FRISKA BEN & LEDER FOKUSERA PÅ DIN REHABTRÄNING. Nr.3/December 2009

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nr.3/December 2009 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus ANNONS FRISKA BEN & LEDER FOKUSERA PÅ DIN REHABTRÄNING FOTO: BILDBYRÅN Fotbollslandslagets sjukgymnast Johan Sandberg: Det mentala tillståndet har starkt samband med det fysiska. Psoriasisartrit Sjukdomstillstånd som innebär både smärta och trötthet CHRISTINA HÅKANSSON Rätt hjälpmedel Matti Kauppinen lever ett aktivt liv tack vare knäortos MATTI KAUPPINEN Gym & Gruppträning för alla Stampgatan 14, 411 01 Gbg, 031-151536, sportrehab@telia.com Träna resten av dec och hela jan för under 200 kr! Våra friskvårdstränare är också leg sjukgymnaster med lång erfarenhet av träning av personer med ledbesvär Fler erbjudande på: www.sportrehab.se Verksamhetsansvarig: Roland Thomeé, docent i sjukgymnastik med inriktning ortopedi

2 DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR Alla känner någon som lider av värk i kroppen. Ofta är orsaken reumatisk sjukdom eller andra problem i benen eller lederna. Många är drabbade men kunskapen om problemen är låg. Träna utifrån dina egna förutsättningar I Sverige finns det en miljon reumatiker. Lägger man därtill alla de hundratusentals människor som har olika former av besvär med värk i ben, rygg och leder kan man förstå att det handlar om stora folksjukdomar. Trots att vi är så många är kunskapen om vår situation och våra diagnoser dålig. Många tror att reumatism är en enkel åkomma, som mest drabbar äldre kvinnor. Det är fel. De reumatiska sjukdomarna kan vara mycket allvarliga och drabbar alla, både män och kvinnor, unga som gamla. De reumatiska sjukdomarna är egentligen ett 80-tal olika diagnoser såsom ledgångsreumatism, artros och fibromyalgi. Med en allt äldre befolkning vet vi att antalet drabbade kommer att öka de närmaste åren. Anpassa efter behov Sjukdomarna är boven bakom en majoritet av sjukskrivningarna i Sverige. De samhällsekonomiska kostnaderna blir därmed stora. Att kombinera ett arbetsliv med ett liv som mer eller mindre präglas av värk i kroppen är en utmaning. Vi menar dock att vi måste skapa en arbetsmarknad som är flexibel och har möjlighet att anpassa sig efter individens behov och förutsättningar. Flera av de reumatiska sjukdomarna och även andra besvär i rörelseapparaten går i så kallade skov. Det innebär att du kan vara helt symptomfri under en längre tid för att sedan gå in i en period när sjukdomen är i en mer aktiv fas. När du mår bra har du alla möjligheter att sköta ditt jobb men det blir svårare under sjukdomsperioderna. Med ett flexibelt arbetsliv skulle både individen och samhället i stort bli vinnare. Livsviktig forskning Forskning inom reumatologi och rörelseapparatens sjukdomar är livsviktig. Glädjande nog händer det just nu mycket inom det här området. Tydligast är utvecklingen inom läkemedelsområdet. I dag har vi betydligt effektivare läkemedel än för bara tio år sedan. Det finns dock ännu väldigt många människor med reumatiska sjukdomar som inte blir hjälpta av de nya läkemedlen. De nya behandlingarna kan tyckas kostsamma. Det innebär att långt ifrån alla som skulle kunna bli hjälpta verkligen får tillgång till behandlingarna. Tänkt dig in i situationen att du FOTO: ANNELIE NORBERG Anne Carlsson Ordförande Reumatikerförbundet. MINA BÄSTA TIPS Var fysiskt aktiv Fundera över hur du kan få 1 in mer fysisk aktivitet i ditt vardagsliv. Städning, trädgårdsarbete eller lek med barn/barnbarn är också träning. Ta hjälp av sjukgymnast Hitta den träningsform 2 som fungerar bäst efter dina förutsättningar. Hitta likasinnade Ta kontakt med andra i 3 samma situation som du själv befinner dig i. Att träna i grupp passar några, andra föredrar att träna på egen hand. vet att det finns ett läkemedel som antagligen skulle kunna lindra dina besvär men av kostnadsskäl får du inte del av behandlingen. Ytterligare ett problem är att kvaliteten på den vård du får till stor del beror på var någonstans i Sverige du bor. Det är en oacceptabel orättvisa. Sluta rök och börja träna Det är känt att de reumatiska sjukdomarna till viss del är ärftliga, men miljö och levnadsvanor påverkar också. Liksom för många andra sjukdomar vet vi att rökning ökar risken för att drabbas av en reumatisk sjukdom. Många elitidrottare har även en större risk att utveckla artros på grund av för intensiv och ibland felaktig träning. Det positiva med det här är att du som individ till stor del kan påverka din situation. Sluta rök och börja träna är det raka tipset. Just fysisk aktivitet kan dock kännas avlägset när kroppen värker. Tidigare trodde man att den som hade problem med lederna skulle vila bort sin värk. I dag vet vi att det är precis tvärt om. Trots att det kan kännas tungt och trögt i början är rörelse bra för kroppen. Nyckelordet i sammanhanget är anpassad träning. Träning som utgår från dina egna förutsättningar. VI REKOMMENDERAR SIDA 10 Margareta Möller Professor & legitimerad sjukgymnast. Fysisk aktivitet är viktigt genom hela livet för att hålla en jämn balans mellan bennedbrytande och benuppbyggande celler. Psoriasisartrit s. 5 1. Tips till dig som blivit drabbad av psoriasis och