Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från Regionkontoret 2016 1

Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att Halland har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 2014 och som ska gälla fram till år 2020. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 2016 års uppföljning, följer upp Tillväxtstrategins delområde Stark konkurrenskraft och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Stark konkurrenskraft innefattar även tre strategiska val som identifierats som viktiga för att öka Hallands attraktivitet. För respektive strategisk val finns ett antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Innehållsförteckning Sid. 3 Indikatorsammanfattning Sid. 4-5 Reflektioner En region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Sid. 6-8 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning Sid. 9 Bruttoregionprodukt (BRP) Sid. 10 BRP per sysselsatt Sid. 11-12 Förädlingsvärde, Hallands näringsliv Sid. 13-15 Sysselsatta inom näringsgrenar Sid. 16-19 Nyföretagande Sid. 20-26 Styrkeområden i Halland En stark kunskapsregion Sid. 27-29 Övergång till högskola inom 3 år En region med goda kontakter med omvärlden Sid. 30-32 Export/Importföretag i Halland Sid. 33 Utlandsägda bolag Stark konkurrenskraft Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Mål: Bland de tre bästa i Sverige Utfall 2014: Fjärdeplats 2

Stark konkurrenskraft Indikatorsammanfattning "Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande" Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning Bruttoregionprodukt (BRP) BRP per sysselsatt Förädlingsvärde i Hallands näringsliv Antal sysselsatta inom näringsgrenar * Nyföretagande FoU-investeringar (Följs upp 2017) Styrkeområden i Halland "Halland, en stark kunskapsregion" Utveckling senaste året Indikator Övergång till högskola inom 3 år Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män "Halland, en region med med goda kontakter med omvärlden Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Export/Importföretag i Halland ** Utlandsägda bolag * Minskning inom tillverkning samt finans och försäkring ** Ökning av importföretag i Halland men minskning av antal exportföretag. Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat 3

BRP 2007-2013 % Reflektioner Stark konkurrenskraft Inom delområdet Stark Konkurrenskraft i Hallands Tillväxtstrategi används lönesumma per sysselsatt dagbefolkning som huvudindikator. Målet är att utvecklingen av lönesumman per sysselsatt i Hallands län ska vara bland de tre bästa i Sverige. Halland klarar inte målet och hamnar på en fjärdeplats när vi tittar på förändringen från år 2005 (Dock är det minimal skillnad från tredjeplats). I faktiska kronor ligger Halland här lågt i förhållande till andra län och det finns några troliga förklaringar. Länet har en stor utpendling av högavlönade och en stor inpendling av lågavlönade samtidigt som länet är väl representerat inom de areella näringarna och handeln (näringsgrenar som ofta erbjuder deltidsarbete och ungdomsjobb). Halland är också topp tre i landet när det gäller andelen egenföretagare (som ofta tar ut låga löner), bara Jämtland och Gotland har fler. Att lönesumman per sysselsatt dagbefolkning är låg kan alltså kopplas till ungdomsjobb, deltidsarbete, arbetspendling och en stor andel enskilda företagare. I en jämförelse med övriga län står sig Halland mycket väl utifrån bruttoregionproduktens och sysselsättningens utveckling mellan åren 2007-2013. Tillväxt handlar dock snarare om att blir bättre på det man gör, det vill säga att öka produktionskapaciteten eller produktiviteten på sikt för att stärka konkurrenskraften. Blekinge BRP samt sysselsättningsutveckling efter län 2007-2013 Procent 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Östergötland Riket Norrbotten Halland Uppsala Stockholm 0,0 Dalarna -4,00-2,00 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00 Halland har haft en bättre utveckling av bruttoregionprodukten per sysselsatt under hela perioden 2000-2012 än riksgenomsnittet (Efter 2010 kan vi se försvagning av utvecklingen). Fluktuationer i produktiviteten påverkas på kort sikt av konjunktursvängningar men på lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet, arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet och /eller arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. För en fortsatt god produktivitetsutveckling måste Halland fortsätta arbeta med dessa tre faktorer. Globaliseringen ses idag som en utmaning för flera länder och regioner med många dimensioner så som sammanväxande marknader och ekonomier, internationella avtal, arbetsmigration, utbyte av kultur och kunskap. Lägre kostnader för transporter men framför allt bättre informationsteknologier har förändrat näringslivet i grunden och skapat förutsättningar för helt nya kombinationer av verksamheter mellan och inom små och stora företag. Hallands varuexportandel av BRP år 2015 låg på 20 procent jämfört med år 2012, 21 procent. Värdet av varuexporten från Halland är dock relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland ligger på 16 plats bland alla svenska län när det gäller exportvolym och är fortfarande relativt låg räknad per capita. Detta är en situation som förhoppningsvis håller på att förändras. I Halland finns det idag 1 490 exporterande företag, vilket är en ökning med över 14 procent sedan 2005. Ökningen har dock varit större om vi tittar på antal importföretag, 58 procent. I Halland är exporten också väl differentierad med en viss betoning på maskiner och träindustri. Till skillnad från många andra län och från landet i genomsnitt, bygger Hallands exportförsäljning till stor del på de små och medelstora företagens internationalisering. Detta skapar stabilare grund för länets utveckling och ger bättre utrymme för investeringar och nya arbetstillfällen på hemmaplan. Det är dock tjänsternas andel av den totala exporten som har blivit viktigare andelsmässigt sedan början av 2000-talet. Sysselsättningsutveckling 2007-2013 % 4

