Bostadsmarknad Pajala Slutrapport 3-4-9
FÖRORD Pajala kommun och regionen som helhet står inför stora utmaningar. Den starkt expanderade gruvdriften, tillhörande näringar och servicenäringar av olika slag har potentialer att utvecklas kraftigt. Expansionen är dock starkt beroende på hur kommunen lyckas ta tillvara möjligheterna i samspel med näringsliv och medborgare. Pajala Utveckling AB har låtit genomföra denna studie för att belysa betydelsen av att potentialerna tas tillvara med erforderlig samhällsutveckling, varvid bostadsbyggande är strategiskt betydelsefullt. Gruvexpansionen i Pajala har också stort intresse för utveckling av hela det starkaste nordeuropeiska gruvklustret. Det är betydelsefullt såväl för Pajala som för Kiruna och Gällivare och i framtiden eventuella ytterligare gruvkommuner att utveckla en samlad styrka för att ta vara på möjligheterna. Innehåll FÖRORD.... Inledning... 4. Bakgrund...4. Syfte...4. Bostadsefterfrågan analys... 5. Allmänt...5. Pajalabostäder...5.3 Bostadskön...6.4 Tornehem... 3.5 Övriga boendemöjligheter... 3.6 Enkätundersökning intressant för att tydliggöra olika gruppers behov... 5 3. Planerade bostäder...6 4. Slutsatser...6 För denna samlade styrka behöver bland annat utvecklas gemensam järnvägsinfrastruktur, väginfrastruktur, arbetskraftsförsörjning och bostadsutbud. Denna rapport är ett delsteg i det aktiva utrednings- och utvecklingsarbete som erfordras för att EU och Sverige bättre ska ta tillvara de rika malmfyndigheterna. Utredningen visar att aktiv samhällsplanering har en viktig roll för att Pajala och regionen som helhet skall kunna ta vara på expansionen. Utredningen har genomförts av ÅF Infraplan med tekn dr Stellan Lundberg som uppdragsledare samt med Åsa Persson och Carina Emanuelsson som utredare. Utredningen har finansierats genom anslag till PUAB från Tillväxtverket. För Pajala Utveckling AB Kjell Klippmark Omslagsfoto: Kim Kangas, Tornedalen Media
Sammanfattning Pajalabostäders bostadskö och dess förändringar ger viktiga indikationer på efterfrågan på bostäder samt vilka grupper som efterfrågar bostäder. Uppbyggnadsfasen av gruvan har nu passerat sitt mest intensiva skede och gruvbrytningen har påbörjats. Detta har förändrat efterfrågan något, från vissa entreprenörers behov av tillfälliga boendelösningar, till långsiktiga boendealternativ. Analys av Pajalabostäders bostadskö visar att strukturen har förändrats drastiskt åren -. Drygt fyra gånger så många ansökte om lägenhet jämfört med. Första halvåret fortsatte ökningen och blev särskilt stor andra halvan av. En djupare analys av ökningen i antalet bostadssökande i Pajalabostäders kö andra halvan av visar följande strukturer: Ökat intresse från boende i andra delar av landet att flytta till Pajala. Under första halvåret var 45 % (ca personer) av de nyregistrerade boende utanför Pajala, varav ca 8 % söder om Norrbotten. Tillskottet under andra halvåret var till 7 % (ca 3 personer) från andra kommuner än Pajala. 45 % var från kommuner söder om Norrbotten. Befolkningstillväxt i Pajala kräver möjligheter till inflyttning. För att stärka befolkningsunderlag, skattekraft och ekonomisk utveckling behöver inflyttning utifrån möjliggöras. Inflyttande har vanligen inte bostäder och socialt nätverk i Pajala, vilket ställer höga krav på tillgänglighet via bostadskön. Allt fler unga söker bostad i Pajala. Av bosatta utanför Pajala är störst andel födda på 8-talet. Bland sökande från Pajala kommun är en stor andel födda på 9-talet. Unga personer visar allt större intresse att stanna kvar i Pajala. Medelålders söker i högre grad annan typ av boende än flerbostadshus. Många kvinnor i bostadskön. Fram t.o.m. juni var det fler kvinnor än män som sökte bostad i Pajala. Därefter har det varit fler män. Målsättningen är att gruvan ska vara en jämställd arbetsplats och kvinnor uppmuntras att flytta till Pajala genom satsningar inom olika områden. Den eftersträvade balansen mellan kvinnor och män förbättras och Pajalas rykte att vara alltför mansdominerat är under avveckling. 3 Pajalabostäders bostadskö 3
