HEMLÖSHET OCH KRIMINALITET

Hälsa och samhälle HEMLÖSHET OCH KRIMINALITET EN KVALITATIV STUDIE UTIFRÅN ETT LIVSFÖRLOPPSPERSPEKTIV Emma Nilsson

Homelessness and Criminality A QUALITATIVE STUDY FROM A LIFE COURSE PERSPECTIVE Emma Nilsson Nilsson, E. Hemlöshet och kriminalitet. En kvalitativ studie utifrån ett livsförloppsperspektiv. Examensarbete i kriminologi 15 hp. Ht 2010. Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. Nyckelord: Hemlöshet, Kriminalitet, Livsförloppsperspektiv, Missbruk, Social kontroll 2

Innehåll 1 Inledning... 3 1:1 Syfte och frågeställning... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 1:2 Centrala begrepp... 5 Hemlöshet... 5 Kriminalitet... 7 2 Tidigare Forskning... 8 2:1 Internationell Forskning... 8 2:2 Svensk Forskning... 10 3 Teori... 13 4 Metod... 17 4:1 Urval... 17 4:2 Tillvägagångssätt... 18 Relevans... 18 Validitet... 19 Reflexivitet... 19 4:3 Analysmetod... 19 Få ett helhetsintryck... 20 Identifiera meningsbärande enheter... 20 Abstrahera innehållet i de meningsbärande enheterna... 21 Sammanfatta betydelsen av materialet... 22 5 Resultat och kommentarer utifrån teorin... 23 5:1 Barndom/Uppväxt... 23 5:2 Skola... 24 5:3 Arbete... 25 5:4 Missbruk... 26 5:5 Relationer... 27 5:6 Kriminalvård... 28 5:7 Bostad... 28 6 Diskussion... 30 7 Referenser... 33 8 Bilagor... 35 8:1 Bilaga 1... 35 8:2 Bilaga 2... 36 3

1 Inledning Hemlöshet och kriminalitet är två omfattande problem i dagens samhälle, de uppmärksammas ofta i tv och tidningar. Tidningen Sydsvenskan gör årligen en räkning av Malmös hemlösa och år 2010 var 900 individer hemlösa i Malmö stad 1. Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning 2005 var antalet hemlösa i Sverige omkring 17 800 2. Det finns många statliga myndigheter och frivillig organisationer som dagligen bekämpar hemlöshet i Sverige, rapporter publiceras i syfte för hur vi ska kunna minska hemlösheten. Socialstyrelsen kan inte dra några slutsatser om hemlösheten har minskat de senaste åren, detta beror på de mätinstrument som använts inte har varit likadana vid kartläggningarna 3. År 2009 anmäldes över en miljon brott i Sverige, de har skett en liten ökning från år 2008 4. Kriminalitet är något som berör oss alla, om de inte berör oss personligen så kan det vara någon i vår närhet. Missbruk av narkotika eller alkohol och avvikande beteende är inte kriminellt i Sverige men de kan vara en riskfaktor som kan leda till ett kriminellt beteende 5. Eftersom både hemlöshet och kriminalitet definieras olika av individer, har jag valt att göra en redogörelse för dessa i senare kapitel. I den här studien ska jag undersöka hur förhållandet mellan hemlöshet och kriminalitet ser ut och då använda Robert Sampson och John Laubs teori om social kontroll och livsförloppsanalys som grund för detta. I uppsatsen redovisas resultat från internationell forskning samt forskning genomförd i Sverige. Tidigare forskning omfattar studier som behandlar orsaker till hemlöshet och beskriva det preventiva arbetet som utförs inom ämnet. Jag valde att själva söka upp ett antal hemlösa individer för att låta dem berätta sin historia, om sin hemlöshet och eventuellt kriminellt beteende. För att sedan analysera dessa intervjuer med hjälp av min teori och förhoppningsvis komma fram till resultat som kan hjälpa framtida studier om hemlöshet. Med denna uppsats vill jag även inspirera andra forskare, då hemlöshet och kriminalitet är ett växande problem i vårt samhälle som behöver bekämpas. 1 Sydsvenskan, 2010 2 Socialstyrelsen, 2005 3 Socialstyrelsen, 2005 4 Brottsförebyggande rådet, 2010 5 Lilly. R, Cullen. F & Ball. R, 2007 4

1:1 Syfte och frågeställning Syfte Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet kriminalitet förhåller sig till varandra. Även se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Min avsikt är att i denna studie använda mig av Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll, utgå från teorins livsförloppsanalys och därefter tolka respondenternas livshistoria genom denna. Vidare syftar studien till att redogöra för respondenternas bakgrund fram tills idag och se om det finns någon eller några händelser där som har påverkat deras hemlöshet och möjlig kriminalitet. Frågeställningar Hur ser förhållandet mellan hemlöshet och kriminalitet ut? Kan livshändelser påverka att en individs liv tar en ny riktning? Kan den sociala kontrollen i barndom och vuxen ålder påverka en individs liv? Hur ser förhållandet mellan hemlöshet och missbruk ut? 1:2 Centrala begrepp Hemlöshet Definitionen av begreppet hemlös är omtvistat, vissa hävdar att det inte går att hitta en precis definition 6. Hans Swärd skriver i boken Hemlös, för att förstå vad begreppet hemlöshet betyder, måste vi först fastställa vad som är ett hem. Definitionen av hem har varierat så länge människan har funnits men det var först på 1700-talet som ordet hem fick en mer känslosam betydelse. Ett hem är en plats där man själv bestämmer och där man har sina egna rutiner. Man kan stänga omvärlden ute och skapa en egen fristad. Även om inte ens eget hem har alla dessa kvalifikationer, behöver man inte anses som hemlös men genom att skapa en bild av vilka funktioner ett hem kan ha, kan man lättare förstå vad hemlöshet innebär 7. Definitionen av uteliggare innebär att man övernattar på platser som inte är avsedda för detta. Det kan vara som namnet avslöjar, platser utomhus, såsom parksoffor, men det kan också vara platser inomhus som icke är avsedda för övernattning, till exempel en trappuppgång 8. Socialstyrelsen definierar i sin nationella kartläggning från 2005 9, hemlöshet genom fyra situationer: 6 Swärd. H, 2008 7 Swärd. H, 2008 8 Swärd. H, 2008 9 Socialstyrelsen, 2005 5

