80% 42
Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Verksamheten har fungerande strukturer och system för samverkan med vårdnadshavare. Den pedagogiska verksamheten stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Vårdnadshavares upplevelse av bemötande fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet fsk, ped omsorg, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen*, %. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande fsk, ped omsorg, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter*, %. Antal vårdnadshavare som har deltagit i Föräldraträffar. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt fsk, ped omsorg, %. Andel elever i årskurs 3 som nått kravnivån på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, matematik, %. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin*, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 96 99 97 100 98 99 99 99 100 100 62 66 70 74 54 63 63 63 93 94 90 94 90 92 95 96 97 93 94 95 92 93 94 72 76 80 84 30 100 100 150 150 94 94 71 79 100 100 75 75 100 100 76 78 100 100 78 80 100 100 80 80 86 88 90 92 87 86 88 88 89 *Antal barn som går på förskola med aktuell metod dividerat med totalt antal barn på förskola i kommunen (oavsett regi) 43
Förskola En bra samverkan och ett bra bemötande är oerhört viktigt för att vårdnadshavarna ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Förskolan och annan pedagogisk omsorg (familjedaghem och öppen förskola) fortsätter arbetet för att på många sätt möta brukarna och ta hand om synpunkter både generellt och i frågor som rör det egna barnet. Den digitala lärplattformen är ett fungerande verktyg för detta. Barnens möjlighet att påverka sin vardag kommer att förstärkas genom flexibla lösningar i organisationen och mer utvecklade pedagogiska lärmiljöer. En öppen förskola har öppnats i Rävlanda, och i Hindås planeras för en familjecentral under perioden. Verksamheten fortsätter sin personalstrategiska plan för att öka andelen förskollärare. Stödet till de tillsvidareanställda barnskötarna som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Detta, tillsammans med en riktad kompetensutvecklingsplan för förskollärarna och en tillsättning av ytterligare en verksamhetsutvecklare, syftar till att förskolans kvalitet utvecklas och blir mer likvärdig på alla enheter. Detta kommer också att innebära att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och utvecklingen kommer att öka vårdnadshavarnas upplevelse av att barn utvecklas och lär sig i verksamheten. Verksamheten arbetar vidare med att utveckla sina pedagogiska lärmiljöer. Förskolan planerar under perioden att starta ett pedagogiskt kreativt återanvändningscenter dit företag och privatpersoner kan bidra med återvinningsmaterial. Det kreativa centret kommer till en del att ledas av förskolans NT-utvecklare, och projektet planeras i samverkan med företagare i kommunen samt personal från socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten. Under perioden genomförs en rad ombyggnationer i de äldre förskolelokalerna på grund av högre ventilationskrav, och i vissa fall ersätts äldre byggnader med nybyggnation. Alla vårdnadshavare kan nu följa dokumentation av verksamhetens arbete och sitt eget barns utveckling och lärandeprocesser via lärplattformen. Förskollärarna kommer att få en särskilt riktad kompetensutveckling med fokus på analys av den pedagogiska dokumentationen, och kommer därigenom att ges förutsättningar för att ta sitt särskilda ansvar utifrån läroplanen. Barnens delaktighet i sitt eget lärande behöver utvecklas och de ska under perioden erbjudas fler tillfällen till att bli mer medskapande i att beskriva och dokumentera sitt eget lärande. Utvecklings- och stödenheten och förskoleteamet kommer att utökas med en verksamhetsutvecklare för att utveckla goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men också bidrar till att öka enheternas kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Alla specialpedagoger i förskoleteamet är nu utbildade Marte Meo-pedagoger och den metoden kommer under perioden att ytterligare bidra till att alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd. De digitala verktygen kommer också framöver att prioriteras då utvärderingen av arbetet med verktygen visat på goda resultat, speciellt med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Antalet föräldraträffar som anordnas av verksamheten kommer under perioden att öka. Hösten startar med ett nytt upplägg för information om träffarna till samtliga föräldrar i förskolan. Verksamheten kommer fortsätta att arbeta, dels med att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer, dels med olika digitala verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. Välkomsten, en introduktionsenhet för nyanlända barn, samverkar med förskoleteamet för att tillhandahålla ett bra bemötande och en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Resultatet av brukarenkäten visar att brukarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Föräldraaktiva inskolningar, inskolningssamtal, utvecklingssamtal och föräldramöten samt brukarråd på enheterna är exempel på aktiviteter som genomförs. Enheternas dokumentation på den digitala lärplattformen har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten, men arbetet behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet och i ännu högre grad synliggöra det pedagogiska arbete som bedrivs. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året. Pedagogisk dokumentation, likabehandlingsplaner, brukarenkäter, dokumentation från 44
Förskola arbetsgrupper, barn- och elevintervjuer, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, resultat av nationella prov, betyg m.m. analyseras för att utveckla en högre kvalitet och en ökad måluppfyllelse. Enheterna sätter, utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete, nya mål för utveckling och lärande. Resultatet av Skolinspektionens granskning, som genomförs under, kommer också att bidra till fler utvecklingsområden. Kvalitetsarbetet i förskolan kommer att leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten, och på sikt bidrar det till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med förskolechef och pedagoger på alla enheter. Den gemensamma Lärstämman som genomförs under våren är ett tillfälle att fördjupa enheternas målarbete. Som ett led i att stärka kvaliteten genomgår alla förskolechefer den statliga rektorsutbildningen, där det systematiska kvalitetsarbetet är en delkurs i utbildningen. Kommunal förskola och grundskola arbetar vidare med helhetsidén Rötter och vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet mot brukarna. Arbetet behöver fortsatt förankring hos barn, elever, brukare och pedagoger. 45
Grundskola GRUNDSKOLA Uppdrag Styrdokument för förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplanen för grundskola, Lgr 11. Läroplanens två första delar gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Den tredje delen innehåller kursplaner med tillhörande kunskapskrav för grundskolans ämnen. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 18 skolenheter. Tolv skolenheter finns för elever i yngre skolåldern, det vill säga 6 9 år alternativt 6 12 år. Dessa enheter ansvarar också för skolbarnsomsorg som organiseras som fritidshem. Barnen är inskrivna på fritidshemmen och betalar avgift upp till årskurs 3. Från årskurs 4 till årskurs 5 erbjuds plats i en öppen verksamhet, så kallad fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Det finns sex skolenheter för elever i äldre skolåldern, det vill säga årskurs 6 9. Tre av dessa enheter har idag även årskurs 4 och 5 inom sin organisation. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar, och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatta studier och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över tolv år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS (korttidstillsyn). Informationsmått Invånare i kommunen, 6 15 år 5 040 5 269 5 398 5 641 5 817 varav 6 år 604 656 582 673 591 varav 7 11 år, tidigaredel 2 652 2 789 2 924 2 989 3 118 varav 12 15 år, senaredel 1 784 1 824 1 892 1 979 2 108 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 90 92 92 91 91 Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi 1 876 2 043 2 109 2 167 2 203 Varav sålda platser 32 20 24 24 24 Köpta platser 206,5 193 207 222 231 Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* 21 16 21 21 21 Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 539 571 564 574 578 Varav sålda platser 8 6 6 6 6 Köpta platser 50 60 60 60 60 Grundskola Antal barn i kommunal regi 3 748 3 893 4 096 4 282 4 499 Varav sålda platser 76 74 64 65 66 Köpta platser 629 655 655 646 638 Elever per lärare (årsarbetare)* 13,1 13,3 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 35 37 37 37 34 Antal elever med fritids/lss 27 27 30 25 22 Antal individintegrerade elever 6 10 7 4 1 *Både kommunal och fristående verksamhet 46