. Inledning. Bakgrund Gruvexpansionen gick in i en ny fas i Pajala när första salvan sprängdes i Kaunisvaara i mitten av oktober. Produktionen trappas upp gradvis för att nå full kapacitet på 4-5 ton järnmalm per år. Utvecklingsmöjligheterna för Pajala är stora med många nya arbetstillfällen och målbilden av ett attraktivt samhälle. För att ta tillvara potentialerna har flaskhalsar identifierats som ett första steg för att överbrygga dem.. Syfte Syftet med denna studie är att analysera hur Pajala bostäders bostadskö har förändrats för att se hur efterfrågan utvecklas samt hur akut bristen på bostäder är. Denna rapport är en uppdatering av tidigare studier som gjorts för att kartlägga den mycket kraftiga ökningen av bostadsefterfrågan i Pajala. En av de största flaskhalsarna för att uppnå ett attraktivt samhälle är bristen på bostäder. Hur stor denna brist är och vilka grupper det är som efterfrågar boende har beskrivits och analyserats i tidigare studier (tex. Framtidens Pajala bostadsbehov och Konsekvenser för samhälle och näringsliv av olika scenarier för bostadsutbyggnad ). Nu är produktionen i gruvan igång och transporterna har börjat gå från Kaunisvaara till Pitkäjärvi (vid Svappavaara) med Junosuando som transportknutpunkt. Pajala befinner sig i skarpt läge för att lösa bostadsfrågan för de som vill flytta till Pajala och bli en del av byggandet av det nya samhället. Foto: Pajalabostäder. Nya bostäder byggs i området Tallbacken. 4
. Bostadsefterfrågan analys. Allmänt Gruvbrytningen som inletts har drastiskt förändrat bostadsmarknaden i Pajala. Under uppbyggnadsfasen etablerades tillfälliga boendealternativ i form av baracker etc för att klara den akuta efterfrågesituationen. Behoven av mer långsiktiga lösningar på bostadsfrågan har tilltagit kraftigt, vilket ses bl.a. i den drastiska ökningen av antalet sökande hos både den kommunala bostadskön och hos privata bostadsbolag. Den största delen av bostadsutbudet innehas av Pajalabostäder, med ca 5 lägenheter, och Tornehem (fd Nilssons fastigheter), med ca 3 lägenheter. Härtill kommer ett antal mindre bostadsbolag. Enligt både Pajalabostäder och Tornehem har gruvexpansionen i kommunen medfört markant ökning av antalet sökande. Pajalabostäders bostadskö analyseras nedan.. Pajalabostäder Det allmännyttiga bostadsföretaget Pajalabostäder är helägt av kommunen och förvaltar omkring 5 lägenheter och lokaler för kommunala verksamheter (bl a skolor, förskolor, äldreboenden och Folkets hus/ Smedjan). Lägenhetsbeståndet är fördelat på: 379 i Pajala centralort 4 i Korpilombolo i Junosuando i Tärendö Pajalabostäder har idag ca 8 % av lägenhetsmarknaden och ca % av den totala bostadsmarknaden i Pajala kommun (om villor och övriga egenägda bostäder beaktas). Förmedling av lägenheter sker genom bostadskön, vilken analyseras och redovisas nedan. Antal köande 45 4 Tillkommande i bostadskön 8-3 År 8 9 3 Intresset för att flytta till Pajala ökade kraftigt under och 35 3 5 Bedömning 3-6 5-5 Månad -6 7- -6 7- -6 7- -6 7- -6 7- -6 * Figur.3.: Antalet köande för bostad hos Pajalabostäder har ökat drastiskt under de senaste åren. Prognosen för perioden januari-juni 3 baseras på utvecklingstakten under februari och mars 3. 5
.3 Bostadskön Antalet personer som ställer sig i kö hos Pajalabostäder har ökat påtagligt under de två senaste åren (se övre figuren nedan). I början av mars 3 var totalt 46 personer registrerade i bostadskön. Av dessa var 669 kvinnor och 73 män (för övriga 4 finns kön inte registrerat). Antal köande 4 År Tillkommande i bostadskön per bostadsort 348 personer registrerade sig år och 67 personer år. Under början av 3, fram till den 9 mars när datauttaget gjordes, registrerade sig 74 personer. Därefter har ytterligare bostadssökande tillkommit. Den undre figuren visar hur sökande från övriga delar av landet ökat mycket kraftigt. 