1. En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. 2. En person är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt behandlingsenhet stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SIS-institution och planeras att skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men har inte någon bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. 3. En person är intagen eller inskriven på behandlingsenhet stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SIS-institution och planeras inte att skrivas ut inom tre månader men har inte någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning eller utflyttning. 4. En person bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta, familj, släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt och har på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten eller organisationen under mätperioden. The European Federation of National Organisations Working with the Homeless (FEANTSA) är en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att bekämpa hemlöshet i Europa 10. FEANTSA har skapat ett gemensamt mätinstrument som de har namngett ETHOS, detta skapades år 2005. Socialstyrelsens nationella kartläggning genomfördes samma år. De tog del av FEATNTSA s mätinstrument och skapade den svenska definitionen av hemlöshet med viss överensstämmelse med ETHOS. Detta för att möjliggöra och underlätta genomförandet av mätningar och jämförelser av hemlöshet i andra Europeiska länder. ETHOS bygger på tre olika domäner som på olika sätt utgör ett hem, dessa är: Fysisk domän ändamålsenlig bostad eller utrymme som svarar mot den enskildes och hans eller hennes behov. Juridisk domän Besittningsskydd, dispositionsrätt eller äganderätt till bostaden. Social domän möjlighet att upprätthålla privatliv och sociala relationer. Jag kommer ej gå in mer på beskrivningen av mätinstrumentet ETHOS 11 eftersom min studie endast använder sig av material från Sverige och att jämförelser mellan andra länder i Europa inte är aktuell. I denna studie använder jag mig av Socialstyrelsens definition av hemlöshet 12. 10 Swärd. H, 2008 11 FEANTSA, 2010 12 Socialstyrelsen, 2005 6

Kriminalitet Kriminalitet eller brottslighet som är ett annat namn för begreppet, avses med att man som individ begår brottsliga handlingar. I denna studie definierar jag brottslighet enligt brottsbalken: 1 Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet. Lag (1994:458) 13. Missbruk och ett avvikande beteende är inte kriminellt i sig men kan vara en riskfaktor till ett kriminellt beteende. Jag kommer att beröra dessa två ämnen i studien men de kommer ej betraktas som kriminella handlingar. 13 Brottsbalken, 2010 7

2 Tidigare Forskning 2:1 Internationell Forskning Inledningsvis redovisas resultat från internationella studier om hemlöshet och kriminalitet. Dessa studier behandlar orsaker till hemlöshet samt preventiva metoder som föreslås. Varför en individ blir hemlös är en kontroversiell fråga, i studien Risk Factors for Homelessness: Evidence from a population-based study 14 studeras individer med utgångspunkt från riskfaktorer för hemlöshet som identifierats i tidigare studier. Detta är en nationell studie från USA och urvalet är taget från ett hälsoprojekt som genomfördes på skolor i USA. Urvalet bestod av både män och kvinnor. Vid första intervjutillfället var respondenterna mellan elva och arton år och sedan genomfördes två intervjutillfällen till, ett år senare och sex år senare. Resultatet visade att faktorer som låg socioekonomisk status och psykiska störningar hos individen är relaterade till hemlöshet. Om individen i låg ålder har upplevt bristande ekonomi i familjen och även hemlöshet kan detta leda till att individen i vuxen ålder leds in i hemlöshet. Likaså att akademiska svårigheter i skolan kan vara en bidragande faktor till hemlöshet bland unga individer, att det leder till brister av integrering till samhället och på så sätt ökar risken för hemlöshet senare i livet. Denna studie föreslår att tidigt preventivt arbete ska sättas in bland de individer som uppvisar riskfaktorer på hemlöshet. Denna studie är en av de första i USA som undersöker risk faktorer för hemlöshet med ett nationellt representativ urval 15. Även i studien Pathways to youth Homelessness 16 diskuteras riskfaktorer, men istället för att se till enskilda riskfaktorer anser de i denna studie att dessa riskfaktorer bildar banor som leder till hemlöshet, så kallade pathways. Varje bana är ett resultat av att ett antal faktorer integreras med varandra. Studien utfördes i Australien och urvalet bestod av 35 ungdomar mellan 14-25 år som var tillfälligt hemlösa. I studien identifieras fem olika pathways i urvalet och banorna blev döpta efter den faktor eller det faktorer som var mest påtaglig till att ha orsakat hemlöshet för respondenterna. De tre pathways som majoriteten av urvalet föll under var 17 ; Trauma och psykologiska problem, inget missbruk med alkohol eller narkotika Alkohol- och narkotikamissbruk samt psykologiska problem Familjeproblem med eller utan alkohol och narkotika missbruk Kriminalitet var en riskfaktor som fanns med i analysen men eftersom endast en av respondenterna i urvalet tilldelades denna pathway, ströks denna bana ur resultatet. Även om kriminalitet inte visade sig vara en bana till hemlöshet, så framkom av resultaten att en del av ungdomarna (33 %) påbörjade en kriminell 14 Shelton. K, Taylor. P, Bonner. A & Van den Bree. M, 2009 15 Shelton. K, Taylor. P, Bonner. A & Van den Bree. M, 2009 16 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 17 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 8