Undersökningar har visat att Sverige (och därmed många regioner) har komparativa fördelar gentemot andra jämförbara länder i tjänstesegmentet med hög humankapitalintensitet, som exempelvis inom data- och informationssektor. Samtidigt finns även andra sorters tjänsteexport med möjlighet till en mer regional framtoning. Exempelvis en växande besöksnäring som skulle kunna bidra till en regional förnyelse och utveckling i Halland och därmed en ännu mer konkurrenskraftig region. Fortfarande kan vi se en förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till offentlig och privat tjänstesektor. En förklaring till denna utveckling är produktivitetsförbättringar inom industrin i kombination med outsourcing av mindre kvalificerad produktion och ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Den företagsstödjande sektorn i Halland har dessutom ökat mycket svagt under åren 2007-2014, dock är det positivt att så många nya företag startas inom denna sektor. Anledningar till att den företagsstödjande sektorn inte växer mer kan vara mognad eller attityd till att köpa tjänster i övriga näringslivet eller att det saknas tjänsteutbud inom vissa områden. Styrkeområdena Besöksnäring, Hälsoinnovation och Livsmedel har haft en god utveckling av antal sysselsatta (dagbefolkning) samt förädlingsvärdet jämfört med styrkeområdet Skog & Trä. Inom vissa delbranscher i de olika styrkeområdena vittnar man dock om att det pågår en stark strukturförändring i form av effektivisering, rationalisering och teknisk utveckling. Dessutom saknas relevant rekryteringsunderlag i Halland vilket enligt dom själva hämmar tillväxten. Satsningarna som nu pågår och som sjösätts för de olika styrkeområdena kan vara i rätt riktning. Halland har avslutningsvis ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel tillverkande industri. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god konkurrenskraft och tillväxt under perioden 2007-2014. Men precis som i andra delar av Sverige är det flera av de klassiska tillverkningsbranscherna i Halland som krymper i antalet sysselsatta däribland skogs- och träindustrin. Detta är en del av transformeringen i svenskt näringsliv och det är viktigt att öka tjänstesektorn, dels för att ge möjlighet för de tillverkande företagen att köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet och dels för att också kunna tillföra ett ytterligare tjänsteinnehåll till befintliga produkter. 5