Grundskola Ekonomi Belopp, tkr Grundskola Intäkt 36 059 31 706 32 816 33 256 33 576 Kostnad 487 374 514 028 532 169 546 534 565 702 Netto 451 315 482 322 499 353 513 278 532 126 De stora förändringarna i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. Utökad budget ingår för elevhälsa, ledning, köpta platser och skolskjuts till följd av elevökningen. en innebär bibehållen personaltäthet inom grundskoleverksamheten för årskurserna 4 9, medan ett statsbidrag riktat till grundskolans tidigare år möjliggör en ökad personaltäthet i årskurserna F 3. I budgeten ingår även ett statsbidrag för utökad undervisningstid i matematik för årskurserna 4 6 samt en utökad budget för särskilt riktat stöd. En liten uppräkning av elevpengen inom särskolan görs samtidigt som antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas minska. I slutet av perioden planeras för en ny skola i Landvetter. Fördelning av bruttokostnader Övriga kostnader 11% Köpta platser 13% Grundsärskola 4% Löner undervisning 32% Lokaler 14% Övriga löner 12% Löner skolbarnomsorg 14% 47
Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 94,8 95 95 96 96 Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan, och en kulturskola som är öppen för alla. Den kommunala för- och grundskolan håller hög kvalitet och är konkurrenskraftig. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet i allt högre grad. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, %. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 87,6 90 90 91 91 207 235 94 78 212 227 95 80 216 235 95 82 220 238 95 84 223 240 95 84 72 52 51 51 51 81 90 87 87 87 71 79 93 96 94 75 75 78 89 92 76 78 93 96 94 78 80 94 96 94 80 80 95 96 95 86 86 86 86 86 Den senaste läroplanen, Lgr 11, är nu implementerad på samtliga grundskolor, och undervisningen motsvarar i allt högre grad den nya läroplanen och kursplanernas nya mer avancerade kunskapskrav och betygskriterier. Det ger en förbättrad kvalitet i undervisningen, utvecklar elevernas kunskaper och förmågor i högre grad samt leder till en högre måluppfyllelse på sikt. För en likvärdig skola i kommunen sker mycket av kompetensutvecklingen utifrån en gemensam planering där matematikundervisningen, språkinriktad undervisning som stärker språkförståelsen samt bedömning av elevernas kunskaper står i centrum. Verksamheten har utsett 45 stycken förstelärare som ska vara lärare som kan stödja, handleda och inspirera andra lärare på skolan eller inom ämnet i kommunen. De ska bidra till att utveckla undervisningen och därmed öka måluppfyllelsen. Alla rektorer genomgår den statliga rektorsutbildningen för att bland annat få en vetenskaplig förankring i sitt ledarskap. Skollagen anger att undervisningen ska hålla så hög kvalitet och variation att elever ska få såväl stöd för att nå kraven, som stimulans att nå högre måluppfyllelse. I huvudsak ska det stödet finnas 48
Grundskola inom ramen för den ordinarie undervisningen. Anpassningar av undervisningen utifrån elevens förutsättningar kommer att utvecklas till den viktigaste och mest centrala formen av särskilt stöd inom grundskolan. Verksamhetens IKT-satsning avser att öka motivationen för lärande och ytterligare öka måluppfyllelsen för eleverna. Om skolan ska kunna uppfylla uppdraget att utbilda demokratiska samhällsmedborgare med digital kompetens behöver dock dagens teknik och medier integreras mer i undervisningen. Strukturer för lärandet och arbetsformerna i klassrummet kommer därmed också att förändras. Under perioden behöver grundskolan arbeta för en större likvärdighet i hur skolorna använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sådana kompetenser kan vara att ta initiativ och ansvar och att omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Skolan ska skapa goda pedagogiska lärmiljöer och en undervisning där dessa förmågor kan tränas och utvecklas. Undervisningen som tränar dessa förmågor sker ofta i ämnesövergripande projekt eller temaarbeten. Grundskolan har startat ett långsiktigt arbete med att utveckla det entreprenöriella lärandet enligt läroplanens kapitel Skola & Omvärld, bland annat tillsammans med närsamhället. Inom arbetet med Skola & Omvärld kommer varje skola inom perioden att ta fram en plan för hur eleverna i ett 1 16-årsperspektiv ska kunna utveckla de entreprenöriella förmågorna som en grund för sin egna hållbara framtid. Samarbetet kring att ta fram ett nytt naturvetenskaps- och teknikmaterial tillsammans med Navet Science Center i Borås fortsätter. De första arbetsområdena inom naturvetenskap och teknik för årskurserna 1 till 5 är framtagna och kommer att publiceras på en egen hemsida. Kommunens NTutvecklare kommer att få utbildning i materialet för att sedan kunna sprida det vidare till de kommunala skolorna i Härryda kommun. Estetiska lärprocesser och olika former av kultur ingår i kursplanerna för bland annat bild, slöjd, musik, svenska och teknik. Det innebär att eleverna möter och är medskapande av kultur både i enskilda ämnen och i ämnesövergripande undervisning och temaområden. Den ämnesövergripande undervisningen kan dock utvecklas ytterligare. Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. Alla elever i årskurs 1 erbjuds att delta i rytmik, och alla elever får del av en kulturupplevelse som samplaneras mellan grundskolan och kulturombudet inom UTK. Kulturrådets satsning Skapande skola har varit uppskattad av de årskurser som ingått. De skapande lärprocesser som professionella kulturutövare iscensatt i skolan har inneburit att undervisningen har utvecklats. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, resultat av nationella prov, betyg, brukarenkäter, dokumentation från arbetsgrupper och sammanhang, elevintervjuer med mera följs upp och analyseras. Enheterna sätter nya mål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. Som ett led i att stärka kvaliteten genomgår alla rektorer i grundskolan rektorsutbildningen, där det systematiska kvalitetsarbetet är en delkurs i utbildningen. Kommunal förskola och grundskola har tagit fram en gemensam helhetsidé för verksamheterna som formuleras Rötter och vingar. Den kan beskrivas som ett kvalitetsarbete inåt i verksamheterna för att stärka en kommunal identitet och skapa en konkurrenskraftig verksamhet med hög kvalitet utåt mot brukarna. Arbetet behöver ständigt förankras hos elever, brukare och pedagoger samtidigt som 49
Grundskola olika marknadsföringsinsatser behöver tas fram. Verksamheten har ett kalendarium för kvalitetsarbetet som efterfrågar mål samt process- och resultatmått mera systematiskt under hela året, vilket ska bidra till att delaktigheten i kvalitetsarbetet för elever och personal ökar. 50
ering, fritid ungdom och folkhälsa PLANERING, FRITID UNGDOM OCH FOLKHÄLSA Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering för verksamheterna förskola och skola. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skol, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de nio fristående förskolor som finns i kommunen. Sektorns övergripande IT-planering ligger också inom enheten. Fritid ungdom arbetar brett främjande med alla kommunens ungdomar i åldersgruppen 12 20 år (i vissa fall även åldersgruppen 7 11 år) genom att möta dem på deras fria tid i skolan och på fritiden. I samverkan med skola och andra aktörer ska Fritid ungdom ansvara, genomföra och utveckla verksamhet för och med ungdomar. Fritid ungdoms olika mötesplatser ska vara socialt goda, drogfria och trygga miljöer där verksamheterna präglas av en tydlig folkhälsoprofil och ungdomars delaktighet. Folkhälsoenheten arbetar kommunövergripande med hälsofrämjande och förebyggande insatser i syfte att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet sker inom de kommunala verksamheterna men också tillsammans med externa aktörer. En del av folkhälsoarbetet utförs på uppdrag av folkhälsorådet, som sedan 2009 uttalat en prioritering av alkohol- och drogförebyggande insatser, främst bland unga. Folkhälsoenheten har även ett uppdrag att utgöra en resurs- och metodutvecklingsenhet för det hälsofrämjande och förebyggande arbete som sker i förvaltningens samtliga verksamheter. Barn och unga är en prioriterad målgrupp, och arbetet sker till stor del inom de vuxna som finns i barn och ungas närhet Viktiga vuxna. P lan Informationsmått Antal fristående förskolor i kommunen 9 9 9 9 Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 6 859 6 920 7 002 7 153 7 351 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 13 13 13 13 13 Ekonomi Belopp, tkr ering, fritid ungdom och folkhälsa Intäkt 831 565 565 565 565 Kostnad 11 304 21 494 22 618 22 618 22 248 Netto 10 473 20 929 22 053 22 053 21 683 Förändringen i budgeten för verksamheten beror delvis på en förstärkning med en tjänst som ITsamordnare för sektorn. IT-samordnaren ska ha sin placering inom enheten ering och tillsyn. Medel för att finansiera tjänsten tas från verksamheterna inom sektorn. Från och med får Härryda kommun inte längre regionala medel för hälsofrämjande aktiviteter inom ramen för Livskraften. För att fortsätta driva aktiviteter inom ramen för Livskraften i samma omfattning behövs ökad finansiering. Förstärkning av folkhälsoenheten föranleder också viss budgetförändring. 51
ering, fritid ungdom och folkhälsa Fördelning av bruttokostnader Påängen 17% Ledning 5% IT förskola/ grundskola 17% Fritid ungdom 38% ering tillsyn 23% Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet. 600 600 600 600 12 613 12 900 13 150 13 500 Genom ett varierat utbud av aktiviteter och mötesplatser ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ eller Fritid ungdoms arbete med Ungdomsforum komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 52