8 9 3 8 6 4 Bostadssökande från övriga landet, söder om Norrbotten, ökade kraftigt fr.om juli och särskilt andra halvåret Månad jan-jun juli-dec jan-jun juli-dec jan-jun juli-dec jan-jun juli-dec jan-jun juli-dec jan-jun (prognos) Pajala kommun Kiruna, Jukkasjärvi, Vittangi mfl. Nordöstra Kiruna kommun 3 5 Gällivare och Malmberget Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn Övertorneå, Överkalix och Pello Andra halvan av har antalet köande med bostadsort utanför Pajala kommun ökat drastiskt 6 Kalix och Haparanda AC och Y län, främst Umeå Jämtlands och Gävleborgs län samt övriga skogslän Stockholm, Uppsala, Mälardalen Övriga Sverige Finland 65 % 5 5 Köstart 57 % Pajala kommun 43 % Övriga Sverige + Finland 8 % Övriga Norrbotten 5 % 3 % Pajala kommun jan-jun juli-dec 6 Övriga Sverige + Finland 45 % Övriga Norrbotten 4 % 35 % Pajala kommun Övriga Sverige + Finland 5 % jan-jun 3 (prognos) Övriga Norrbotten 5 % Figur.3.: Störst del av de bostadssökande bor i Pajala kommun men de senaste åren har allt fler personer från övriga delar av landet visat intresse av att flytta till Pajala. Prognosen för perioden januari-juni 3 baseras på registreringar under januari och februari 3.
Tillkommande i bostadskön per bostadsregion och månad 9 8 7 6 Pajala kommun Övriga Norrbotten Övriga Sverige + Finland Kraftig ökning av sökande från övriga Sverige från november Minskad efterfrågan till följd av finansiell osäkerhet 5 4 Sökande från Pajala kommun dominerar 3 Liten andel och små variationer bland sökande från övriga Sverige Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb 3 Figur.3.3: Intresset att flytta till Pajala har tilltagit påtagligt från landets övriga delar. Bostadskön ökade särskilt kraftigt i november. Köandes bostadsort Bostadskön förändras kraftigt, både i antal och i sammansättning. Under många år var det mycket få som sökte bostad och flertalet var från Pajala. Åren och ökade antalet bostadssökande markant och flertalet var fortfarande från Pajala. Sökande från övriga delar av landet ökade mycket kraftigt under andra halvan av (se figur.3. och.3.3). Ca 43 % ( personer) av de nyregistrerade sökande mellan januari och juni var bosatta utanför Pajala, varav 8 % från övriga kommuner söder om Norrbotten. Juli-december visar ett starkt förändrat mönster. Närmare 7 % (34 personer) av de nyregistrerade var bosatta utanför Pajala. Hela 45 % kom från kommuner söder om Norrbotten. Under andra halvan av är gruppen från övriga Sverige den enskilt största. Det är viktigt att beakta de utmaningar som denna nya efterfrågan medför. Ca 5 % av de tillkommande i bostadskön under första och andra halvåret är från övriga delar av Norrbotten. Mest representerade är boende i Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn. Intresset att flytta till Pajala från övriga delar av landet har ökat kraftigt under november. Därefter minskade antalet sökande något i december. Det är sannolikt att Kaunisvaaragruvans (Tapulis) öppnande i mitten av oktober satte Pajala i blickfånget över hela landet. I januari 3 var antalet nya sökande fortsatt stort, medan antalet nyregistreringar i februari var färre beroende på den finansiella osäkerheten. 7
Köandes ålder År 8- var den enskilt största gruppen sökande född mellan 9 och 94 (se figur.3.4). Under andra halvan av och fortsatt under har 8- och 9-talisterna varit starkt bidragande till tillväxten av bostadskön. Den största ökningen i bostadskön är unga personer. Detta är en positiv utveckling, eftersom en bättre balanserad demografisk struktur ger förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Under många år har Pajala kommuns befolkning bestått till stor del av äldre och barnkullarna har minskat kraftigt. Denna struktur innebär kommunekonomiska ansträngningar främst inom skola och omsorg. Med stark arbetskraftsinflyttning från grupper främst i yngre åldrar skapas bättre långsiktig hållbarhet i såväl samhällsservice som kommersiell service. Antal köande 4 År Tillkommande i bostadskön per månad och åldersgrupp 8 9 3 8 Födda på 98- och 9-talen ökar mest i bostadskön 6 4-6 7- -6 7- -6 7- -6 7- -6 7- Födelseårtionde Månad 9-4-tal 95-tal 96-tal 97-tal 98-tal 99-tal * Prognos för perioden januari-juni 3 baseras på fördelning under januari och februari 3 5-6* 5 9 7 5 43 49 35 7 44 85 4 85 98 8 9-94 95-96 96-97 99-97- 98 98-99 Tillkommande Tillkommande Figur.3.4: Allt fler sökande är födda på 8- och 9-talen men alla åldersgrupper ökar. 8