400 369 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning (tkr) efter län 2014 350 321 300 250 286 261 200 150 100 50 0 En indikation på regioners konkurrensförmåga ger arbetsproduktiviteten, som här uttrycks som lönesumma per sysselsatt dagbefolkning i regionen. En ökad arbetsproduktivitet är också grunden till ekonomisk tillväxt, ökad välfärd och levnadsstandard. Ökade inkomster per sysselsatt har också präglat olika länders utveckling under hela perioden sedan industrialiseringen. Det har också framförts oro över att produktivitetstillväxten inte leder till nya arbetstillfällen (jobless growth). Snarare handlar det om en fortsatt omflyttning från lågproduktiva till mer högproduktiva sektorer, vilket stöder en fortsatt stimulans av produktivitetsökande aktiviteter och investeringar. Halland hamnar på en fjärdeplats när vi tittar på förändringen från år 2005. I faktiska kronor ligger Halland lågt i förhållande till andra län och det finns några troliga förklaringar. Länet har en stor utpendling av högavlönade och en stor inpendling av lågavlönade samtidigt som länet är väl representerat inom de areella näringarna och handeln (näringsgrenar som ofta erbjuder deltidsarbete och ungdomsjobb). Halland är också topp tre i landet när det gäller andelen egenföretagare (som ofta tar ut låga löner), bara Jämtland och Gotland har fler. Att lönesumman per sysselsatt dagbefolkning är låg kan alltså kopplas till ungdomsjobb, deltidsarbete, arbetspendling och en stor andel enskilda företagare. 6

Förändring av lönesumma per sysselsatt dagbefolkning 2005-2014 % 40,0 36,4 35,0 34,2 30,0 31,4 31,3 30,5 28,4 26,7 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 7

140 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning 2005-2014 (Index) 130 131 120 110 100 90 80 70 60 50 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Halland Sverige 8

Bruttoregionprodukt (Fast pris, basår 2000) Mnkr och årlig förändring Halland 80 000 72 361 71 999 74 159 73 865 73 643 72 244 73 689 15,0 70 000 60 000 50 000 40 000 56 263 61 158 8,7 62 993 3,0 66 268 67 130 5,2 68 137 6,2 3,0 68 078 8,5 2,0 10,0 5,0 BRP 30 000 1,3 1,5-0,5-0,3 0,0 Årlig BRP -1,9 20 000-5,0 10 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-8,2-10,0 Bruttoregionprodukt (BRP) är värdet på alla varor och tjänster som produceras i en region/län under en viss period. Även om BRP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rik en region/län är. Med ekonomisk tillväxt menas alltså en ökning av BRP över tid. Under 2013 uppgick Hallands BRP till 73,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 17 400 miljarder kronor eller 31 procent från år 2000. Hallands årliga tillväxttakt har flukturerat under perioden 2000-2012. Det stora avbrottet i tillväxten för Halland kom under 2009 med finanskrisen som blev startskottet för en ny global lågkonjunktur. Halland har en låg placering bland Sveriges län när det gäller BRP per sysselsatt. Däremot har Halland haft en bättre utveckling av BRP per sysselsatt under hela perioden 2000-2012 än riksgenomsnittet. Efter 2010 har Halland haft en svagare utveckling av BRP per sysselsatt än riksgenomsnittet. 9

BRP per sysselsatt (tkr) efter län 2013 1200 1000 800 600 981 807 703 594 400 200 0 160 Utveckling av BRP per sysselsatt 2000-2013 (Index 2000=100) 140 146 120 100 80 Halland Sverige 60 40 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10

60 000 000 Förädlingsvärde (tkr) 2006-2014 Halland (Källa: Bisnode) 50 000 000 40 000 000 35 591 860 39 595 675 43 418 087 40 854 109 42 448 701 44 472 165 45 414 267 43 080 805 48 366 744 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förädlingsvärdet brukar beskrivas som försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. Hallands förädlingsvärde för samtliga aktiebolag i länet uppgick år 2014 till 48 miljarder kronor jämfört med 35 miljarder år 2006, en 36 procentig ökning. Halland har överlag haft en bättre utveckling än riksgenomsnittet och enligt Bisnodes (Simpler) analys av Halland har länet ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med andra regioner i landet med liknande näringslivsstruktur. Halland har också en större andel anställda i mindre företag vilket är positivt då det inom dessa som tillväxten sker. Minskningen av förädlingsvärdet mellan år 2012 till 2013 förklaras av att tre stora företag i länet brottats med lönsamhetsproblem. Halland har dock haft en god tillväxt under perioden både i antal anställda och i antal företag. 11