ledbesvär. Tips för snabbare rehab s. 7 2. Fotbollslandslagets sjukgymnast ger tips på hur du kan påskynda din rehabilitering. Vi får våra läsare att lyckas! FRISKA BEN & LEDER, NR 3, DECEMBER 2009 Redaktionschef: Nadine Kissmann Försäljningschef: Gustaf Ryding Affärsutvecklare: Jakob Roos Redigerare: Martin Björinge Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Niklas Fogander Tel: 040-605 68 00 E-post: niklas.fogander@mediaplanet.com Distribution: Göteborgs-Posten, December 2009 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-545 953 00 Fax: 08-545 953 01 E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Jakob Roos Mediaplanets affärsverksamhet är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Magnetprodukter ökar blodcirkulationen Vetenskapligt bevisad effekt på: Reumatism(Artros/Fibromyalgi) -Olika typer av värk stelhet m.m. Vi har ett komplett sortiment. Besök vår webbshop. 20% rabatt december ut. Fraktfritt. www.magnethealth.se Magnet Health AB Rosenberg Skogslund, 305 92 HOLM, Tel 035-10 68 50 info@magnethealth.se,

komplett reumatikervård, i en unik sjukhusmiljö Spenshult är ett specialistsjukhus inom reumakirurgi, reumatologi och rehabilitering. Här utförs avancerad ledkirurgi på hand, fot, knä, höft, axel och armbåge. Med en komplett vårdkedja ser vi till att du som patient får effektiv vård för snabb förbättring vare sig det gäller operation, medicinsk behandling eller rehabilitering. För vård och rehabilitering på Spenshult gäller samma priser för dig som patient som det du betalar i ditt eget landsting, men du behöver en remiss för att få komma hit. Vi har vårdavtal med Skåne, Västra Götaland, Halland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Stockholm och Norrbotten vilket förenklar remittering från dessa landsting. För övriga landsting gäller Riksavtalet. Har du en inflammatorisk ledsjukdom går det också bra att skicka in en egenvårdsremiss direkt till oss för ett första öppenvårdsbesök. Vi har även smärtbedömning och smärtrehabilitering för patienter med långvarig smärta. För mer information om hur vi kan hjälpa dig, ring 035-263 50 00 eller besök vår hemsida. 313 92 Oskarström E-post: adm@spenshult.se www.spenshult.se Om reumatiker för reumatiker Reumatiker På www.reumatikerlinjen.se träffar du människor som har erfarenhet av reumatism och som har något att berätta och gärna delar med sig av sina upplevelser. Var och en bidrar de på sitt sätt att skapa ringar på vattnet och öka kunskapen om reumatiska sjukdomar. linjen.se Reumatikerlinjen.se har som mål att genom aktiv kommunikation med personer som lever med reumatism skapa en högre livskvalité för de drabbade. Reumatikerlinjen.se produceras av Abbott Scandinavia AB i samarbete med Coachhouse AB. Reumatikerlinjen, Box 48, 273 21 Tomelilla. info@reumatikerlinjen.se SWE/324/20Nov2009

4 DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Kan man leva ett normalt liv med sjukdomen psoriasisartrit? Svar: Ja, men man får vara beredd på att man blir tröttare än normalt, därför är det mycket viktigt att informera sin omgivning om det. Man går omkring och är trött och har svårt att leva normalt FÖRÄNDRING PSORIASISARTRIT Psoriasisartrit är ett allvarligt sjukdomstillstånd som innebär både smärta och trötthet. Sjukdomen är en kombination av psoriasis och ledbesvär. Den är ungefär lika vanlig hos kvinnor som hos män och debutåldern är oftast mellan 30 och 55 år. Sjukdomen ska inte förväxlas med ledgångsreumatism som ger krokiga fingrar och förstörda leder. Den som drabbas av psoriasisartrit får inflammerade leder men senor och muskelfästen kan också drabbas, med smärta som resultat. En indirekt effekt som kan inträffa är att sänkan blir hög, vilket leder till trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. Förutom att sjukdomen begränsar rörligheten, man kan till exempel inte längre idrotta på ett vanligt sätt, kan den alltså även få sociala konsekvenser. En social förändring Tröttheten kan leda till koncentrationssvårigheter vilket gör att vissa inte kan arbeta heltid längre. Man kanske inte orkar vara social, träffa sina vänner och umgås på samma sätt som tidigare. Många gånger tycker mina vänner att jag är tråkig som inte vill följa med på aktiviteter längre, förklarar Christina Håkansson. Men med min sjukdom är jag känsligare och jag blir snabbare trött efter jobbets ansträngningar. I huvudsak en ärftlig sjukdom Psoriasisartrit är genetiskt betingad, alltså i huvudsak ärftlig. Men det finns också andra orsakssammanhang. Många av de som drabbas av sjukdomen upplever att stress varit en bidragande orsak till att sjukdomen blommat ut. Andra bidragande orsaker kan vara infektioner, speciellt streptokocker då det är känt att vissa stammar kan utlösa psoriasis. De flesta som drabbas får först hudbesvär, psoriasis, som är en relativt vanlig hudsjukdom. 10 30 procent av alla som insjuknar i psoriasis får inflammation i eller omkring lederna. En eller flera leder kan bli inflammerade och detta ger besvär som rodnad, svullnad, stelhet och rörelsesmärta, vilket i sin tur kan ge en viss grad av funktionsnedsättning. Det är vanligast att de små lederna i händer och fötter drabbas. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och omfattningen av hudutslagen. Hos cirka PROFIL Christina Håkansson Jobbar som högstadielärare i Robertsfors. Hon lider själv av psoriasisartrit. När hon fick sjukdomen ville hon veta mer och blev därför medlem i reumatikerförbundet. tio procent av de som får psoriasisartrit saknas hudsjukdomen psoriasis helt. Psoriasisartrit är lite speciell för om man inte har några synliga hudbesvär, så syns heller inte sjukdomen. Men man går ändå omkring och är trött hela tiden och har svårt att leva ett normalt liv. Omgivningen kan då ha problem med att ta till sig av de svårigheter som man upplever, säger Christina Håkansson. Liten uppmärksamhet Vem som får besvär och hur symptomen uppträder beror på när sjukdomen blommar ut och hur aktivt liv man lever. Christina tycker att psoriasisartrit uppmärksammas för lite. Kunskapen bland allmänheten är ganska dålig. Det är framför allt hos Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet som kunskapen och insikten om sjukdomen finns. Det skrivs i dag alldeles för lite om reumatiska sjukdomar och när det väl skrivs så tar man upp de vanligaste sorterna som ledgångsreumatism och artros. Christina Håkansson menar att det är viktigt med kunskap om sjukdomen så att den som får symptom snabbt kan få rätt behandling av rätt specialist. Rehabilitering är ett måste om vardagen ska fungera för den som drabbats av psoriasisartrit. Sjukdomen är kronisk och går ofta i skov, det vill säga att bra perioder, då man inte har så mycket besvär, avlöses av dåliga perioder då sjukdomen ger större problem. Genom att försöka bibehålla rörlighet och kondition får man en rimlig chans att motarbeta sjukdomen. Lättare gymnastik i uppvärmd bassäng kan vara ett bra sätt att mjuka upp kroppen och öka välbefinnandet. Det handlar då inte om vardagsmotion utan om att töja ut senor, muskler och ligament för att förhindra att stelheten tar över. Lindra sjukdomen Även om det inte finns någon universalmedicin som botar sjukdomen kan man med hjälp av moderna behandlingsmetoder lindra sjukdomen med målsättningen att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Med olika läkemedel kan man förbättra tillståndet för de inflammerade lederna. De senaste tillskotten bland läkemedlen består av så kallade biologiska läkemedel, som har visat sig ha en positiv effekt på både hud och på leder. ANASTASIA VESTERBERG redaktionen@mediaplanet.com Vardagen jag längtade efter I början ljög jag om smärtorna så att jag nästan trodde mig själv. Träningsvärk, fel på skosulorna och förfrusna fingrar var bara några av lögnerna. Mina arbetskamrater i bokhandeln undrade hur det var med mig men jag bet ihop och hoppades att det skulle gå över. Tiden gick och vardagen började handla om att kunna knyta skosnören eller trycka ut tandkräm på tandborsten. För första gången i mitt liv orkade jag inte ens läsa böcker. En kylig novemberdag fick jag diagnosen reumatoid artrit. Det dröjde flera behandlingar innan jag hittade en som verkligen fungerade. Sakta men säkert återvände livet. Idag jobbar jag extra i bokhandeln, leder bokcirklar och påtar i trädgården. Äntligen har jag vardagen som jag en gång längtade efter. Alla har sin historia. Välkommen att läsa mer om behandling och reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit och barnreumatism på www.rorelse.se 090417ENR.SE Wyeth är en del av Pfizer, www.pfizer.se Wyeth AB, Box 1822, 171 24 Solna. Tel 08-470 32 00.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2009 5 HÖG SÄNKA LEDER TILL TRÖTTHET En indirekt effekt som kan inträffa för den som drabbas av psoriasisartrit är att sänkan blir hög, vilket leder till trötthet, en trötthet som inte går att sova bort. FOTO: ISTOCKPHOTO 7 TIPS FÖR DEN SOM DRABBATS Var uppmärksam Det är viktigt med en tidig 1 diagnos för att bromsa sjukdomsutvecklingen innan ledens funktion begränsas. Läs på om sjukdomen Kunskap är viktigt eftersom man då lättare kan 2 komma i kontakt med rätt specialist och få rätt behandling. Vänner och bekanta bör också läsa på för att förstå varför den som drabbats av psoriasisartrit ofta är trött och inte orkar lika mycket som andra. Semestra i värmen Semestra i varmare länder. 3 Värme gör att besvären blir något mindre, man känner inte av sjukdomen på samma sätt. Gymnastisera Det är viktigt att hålla sig i 4 form och träna muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Besök sjukgymnasten Han eller hon spelar en viktig roll vid behandling och 5 kan hjälpa dig vid smärt- och funktionsbehandling. Träffa arbetsterapeuten Fyller också en viktig funktion och kan hjälpa dig att 6 prova ut hjälpmedel och informera om ledskydd för att underlätta vardagliga uppgifter. Ha tålamod Den som får psoriasisartrit 7 kommer sannolikt att få prova olika mediciner. Det kan ta tid att hitta rätt behandling. Det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Fråga Doktorn Inga köer Inga patientavgifter Dec 2009 Är det någonting som du funderar på eller är orolig över när det gäller ulcerös kolit, Crohns sjukdom, psoriasis eller reumatiska sjukdomar? Ställ din fråga direkt till en specialist och du kan få svar på vår webbplats. Där kan du också läsa tidigare frågor och svar. Du slipper köer och patientavgifter. Fråga Doktorn nu! Gå in på www.inflammationssjukdomar.se Schering-Plough AB Box 6185, 10233 Stockholm Tel 08-522 21500 Fax 08-522 21501 www.msd.se