Gymnasium GYMNASIUM Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller ej. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner som gäller för respektive program. I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet, el- och energiprogrammet, estetiska programmet med inriktningarna bild, estetik media, dans, musik och teater, fordons- och transportprogrammet, handel- och administrationsprogrammet, humanistiska programmet*, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet samt teknikprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet handel och service samt programmet för administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. *Humanistiska programmet finns från och med läsåret kvar i åk 3 men erbjuds inte i åk 1. Informationsmått Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 705 1 700 1 700 1 700 1 700 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 475 1 420 1 370 1 370 1 390 Ekonomi Belopp, tkr Gymnasium Intäkt 90 381 83 917 88 749 90 503 92 329 Kostnad 237 642 222 371 227 985 229 235 229 564 Netto 147 261 138 454 139 236 138 732 137 235 Söktrycket är högt på Hulebäcksgymnasiet inför läsårsstarten, trots minskade elevkullar i Göteborgsregionen. Volymen och organisationen planeras därför inte minska i omfång. Hulebäcksgymnasiet kommer även läsåret att vara en av regionens största gymnasieskolor. Från och med kommer antalet elever i gymnasieålder att öka igen. Till följd av mer individanpassade utbildningar inom gymnasiesärskolan har kostnaden per plats ökat. Detta har lett till underskott inom gymnasiesär och. Därför har anslaget för gymnasiesärskolan ökat under planperioden. 53
Gymnasium Fördelning av bruttokostnader Gymnasiesär 9% Måltid, skolskjuts 9% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 2% Lokaler/IT 10% Köpta platser 27% Undervisning, läromedel 37% 54
Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Tillgången till IKT och den digitala kompetensen är hög på Hulebäcksgymnasiet. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Det finns metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor. Andel elever med slutbetyg exkl. IMprogrammet, %. Betygssnitt samtliga program. Kunskap och lärande enligt enkät, %. Andel elever som använder digital plattform, %. Delaktighet inflytande enligt enkät, %. Skolmiljö enligt enkät, %. Bemötande enligt enkät, %. Andel/antal elever som avbrutit gymnasiestudierna, Härryda kommun, ej Hulebäcksgymnasiet. 92 92 92 92 92 14,6 14,5 14,5 14,5 14,5 78 81 81 81 81 90 90 90 90 90 69 75 75 75 75 83 80 80 80 80 93 93 93 93 93 1,6 12 3 19 3 19 3 19 3 20 För att minimera antalet elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, och för att anpassa undervisningen efter varje elevs behov, testas alla elever i år 1 med avseende på läs- och skrivfärdigheter samt matematikkunskaper. Varje program ska ha resurser för elever som i ovanstående test visar behov av extra undervisning. Det stora överutbudet av gymnasieplatser i Göteborgsregionen har medfört att Hulebäcksgymnasiet, till följd av lägre antagningspoäng, har fått ett ökat behov av elevstödjande insatser. Därför har resurser avsatts för att förstärka elevhälsoteamet. Till varje arbetslag finns ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Specialpedagogerna (3,5 tjänster) har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare i svenska har en fördjupad utbildning inom läs- och skrivproblematik och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Samtliga elever disponerar en egen bärbar dator. Fortbildning för att höja den digitala kompetensen bland skolans personal görs kontinuerligt bland annat på studiedagar. Värdet på enkätresultat har sänkts något men är i nivå med övriga gymnasieskolor i Göteborgsregionen. En orsak kan vara att införandet av GY-11 medfört att kursinnehållet ändrats och i vissa 55
Gymnasium fall utökats, vilket gjort att läraren har styrt utformningen i ganska hög grad när det gäller kurser som man har för första gången. Nu är alla nya GY-11-kurser genomförda, vilket ökar tryggheten hos undervisande lärare och därmed möjligheten till ökat elevinflytande. Särskilt fokus ska, av den enskilde läraren, läggas på elevernas möjlighet att påverka hur undervisningen bedrivs och att tydliggöra vad i kursinnehållet som är möjligt att påverka. Intresset för elevernas inflytande har också ökat i och med nystarten av en fristående elevkår. Klassråd, programråd och Huleråd ger eleverna stort inflytande, men verksamheten behöver bli bättre på att tydliggöra vad för frågor som behandlas, och på vilken nivå. Verksamheten har för avsikt att höja elevernas nöjdhet vad gäller inflytande på skolan, både i undervisningen och via övrig organisationsplan för elevinflytande. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud, och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. För att behålla en god psykosocial arbetsmiljö är organisationen med programhemvisten viktig. De höga värden gymnasiets elever anger i brukarundersökningen beror på ett gott klassrumsarbete med personal som har en helhetssyn på elever och kunskap. För att behålla elevernas nöjdhet kommer gymnasiet att fortsätta att stimulera pedagogiskt utvecklingsarbete och andra åtgärder som kan öka gemenskapen och skapa ett gott arbetsklimat. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna med att ta fram instrument för att följa elevernas utbildning. En programvara där varje kommun kan följa elevers avbrott, GRUS, har tagits fram. Ett statistikverktyg som gör det lättare att analysera resultaten är under utveckling. Gemensamma enkätfrågor för att kunna följa upp trivsel och nöjdhet har utarbetats, vilket gör det möjligt att följa elever som studerar utanför den egna kommunen i kommunala gymnasieskolor. Initialt har det varit problem med överföring av resultat mellan kommunerna, men ett arbete pågår med att lösa detta. För elever på fristående skolor kommer samma frågor vara möjliga att besvara via en webbbaserad enkät. 56
Vuxenutbildning VUXENUTBILDNING Uppdrag Från och med 1 juli 2012 gäller den nya skollagen för vuxenutbildningen, och den nya vuxenutbildningsförordningen ska tillämpas. Från och med 1 januari gäller den nya läroplanen för vuxenutbildningen, Lvux 12. Reformen går under samlingsnamnet VUX 12. Alla skolformer har samlats i samma förordning och de har nya benämningar. Dessa är: Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna, särvux Utbildning i svenska för invandrare, SFI Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar). Dessa utbildningar regleras av lag och förordning om yrkeshögskoleutbildning, samarbetsavtal inom Göteborgsregionen samt förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Informationsmått Antal studerande, individer 1 020 1 000 1 100 1 100 1 100 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 199 250 250 250 250 Antal deltagare SFI 138 130 130 130 130 Antal deltagare Gruv 114 80 80 80 80 Antal deltagare inom GR 37 105 40 40 40 Studerande i annan kommun 55 50 50 50 50 Antal deltagare inom YH 302 370 370 370 370 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 19 40 40 40 40 Ekonomi Belopp, tkr Vuxenutbildning Intäkt 14 630 14 220 16 270 15 070 14 070 Kostnad 33 967 34 772 36 788 35 588 33 708 Netto 19 337 20 552 20 518 20 518 19 638 Fördelning av givna resurser görs två gånger per år. Verksamheten anpassas efter vilka utbildningar och utbildningsnivåer som efterfrågas och kan omfördelas även under pågående planeringsperiod om efterfrågan skiftar snabbt och oväntat. Yrkeshögskoleutbildningarna beräknar att öka sin volym under från sex klasser till tio klasser. Detta ger en ökad intäkt från Myndigheten för yrkeshögskolan, men också ökade kostnader med motsvarande summor. Uppdragsutbildningarna planeras att öka under planeringsperioden. Intäkter för omvårdnadslyftet upphör till. Vidare avslutas satsningen med validering till kommunens äldreomsorg och funktionshinder. Detta medför en minskning i underlag för lärarna inom omvårdnad. Under planeras detta att hanteras inom budgetramen. 57
Vuxenutbildning Effektiviseringen för medför en framtida organisationsöversyn. Pensionsavgångar både bland lärare och inom administration och ledning ger möjlighet till minskning av personal under planeringsperioden. Då avgångarna ligger i flera skolformer finns möjlighet att effektivisera och istället köpa utbildning för enskilda individer med specifika önskemål. Detta medför en minskning av personalkostnader och en liten ökning för köpta platser. Under hösten ligger ett uppdrag att se över administrationen och eventuella möjligheter att effektivisera även där. Fördelning av bruttokostnader Yrkeshögskola 36% Gymnasial undervisning 42% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 14% 58
Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, %. Antal deltagare på Särvux 80 80 80 80 80 78 78 78 78 78 42 43 43 43 43 25 25 25 25 25 Fråga i brukarenkät. 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år. ** 70 70 70 70 8 8 8 8 8 2 4 5 5 5 *Antal kursdeltagare som innevarande år () fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. **Siffrorna för är ej klara vid tiden för verksamhetsplanen. I kommunen anordnas utbildningar inom fyra skolformer för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt och på en något högre nivå än riket. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. Särvuxutbildning bedrivs både enskilt och i grupp. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. Svarsnivån har legat på en jämn nivå de sista tio åren. Studerande som huvudsakligen läser för sin personliga utvecklings skull tenderar att dra ner värdet. Vikten av att få ett arbete efter utbildningen är stor. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Om 70 procent av eleverna sex månader efter utbildningens slut har arbete, måste det anses som ett bra resultat. Vuxenutbildningen avser att lämna in sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuellt beviljande meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att tre till fem ansökningar beviljas. De utbildningar som beviljas är ungefär 25 30 procent av det totala antalet ansökningar per år till Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. 59