180 Förädlingsvärde 2004-2014 (Index 2004 = 100) 160 159 140 120 100 Halland Sverige 80 60 40 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12

Andel sysselsatta efter näringsgren 2014 Halland och Sverige Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering Off förvaltning och försvar 1,6 1,6 2,0 1,1 1,1 2,2 3,8 1,4 2,2 3,2 3,4 3,6 4,5 4,2 5,0 4,5 5,8 4,5 Sverige Halland Näringsgrensstrukturen i Halland visar att länet är underrepresenterat i näringsgrenarna Företagstjänster, Information och kommunikation samt Finans/-Försäkring. Handel, Jordbruk och Bygg är exempel på näringsgrenar där Halland har en större andel sysselsatta än riksgenomsnittet. Under de senaste årtiondena har det skett en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till offentlig samt privat tjänstesektor. En förklaring till denna utveckling är produktivitetsförbättringar inom industrin i kombination med outsourcing av mindre kvalificerad produktion och ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Mönstret i Halland visar på denna förskjutning. Sysselsättningen inom till verkning minskar medan tjänstebranscher ökar. Byggverksamhet 6,9 8,1 Företagstjänster Utbildning Tillverkning 8,5 11,5 10,5 11,3 12,1 11,9 Handel Vård och omsorg 12,2 15,3 16,4 17,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 13

Andel sysselsatta efter näringsgren och kön 2014 Halland Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT 2,0 1,2 0,9 1,3 1,0 1,9 0,9 3,4 Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang 1,6 2,8 4,8 4,4 Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering 1,9 3,4 5,0 7,0 Män Kvinnor Off förvaltning och försvar 3,9 5,2 Byggverksamhet 1,2 14,7 Företagstjänster 7,5 9,5 Utbildning Tillverkning 5,2 5,7 17,5 18,0 Handel 14,3 16,3 Vård och omsorg 5,2 29,1 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 14

Förändring av antal sysselsatta efter näringsgren 2007-2014 Halland Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering Off förvaltning och försvar Totalt Män Kvinnor Byggverksamhet Företagstjänster Utbildning 1 394 1 803 3 197-4 438-3 228-1 210 Tillverkning Handel Vård och omsorg -5 000-4 000-3 000-2 000-1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 15

18 16 16,1 Nystartade företag/ 1000 invånare efter län 2014 (Källa: Tillväxtanalys) 14 12 12,2 11,9 10 8,8 8 6 4 2 0 Nyföretagande i Halland uttryckt som antal nya företag per 1000 invånare, ligger på ungefär samma nivå som Sverige i genomsnitt år 2014. Etableringsfrekvensen är klart högst i Stockholms, Skåne samt Gotlands län. Halland ligger totalt sett på fjärde plats. Etableringsfrekvensen har också ökat under perioden med några tidsseriebrott för år 2007 och för år 2010. Fortfarande är det en högre etableringsfrekvens bland män än bland kvinnor såväl i Halland som i övriga Sverige. 16

Nystartade företag/ 1000 invånare 2000-2014 Halland (Källa: Tillväxtanalys) 14 12 12,2 11,9 10 8 6 5,8 6,9 Halland Sverige 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tidsseriebrottår 2007: Branscherna jordbruk, skogsbruk, fiske samt fastighetstjänster tillkommer i statistiken, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag detta år. Tidsseriebrott år 2010: Ändrade aktivitetskriterier hos Tillväxtanalys, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag detta år. 17

18,0 Nystartade företag/ 1000 invånare efter kön 2000-2014 Halland 16,0 14,0 15,5 15,4 12,0 10,0 8,0 8,6 8,3 6,0 4,0 2,0 Sve Män Halland Män Halland Kv Sve Kv 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 18