karriär efter det att blivit hemlösa. Det visade sig också vara de ungdomar som upplevt traumatiska händelser tidigare i livet som tenderade att börja begå kriminella handlingar 18. Författarna i studien Pathways to youth Homelessness 19 påpekar själva att eftersom urvalet är så pass litet kan inte denna studie ligga till grund för en generalisering till hela Australien, men den kan användas som ett underlag för framtida forskning. Kriminalitet menar studien Risk Factors for Homelessness: Evidence from a population-based study 20, är inte relaterat direkt till hemlöshet men om man adderar narkotika missbruk i analysen, så ses en relation mellan narkotikamissbrukande hemlösa och kriminalitet. Det poängteras även att narkotikamissbruk är en riskfaktor till hemlöshet, narkotikamissbruk har visat sig vara kopplat till en individs första steg av hemlöshet. Den blir då en mer påtaglig riskfaktor än till exempel alkoholmissbruk, även om detta kan förekomma under senare delar av hemlösheten. Resultaten visade även på att alkoholmissbruk och hemlöshet inte är kopplat till varandra men författarna anser själva att deras urval möjligtvis inte har varit rättvist för att kunna dra dessa slutsatser, på grund av det låga antalet av respondenter 21. Den fysiska och psykiska hälsan hos hemlösa individer är påtagligt sämre än hos den övriga befolkningen 22, detta nämns även i studien Pathways to youth Homelessness 23. När en individ väl är hemlös ökar även risken för psykologiska problem men också för alkohol- och narkotikamissbruk samt att individen blir mer benägen att begå kriminella handlingar. Bland urvalet i studien hade majoriteten någon form av psykisk störning och hälften av ungdomarna hade narkotika och alkohol problem. Författarna påpekar att det är viktigt att förstå att ofta är ett flertal faktorer som påverkar en individs hemlöshet, att det är interaktionen mellan faktorerna man behöver mer kunskap om, för att kunna skapa bra preventiva metoder och bekämpa hemlösheten på ett bra sätt 24. I studien Psychiatric hospital capacity, Homelessness and Crime and Arrest Rates 25 studerades hur de hemlösa individernas kriminella handlingar ser ut. Resultaten visar att hemlösas kriminalitet till största delen består av olika typer av överträdelser, så som att missbruka på allmän plats eller övernatta på platser där de inte har tillstånd. Detta finns även beskrivet i studien Criminality and Homeless men: an empirical assesment 26, där de jämför manliga hemlösas brottsregister mot manliga icke hemlösas. De hemlösa männen är överrepresenterade när det handlar om inbrott, men oftast är syftet inte att stjäla något utan att övernatta. Inbrotten begås för det mesta i övergivna lokaler och obemannade byggnader, i avsikt för att kunna övernatta på en relativt säker plats. I dessa resultat finner vi även att de flesta brott bland det hemlösa begås av individer under 35 år som varit hemlösa en längre period och har haft kontakt med psykiatrisk vård under något tillfälle i sitt liv. 18 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 19 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 20 Shelton. K, Taylor. P, Bonner. A & Van den Bree. M, 2009 21 Shelton. K, Taylor. P, Bonner. A & Van den Bree. M, 2009 22 Shelton. K, Taylor. P, Bonner. A & Van den Bree. M, 2009 23 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 24 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 25 Markowitz. F, 2006 26 Snow. D, Baker. S & Anderson. L, 1989 9

I studien Homelessness, Mental Illnes and Criminal Activity: Examining Patterns Over Time 27 undersöks skillnader i det kriminella beteendet mellan de hemlösa som övernattar på härbärgen och de som övernattar på en mindre skyddad plats, till exempel i trappuppgångar. Det visade sig att de hemlösa individer som övernattade på en mer skyddad plats, till exempel härbärgen, är mindre benägna att begå kriminella handlingar som innefattar våld 28. Risken för att en hemlös individ skulle börja begå kriminella handlingar ökar desto längre tid denne är hemlös, detta innefattar även våldshandlingar. Resultaten visar på att de som varit hemlösa ett år eller längre var mer benägna att begå våldshandlingar, än det var före det blev hemlösa 29. I studien Criminality and Homeless men: an empirical assesment 30 finns även resultat som visar på att de som varit hemlösa en längre period, har ett större brottsregister än de som varit hemlösa enbart en kortare period. Ett förslag på preventivt arbete bland hemlösa unga individer som enbart begår kriminella handlingar i avsikt att försörja sitt missbruk, är att dessa ska få rehabiliterande vård för missbruket så fort de uppmärksammats av myndigheter. Detta bör minska individens missbruksproblem samt psykologiska störningar och även individens kriminella handlingar. Detta ska medföra att individen kan komma ur sin hemlöshet och sitt missbruk 31. 2:2 Svensk Forskning Socialstyrelsen har publicerat ett antal rapporter som berör ämnet hemlöshet 32, dessa innehåller både fakta och preventiva metoder för att bekämpa och förebygga hemlöshet. Det har utförts mätningar av hur många individer som är hemlösa, både nationellt och på kommunal nivå 33. I detta avsnitt ska jag sammanfatta två av dessa rapporter samt redovisa för en rapport som berör Svenska hemlösa i Danmark. Rapporten Hemlöshet i Sverige; omfattning och karaktär 34 arbetades fram på uppdrag av regeringen, det är den tredje nationella kartläggningen av hemlösa individer som socialstyrelsen har framställt. För att kunna genomföra denna mätning tog socialstyrelsen hjälp av myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med hemlösa i sitt arbete, så som kriminalvården, socialtjänsten, behandlingshem, jourmottagningar och andra frivillig organisationer. Dessa enheter blev de så kallade uppgiftslämnarna. Resultatet av mätningen som genomfördes 25 april 1 maj 2005, var att det fanns 17 800 hemlösa individer. Detta resultat var en ökning från den förra nationella kartläggningen som genomfördes år 1999 35. 27 Fischer. S, Shinn. M, Shrout. P & Tsemberis. S, 2008 28 Fischer. S, Shinn. M, Shrout. P & Tsemberis. S, 2008 29 Markowitz. F, 2006 30 Snow. D, Baker. S & Anderson. L, 1989 31 Martijn. C & Sharpe. L, 2006 32 Socialstyrelsen, 2005, 2010 33 Socialstyrelsen, 2010 34 Socialstyrelsen, 2005 35 Socialstyrelsen, 2005 10