Vuxenutbildning Yrkeshögskolan genomför sedan kontinuerliga starter av uppdragsutbildningen Fortbildning för säkerhetssamordnare. Utbildningen som även ger 7,5 högskolepoäng anordnas i samarbete med Högskolan i Borås. Yrkeshögskolan räknar även med en start av en uppdragsutbildning med Försvarsmakten som uppdragsgivare. Utbildningen beräknas starta hösten och pågå under fyra år. 60
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Kultur KULTUR Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av fyra enheter. De är: huvudbiblioteket, närbiblioteken, kulturskolan samt enheten för konst och program. I den sistnämnda enheten ingår scenkonst som musik, dans och teater samt den offentliga konsten som utställningar, film, föredrag och aktiviteter. Inom verksamheten handläggs ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser 1 530 1 530 1 570 1 650 1 730 Antal utlån biblioteken 414 559 375 000 400 000 400 000 400 000 Antal besök Kulturhuset* 416 832 400 000 500 000 500 000 500 000 * Från ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna Ekonomi Belopp, tkr Kultur Intäkt 5 771 4 520 4 520 4 520 4 520 Kostnad 40 015 40 493 46 211 47 026 47 416 Netto 34 244 35 973 41 691 42 506 42 896 Verksamhetens anslag ökar inför med 5,7 mkr. Den stora kostnadsökningen beror på byggandet av Landvetters kulturhus, som står färdigt vid årsskiftet /. Dessutom förstärks budgeten för Kulturskolan med 250 tkr för att kunna bibehålla nivån när barnkullarna ökar. År och får Kulturskolan ytterligare budgettillskott. Fördelning av bruttokostnader Övrigt 15% Lokaler, kapitaltjänst 32% Personal 53% 61
SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Kultur Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att utveckla våra kulturarv. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. * Aktiv låntagare är den som under året lånat. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka. Andel aktiva låntagare*, %. Antal utvecklingsområden. 301 300 325 325 325 16 055 16 000 17 000 17 000 17 000 150 150 150 150 150 41 41 40 40 40 2 2 2 2 2 Andel barn 7-15 år 25 25 25 25 25 som deltar i kulturskolan, %. Antal barn i kö. 96 100 150 150 150 Kulturprogram är oftast föreställningar för sittande publik. Aktiviteter innebär ett mer aktivt deltagande i skapande verksamhet. Offentliga kulturprogram för vuxna genomförs i samarbete med studieförbund och föreningar. Merparten äger rum i Kulturhuset i Mölnlycke, men från kommer utbudet att öka i Landvetter när det nya kulturhuset öppnat. Verksamheten prioriterar aktiviteter och program för barn och unga. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan får årligen ett kulturprogram. Det finansieras huvudsakligen genom arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen. Allt större fokus läggs på lovaktiviteter från biblioteken, kulturskolan och programenheten. Ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt som syftar till att utveckla program för nyskapande konstformer. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller att lyfta fram aktuella ämnen och profiler i samhället på författarfrukostar eller poesikvällar. Kulturhusens och bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Från kommer Landvetters nya kulturhus att tas i bruk. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Öppettiderna anpassas efter resurser och efterfrågan. Besöksantalet på kvällstid efter klockan 19 är inte stort, och det ska vägas mot allt större efterfrågan och uppdrag att på dagtid arbeta med läsfrämjande verksamhet riktad mot barn och unga. Utlåningen av barnböcker är mycket hög och står för mer än hälften. Ambitionen är att behålla den höga nivån och nå ut till alla barn och unga genom aktiva samarbeten med förskola, grundskola och gymnasium. Utvecklingen av de digitala tjänsterna fortsätter, och läsning och utlåning av böcker digitalt förväntas fortsätta öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare, men tendensen i hela landet är nedåtgående varför utlåningen kan komma att sjunka. De aktiva låntagarna är drygt 40 procent av medborgarna. Motsvarande tal för hela landet är runt 27 procent. 62