18,0 Nystartade företag/ 1000 invånare 2007-2014 efter kommun Halland 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kungsbacka Laholm Varberg Falkenberg Halmstad Hylte 4,0 2,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 19

Förädlingsvärde 07-2014 % Utveckling av sysselsatta och förädlingsvärde efter styrkeområde 2007-2014 % 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Hallands näringsliv Hälsoinnovation Livsmedel Besöksnäring 0,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0-20,0 Skog & Trä -40,0-60,0 Sysselsättningsutveckling 07-2014 % Inom ramen för Hallands Tillväxtstrategi 2014-2020 har tre styrkeområden definierats; Hälsoinnovation, Besöksnäring och Grön tillväxt. Livsmedel och Skog & Trä ingår som delområden inom Grön Tillväxt. Styrkeområdena Besöksnäring, Hälsoinnovation och Livsmedel har haft en god utveckling av antal sysselsatta (dagbefolkning) samt av förädlingsvärdet jämfört med styrkeområdet Skog & Trä. Utvecklingen för de tre har också varit bättre än det halländska näringslivets snitt. En fortsatt vikande marknad för speciellt pappersprodukter är en orsak till den försämrade utvecklingen för skogs- och träindustrin. 20

Personaleffektivitet Personaleffektivitet Simpler-index 2014 efter styrkeområde Halland 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Skog & Trä Hallands näringsliv 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Simpler-index 2007 efter styrkeområde Halland 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Skog & Trä Hallands näringsliv Positionen i diagrammet visar om företagets/branschens verksamhet är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur bra företaget/branschen går. Ett företag som ligger på linjen 1-1 går lika bra som genomsnittet bland företag i Sverige och har ett index på 1. Företag och branscher utanför linjen (index >1) har svårt att skapa lönsamhet medan företag innanför linjen (index <1) kan skapa vinster utöver en genomsnittlig (medel)ersättning till aktieägarna. Storleken på bubblan motsvarar antal sysselsatta. Halland har ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel tillverkande industri. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god konkurrenskraft och tillväxt under perioden 2007-2014. Det halländska näringslivet har haft en god position innanför linjen i flera år utom 2013 då regionen påverkades negativt av några större företag med lönsamhetsproblem. Inget av styrkeområdena ligger utanför linjen 2014 men Skog & Trä har kämpat med lönsamhetsproblem sedan konjunkturnedgången 2007/2008. (Källa: Bisnode) 21