Köande från övriga Norrbotten, övriga Sverige och Finland Juli-december tillkom 44 personer till bostadskön, varav nära hälften bor utanför Norrbotten (se figur.3.6 på nästa sida). Vissa av de nyregistrerade som bor på andra orter har anknytning till Pajala genom familj och släkt. Analysen av bostadskön visar dock att allt fler sökande har ingen eller liten koppling till Pajala. År bestod de nyregistrerade i bostadskön till ca -3 % av personer födda utanför Norrbotten. Andra halvan av var motsvarande andel ca 45 %, vilket innebär att bostadssökande med födelseort i södra delarna av landet har ökat kraftigt (se figur.3.5). Detta är en viktig möjlighet för Pajala, eftersom inflyttande bidrar till ökad befolkning och ökade skatteintäkter. 35 Tillkomna i bostadskön per födelseregion* Att en tilltagande grupp bostadssökande i Pajala inte har någon koppling till området gör att det sociala nätverk som kan vara till hjälp för att klara boende i Pajala inte finns. Det är därför viktigt att vidta åtgärder för att underlätta inflyttning, främst för de som fått anställning. Figur.3.6 visar att åldersstrukturen hos de bostadssökande är likartad oavsett nuvarande bostadsort. Födda på 8-talet dominerar för de flesta orterna förutom i Pajala kommun där 9-talisterna är den största gruppen. Värt att notera är att gruppen bostadssökande födda 9-94 endast finns representerade i Norrbotten. Det är sannolikt att denna grupp till stor del består av äldre som vill flytta från småhus till lägenhet. Många sökande från övriga delar av landet är födda på 8-talet. Många av dessa har avslutat högskolestudier och/eller gjort ett första insteg i arbetslivet och känner sig redo att ta nya utmaningar. Dessutom har många i denna grupp ännu inga barn, vilket ger större flexibilitet. 3 5 Andelen och antalet bostadssökande från övriga Sverige ökar kraftigt 44 % 5 5 8 % 7 % 3 % 6 56 % 46 % 54 % jan-jun jul-dec jan-jun jul-dec jan-feb 3 Födda i Norrbotten Födda i övriga Sverige *köande födda mellan 946 och 99, då länsvisa nummer ingick i personnumret Figur.3.5: Allt fler av de sökande är födda söder om Norrbotten. Det sociala nätverket finns då sannnolikt inte etablerat i Pajala, något som försvårar flytt i rådande läge med bostadsbrist. 9
TILLKOMMANDE Bostadssökande i Pajala Registreringar /7-9/3 3 Nuvarande folkbokföringsort och födelsårtionde 9-94-tal 97-tal 95-tal 98-tal 96-tal 99-tal 5 5 Statistikkälla: Pajalabostäder 3. Bearbetning: ÅF Infraplan 4 6 8 km 3 5 % % 3 5 % 4 % 3 55 5% % JOKKMOKK KIRUNA Kiruna, Jukkasjärvi, Vittangi med omland p 5 % 5 38 % 8 % 4 3 % 8 % Malmberget GÄLLIVARE Gällivare, Malmberget och Jokkmokk 3 p % Övertorneå, Överkalix, Pello p Tapulivuoma Stora Sahavaara Pellivuoma PAJALA 73 37 % 6 Ullatti 3 % 36 8 % BODEN Nordöstra Kiruna kommun: Karesuando mfl. p 8 4 % 8 7 ÖVERTORNEÅ ÖVERKALIX 8 % 6 7 % 5 % 3 5 % KALIX 3 % Pajala kommun 98 p Pello Finland 4 p % 5 % 5 % 5 % Kalix, Haparanda 7 p % % 6 % % 5 HAPARANDA ÄLVSBYN PITEÅ LULEÅ 7 % 3 4 % % 8 % 7 % 4 Luleå, Boden, Piteå, Älvsbyn 7 p 4 3 % 3 % 4 3 39 Jämtlands och Gävleborgs län samt övriga skogslän 64 p 3 % 6 % 7 % 7 % 9 8 % % Övriga Sverige 6 p 45 % % 4 6 4 % 8 9 4 % % 6 4 % UMEÅ Stockholm, Uppsala, Mälardalen 44 p 6 5 % 3 5 % 5 4 % 9 4 % 6 % AC och Y län, främst Umeå 63 p Figur.3.6: Åldersfördelningen hos de tillkommande köande för bostad juli -9 mars 3 är relativt lika oavsett bostadsort. I Pajala kommun är de flesta bostadssökande födda på 9-talet.