I kartläggningen fanns en fråga som uppgiftslämnarna fick svara på, om vilka faktorer som dem ansåg vara viktiga orsaker till att individer blir hemlösa. Den orsak som angavs av de flesta uppgiftslämnarna var missbruksproblem, därefter kom psykisk ohälsa. Andra viktiga orsaker som uppgiftslämnarna uppgav var; arbetslöshet, betalningsanmärkning, bostadsbrist och vräkning. Det uppges även att psykisk ohälsa anges som en större orsak bland kvinnliga hemlösa. Viktigt att påpeka är att de hemlösas syn inte behöver överensstämma med uppgiftslämnarnas, det kan däremot uppfattas som indikatorer på hur orsaker till hemlöshet uppfattas 36. Rapporten Hemlöshet- många ansikten, mångas ansvar 37 arbetades fram för att genomföra den strategi som regeringen skapat i syfte att minska hemlösheten i Sverige och för att hindra utestängning från bostadsmarknaden. I denna rapport används de uppgifter som framkom i den nationella kartläggningen ovan 38. Det var många organisationer och myndigheter som samarbetade för att detta skulle kunna genomföras, de som var delaktiga i rapporten är; Socialstyrelsen, Boverket, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Men det var socialstyrelsen som hade i uppdrag av samordna alla dessa enheter. Den strategi som regeringen lade fram innehöll 4 mål: 1. Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. 2. Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. 3. Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. 4. Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. Jag kommer enbart att behandla mål 2, eftersom detta mål är mest relevant för min uppsats. Enligt rapporten var de cirka 2000 individer av de totalt 17 800 hemlösa 39 som föll under mål 2. I rapporten 40 uppmärksammas kriminalvården och hur de ska arbeta preventivt för att förebygga hemlöshet. Så att de intagna ska få en bra utslussning ut i samhället när de friges och därmed inte riskera att bli hemlösa. Kriminalvården ska erbjuda varje intagen en individuell verkställighetsplan upprättad till sig, detta för att underlätta och hjälpa individens anpassning till samhället när den friges. Detta lyfts även fram i den tidigare nationella 36 Socialstyrelsen, 2005 37 Socialstyrelsen, 2010 38 Socialstyrelsen, 2005 39 Socialstyrelsen, 2005 40 Socialstyrelsen, 2010 11

kartläggningen som beskriver att hemlösheten måste bekämpas individuellt. De redogör för att det inte finns en lösning som motverkar hemlöshet, utan att man måste skapa individuella lösningar som passar för den enskildes behov 41. Tack vare den strategi som framställts 42, har kriminalvården bättre uppmärksammat boendefrågan för de intagna efter utskrivning från anstalt. Detta har också medfört bättre dokumentation, årligen görs en mätning av de individer som går inom frivården. Där får det uppge deras nuvarande bostadssituation och detta presenteras i årliga rapporter. Detta medför att kriminalvården får en bättre kunskap om boendesituationen för de frisläppta och kan rikta de preventiva åtgärderna där det behövs. Av de cirka 2000 individer som befann sig under mål 2 i Socialstyrelsen undersökning, hade många individer problem med missbruk och/eller var i dålig psykisk ohälsa 43. Något som även finns beskrivet i den tidigare kartläggningen 44, sextio procent (60 %) av individerna i undersökning uppgav att de hade någon form att missbruksproblem. Siffror från kartläggningen visar på att tjugotre procent (23 %) av männen och sju procent (7 %) av kvinnorna givits icke frivillig vård av missbruksproblem inom kriminalvården åren 2004 till 2005 45. Något som framkom av studien Svenska hemlösa och missbrukare i Köpenhamn (2008) var att svenska hemlösa väljer att bosätta sig i Köpenhamn och en stor orsak till detta var de hemlösa individernas missbruksproblem. Många av de Svenska hemlösa som vistas i Köpenhamn vill in på metadonbehandling men som studien beskriver är reglerna i Sverige betydligt hårdare än de i Danmark, finns risken att Svenska hemlösa bosätter sig i Köpenhamn. Individerna i rapporten beskriver den metadonbehandling som erbjuds i Sverige som mycket kontrollerad och vissa fall kränkande, de menar att kraven som behandlingen sätter upp inte är rimliga. Väntetiderna på behandlingarna kan vara mycket långa och en del av intervjupersonerna i studien menar att stanna kvar i Sverige betyder ett liv med fortsatt missbruk kantat av kriminalitet. Det framkom även av materialet att det är lättare att få tillgång till metadon, det var lättare att finna platser att sova på och få mat i Danmark. De kände sig trevligare bemötta av allmänheten och det fanns en generositet bland befolkningen som de inte känner i Sverige. I Sverige har över hälften av de hemlösa någon form av missbruksproblem, antingen narkotika eller alkohol eller både och 46. Eftersom metadonbehandlingens regler i Sverige skiljer sig från den i Danmark, kan detta öka överflyttning av hemlösa svenska medborgare till Danmark. Synen på missbrukare är också något som skiljer sig mellan de olika länderna, Sverige har fört fram noll tolerans mot narkotika och en hårdare kriminalisering av olagliga preparat/narkotika. Danmark har i sitt ställe en vilja att försöka normalisera synen på missbrukare 47. 41 Socialstyrelsen, 2005 42 Socialstyrelsen, 2010 43 Socialstyrelsen, 2010 44 Socialstyrelsen, 2005 45 Socialstyrelsen, 2005 46 Socialstyrelsen, 2005 47 Mobilisering mot narkotika, 2008 12