Den företagsstödjande sektorn i Halland har ökat mycket svagt under åren 2007-2014, dock är det positivt att så många nya företag startas inom denna sektor. Anledningar till att den företagsstödjande sektorn inte växer mer kan vara mognad eller attityd till att köpa tjänster i övriga näringslivet eller att det saknas tjänsteutbud inom vissa områden. Saknas det ett tjänsteutbud finns en marknad för nyetablering av tjänsteföretag inom dessa områden. Inom regionen är de klassiska branscherna Verkstad, Metall-varuindustri samt Papper & Massa krympande i antalet sysselsatta, liksom i Sverige. Detta är en del av transformeringen i svenskt näringsliv och det är viktigt att öka tjänstesektorn, dels för att ge möjlighet för de tillverkande företagen att köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet och dels för att också kunna tillföra ett ytterligare tjänsteinnehåll till befintliga produkter. Halland har en mycket stark Partihandel som även den skulle kunna vara köpare av Företagstjänster. Livsmedel Det pågår en stark strukturförändring inom livsmedelsnäringen med effektivisering, rationalisering och teknisk utveckling. Detta kan delvis förklara minskad sysselsättning i delar av branschen. Under hösten 2016 pågår ett arbeta med att fram ett halländskt livsmedelsprogram mellan företrädare i livsmedelskedjan för att förtydliga utmaningar och behov för näringen. Den halländska livsmedelsnäringen har behov av ökat samarbete mellan företagen; stöd för att etablera lokala och regionala distributionskanaler; tillgång till kvalificerad personal och utbildning av företagare/chefer; hållbarhetsaspekter; konsument-perspektivet; bättre ta del av de offentliga upphandlingarna. För ökad tillväxt bör aktörerna i livsmedelskedjan samarbeta med varandra utifrån förståelse för varandras situation och win-win - perspektiv. Svaga länkar i livsmedelskedjan är framför allt logistik och marknadsföring/varumärkesuppbyggnad. Hälsoinnovation Inom området Hälsoinnovation kan vi se en mycket god utveckling inom de flesta delområden. Inom området vårdtjänster beror sysselsättnings-utvecklingen till stor del på att fler områden privatiseras och det sker en förflyttning från offentlig sektor till privat sektor. Inom den tillverkande sektorn ser vi samma utveckling som inom tillverkning totalt, vilket innebär att produktiveteten ökar medan sysselsättningen går ner. Detta som en effekt av automatisering och effektivisering. Området suger upp en stor andel högutbildad personal, vilket är intressant då en av Hallands utmaningar är en svag matchning mellan högutbildad arbetskraft och näringslivets efterfråga. En fortsatt satsning på Hälsoteknikcentrum ger förhoppningsvis på sikt effekter på både antalet nya företag inom området samt på företagens innovativa förmåga. Även övriga kopplingar till forskning och utbildning inom bland annat Högskolan i Halmstad kan bidra till kompetensförsörjning och attraktivitet inom området. Vård och omsorgs förmåga att agera beställare och testbäddar är avgörande för framtiden inom detta område. Den relativa hanterbarheten i Halland kan skapa stora fördelar för både den offentliga vården och omsorgen såsom för näringen, vilket kan skapa en än starkare profil inom området. Skogs- och träindustrin Skogs- och Träindustrin har haft en sämre utveckling under perioden 2007-2014 jämfört med det övriga näringslivet samt övriga styrkeområden i Halland. Framförallt inom delområdet papper och massaindustrin som kämpat med lönsamhetsproblem. Positivt är dock att skogsnäringen har pågående nyinvesteringar. Derome bygger ny husfabrik i Varberg, Södra Cell investerar kraftigt i Värö och Hamnen i Varberg har ökat sin export av trävaror från 600 000 kubikmeter 2012 till en miljon kubikmeter idag. Det pågår också flera initiativ för att utveckla branschen i Halland. Stora Enso har initierat en utvecklingsprocess för att hitta nya möjligheter med produkter av cellulosabaserad råvara. Mindre företag med nära anknytning till Södra i Varberg utvecklar innovativa produkter av cellulosa, och ett kluster kring stora trähus har börjat formas av halländska aktörer med kopplingar till liknande svenska initiativ. Bland annat saknas relevant rekrytering-sunderlag i Halland. Det pågår också utveckling hos småsågar i Halland. Exempel är det nätverk för kunskapsutveckling som har formats runt Falkenberg och ett innovationsprojekt för sågade ekvaror på Bjärnareds såg tillsammans med Chalmers. 22