Mer än hälften av de senast tillkommande köande från Pajala kommun bor i byarna och huvuddelen är unga Ca 57 % av de (juli -feb 3) nytillkomna bostadssökande från Pajala kommun bor i byarna och ca 43 % i centralorten. Ca 4 % av tillskottet från Pajala kommun är födda under 9-talet. Särskilt Sattajärvi och Tärendö med omgivningar, följt av centralorten och Junosuando/Kangos/Lovikka har hög andel unga sökande (se figur.3.7). Födda på på 8-talet står för 6 % av Pajala kommuns tillskott i bostadskön, 7-talister för 7 % och 6-talister för 8 %. De ca 3 procenten tillkommande köande födda 9-959 torde främst efterfråga mindre bostad än vad de redan har, vilket (om det kan tillgodoses) öppnar för en mindre låst bostadsmarknad. Att antalet födda under 9-talet är i majoritet visar att intresset hos unga att stanna i Pajala har ökat. Detta innebär ett betydelsefullt trendbrott. Personer 5-4 år är den åldersgrupp som tidigare flyttat från Pajala. I genomsnitt ca 5 personer per år ur denna åldersgrupp flyttade från kommunen år -8. 9- hade den årliga utflyttningen halverats, och var i genomsnitt ca 5 personer per år, vilket är en positiv trendförändring. Med anledning av bostadsköns kraftiga tillväxt, särskilt vad gäller unga personer, finns goda förutsättningar till positivt flyttningsnetto för dessa grupper ifall bostadsutbudet kan klaras. Norra Pajala kommun: Muodoslompolo, Kitkiöjärvi mfl 6 p Pajala centralorts västra och norra omland: Erkheikki, Anttis, Kaunisvaara, mfl. 5 p Tärendö med omland 5 p km 8 3 % 3 % 4 6 % 8 % 8 % 6 4 % Junosuando 7 47 % 33 % Junosuando, Kangos, Lovikka 5 p 7 % 3 % 3 % 3 % Kangos Tärendö Aareavaara Tapulivuoma Stora Sahavaara Pellivuoma Lovikka Anttis 5 % Korpilombolo p 7 % 7 % 7 % 7 8 % 4 6 % 4 % 4 4 % 67 % 4 % 7 % Juhonpieti/ Erkheikki 7 8 % Sattajärvi Korpilombolo Kaunisvaara Sahavaara PAJALA 5 4 % 3 TILLKOMMANDE Bostadssökande i Pajala Registreringar juli -9 mars 3 Nuvarande folkbokföringsort och födelseårtionde 9-94-tal 95-tal 96-tal 97-tal 98-tal 99-tal Pajala centralort 85 p 6 3 4 % Statistikkälla: Pajalabostäder 3 Bearbetning: ÅF Infraplan 3 38 % 8 % 8 % 4 % 8 7 8 % 5 % Pajala centralorts sydöstra omland: Sattajärvi, Liviöjärvi mfl. p Figur.3.7: I Pajala kommun består den största gruppen tillkommande i bostadskön av 9-talister. Kan unga erbjudas boende och arbete i Pajala är det sannolikt att utflyttningen vänds till betydande inflyttning.
