RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den pågående klimatförändringen kommer att leda till fler episoder av extremt väder och till fler värmeböljor. Vid den extrema värmen i Europa sommaren 2003 inträffade upp till 70 000 fler dödsfall i Europa. Värmevarningar från SMHI SMHI skickar ut ett meddelande om höga temperaturer när man kan förvänta ökad risk för hälsoeffekter av värmen. Med upp till 48 timmars förvarning går meddelande ut när den maximala temperaturen förväntas bli minst 26 grader under 3 dygn i följd. Syftet är att man lokalt skall sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället. Om den maximala temperaturen förväntas bli minst 30 grader under 3 dygn i följd, kommer även information att gå ut direkt till allmänheten via massmedia (klass-1 varning). Vid temperatur på minst 30 grader under mer än 5 dygn eller minst 33 grader under 3 dygn skickas en klass-2 varning. Sårbara personer Om en värmebölja inträffar är det troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation, så kallade sårbara grupper, kommer att drabbas särskilt hårt. Syftet med dessa råd och rutiner är att de kan ligga till grund för att förbygga och mildra negativa hälsokonsekvenser som annars kan påverkas av en värmebölja. Följande personer kan sägas vara sårbara för värme: Små barn speciellt spädbarn Personer över 80 år Personer i särskilt boende Personer med vissa kroniska sjukdomar såsom, till exempel KOL, hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, diabetes, Parkinson, demenssjukdom, psykisk sjukdom m.fl. De som tar vissa läkemedel (bl.a. antikolinergika, vätskedrivande och psykofarmaka) Personer med funktionsnedsättning.
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 2 (5) Förebyggande insatser Det är viktigt med en viss planering inför varje sommar genom att: skapa en uppfattning om vilka personer som är särskilt sårbara inom våra ansvarsområden skapa en uppfattning om var det finns speciellt svala lokaler i särskilt boende skapa en uppfattning om svala platser utomhus där man kan vila i skugga det finns fläktar i beredskap det finns lättillgänglig information till vårdtagare och anhöriga det finns mineralvatten, salttabletter eller sportdrycker till hands ha beredskap för tätare besök hos dem som mår dåligt av värmen ha termometrar i varma rum och avläs dem när det är varmt för lista öva ett scenario med värmebölja. Vård och omsorgsinsatser Redan efter två dagar i följd med en dygnsmedeltemperatur på mer än 22-23 grader finns en ökad risk för att dö. Håll regelbunden kontakt med sårbara personer Informera om råd för att minska sårbarheten vid värmebölja Vistas i svala lokaler Välj svala och lätta kläder som andas Vistas inte i solen Undvik onödig ansträngning Undvik onödiga transporter Om möjligt daglig dusch för att få svalka, blöt handduk runt nacke, ha fötterna i balja med kallt vatten Ge rikligt med dryck under hela dygnet Vid kraftig svettning bör saltförluster ersättas t.ex. via mineralvatten, vätskeersättning, saltgurka etc. Undvik varma drycker och alltför varm mat eftersom det höjer kroppstemperaturen. Alltför kalla drycker kan ge kramp Undvik vätskedrivande drycker såsom t.ex. kaffe, té och alkohol Vid användande av vätskedrivande läkemedel bör kontakt tas med ansvarig läkare Håll kontakt med anhöriga
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 3 (5) Var extra uppmärksam på... Förhöjd kroppstemperatur Förhöjd pulsfrekvens Förhöjd andningsfrekvens Nytillkommen yrsel Nytillkommen onormal trötthet Personer som inte vill dricka Personer med vissa läkemedel Vätskedrivande Antikolinergika Psykofarmaka, ffa neuroleptika Antihypertensiva, bl.a betablockerare Läkemedel med smal terapeutisk bredd såsom Litium, Digoxin, medel mot Parkinson och epilepsi Symtom på uttorkning Tänk på att symtomen kan vara individuella men vanliga symtom är: Torr mun och slemhinnor Torr hud, dålig elasticitet Törst (alla äldre känner inte törst) Mindre frekvent urinering, mörk koncentrerad urin Trötthet Yrsel Huvudvärk Snabb svag puls och ytlig andning Specifika reaktioner på värmeslag Värmekramper Värmeutslag, små kliande röda knottror Värmeödem, yttrar sig vanligen som svullna anklar Värme-synkope, yrsel o svimning pga. uttorkning Illamående Dunkande puls och snabb ytlig andning Medvetslöshet.
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 4 (5) Behandling vid värmeslag Se till att den drabbade kommer i skugga och helst i kylig omgivning (bäst är luftkonditionerade rum med max 15 grader-18 grader C). Den drabbade bör kläs av och ligga naken - med på sin höjd ett tunt lakan över sig. Om den drabbades temperatur stiger till 39,5 grader C, och huden fortsatt är brännande het och snustorr (eller om svettningen är obetydlig), bör han/hon sköljas av med kallt vatten (15 grader -18 grader C). En annan möjlighet är att lägga fuktiga lakan eller handdukar, som byts ofta, över den drabbade - helst i kombination med en elektrisk fläkt eller liknande, som kan kyla av ytterligare. Man bör inte använda vatten som är kallare än 15 grader C, eftersom värmeförlusten då minskar, på grund av att blodkärlen i huden drar ihop sig. Om möjligt bör den drabbade föras till läkare eller sjukhus så fort som möjligt, eftersom en person med värmeslag ofta behöver syrgasbehandling, dropp och eventuellt medicin. Enhetschefens ansvar inför sommarsäsongen Informera Sprid rutinen om värmebölja till alla anställda och gå igenom på gemensam arbetsplatsträff. De skall vara lättillgängliga både i pappersform och elektroniskt. Personalen ska ha läst igenom rutinen inför sommaren och den ska snabbt kunna göras tillgängligt för alla medarbetare vid en värmebölja. Det är viktigt att poängtera för personalen vilken negativ effekt kraftig värme kan ha på äldre personer och andra riskgrupper. Identifiera Identifiera extra känsliga individer med hjälp av ansvarig sjuksköterska. Förutom hög ålder kan ett flertal olika kroniska sjukdomar, samt viss medicinering göra en individ extra sårbar vid värmebölja. Planera Om det inte går att hålla normal rumstemperatur i hela bostaden bör man ordna så att det finns tillgång till minst en lokal på varje avdelning på SÄBO där temperaturen är mindre än 25 grader, så att extra känsliga personer kan vistas där under de varmaste timmarna. I ordinärt boende kan kanske något rum vara svalare än andra och personen kan vistas där. Temperaturen kan skilja mycket mellan olika rum. En termometer bör därför finnas uppsatt i bostaden. Om temperaturen i en boendes lägenhet är över 25 grader bör de om det är möjligt uppmanas att vara på en svalare plats tills temperaturen sjunkit.
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 5 (5) Se till att det finns möjlighet att minska värmen genom fläktar, och åtgärder som minskar värmeinstrålningen såsom ljusa gardiner, persienner och markiser. Kontrollera att fönster går att öppna för vädring under dygnets svala timmar. Ha en beredskap för att vid en värmebölja omprioritera insatser och lägga fokus på omvårdnad istället för mindre akuta serviceinsatser (t.ex. tvätt/städ). Vid en extrem och långvarig värmebölja kan det bli aktuellt att kalla in extra personal. Se till så att det finns en ansvarig person för att ta emot larm om värmebölja - även under helger och semestertid, och att denna person vet var informationen finns och hur den skall distribueras till övrig personal.