Besöksnäring Halland har haft en god tillväxt i Besöksnäringen under många år, vilket i stor grad kan tillskrivas Campingens goda resultat. Campingnäringen har varit mycket bra på att samverka, vilket ger resultat. Konkurrensen om besökaren ökar dock hela tiden vilket innebär att Halland måste stärka samverkan på många fler områden för att en god utveckling skall kunna bibehållas. Under det senaste året har samverkansavtalet mellan Region Halland och kommunerna trätt i kraft. Projektet Destination Halland 2020 är uppstartat och några analyser är redan genomförda inom ramen för projektet. En sådan analys är en gästundersökning som genomfördes efter förra sommaren. Den visade bland annat att Halland har svårt att locka till sig unga besökare och internationella besökare. En ytterligare utmaning för besöksäringens tillväxt är bristen på kompetens. Halländska företag i besöksnäringen anger att kompetensbristen hindrar deras tillväxt i betydligt högre grad än vad som gäller för riket totalt. Under 2017 kommer insatser göras för att stärka kompetensutveckling och kompetensförsörjningen på sikt. Det är framför allt inom restaurangnäringen bristen är som störst. Den stora andelen unga anställda samt att näringen är väldigt säsongsbetonad innebär stora krav på kunskapsöverföring och ledarskap, vilket kommer att adresseras inom ramen för gemensamma utvecklingsinsatser framöver. En utmaning som branschen behöver adressera är att få besökare att ange om deras vistelse har överträffat deras förväntningar. Det är en indikator på att Halland behöver arbeta med värdskapsfrågor och att skapa fler intressanta upplevelser för människor när de väl är på plats. Något som fokuseras på i Destination Halland 2020. Bristen på internationella gäster hindrar långsiktig tillväxt då länet konkurrerar med andra destinationer om besökarna och man vet att internationella besökare spenderar mer pengar än inhemska vid besöket. Halland har mycket svårt att attrahera unga gäster vilket är ett stort hot mot långsiktig tillväxt. Här handlar det om att utveckla intressanta produkter och lyfta det som kan intressera en ung målgrupp i kommunikationen. Projektet destination Halland arbetar också med att öka kunskapen kring digitalisering då besöksnäringen är en näring som drivs starkt av digitaliserade tjänster. Genom bättre kunskap om gästens rörelser på bland annat digitala medier kan näringen skapa bättre närvaro och bättre anpassade produkter. 23

Antal sysselsatt dagbefolkning efter styrkeområde 2007-2014 Halland 30 000 25 000 20 000 24 159 24 325 24 157 24 812 25 195 26 169 26 621 27 100 Besöksnäring 15 000 Hälsoinnovation Livsmedel 10 000 Skog & Trä 5 000 0 5 505 5 107 8 545 5 534 5 607 4 979 8 406 5 982 4 796 8 681 5 989 4 721 9 059 6 456 5 096 9 599 6 626 4 973 9 643 6 684 4 802 9 564 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 693 9 677 Sysselsättningsutveckling efter styrkeområde 2007-2014 Halland (Index 2007=100) 130 120 110 100 90 80 70 60 121 113 112 107 92 Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Hallands näringsliv Skog & Trä 50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 24

Förädlingsvärde (tkr) efter styrkeområde 2007-2014 Halland 7 000 000 6 000 000 5 000 000 5 902 340 4 000 000 Besöksnäring 3 000 000 2 000 000 1 000 000 3 814 902 2 417 308 3 297 896 1 015 308 1 582 162 2 342 608 3 320 870 Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä 0 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling av förädlingsvärde efter styrkeområde 2007-2014 (Index 2007=100) 179 156 137 122 61 Hälsoinnovation Besöksnäring Livsmedel Hallands näringsliv Skog & Trä 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 25

Antal företag efter styrkeområde 2007-2014 Halland 2 500 2 000 2 263 1 500 1 000 1 316 Besöksnäring Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä 500 666 679 826 0 460 225 218 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling av antal företag efter styrkeområde 2007-2014 Halland (Index 2007=100) 180 160 140 120 100 80 172 149 148 124 103 Hälsoinnovation Hallands näringsliv Besöksnäring 60 40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Livsmedel Skog & Trä 26

50 47,6 Övergång till högskola inom 3 år (examensår 2011/2012) Halland 45 44,6 43,1 42,8 44,8 42,2 40 42,2 40,5 39,4 35 36,7 36,6 37,7 37,2 36,7 30 25 32,3 31,6 29,1 28,5 34,3 31,6 30 29 29,4 Kvinnor Män 20 22,2 Totalt 15 10 5 0 Sverige Kungsbacka Halmstad Halland Varberg Falkenberg Laholm Hylte I Halland var andelen studerande som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och som påbörjat högskolestudier inom 3 år 37 procent mot Sverigesnittets 42 procent. Kvinnor har generellt en högre övergångsfrekvens än män. Drygt 43 procent av kvinnorna i Halland gick till högskolestudier inom 3 år medan andelen män uppgick till 32 procent (examensår 2010/2011). Övergångsfrekvensen är högst i Kungsbacka och Halmstads kommun och lägst i Laholm och Hylte. Övergångsfrekvensen har minskat både i Halland som i övriga Sverige under perioden. Minskningen gäller också för båda könen. 27