En fördel med dessa skillnader mellan länderna är att man kan byta erfarenheter och kunskaper mellan sig, i syfte att utöka kunskap om de hemlösa och utarbeta en strategi för att komma till rätta med problemet 48. 48 Mobilisering mot narkotika, 2008 13

3 Teori Robert Sampson och John Laub har sedan 1987 varit involverade i longitudinellt forskningsprojekt som använder unikt datamaterial (Unraveling juvenile delinquency), som är framtaget av Sheldon och Eleanor Glueck och publicerades 1950 49. Materialet som tog åtta år att samla in, består av 500 manliga brottslingar i åldern 10-17 och lika många icke brottsliga unga män i samma ålder, bosatta i Boston. Om dessa unga män samlades data in vid tre olika tillfällen, vid åldrarna 14, 25 och 32. Över en sex års period (1987-1993) 50, analyserade Sampson och Laub detta material och kom fram till grunden för deras teori 51. Den teori som de två lade fram var en åldersrelaterad teori som tar upp vikten av social kontroll. De har även integrerat en del av sociala band teorin som skapades av Travis Hirschi (1969), i denna teori tas de upp att starka band till bland annat arbete och familj, kan få en individ att avstå från kriminalitet. Detta håller Sampson och Laub med om, de menar att dessa band är en viktig roll i processen i avstånd från kriminalitet 52. Syftet var att bygga upp en teori som tar hjälp av social kontroll för att förklara brottsligt beteende och avstånd från detta ur ett livsförloppsperspektiv. Identifiera uppkomst, varaktighet och avslutande av detta beteende. Ett av deras teoretiska mål är att utöka förståelsen av formell och informell social kontroll genom livsförloppet. De tror att det mänskliga valet (human agency) och situationella miljön, skärskilt rutin aktiviteter är väldigt viktigt för att förstå mönstret av stabilitet och ändringar i kriminellt beteende under livsförloppet 53. Teorin använder sig av livsförloppsanalyser, dessa analyser kan illustreras med hjälp av en modell, för att ge en lättare inblick (se nedan). Modellen består först av en Trajectory, en slags bana eller linje av utveckling över livet för individen. Den innehåller punkter så som arbete, relationer, föräldraskap, självförtroende och kriminellt beteende. Trajectory hänvisar till ett långtidsmönster av beteende och är markerat av övergångar, så kallade Transitions. Transitions är livshändelser, såsom första jobb, första äktenskapet, som är inbäddade i banan eller linjen och utvecklas under kortare tidsperioder. En del livshändelser kan vara åldersrelaterade och somliga inte. Sammankopplingen mellan Transitions och Trajectorys kan generera en så kallad Turning Point eller en vändpunkt i livsförloppet, detta kan få individen att ändra sin livsbana 54. 49 Glueck. S, 1960 50 Glueck. S, 1960 51 Laub. J & Sampson. R, 2003 52 Sampson. R & Laub. J, 1995 53 Laub. J & Sampson. R, 2003 54 Sampson. R & Laub. J, 1993 14

En omdiskuterad Turning point, som Sampson och Laub menar kan förändra en individs liv och omdirigera denna in i en ny Trajectory, är att bli förälder. Ansvaret över barnet kan få individen att omstrukturera sitt liv efter det ansvar denne har fått 55. I boken Crime in the making (1993) diskuterar Sampson och Laub olika slags Turning points som det identifierat i tidigare studier, de nämner som ovan att bli förälder. Att detta kan skapa ett ansvar som får en individ att avstå från ett kriminellt liv, att individen vill ge sitt barn en bra uppväxt som den kanske själv aldrig fick. De diskuterar även om att äktenskap kan påverka en individ att förändra sitt liv, men menar att det inte behöver vara äktenskapet i sig som får livet att ta en ny vändning utan det faktorer som tillkommer när man gifter sig. Det nya livet som gift kan medföra att man börjar träffa nya vänner, som påverkar en på ett positivt sätt. Man har en till person i sitt liv som man vill ta hand om och detta kan generera ansvarstagande, att ens liv fått en mening. Giftermål kan också medföra en viss övervakning eller kontroll, att den andra parten ställer krav 56. Teorin om de sociala banden talar om investeringar och detta är även viktigt i denna teori, äktenskap kan ses som en investering. Om den andra parten ställer krav på att avstånd på kriminalitet är ett måste, kan individen känna att denne har för mycket investerat som han inte vill förlora. Det som individen har byggt upp betyder mer än sin kriminella karriär och detta kan leda till avstånd från kriminellt beteende 57. Andra Turning points som nämns är arbete och militärservice, men som Sampson och Laub själva skriver är denna teori en viktig del av att får fram nya så kallade vändpunkter, som gör att individer själva avstår från kriminalitet 58. Begreppet desistance, som kan översättas på svenska till avslut från kriminalitet, är mycket omtvistat inom de kriminologiska teorierna. Enligt Sampson och Laub är desistance ingen plötslig företeelse som händer över en dag, utan att det är en 55 Sampson. R & Laub. J, 1993 56 Laub, J & R. Sampson, 2003 57 Lilly. R, Cullen. F & Ball. R, 2007 58 Sampson. R & Laub. J, 1993 15