Antal invånare 75 7 65 Pajala kommuns befolkningsutveckling - Långvarig minskning Stabiliserad befolkningsutveckling från 9 Ökning 6 År 3 4 5 6 7 8 9 Figur.3.8: Många år med kraftig befolkningsminskning bryts från 9, och övergår till en ökning. Positiv trendförändring ses även i den totala befolkningen. Från år 9 stabiliseras kommunens befolkning och ökade Pajala kommun sin totala befolkning med 9 personer (se figur.3.8 ovan). Könsfördelning och ålder hos bostadssökande Med många år av utflyttning och med ett näringsliv som till stor del varit mansdominerat, råder stort kvinnounderskott i Pajala. 8 + år 96 år 9 år 88 år 84 år 8 år 76 år 7 år 68 år 64 år 6 år 56 år 5 år 48 år 44 år 4 år 36 år 3 år 8 år 4 år år 6 år år 8 år 4 år år Figur.3.9 visar att Pajala har större andel män än kvinnor mellan och 65 år, vilket avspeglar kvinnors större utflyttning de senaste 5 åren. Det finns idag för få i 4-45-årsåldern och många i övre medelåldern. Tillkommande i bostadskön per kön 6 Köns- och åldersstruktur Pajala kommun 4 Kvinnor Under de senaste tio åren har andelen kvinnor i Pajala varit 47,5 %, vilket även gäller för, medan andelen under ökat till 47,6 %. Detta kan jämföras med rikssnittet 5, %. Underskottet av yngre kvinnor i Pajala har varit och är ännu större, men med de senaste årens tendenser till förändrade flyttmönster torde underskottet balanseras bättre. I bostadskön för åren 8- finns indikationer att förhållandet mellan antalet män och kvinnor kan bli mer balanserat om boendemöjligheter erbjuds. Under de Män Figur.3.9: Befolkningspyramiden visar köns- och åldersfördelning i Pajala kommun. 4 6 8 8 9 3 5 5 5 Månad -6 7- -6 7- -6 7- -6 7- -6 7- Kvinnor Män Andelen och antalet män ökar kraftigt Andelen kvinnor är störst - Figur.3.: Tillkommande i bostadskön har sedan till större del varit kvinnor, men har senaste månaderna främst varit män. Lyckas man möta bostadsefterfrågan finns möjligheter att minska kvinnounderskottet.
tre åren från juli 9 till juli har det tillkommit mer kvinnor än män till bostadskön. Andra halvåret ställde sig fler män än kvinnor i kö (se figur.3.). Vändningen kan eventuellt bero på att vissa långpendlande män inte längre vill bo i barack. En anledning till att tillkommande i bostadskön tidigare dominerades av kvinnor kan vara att de är mindre benägna att bo i baracker och andra tillfälliga boenden. Traditionellt är det även färre kvinnor än män som långpendlar..4 Tornehem Tornehem hyr främst ut bostäder till privatpersoner och hyr även ut lokaler till företag och offentliga verksamheter, bl a gruppboenden och äldreboenden, i Pajala centralort. Sedan har Tornehem koncentrerat sin verksamhet till centralorten. Dessförinnan hade företaget även lägenheter i Korpilombolo. Tornehem har ca 5 lägenheter. Omkring 5- lägenheter omsätts per år. Tornehem märker av ett stort intresse för lägenheter, men har svårt att möta efterfrågan och antalet direkta förfrågningar har därför minskat. Fördelning av lägenheter grundas på kötid, men också andra kriterier, såsom särskilt behov. Personer som redan bor på orten och i en av Tornehems lägenheter får förtur, eftersom företaget vill uppnå en långsiktighet som i förlängningen gynnar alla (Peter Karlsson, Tornehem). Det har alltid funnits behov bland äldre att flytta in till centralorten från bostäder i andra delar av kommunen. Redan 9 när Tornehem tog över verksamheten från Nilssons Fastigheter hade ökande