50,0 Övergång till högskola inom 3 år (examensår 2000/2001-2011/2012) 45,0 40,0 35,0 42,2 37,2 30,0 25,0 20,0 Halland Sverige 15,0 10,0 5,0 0,0 28

60,0 Övergång till högskola inom 3 år efter kön (examensår 2000/2001-2011/2012) 50,0 40,0 30,0 47,6 42,8 36,7 31,6 20,0 Sverige Kv Halland Kv 10,0 Sverige Män Halland Män 0,0 29

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Antal import och exportföretag Halland 2005-2014 5 369 5 190 4 829 4 941 4 654 4 666 4 702 4 212 4 050 3 769 3 690 3 879 3 215 3 278 3 143 3 237 3 276 2 803 2 674 2 458 1 614 1 663 1 311 1 376 1 409 1 511 1 429 1 426 1 500 1 490 Importföretag Exportföretag Totalt Värdet av varuexporten från Halland är relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland ligger på 16 plats bland alla svenska län när det gäller exportvolym och är fortfarande relativt låg räknad per capita. Detta är en situation som förhoppningsvis håller på att förändras. I Halland finns det idag 1490 exporterande företag, vilket är en ökning med över 14 procent sedan 2005. Ökningen har dock varit större om vi tittar på antal importföretag, 58 procent. Trenden är liknande i övriga Sverige. I Halland är exporten väl differentierad med en viss betoning på maskiner och träindustri. 0 180 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Utveckling av antal import och exportföretag 2005-2014 (Index 2005 = 100) Tittar vi på andelen varuexporterande företag till olika marknader ser Halland ut ungefär som i Sverige i stort. EU-länderna och Norden är de marknader dit flest företag exporterar och importerar varor och har så varit över tid. 160 140 120 100 80 60 40 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 158 157 114 109 Importftg Halland Importftg Sverige Exportftg Halland Exportftg Sverige Till skillnad från många andra län och från landet i genomsnitt, bygger Hallands exportförsäljning till stor del på de små och medelstora företagens internationalisering. Detta skapar stabilare grund för länets utveckling och ger bättre utrymme för investeringar och nya arbetstillfällen på hemmaplan. 30

Export- och importföretag i Halland fördelade efter landområde 2014 (%) Sydamerika Afrika 0,9 1 1 0,8 5,3 5 6,4 6,2 Nord- och Centralamerika 18 18,9 16 16,1 Övriga Europa Fjärran Östern 6 6 16 15,4 18 18,8 18,4 18,6 Sve Importföretag Sve Exportföretag Halland Importföretag Halland Exportföretag Övriga Asien 4 4 10,7 9,5 Norden 13,8 14,1 52 56,3 EU 71 76,8 83 87 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 31

15 14 19 19 18 17 21 52 55 56 56 59 60 59 75 75 75 77 77 79 79 82 81 81 82 85 85 87 100 Utveckling av export och importföretag i Halland efter landområden 2008-2014 (%) 90 80 70 60 50 40 EU Exportföretag EU Importföretag Norden Exportföretag Norden Importföretag 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 32

40 Andel anställda i utlandsägda bolag 2000, 2014 och 2015 efter län (Anställda i procent av näringslivet) 35 30 25 20 15 2000 2014 2015 10 5 0 Det utländska ägandet i det halländska näringslivet är ytterligare en indikator på näringslivets internationalisering. Definitionen av ett utländskt företag är att mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. I Halland svarar utländska företag för 16 procent av antal anställda år 2015. Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2000 men under riksgenomsnittet båda åren. Nationellt är det utländska ägandet koncentrerat till storstadsregionerna men även Västmanland har en större närvaro av utlandsägda bolag jämfört med riksgenomsnittet. Blekinge hade högst andel i Sverige år 2000 men har tappat flera utlandsägda arbetsställen under perioden. I stora drag är det annars en trend att det utländska ägandet ökar i Sverige. (Källa: Tillväxtanalys) 33