process 59. Denna process löper under en viss tid och det är individuellt hur lång tid den tar. Sampson och Laub jämför, i Desistance from crime over the life course (2003), begreppet och liknar det med att sluta röka. Den processen pågår också under en viss tid och är också individuellt anpassad, man kan ha bestämt en viss dag som man slutar röka men processen kan ta från månader till år. Den som har slutat röka kan eventuellt ta ett visst avstånd från vänner som röker och undvika platser där det vet att rökning förekommer. Allt i syfte för att själva inte bli lockade eller kanske övertalade att börja röka igen. Också så kan det vara för individer som vill ta avstånd från kriminalitet, det gör på liknande sätt för att ej komma i kontakt med vänner och platser där kriminalitet begås eller förekommer. Begreppet desistance menar Sampson och Laub är en social övergång som omskapas till en identitets förändring, man kan alltså inte leva livet som man brukade göra efter man tagit avstånd från kriminalitet 60. De menar också att desistance är vändbar, om individens återgår till sitt tidigare liv med kriminalitet, så upphör processen 61. Denna teori motsäger vissa saker som andra teorier pekar på är sanna. Denna teori motsäger idén att antisocialt beteende i barndomen, att ha vuxit upp i fattigdom och inte anpassat sig bra i skolan, predicerar för en lång brottslig karriär. Att individer som har låg verbal förmåga, låg självkontroll och problematiskt temperament, att det kan förklara ett lång kriminell karriär motsäger Sampson och Laub. De menar att de kan vara en riskfaktor men att man måste ta hänsyn till alla sociala händelser under livet, att man i vuxen ålder kan påverkas av händelser som får individen att börja begå brottsliga handlingar 62. Teorin menar att för att förklara kriminellt beteende under livsförloppet behövs material från både barndom, tonåren och vuxen ålder 63. Även om inte Sampson och Laub tar upp ämnet hemlöshet i sin teori, så är deras livförloppsanalys ett bra sätt att studera orsakerna till hemlöshet hos en individ. Se över individens livsförlopp vad som kan ha frambringar hemlösheten och identifiera möjliga riskfaktorer. 59 Laub. J, Nagin. D, Sampson. R, 1998 60 Sampson. R & Laub. J, 2003 61 Sampson. R & Laub. J, 2003 62 Laub. J & Sampson. R, 2003 63 Laub. J & Sampson. R, 2003 16

4 Metod Syftet med denna studie var att med hjälp av Robert Sampson och John Laubs teori om livsförloppsanalys och social kontroll, undersöka fem hemlösa individers livshistoria och därigenom analysera för att se om de finns något som påverkat deras hemlöshet och eventuell kriminalitet. Jag valde att använda mig av en kvalitativ analysmetod, jag anser att det skulle vara det bästa sättet att föra fram mina respondenters berättelser. En kvantitativ analysmetod skulle enbart gett mig kortfattade svar som inte skulle gå att analysera lika bra, samt att jag var ute efter respondenternas egna uppfattningar och åsikter. Jag valde att använda mig av semi-strukturerade intervjuer när respondenterna intervjuades, detta för att respondenterna själva skulle kunna få föra det de tyckte var viktigt utöver de punkter som togs upp av de PM (bilaga 1) jag använde mig av. 4:1 Urval Under en veckas tid besökte jag ett antal härbärgen och frivillig organisationer som hjälper de hemlösa. På de platser som besöktes presenterade jag mig som student på Malmö högskola och informerade syftet med mitt besök. Alla hemlösa individer som tillfrågades om deltagande i uppsatsen blev informerade om syfte med studien och att deras medverkan var helt frivillig. Intervjupersonerna kunde när som helst avbryta vårt samarbete om de så önskade. Jag fick god kontakt med människorna på de platser jag besökte, jag blev genom en volontär arbetare presenterad för en hemlös man som jag har valt att kalla Björn. Genom Björn fick jag sedan kontakt med tre andra intervjupersoner som jag valt att kalla Kristina, Andreas och Mikael. Alla intervjupersoner blev garanterade fullständig anonymitet och denna förstärktes med att jag transkriberade allt material själv. Intervjupersonernas namn är fiktiva men deras ålder är inte ändrad, detta för att läsaren ska få ett perspektiv om individen. Genom en kontakt fick jag möjlighet att besöka ett kommungemensamt boende med service insatser för alkoholmissbrukare över 50 år som är- eller riskerar att bli hemlösa, på detta boende fann jag min sista intervjuperson, som jag kallar Lars. Samtliga respondenter har varit eller är hemlösa enligt Socialstyrelsens definition av hemlöshet, som jag använder mig av i denna studie 64. En presentation av de individer som deltagit i studien: Björn är 52 år gammal och hemlös. Missbrukar Alkohol och narkotika. Kristina är 57 år gammal och hemlös, har missbrukat narkotika men har inget missbruk idag. Mikael är 19 år gammal och hemlös. Missbrukar narkotika Andreas är 21 år gammal och hemlös. Missbrukar narkotika. Lars är 67 år gammal och har varit hemlös, bor nu på ett servicehem för personer med alkoholmissbruk över 50 år som är eller riskerar att bli hemlösa. 64 Socialstyrelsen, 2005 17