6 DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER KOM SNABBT TILLBAKA MED RÄTT FOKUS FRÅGOR & SVAR MED JOHAN SANDBERG Finns det något rehabfall du är särskilt stolt över? Det jag är mest stolt över är de fall där man diskuterat om det går att fortsätta idrottsutövningen, och där jag efter lång och intensiv rehab ser idrottarna för fullt tillbaka igen. Och de skadeproblem som jag själv lyckats lösa hos dem som tidigare gått mellan olika instanser, utan att få klarhet i sina problem. Att se dem åter i full idrott är något som ger mig en kick. Vilken typ av skador kräver längst rehabilitering? Det är de komplicerade knäskadorna som korsbandsskada eller ledyteskada. Korsbandsskadorna kan vara akuta och leder då oftast till operation. De flesta kommer tillbaka, men rehabiliteringen tar minst ett halvår. Ledyteskadorna är svåra eftersom brosket i knät är skadat och inte kan nybildas. Det kan leda till att en idrottare måste sluta. Vad är viktigast att tänka på vid rehab av just knäskador? Här gäller en långsam uppgradering av rehabfasen, men det är ändå viktigt med fysisk aktivitet ganska snabbt. Man får succesivt öka belastningen i takt med att skadan De fl esta kommer tillbaka, men rehabiliteringen tar minst ett halvår. PROFIL Johan Sandberg Ålder: 38 år. Bor: Alingsås. Familj: Gift med Jennie och har barnen Lisa, 5 och Pelle och Moa, 3. Arbete: Är sjukgymnast för Sveriges fotbollslandslag sedan 2004. Tidigare jobbat med IFK Göteborgs A-lag. läker. Det gäller att stärka musklerna runt omkring det skadade området och att träna upp balansoch koordinationsförmågan igen. I början är det bra med lättare styrke- och rörlighetsövningar. I slutet när man känner sig bättre, gäller kroppsövningar och löpövningar där man tränar stopp, start och vändningar. Vilka skador, förutom knäskador, är vanligast inom elitfotbollen? Muskelskador med bristningar i låren. Här är det viktigt att börja en rehabträning direkt efter skadan. Först med en lätt belastning och sedan i takt med att skadan läker kan belastningen uppgraderas. Det kan ta allt från några veckor till flera månader. Vilka är de vanligaste felen man gör vid en rehabilitering? Inom idrotten är det att man går tillbaka till fysisk aktivitet för tidigt. Det leder lätt till bakslag och att skadan går upp igen. För vardagsmotionären kan det vara tvärtom, att man väntar för länge med att komma igång igen med träning för att man inte vågar. I båda fallen ska man ta hjälp av läkare och sjukgymnaster för en anpassad träning. En sjukgymnast kan pusha så att man lättare kommer tillbaka till den rörlighet man hade tidigare. Hur viktig är den mentala inställningen? Väldigt viktig, det mentala tillståndet har starkt samband med det fysiska. Elitidrottare är fokuserade och vill verkligen bli bra. Dem får man i stället bromsa i sin rehabilitering. ULRICA STENBECK redaktion@mediaplanet.com FINNS ATT KÖPA PÅ APOTEKET AB Individuella inlägg Handgjorda skor Skoändringar Knä-, ben- & armortoser Bekvämskor - breda läster Löpning - Aerobic Indoorskor Walkingskor Kläder - Strumpor Tillbehör Futuro - stödbandage Futuro stödbandage finns i olika storlekar som rygg-, axel-, fot-, handleds- och armbågsstöd. Fråga på Apoteket AB eller Din sjukgymnast. Futuro - stabiliserande knästöd Stödet lindrar vid intensiv och kronisk smärta. Ger stöd åt överansträngda och instabila leder samt förebygger nya skador. Knästödet passar både höger och vänster knä. Utmarksv. 20, Kungälv Tel. 0303-24 62 50 www.imeo.se Öppet: Vard 10-18 Lörd 10-14 3M Svenska AB, 191 89 Sollentuna, Tel 08-92 21 00, Fax 08-92 22 89 Produktinformation 3mhalsovard@mmm.com

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DECEMBER 2009 7 STOLT NÄR REHAB GER RESULTAT Det jag är mest stolt över är de fall där man diskuterat om det går att fortsätta idrottsutövningen, och där jag efter lång och intensiv rehab ser idrottarna för fullt tillbaka igen, berättar landslagets sjukgymnast Johan Sandberg. FOTO: BILDBYRÅN FOTO: ISTOCKPHOTO 4 TIPS FÖR EN SNABBARE REHABILITERING Svenska fotbollslandslagets sjukgymnast Johan Sandberg ger tips på hur du kan påskynda din rehabilitering. Sök hjälp 1 Tveka inte att söka hjälp från dem som kan. Sjukgymnast, naprat och kiropraktor kompletterar varandra. Naprapat och kiropraktor jobbar mycket manuellt och är inriktade på rygg- och nackskador. Vi sjukgymnaster är bäst på rehabträning. Lyssna på din kropp 2 Tolka kroppens signaler rätt och anpassa din rehabträning därefter. Om benet till exempel svullnar upp, så kan belastningen vara för tung. Får du feber så kräver kroppen vila. Ha tålamod 3 Rehabilitering vid till exempel muskelskada kan ta tid, från några veckor till flera månader om muskeln är allvarligt skadad. Ha då inte för bråttom med din rehabilitering så att du river upp skadan igen. Fokusera mentalt 4 Tänk på vad du tränar och vad det har för syfte. Gå in för din rehabilitering till hundra procent och tänk positiva tankar att du kommer att bli bra. Avlasta dina besvär hos en specialist Fråga: Vad gör en ortoped? Svar: Ortopeder arbetar