Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Relevanta dokument
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Hur trivs du i stort sett med livet? Psykiskt välbefinnande och ohälsa bland våra yngsta tonåringar

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense

Ungdomars berusningsdrickande

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?

Screening for alkohol och droger

Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Droganvändning bland äldre

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Longitudinal Research on Development in Adolescence - LoRDIA. Arne Gerdner PhD in psychiatry Professor in social work arne.gerdner@hhj.hj.

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Forskarmöte nov Norrköping

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

CERA medlemsbrev oktober 2017

Psykologiskt beroende av opioider

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa?

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

Jämnårigorientering som orsak till flickors ökande psykiska ohälsa

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Stockholmsenkäten 2010

Drogvaneundersökning 2017

Skolan som arena för ANDT-prevention

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Svenska elevers drogvanor

ADHD från 8-18 års ålder

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

DROGPOLITISKT PROGRAM

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Järfälla kommuns Alkohol- och drogvaneundersökning ht 2011 (nr nio i samma serie)

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Jämställt föräldraskap

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

Bilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet

Barn och ungdomar med könsdysfori

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars drogvanor 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents. Magdalena Mattebo

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Adolescents selling sex and sex as self injury

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Transkript:

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA www.lordia.se Longitudinal Research on Development In Adolescence

AGENDA Ungdom och alkohol vad vet du?

Hur får vi reda på hur ungdomar har det? 1 Vi frågar dem X Vi frågar föräldrarna 2 Vi frågar dem om 20 år

Vad är värst? 1 Närvaro av psykisk ohälsa X Frånvaro av psykiskt välmående 2 Bägge ovan

Ungdomar och alkohol är det ens ett problem idag? 1 Det är och kommer alltid vara ett problem X Alkohol är inte det största problemet bland ungdomar idag 2 Föräldrars drickande är ett större problem

Vad påverkar barns drickande? 1 Inget påverkar barns drickande X Föräldrastilen påverkar barns drickande 2 Barnet påverkar sitt eget drickande

Vad påverkar föräldrastilen? 1 Inget påverkar föräldrastilen X Barns drickande påverkar föräldrastilen 2 Föräldrar påverkar sin egen föräldrastil

rätta svar

Hur får vi reda på hur ungdomar har det? 1 Vi frågar dem X Vi frågar föräldrarna 2 Vi frågar dem om 20 år

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE LoRDIA-projektet, vad är det? En studie som följer ungdomar genom tonåren med fokus på psykisk hälsa/ohälsa, relationer och alkohol/droganvändande. Start 2013. Både ungdomar, föräldrar och lärare deltar unikt! Tvärvetenskapligt samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Göteborgs universitet. Forskningsfinansiärer: FORTE, FORMAS, VR och VINNOVA

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE LoRDIA hur då? 2013 åk 6+7 2015 åk 8+9 2017 åk 2 2014 åk 7+8 2016 åk 9 2018 åk 2

Vad är värst? 1 Närvaro av psykisk ohälsa X Frånvaro av psykiskt välmående 2 Bägge ovan

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE En studie om välbefinnande, psykisk ohälsa och alkoholerfarenheter hos 12-13 åringar 1383 LoRDIA-ungdomar, 12-13 år Jämn fördelning kön och årskurs. Syfte: utforska mönster av självrapporterade internaliserande och externaliserande problemstilar, samt välbefinnade i relation till alkoholerfarenheter hos svenska flickor och pojkar i tidig tonår. Boson, K., Berglund, K. J., Wennberg, P., & Fahlke, C. (2016). Well-being, mental health problems and alcohol experiences among young Swedish adolescents - a general population study. Journal for Person-Oriented Research, 2(3), 123-134. doi: 10.17505/jpor.2016.12

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Vad fann vi? 12-13 åringar mår generellt sett bra! Externaliserade problem mer vanligt bland de med högt välbefinnade. (Fler pojkar) Flickor med internaliserade problem och lågt välbefinnade är överrepresenterade bland ungdomar med tidiga alkoholerfarenheter. Boson, K., Berglund, K. J., Wennberg, P., & Fahlke, C. (2016). Well-being, mental health problems and alcohol experiences among young Swedish adolescents - a general population study. Journal for Person-Oriented Research, 2(3), 123-134. doi: 10.17505/jpor.2016.12

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Vad betyder det? Vi behöver inkludera genusperspektiv och välmående när vi beskriver, förklarar och möter psykisk ohälsa bland ungdomar. Särskilt ungdomar med tidiga alkoholerfarenheter! Boson, K., Berglund, K. J., Wennberg, P., & Fahlke, C. (2016). Well-being, mental health problems and alcohol experiences among young Swedish adolescents - a general population study. Journal for Person-Oriented Research, 2(3), 123-134. doi: 10.17505/jpor.2016.12

Ungdomar och alkohol är det ens ett problem idag? 1 Det är och kommer alltid vara ett problem X Alkohol är inte det största problemet bland ungdomar idag 2 Föräldrars drickande är ett större problem

Ungdomars alkoholvanor 1977-2016

Ungdomars alkoholvanor 2010-2016

Vad påverkar barns drickande? 1 Inget påverkar barns drickande X Föräldrastilen påverkar barns drickande 2 Barnet påverkar sitt eget drickande

Vad påverkar föräldrastilen? 1 Inget påverkar föräldrastilen X Barns drickande påverkar föräldrastilen 2 Föräldrar kan påverka sin egen föräldrastil

Forskning om ungdomars psykiska hälsa och alkoholbruk: Boson, K., Berglund, K. J., Wennberg, P., & Fahlke, C. (2016). Well-being, mental health problems and alcohol experiences among young Swedish adolescents - a general population study. Journal for Person-Oriented Research, 2(3), 123-134. doi: 10.17505/jpor.2016.12 Keyes, C. L. M. (2006). Mental health in adolescence: is America's youth flourishing? Am J Orthopsychiatry, 76(3), 395-402. doi:10.1037/0002-9432.76.3.395 Statistik över ungas alkoholbruk: CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) Ungas frågor om alkohol och droger (2016) CAN rapport 162 skriven av Anna Raninen & Kristofer Odö Forskning om föräldrastil och ungdomars alkoholbruk: Baumrind, D. (1991). The influence of parenting style on adolescent competance and substance use. Journal of Early Adolescence, 11(1), 55-95 Glatz, T. (2011) Parents reactions to adolescent s problematic behavior. Doktorsavhandling i psykologi vid Örebro universitet. Jensen Racz, S., & McMahon, R. J. (2011). The Relationship Between Parental Knowledge and Monitoring and Child and Adolescent Conduct Problems: A 10-Year Update. Clin Child Fam Psych Rev, 14:377-398

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Tack för er uppmärksamhet! Karin Boson karin.boson@psy.gu.se LoRDIA www.lordia.se Longitudinal Research on Development In Adolescence