4:2 Tillvägagångssätt Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med var och en av fem intervjupersonerna och i dessa fick de tala helt fritt. Det fanns inget bestämt intervjuschema men som minneshjälp för intervjupersonerna fanns ett sammanställt PM med olika teman (bilaga 1), detta PM kunde de när som helst titta på under intervjun om de kände att de tappat tråden 65. Det fanns tillfällen där jag ställde uppföljningsfrågor om något som intervjupersonen talade om, men detta var enbart vid tillfällen som jag tyckte något var intressant och relevant för min studie 66. När man genomför intervjuer i kvalitativ forskning ligger fokus på intervjupersonens egna uppfattningar, intervjun får gärna röra sig i olika riktningar och komma in på andra ämnen än vad intervjuaren frågat om från början 67. Detta eftersöktes även i min studie och därav endast minneshjälp i form av ett PM, det var viktigt att respondenterna fick tala fritt och inte kände att det var jag som ställde frågor. Detta stämmer överens med det som Bryman. A skriver i boken Samhällsvetenskapliga metoder 68, att kvalitativ forskning handlar om att ta reda på intervjupersonens egna upplevelser som den tycker är relevant, helst ska det vara fylliga svar med massor av information. Platsen för intervjun ska gärna vara så avslappnande för intervjupersonen som möjligt, de ska känna sig lugn och bekväm 69. I mitt fall lät jag intervjupersonen själv bestämma vart intervjun skulle äga rum, just i syfte för att denne skulle känna sig säker och bekväm. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, detta för att på bästa möjliga sätt fånga upp det intervjupersonen ville förmedla 70. Alla känner sig inte bekväma med att spelas in när de intervjuas och då kan forskaren istället föra utförliga anteckningar 71, men jag hade tur och råkade aldrig ut för den problematiken. Mina intervjuer var inte lika långa, uppskattningsvis rörde sig längden på intervjuerna mellan trettio och tjugo minuter. Jag transkriberade allt material själv, det vill säga jag lyssnade på intervjuerna och skrev sedan ner allt som sades. Jag märkte sedan att jag behövde redigera det transkriberade materialet i viss mån, eftersom en viss mening kan låta bra när den sägs, men inte låta lika sammanhängande i text. Denna redigering är inget ovanligt och görs ofta när forskare genomför studier som kräver kvalitativa intervjuer 72. Relevans För att avgöra relevansen för en studie är det viktigt att forskaren vet vad hon/han vill få fram för information med studien. Varför skiljer sig denna studie från andra 65 Bryman. A, 2002 66 Bryman. A, 2002 67 Bryman. A, 2002 68 Bryman. A, 2002 69 Bryman. A, 2002 70 Malterud. K, 2009 71 Bryman. A, 2002 72 Malterud. K, 2009 18

som möjligtvis är framtagna inom samma område 73. Forskaren måste identifiera och acceptera sina begränsningar, i denna studie var tiden den största begränsningen. Att genomföra kvalitativa intervjuer tar långt tid, samt att de hemlösa individer kan vara svåra att kontakta och inte alltid villiga att delta. Validitet I den teori som jag utformat min studie efter, hittade jag de begrepp jag använde mig av. Dessa begrepp var relevanta för min livsförloppsanalys och återfinns även i Sampson och Laubs modell av livsförloppet 74. Eftersom begrepp inte definieras lika av individer, var min uppgift att förtydliga mina begrepp så respondenten inte missförstod. I kvalitativa studier är överförbarheten låg eftersom de respondenter forskaren undersöker utgör en liten del av den totala populationen 75. Studien är genomförd i en stad i Sverige och kan då inte bevisa att resultatet stämmer i andra städer, därför blir den externa validiteten låg. Men denna studie kan förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet, som man sedan kan studera i andra delar av landet. Det är viktigt att forskaren tar hänsyn till validiteten genom hela genomförandet av studien. Reflexivitet Objektivitet är viktigt när man genomför en studie, oavsett vilket område den görs på. Men forskarens egen förförståelse kan man inte bortse ifrån, det är därför viktigt att man tar med den i studien 76. Under genomförandet av denna studie har min kunskap för hemlöshet ökat, förutfattade meningar om vem som egentligen är hemlös har försvunnit. Det är viktigt att forskaren granskar sin studie kritisk. Med en närhet till materialet, till exempel att forskaren själv genomfört intervjuerna, kan detta försvåra den kritiska granskningen 77, vilket jag själv upplevde med denna studie. Forskaren får då ta ett steg tillbaka och kritiskt granska materialet på nytt 78. 4:3 Analysmetod Jag beslutade mig att använda analysmetoden Systematisk textkondensering, dels för att jag i tidigare arbeten kommit i kontakt med denna analysmetod och för att jag känner att det är den som känns bäst lämpad till mitt arbete. Analysmetoden är inspirerad av Giorgis fenomenologiska analys, som har till syfte att öka kunnandet om respondenternas egna erfarenheter och livs syn på ett visst område. Giorgis metod föreslår att forskaren delar upp analysen i fyra steg och genomför dessa därefter; 1. Få ett helhetsintryck 2. Identifiera meningsbärande enheter 3. Abstrahera innehållet i de meningsbärande enheterna 4. Sammanfatta betydelsen av materialet 73 Malterud. K, 2009 74 Sampson. R & Laub. J, 1993 75 Malterud. K, 2009 76 Malterud. K, 2009 77 Malterud. K, 2009 78 Malterud. K, 2009 19