med skador och sjukdomar i muskler, skelett, och leder. Med hjälp av tekniska lösningar och kirurgiska ingrepp kan man stödja, korrigera eller avlasta skadade kroppsdelar. Ortopedteknikern Paul Lemouré arbetar med att utforma hjälpmedel för människor med funktionshinder. Ett problem som Paul ser är att vårdcentralerna informerar sina patienter dåligt om vilka lösningar som finns vad gäller till exempel förslitningsskador. Det är många människor som drabbas och får ortopediska besvär. Tyvärr är informationen i samhället inte så bra och det skrivs sällan om detta i media. Kanske beroende på att man inte tror att behoven är så stora som de i verkligheten är. Det ligger också i sakens natur att människor inte läser på eller uppsöker en ortoped förrän de redan har fått problem. Känn igen symptomen I den stressande verklighet med allt större krav på effektivitet som de flesta människor upplever, uppstår lätt skador på leder och muskler. Med lite kunskap i ortopedi och förståelsen av människokroppens egen mekanik, är det möjligt att känna igen symptom på ett tidigt stadium. Man kan då förhindra att skadorna blir värre och därmed minska sjukskrivningarna och kostnaderna. I längden tjänar samhället på detta eftersom det innebär att patienten själv kan hindra eller minska framtida problem. Många människor drabbas och får ortopediska besvär. Paul Lemouré Ortopedtekniker. Det är svårt att fastställa någon särskild grupp som är i riskzonen. Skador på kroppens muskler, leder eller skelettdelar kan drabba vem som helst. På många arbetsplatser kan man göra mycket för att förhindra olyckor och förslitningsskador. Det kan handla om små och billiga åtgärder som att byta ut den gamla kontorsstolen mot en ny ergonomiskt utformad. En sådan enkel förbättring kan bespara den enskilde stort lidande och i längden vara en god företagsekonomisk och samhällsekonomisk investering. Samma resonemang gäller monotona och upprepande arbetsuppgifter. Enkla åtgärder Med förhållandevis enkla åtgärder kan man få stora fördelar. Men, som ortopedtekniker Paul Lemouré påpekar, kunskapen bland allmänheten är fortfarande för dålig. Om du misstänker att du har en skada så är det viktigt att du får hjälp på ett tidigt stadium. Vänd dig till din husläkare eller vårdcentral som kan titta på skadan och sedan remitera dig till rätt specialist. Går man för länge med en skada kan det sluta med livslånga besvär. ANASTASIA VESTERBERG redaktionen@mediaplanet.com Djupvattenträning med Wet Vest Specialistklinik för ryggsjukdomar Specialistundersökning Utredning Sjukgymnastik Operation Vatten ger motstånd och massage och minskar belastningen på leder och skelett. Djupvattenträning med våtväst, är en av de mest effektiva metoderna för konditionsoch styrketräning och är samtidigt extremt skonsamt för kroppen. Västen har skapat nya träningsmöjligheter inom friskvård, idrott och rehabilitering. Ansvariga Läkare läkare: Med Åke Blixt Dr Åke Med Blixt Dr, specialist ortopedi Med Olle Hägg Dr Olle Med Hägg Dr, specialist ortopedi Doc Bengt Bengt Lind Lind Doc, specialist ortopedi Spine Center Göteborg Gruvgatan Spine Center 8, 421 Göteborg 30 V:a Frölunda Tel: Gruvgatan 031-891260, 8, 421 Fax 30 V:a 031-891279 Frölunda Hemsida: Tel: 031-891260, www.spinecenter.se Fax 031-891279 Hemsida: www.spinecenter.se Häradsudden, 742 91 Östhammar Tel 0173-702 00, Fax 0173-702 20 aquaprodukter.se

8 DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER KNÄORTOS RÄDDADE MITT LIV Matti Kauppinen har alltid levt ett aktivt liv och med hjälp av knäortos kan han fortsätta med det. Volleyboll har ersatts med bland annat cykling och stavgång. FOTO: PIIA PARIKKA Förbättra din livskvalitet med rätt hjälpmedel Fråga: Vad kan man göra om man plötsligt måste ge upp en aktiv och rörlig livsstil och förlorar en del av livsglädjen? Svar: Artros, det vill säga ledsvikt, kan kännas som en hård dom men det är inte nödvändigtvis frågan om livstid. Inte om man kan lita på sitt hjälpmedel knäortos. Kriminalpolis Matti Kauppinen åker rullskridskor under en resa i Amerika år 1976. Plötsligt faller han och det ena benet vrids illa. Jag hörde en konstig smäll och anade att något gick sönder i benet, säger Matti. Med tiden framgick det att en menisk hade spruckit i höger knä. Den opererades bort till slut. Diagnosen var ett hårt slag för Matti, som spelade volleyboll i högsta serien. Hans idrottsnatur gick likväl inte med på att trappa ned utan vidare. Det gick helt enkelt inte att hålla igen och spara knäet, när benen annars var starka och energiska som bara den, erinrar han sig. Några år senare var han dock tvungen att ta det lite lugnare. Efter en artroskopi på 1980-talet hade läkaren som befarat bara dåliga nyheter att komma med. Han föreslog en ledprotes. Jag blev så rädd att jag fick lust att bara springa min väg. Till slut rekommenderade läkaren att jag skulle sluta spela volleyboll. Så var det slut på det roliga, suckar Matti. Beroende av smärtstillande Matti klarade sig i åratal utan smärtor, trots att den typ av knäskada han ådragit sig medför fem gånger så stor risk för artros. I och med att jag avslutade min aktiva idrottskarriär och arbetet var övervägande stillasittande, så klarade jag mig