Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Relevanta dokument
Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn som närstående/anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Lagstiftning kring samverkan

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Psykisk ohälsa under graviditet

Insatser från Barnhälsovården

Inledning

Vägledning till personal som möter patienter som är föräldrar

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barnperspektivet inom Beroendevården

Vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)


Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

1 januari (HSL 2 g )

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Kansliet. Susann Swärd

Projekt Barn som anhöriga

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Barn som anhöriga - pyramiden

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Barn till missbrukare och psykiskt funktionsnedsatta ska ha rätt till gruppstöd

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn som är närstående

LGS Temagrupp Psykiatri

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Närsjukvårdsberedningen

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Vårdproduktionsutskottet

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Samverkansöverenskommelse

Mål och inriktning

Barn som riskerar att fara illa

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

Barn som är närstående

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Våld i nära relationer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Information om patientsäkerhetslagen

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Arbete med närstående

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Transkript:

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska

Lagstiftning från 1 januari 2010 tillägg i HSL (5 kap. 7 ) och PSL (6 kap.5 ) Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider.

En sårbar grupp föräldrar och deras barn Psykisk ohälsa / skörhet / sjukdom Tidigare psykisk ohälsa / skörhet / sjukdom Hereditet för psykisk sjukdom Riskfyllda levnadsvanor, missbruk Social problematik: tex. ensamstående, arbetslös, bristande socialt nätverk, relationsstörningar

Psykisk sjukdom samvarierar ofta med andra faktorer som ökar familjens sårbarhet Psykisk sjukdom/ Skörhet Våld Social problematik Riskfaktorer hos barnet Livsomständigheter Bristande nätverk

Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Det första samverkansteamet startade år 2000, år 2010 hade varje stadsdel/ kommun ett samverkansteam. Det finns totalt 32 team inom Stockholms län.

Målsättning Att finna föräldrar med tidigare psykiatrisk anamnes och/ eller de som uppvisar psykisk ohälsa under graviditeten eller nyföddhetsperioden så tidigt som möjligt, för att på bästa sätt planera stödinsatser och eventuell behandling. Mål Att skapa trygghet för blivande och nyblivna föräldrar och deras barn genom att uppmärksamma levnadsvillkor, behov och risker ur ett medicinskt, socialt och psykologiskt perspektiv. Syftet Att samverka utifrån den enskilda familjens behov för att erbjuda adekvat vård och omsorg samt skapa en vårdplan och ett professionellt nätverk kring familjen.

Samverkansmodell Kvinnoklinik Vuxenpsykiatri Familjecentral Beroendemottagning Mödrahälsovård Gravid kvinna / spädbarnsföräldrar med psykisk skörhet/sjukdom Barnhälsovård Habilitering & Hälsa Socialtjänst Barnpsykiatri

Struktur för samverkan Regelbundna träffar, oftast en gång per månad. Alla grupper har en gruppledare. En ordinarie och en suppleant från varje verksamhet. Nya ärende diskutera, pågående ärende följs upp. När ett ärende avslutas meddelas den som initierat ärendet. Samordning av insatser samt vårdplanering. Vem gör vad? Konsultation för kollegor. Vid mötet förs arbetsanteckningar, en strukturerad mall finns att använda. Varje verksamhet för journalanteckningar på sedvanligt sätt. Samverkan sker på två nivåer i samverkansteamen i vårdplanringsmöte med den enskilda familjen och deras privata och professionella nätverk

Samverkansmodell Kvinnoklinik Vuxenpsykiatri Familjecentral Beroendemottagning Mödrahälsovård Gravid kvinna / spädbarnsföräldrar med psykisk skörhet/sjukdom Barnhälsovård Habilitering & Hälsa Socialtjänst Barnpsykiatri

Dokumentationsmall för arbetsanteckningar

Underlag och hjälpmedel

Vårdplaneringsmöte inför och tiden efter förlossningen, Vårdplanen skrivs in i kvinnans journal Skapa en tydlig bild av kvinnans sjukdomstillstånd, familjesituation och sociala situation samt beakta familjens omsorgsförmåga kring ett litet barn Vilken behandling pågår? Hur fördelas stödinsatserna? Vem gör vad? Behövs särskild förlossningsplanering? Behövs särskild planering för: BB-vård, vårdtid, sömnbehov, medicinering, amning, tiden efter förlossningen? Kontakt med BVC- sjuksköterska mot slutet av graviditeten. Det ska framgå vilka personer som ska kontaktas innan hemgång från BB. Vilket stöd och vilken vård tar vid när familjen lämna BB?

Sekretess Samtliga familjer diskuteras anonymt i gruppen Med förnamn och födelseår Anonymt utan förnamn och födelseår Med patientens medgivande får identiteten röjas för berörda vårdenheter. Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 12 och 26 kap 9 Ger stöd för samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten i de fall det behövs för att barn samt gravida kvinnor och deras närstående skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.

Regional vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod (2014) Stockholms Läns Landsting www.vardgivarguiden.se

Viktigt att även uppmärksamma pappor/ Partners med förlossningsrelaterade depressiva symtom!

Samverkan ökar vår kunskap och trygghet i bemötande och behandling. Det gynnar hela familjen och bidrar till prevention av psykisk ohälsa hos barnet. Samverkan gör skillnad!

Tack för er uppmärksamhet! Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. sjuksköterska charlotte.luptovics.larsson@sll.se Mob. 073-620 47 14