efterfrågan på lägenheter blivit tydlig. Från slutet av och början av 3 har Tornehem märkt en ökad efterfrågan på långsiktigt boende. Dessförinnan kom efterfrågan från entreprenörer och andra sysselsatta med gruvans anläggningsarbete och var av mer akut och tillfällig karaktär. Samtidigt medförde bristen på bostäder att antalet förfrågningar minskade eftersom det var mycket låg sannolikhet att få lägenhet. Enligt Tornehem finns nu en påtaglig önskan bland människor att bosätta sig i Pajala och företaget märker av en stabil efterfrågan på bostäder. Personer som fått arbete i Pajala men hittills lyckats lösa bostadssituationen på annat sätt, upptäcker att de trivs och vill stanna i Pajala och söker då en mer långsiktig lösning. Tornehem har det senaste året märkt en ökning i efterfrågan på kontorslokaler. Företag inom försäkrings- och konsultverksamhet ser möjligheter att etablera sig i Pajala. Även verksamheter såsom företagshälsovård förväntas etablera sig i Pajala eller i Kaunisvaara i anslutning till gruvan (Peter Karlsson, Tornehem)..5 Övriga boendemöjligheter Utöver Pajalabostäder och Tornehem finns ytterligare aktörer som tillhandahåller boendemöjligheter. Pajala centralort har 3-4 bäddar i tillfälliga boenden: Smedjan 3 rum med 5 bäddar Citybed (Smedjans annex) 8 bäddar Snickarbacken 9 bäddar Tannevallen/Logen bäddar Lappland River hotell 5 bäddar Campingen 5 rum (sommartid 5 rum) ett antal privatuthyrda villor Göran Simu AB har byggt upp baracker med ca 5 bäddar som utökas till ca 65 bäddar Pajala Förvaltning AB ca 7 bäddar Relax modulhotell ca 6 bäddar 3
I Kaunisvaara har byggts barackboende med uppskattningsvis 7 bäddar, som nu ökar till ca bäddar. Härtill kommer att ett -tal villor med ca 4 bäddar hyrts av företag för grupper av medarbetare. privat förmedlade rum i Junosuando och omkringliggande byar. Därutöver tillkommer sex nybyggda lägenheter som inryms i den gamla skolbyggnaden, samt i den fd. lärarbostaden som byggs om till fyra lägenheter. Härtill kommer ca 5 husvagnsplatser, som nu ökar till ca 6. Sannolikt tillkommer ytterligare tillfälliga boenden i bl a Mejabyarna och övriga byar nära gruvan. Totalt rymmer Kaunisvaara ca -5 tillfälliga bäddar och närbelägna Aareavaara tillgodoser med ytterligare tillfälliga bäddar i uthyrda villor. Sammantaget finns i Pajala kommun i storleksordningen 6-7 tillfälliga bäddar. Det finns dock idag viss överkapacitet vad gäller tillfälliga boendealternativ, eftersom efterfrågan förändrats. De tillfälliga lösningar som etablerats fungerar till viss del som instegsboende när man fått arbete och söker något mer långsiktigt. Några aktörer flyttar sina baracker till andra orter med större behov av tillfälliga boenden. Hotell finns även i Tärendö och i Kangos, varvid andelen gruvrelaterade boende torde vara lägre än för hotellen i centralorten (till följd av resavstånden i dagens vägnät). Med etableringen av knutpunkten för transporter i Junosuando har tillkommit boendemöjligheter i form av i huvudsak Kangos 8 inv. -5 JUNOSUANDO 383 inv. -5 Salmijärvi 6 inv. Pellivuoma Lautakoski inv. Saittarova 6 inv. 6- Vaivaara 9 inv. Männikkö 7 inv. Genvägen -Planerad väg Lovikka 6-78 inv. Anttis 77 inv. Stråk för malmtransporter 3-5 Tärendö 45 inv. -3 4 Figur.5.: Bedömt antal obebodda hus i den västra kommundelen. Många år av utflyttning från Pajala kommun har resulterat i att ett antal hus ej bebos eller bebos i mycket låg grad.