länge riktigt bra. FAKTA Ledsvikt eller artros i knäet är den vanligaste ledsjukdomen. Till en början förtunnas ledbrosket och i slutskedet påverkas alla vävnader i leden. Benet under brosket kan deformeras och till exempel bli knöligt. Det var först för fyra år sedan som symptomen började kraftig värk och vilosmärta, säger Matti. När värken började klarade jag mig länge på smärtstillande medel. Snart låste sig dock knäet helt, och det blev dags för en ny artroskopi. Den här gången kunde ortopeden inte annat än konstatera att det var kört. Nästa operation skulle bli den största möjliga, alltså en ledprotesoperation. Det kunde jag verkligen inte gå med på. Som tur var gick smärtan över efter att åsar och andra benpålagringar avlägsnades vid artroskopin. Till slut fick jag höra talas om en knäortos för artros och beslöt mig för att genast pröva en sådan. Jag hade ju inget att förlora. Artros är vanlig i de äldre befolkningslagren, men besvärlig endast hos en del. Kan förekomma även hos yngre, till exempel hos aktiva utövare av krävande idrott samt efter ledbandsskador och meniskoperation. 49-årige Matti har använt en knäortos i några månader och är mer än nöjd. Volleybollen har ersatts med bland annat stavgång och cykling. Jag har till och med prövat på golf, skrattar Matti. Full av energi Mattis livskvalitet har förbättrats fundamentalt genom knäortosen. Han är full av energi, har inga smärtor att tala om och under semestern styrdes kosan till Rom tillsammans med hustrun och en vän som är sjukgymnast. I Rom fick knäet visa vad det går för, då vi vandrade från den ena sevärdheten till den andra. Kyrkorna beundrade vi bara från utsidan, De egentliga ledförändringarna framskrider i regel långsamt genom åren. Orsaken till artros är inte helt känd, men i bakgrunden fi nns ofta ärftlighet, ledskador, kraftig belastning och övervikt. och när det gäller dans nöjde jag mig med kvällens sista tryckare. Ännu för ett år sedan låg den före detta idrottarens liv i ruiner. När han inte kunde göra något blev han också tung till sinnes. Från apati till glädje Jag var väldigt frustrerad och barnen drev med sin handikappade gamle far. Jag måste säga att knäortosen gav mitt liv en ny riktning från apati till glädje, säger Matti med en lättnadens suck. Även Mattis hustru, som för övrigt är sjukgymnast, konstaterar att Matti redan nu går nästan normalt, efter att ha haltat i 25 år. I mitt fall var knäortosen räddningen. Min största och frommaste förhoppning är att det inte behöver bli tal om någon ledprotes på många år. Det lär vara möjligt att klara sig länge med hjälp av en knäortos, säger Matti. Han är på gott humör och gör sig redo för ett pass stavgång. PIIA PARIKKA redaktionen@mediaplanet.com SITT SKÖNT OCH MÅ BRA!, det svenska ryggstödet, har i 30 år hjälpt 100 000-tals människor att sitta bättre utan rygg- och nacksmärta. ger verkligt stöd och en skön sittupplevelse. Så här säger sjukgymnasten, Med. dr Christina Andersson: är ovärderlig framför allt under bilresor och i TV-stolen. Den ger stöd i ländryggen vilket gör att jag slipper de ischiasliknande smärtor i höger ben som jag annars får när jag sitter för länge. En fördel är att den är justerbar och kan placeras i olika stolar. Mer om och var Du köper den, besök www.spinabac.com Spina Medical AB, tel 08-26 15 10

STELA LEDER? ANNONS Gunnar 72 år Ystad: Klart mindre besvär efter att jag började använda Nypozin. Nypozin innehåller tre av de mest kraftfulla substanserna naturen kan erbjuda i en helt unik kombination. Den första är nyponextrakt från strandnypon som innehåller mycket höga halter antioxidanter. Den andra är Ester-C, flera gånger effektivare än vanlig C-vitamin. Dessa två tillsammans bildar det skydd som är unikt för Nypozin. Den tredje är Kondroitin som bygger brosk. Tillsammans skyddar och bygger Nypozin för ökad rörlighet. Ingrid 74 år, Trollhättan Tack Nypozin för att mina besvär nästan är borta. Jag är med in en förening vars medlemmar bara väntar på att på att kunna köpa Nypozin. Jag behöver inte mina andra tabletter längre. Sover gott om natten. Nypozin har gjort under-verk med min höft. Smidigt. NYPOZIN säljs i din hälsobutik. Mer information: www.nypozin.se Carina 50 år, Örebro Jag har minskat på dosen av mina vanliga tabletter. Nypozin verkar fungera riktigt bra. Mina besvär i händer och fingrar och tår är i princip borta. Däremot har jag fortfarande besvär med mitt ena knä - men även det är mycket bättre. Jan 57 år, Löderup Kom på mig själv med att springa vilket har varit svårt en lång tid. Efter en veckas Nypozin-uppehåll minskade smidigheten och besvären kom tillbaka. Är mycket nöjd med Nypozin. Snarkfria nätter för Kurt och Monica Gustafsson Snarkfria nätter Att sova gott och ostört är A och O för en bra vardag. Zedopor snarkspray reducerar snarkning och minskar snarkljudet genom att dämpa vibrationer i vävnaden i gom och svalg. Zedopor garanterar 8 timmars nattro och innehåller en väl avvägd kombination av naturliga oljor, vitamin E och vitamin B6. Prova Zedopor i natt. Du får pengarna tillbaka om du inte är nöjd. Läs mer om vår garanti i förpackningen. Zedopor finns i din hälsobutik. Pengar tillbaka garanti! Registrerad och kontrollerad medicinteknisk produkt Dina personuppgifter kommer att lagras enligt våra krav på säkerhet i en databas så att vi kan tillgodose utskick av beställt material för att därefter raderas. Postadress.................................................................. Adress..................................................................... Namn...................................................................... om artros och behandling med Artrox. GP 09 Ja tack, jag vill ha den nya informationsbroschyren En rörligare höst! Beställ gratis folder om artros och läs om Svarspost Kundnummer 203 624 31 191 20 Sollentuna Pfizer AB Artrox betalar portot. Pfizer AB Frankeras ej. Artrox är ett läke medel som kan dämpa besvären vid artros. Artrox är receptfritt i den mindre förpackningen om 60 tabletter. Artrox (625 mg glukosamin) ska inte användas av skaldjursallergiker/ gravida. För mer information, www.artrox.se. För pris se www.fass.se. Produktresumé uppdaterad 2007-11-28. 1001-Pfizer-10-2009-8887 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se

10 DECEMBER 2009 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PROFESSIONELL INSIKT Fysisk inaktivitet, rökning, dålig kost och brist på D-vitamin kan vara orsaken till att så många i Sverige lider av folksjukdomen benskörhet. Det är därför av största vikt att se över sina vanor för att förebygga sjukdomen. Bygg upp din benmassa Benskörhet, osteoporos, är en vanlig sjukdom i Sverige som alltid har funnits, men den har ökat markant under de senaste 30 åren. Sjukdomen innebär att benvävnaden minskar och att strukturen av benet blir försämrat vilket innebär att benet blir mindre hållbart. Benskörhet drabbar kvinnor och män, men kvinnor i högre utsträckning. I åldersgruppen 70 79 år har var tredje kvinna osteoporos. Höga kostnader Konsekvensen av osteoporos är benbrott, fraktur, även efter ringa påfrestning. Varje år inträffar i Sverige cirka 70 000 frakturer, varav cirka 18 000 är höftfrakturer. Andra benskörhetsfrakturer är underarmsfrakturer, överarmsfrakturer, revbens- och kotfrakturer. Dessa frakturer orsakar mycket smärta, särskilt kotfrakturer, för patienten, lång rehabilitering och höga kostnader för samhället. Frakturen uppstår vid fall. För att minska antal frakturer gäller det att förebygga både osteoporos och fall. Skelettet är levande vävnad Under ungdomsåren byggs skelettet upp och når sin maximala styrka runt 20 års ålder. Generellt har pojkar mer benmassa än flickor. Kvinnor och män förlorar sedan ungefär lika mycket benmassa årligen. När kvinnor kommer i klimakteriet förlorar de under några år extra mycket. Genom hela livet bygger man skelett och förlorar skelett genom celler som kallas osteoklaster, bennedbrytande celler, och osteoblaster, celler som stimulerar till ny benvävnad. Om osteoklasterna är aktivare än osteoblasterna förlorar man benmassa. Möjliga orsaker Hur starkt vårt skelett är, hur mycket skelettmassa vi förlorar med stigande ålder har vi till stor del ärvt av våra föräldrar. Genetiken svarar för cirka 60 70 procent av vårt skelett. Men resten har vi möjlighet att själva påverka. Det finns ett antal påverkbara riskfaktorer för osteoporos och osteoprosrelaterade frakturer såsom rökning, fysisk inaktivitet, dålig balans, lågt D-vitaminintag (såsom låg solexponering), låg vikt, för kvinnor långa perioder med uteblivna menstruationer, högt alkoholintag, dålig kost, dålig syn. Behandling med kortison under längre tid ger en ökad risk för osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer. Om man behandlas med kortison bör man diskutera med sin läkare vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera risken för osteoporos. Bentäthetsmätning Nu finns bra, enkla och ofarliga metoder för mätning av benmassan i höft och ryggrad. Personer som har nära släktingar som haft en eller flera frakturer efter 50 års ålder, och därför eventuellt har BENSKÖRHET Hur mycket skelettmassa vi förlorar med stigande ålder har vi till stor del ärvt av våra föräldrar. Genetiken svarar för cirka 60 70 procent. Men resten har vi möjlighet att själva påverka. Margareta Möller Professor & legitimerad sjukgymnast. FOTO: MARIA BERGMAN ärftlighet för benskörhet, och som själva blivit kortare med åren och/ eller erhållit fraktur när man trillat i samma plan (alltså inte från stege) och dessutom har någon eller några av de tidigare uppräknade riskfaktorerna rekommenderas att kontakta sin läkare för remiss till att genomgå en bentäthetsmätning. Förebygg osteoporos För att nå så maximal benmassa som möjligt är det viktigt för barn och ungdomar att vara riktigt fysiskt aktiva. Det är under ungdomsåren man sätter in i skelettbanken. Fysisk aktivitet är viktigt genom hela livet för att hålla en jämn balans mellan bennedbrytande och benuppbyggande celler. Belastande träning såsom promenader, jogging och styrketräning har god effekt på skelettet. Genom träning kan också balansförmågan förbättras avsevärt. En allsidig kost är viktig, så att det finns byggstenar att bygga skelett av. Äldre som faller ofta kan förebygga benbrott genom att använda en speciell höftbyxa, med inbyggd stötdämpare. Försök också att minimera olycksrisker i och utanför hemmet genom följande: Bra belysning, se till att ha bra glasögon, ta bort lösa sladdar och mattor, placera klokt i skåpen, undvik stegar, använd broddar utomhus vid halt väglag och sanda ordentligt på trappor och gångar. 