Obebodda hus I Pajala kommun finns relativt många bostäder som har ingen eller mycket låg nyttjandegrad, till följd av många tidigare decennier med hög utflyttning. Pajalas västra kommundel bedöms ha mellan 55 och 9 obebodda hus med spridning enligt figur.5.. Detta har beräknats utifrån 9 års studie av obebodda fastigheter med en bedömd möjlig nyttjandegrad av detta bestånd på 3-5 % (i Junosuando -3 % av kvarvarande lågutnyttjade bostäder på grund av senaste tidens stora efterfrågan på bostäder i byn). Den relativt lågt beräknade, ytterligare möjliga nyttjandegraden beror på att den kraftigt ökade efterfrågan på bostäder i Pajala centralort med närområden, vilken sannolikt har minskat beståndet av obebodda bostäder. Därtill har beaktats att vissa inte är i tillräckligt bra skick för att fungera som bostadshus. Obebodda hus i Pajala är en strategiskt viktig tillgång, eftersom efterfrågan på lägenhetssidan är betydligt större än tillgången. Det är resurseffektivt och konstruktivt att ta tillvara det realkapital som redan finns tillgängligt i kommunen. Det är därmed motiverat att söka kreativa lösningar för bostadsförmedling, som främjar nyttjandet av redan befintliga bostäder..6 Enkätundersökning intressant för att tydliggöra olika gruppers behov Utifrån de i tidigare avsnitt redovisade mönstren kan en enkätundersökning bland ett urval av de sökande vara lämplig. En sådan undersökning bör innefatta köande från orter såväl inom som utanför Pajala kommun och samtliga åldersgrupper. Undersökningen skulle syfta till att möjliggöra analys av efterfrågemönstret avseende önskad boendeform, bostadsort i kommunen och önskad bostads-/lägenhetsstorlek. Foto: Pajalabostäder. Nya bostäder byggs i området Tallbacken. 5
3. Planerade bostäder Hösten inledde Pajala kommun samarbete med privata fastighetsföretag för att avhjälpa bostadsbristen. Inom tre år beräknas omkring 5 lägenheter stå klara. Totalt ca 6 lägenheter planeras i centralorten. Företaget IQuity AB planerar att bygga ca 4 hyreslägenheter motsvarande kvadratmeter boarea. Dessutom planerar företaget Centur AB att bygga omkring bostäder. De första 7 lägenheterna av 8 på Tallbacken är färdigställda och tillgängliga för inflyttning maj 3. Intresset har varit stort och lägenheterna har redan hyresgäster. På Tallbacken iordningställs även mark och V/A för försäljning av villatomter. Kommunen planerar även för ett nytt bostadsområde i centrala Pajala och någon typ av stimulans för villabyggande. Till exempel finns utpekade så kallade LIS-områden (för landsbygdsutveckling i strandnära lägen). 4. Slutsatser Bostadskön växer och uppgår idag till ca 45 bostadssökande. Kön var endast ca och mindre än 6 personer. De potentialer som gruvdriften innebär för näringslivet och samhället i stort i Pajala innefattar: ökad befolkning. mer välbalanserad demografi med större andel unga och kvinnor än idag. bredare serviceutbud och arbetsmarknad. större elevunderlag i skolorna. mer skatteintäkter. Analysen av Pajalabostäders bostadskö visar att det sedan utvecklats: starkt ökat intresse från boende i andra delar av landet att flytta till Pajala. allt fler unga som söker bostad i Pajala. mer kvinnor i bostadskön. På grund av ökad efterfrågan av bostäder från andra delar av landet har många bostadssökande begränsade sociala nätverk att tillgå i Pajala. Detta innebär att bostadsbristen blir mer akut, eftersom tillfälligt boende för dessa inflyttande är svårare att lösa. Det är viktigt för Pajalas befolkningsutveckling och skatteunderlag att kunna ta emot sökande från hela landet. För att möjliggöra för externa bostadssökande som fått arbete bör förtur, förändrat köpoängsystem eller andra lösningar övervägas. Den största gruppen bland de bostadssökande är födda på 8- eller 9-talet. Detta gäller i synnerhet kvinnor, vilket är mycket positivt i en region som länge lidit av stor utflyttning och kvinnounderskott. Initiativ till att samordna förmedling av bostäder har tagits bl a av ideella krafter och informella nätverk. Dessa har informerat om behovet av bostäder, kartlagt och förmedlat rum för uthyrning. Dessa ansträngningar har varit av stor vikt för att mildra bostadsbristen. För att minska belastningen på ideella krafter och uppnå effektiv och ändamålsenlig bostadsförmedling bör en samlad lösning eftersträvas. Pajala kommun är geografiskt utbredd och bostadsförmedling bör inte vara begränsad enbart till centralorten. Etableringen av transportknutpunkten i Junosuando minskar trycket att bo inom nära avstånd till huvudorten, varför bostadsförmedling med fördel kan ske på geografiskt bred front. Även gruvexpansionens möjliga effekter på övrig näringslivsutveckling behöver tas i beaktande för att bostadsutbudet ska främja utveckling och diversifiering av både näringsliv och arbetsmarknad. 6