5 BRA TIPS Stimulera till sport 1 Fysisk aktivitet är viktig för barn och ungdomar som växer. Det gäller att bygga så starkt skelett som möjligt för att nå maximal benmassa. Skapa möjligheter till vardagsmotion. Skjutsa inte. Träna tre gånger/vecka 2 Fysisk träning är färskvara. För att bibehålla bra benmassa måste man motionera i alla åldrar. Viktigt att göra något som belastar skelettet extra, styrketräning är bra även för de allra äldsta. Jogging ger också bra belastning på skelettet. Sluta röka 3 Om du är rökare så är det en stark riskfaktor för benskörhet. Klarar du inte själv av att sluta, kontakta din vårdcentral för att få hjälp. Träna balansen 4 De flesta balansproblem går att träna bort genom speciella övningar som du kan få av din sjukgymnast. Det gäller att stimulera balansorganet. Här följer några råd. Placera dig i ett hörn av rummet så att du kan ta stöd med armarna. Låt armarna hänga utmed sidan, stå på ett ben, byt ben. Gör det svårare genom att samtidigt vrida huvudet fram och tillbaka. Gör det ännu svårare genom att stå på ett ben och blunda. Träna dagligen. Förebygg höftfraktur 5 Om du ramlar ofta kan du förebygga höftfraktur genom att använda ett höftskydd. Finns att köpa i hjälpmedelsbutiker. Bra, mycket billigare kalktillskott Bra: Halva dagsbehovet av kalk och hela av D-vitamin i samma tablett Bra: Lätt att svälja, dragerad med olivolja Bra: Enda delbara kalktabletten Bäst: Samma innehåll som i Kalciopos D-mite, men mycket billigare* VitaKalk finns receptfritt på ditt apotek. www.vitaflo.net * Apotekets hemsida 0902

Kalcipos -D mite Laddad med D-vitamin och kalcium! Det är många som riskerar att få brist på D-vitamin under höst- och vintertid, då solens strålar inte räcker till. D-vitamin, som bildas i huden när man vistas i solen är viktigt. Det behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium och bevara ett starkt skelett. Kalcipos -D mite ger både det viktiga D-vitaminet och kalcium. Finns receptfritt på apoteket. Kalcipos-D mite är ett receptfritt läkemedel som används vid brist på kalcium och vitamin D 3 samt som tilläggsbehandling vid benskörhet. Innehåll: Kalciumkarbonat motsvarande 500 mg kalcium och vitamin D 3 5 mikrogram. Dosering: 1-2 per dag. Tabletter 60 och 120 st. För fullständig information se www.fass.se Produktresumén är granskad 2006-03-24. Kundservice: 020 35 05 05 info@starktskelett.nu www.starktskelett.nu Kalcipos -D mite BEHÅLL DIN INRE STYRKA meda_kalciposdmite_svd_friskabenoleder_halvsida_2009.indd 1 2009-09-03 17:37:33 Dags att skaffa en god vana? Och nya vänner? Seniorkortet Flera gym Prova på-aktiviteter boule, stavgång m.fl. Gymintroduktion Vägledande instruktörer Med mera! Finns på Apoteket Marie Banck Friskvårdskonsulent Vill du veta mer? Kontakta Kundservice 031-368 20 00 Kenneth Mattson Friskvårdskonsulent

Har du artros? Med träning förebygger, behandlar och lindrar du besvären Ännu finns ingen bot för den kroniska sjukdomen artros. Dock många möjligheter att lindra besvären och fördröja sjukdomens utveckling. Carina Thorstensson är sjukgymnast och doktor i medicinsk vetenskap. I sitt arbete har hon hjälpt många drabbade till en bättre livskvalitet tack vare träning. Artros är den vanligaste kroniska sjukdomen hos äldre och man räknar med att nästan hälften av befolkningen över 65 år känner av symptom på artros. Men även yngre drabbas och idag vet man att det är en sjukdom som varken beror på normalt åldrande eller utslitna leder. Den kommer vanligtvis smygande och man kan se ett samband med ärftlighet, övervikt, tungt belastade leder, idrottande på elitnivå och tidigare ledskador. Carina menar att grundbehandlingen av lindrigare former av artros bygger på de tre hörnstenarna träning, information och viktminskning. Svårare former av artros kan behöva kompletteras med läkemedel, olika typer av ortopediska hjälpmedel och i sista hand operation. Det har visat sig att träning har lika god effekt som smärtstillande mediciner. Information som ger ökad kunskap om artros och vad man själv kan göra är självklart också bra liksom att gå ner i vikt eftersom det minskar både smärtan och belastningen på lederna. För hälsan och välbefinnandets skull bör man röra på sig minst 30 minuter per dag. Och det behöver inte ske i ett svep utan kan spridas över dagen när man har tid. Det viktiga är Carina Thorstensson. att hitta en träningsform och rörelser som man tycker om och får in som en rutin varje dag, som att borsta tänderna ungefär. Kom igång så fort du känner några tecken på artros, uppmanar Carina. Har sjukdomen fortskridit med ökad smärta som följd är det svårare att börja träna. Sedan får du inte bli rädd om träningen gör lite ont. Det är inte farligt så länge du själv tycker att smärtan är acceptabel. En sjukgymnast kan hjälpa dig att träna på rätt sätt och motivera dig till att fortsätta. Det svåraste är ju inte alltid att komma igång utan att träna kontinuerligt. Mer information om träning och artros finns på BOA-projektets hemsida www.boaregistret.se À À À À