Alla dessa steg är huvuduppbyggnaden av analysmetoden Systematisk textkondensering 79. Få ett helhetsintryck Det transkriberade materialet lästes igenom flertalet gånger, det är viktigt under denna fas att forskaren försöker lägga sin förförståelse åt sidan och se objektivt på materialet 80. Detta för att forskaren ska kunna ta in de intryck som materialet förmedlar, att forskaren fokuserar på respondenten vill föra fram. Under tiden materialet lästes igenom fördes anteckningar, men det är noga att forskaren inte börja systematisera utan att försöka se på materialet utifrån ett perspektiv utan sina egna erfarenheter inblandade. När all det transkriberade materialet var igenom läst, studerade jag mina anteckningar och kunde urskilja ett antal teman som återkom i var och en av intervjuerna 81. Antalet teman ska helst inte vara för många eftersom den senare systematisering kan bli problematisk då. Boken Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (2009) 82, ger en fingervisning på fyra till åtta teman och genom mitt material fick jag fram sju stycken teman som jag sedan kunde fortsätta analysen med. Identifiera meningsbärande enheter I denna fas av analysen ska forskaren sortera ut de meningsbärande enheterna ifrån materialet och sortera ut det som ej är relevant för studien, här ska forskaren se till den delen av materialet som belyser studiens frågeställning 83. Det transkriberade materialet läses igenom ytterligare en gång men nu i syfte för att identifiera de meningsbärande enheterna som har någon koppling till de teman som tagits fram. Utifrån de meningsbärande enheterna i vart och ett av temana ska forskaren sedan hitta en kod, något som kan samla alla enheter som har något gemensamt. Under denna fas kan forskaren upptäcka att två av temana egentligen är samma sak, då kan det vara bättre att slå ihop de två till ett tema. Likadant kan det vara om ett tema innehåller för skilda meningsbärande enheter som borde vara två teman 84. Jag märkte att två av mina teman var för besläktade med varandra, kriminalvård och sociala institutioner. Jag lade därför samma dessa två teman till ett och samma, som sedan fick namnet institutioner. När de meningsbärande enheterna systematiseras av forskaren på detta vis kallas det kodning 85. En meningsbärande enhet kan sammankopplas med flera av koderna, men detta kan bli problematiskt om det är för många koder som är sammankopplade med en och samma enhet. Det kan vara en indikation på att koderna inte är tillräckligt avgränsade. Genom noggrann analys har temana nu förvandlats till koder. Dessa koder har sitt ursprung från de teman som framkom i den första fasen, men koderna är mer avgränsade och detaljerade 86. De koder som togs fram i denna fas var följande: Utbildning Relationer Arbete 79 Malterud. K, 2009 80 Malterud. K, 2009 81 Malterud. K, 2009 82 Malterud. K, 2009 83 Malterud. K, 2009 84 Malterud. K, 2009 85 Malterud. K, 2009 86 Malterud. K, 2009 20

Institutioner Missbruk Kriminalitet Eftersom jag ska utgå från Samson och Labbs livsloppsanalys, var det viktigt att jag tog del av vilka begrepp som var relevant för denna. Det var också viktigt att begreppen jag valde ut inte skilde sig för mycket åt, de har en samhörighet men är ändå skilda begrepp. Kodningsprocessen som följer kan gå till på många olika sätt, forskaren kan använda sig av speciella dataprogram eller endast markera textbitarna med färg eller nummer 87. I denna studie använde jag mig av det senare alternativet, färgade mina textbitar som sedan klipptes ut ur råmaterialet. Jag ansåg att detta alternativ gynnande mig mest och jag hade då alltid full kontroll på allt material. När kodningen utförs betyder de att forskaren gör en systematisk dekontextualisering, en viss del av text hämtas ut ur materialet för att senare kunna läsas tillsammans med annan text ur materialet som har något gemensamt och den teoretiska referensramen. Viktigt är att ha en fullständig version av råmaterialet som inte är kodat eller dekontextualiserad, det är mot den vi sedan ska utvärdera våra resultat 88. Abstrahera innehållet i de meningsbärande enheterna Nu är materialet dekontextualiserat med hjälp av föregående analysfaser, nu har jag inte längre tretton sidor med transkriberat material utan sju sidor med meningsbärande enheter sorterat i sex kodgrupper. Enligt Giorgis analysmetod rekommenderas att forskaren nu går igenom alla kodgrupperna, i mitt fall sex, för att se om vi behöver skapa så kallade subgrupper till våra koder 89. I mina kodgrupper hade all text något gemensamt men jag behövde ändå kategorisera upp dem ännu en gång, till exempel i kodgrupp missbruk valde jag två subgrupper som kom att kallas alkohol och narkotika. I det syftet att skilja alkoholmissbruk från narkotikamissbruk. Dessa Subgrupper bildas i syfte för vad materialet senare ska användas för, i mitt fall ska jag tolka detta material med hjälp av livsloppsanalyser och det är därför viktigt att jag tar del av det när jag väljer ut subgrupperna. Resultatet av koder inklusive subgrupper (inom parantes) blev som följer: Utbildning Relationer (familj, partner, vänner) Arbete Institutioner (fängelse, fosterhem) Missbruk (alkohol, narkotika) Kriminalitet (begått, stött på, blivit utsatt för) Forskaren ska därefter förtäta de meningsbärande enheterna som finns i varje grupp, detta genom att skapa konstgjorda citat. Det konstgjorda citatet ska innehålla en faktisk beskrivning av vad den meningsbärande enheten vill säga, när forskaren gör detta måste den se vad texten säger om frågeställningarna studien har. Det konstgjorda citatet ska sammanfatta det respondenten vill ha sagt och forskaren ska helst av allt använda respondentens egna ord från den 87 Malterud. K, 2009 88 Malterud. K, 2009 89 Malterud. K, 2009 21

meningsbärande enheten 90. Dessa konstgjorda citat från grupperna ska sedan användas som en utgångspunkt för resultatet i nästa fas 91. Sammanfatta betydelsen av materialet I den fjärde fasen ska forskaren rekontextualisera, det vill säga platsa tillbaka de textbitar vi hämtade ur råmaterialet för analys 92. Vi ska nu sammanfatta de vi kommit fram till och framhäva de intervjupersonerna har framfört om frågeställningarna. 90 Malterud. K, 2009 91 Malterud. K, 2009 92 Malterud. K, 2009 22

5 Resultat och kommentarer utifrån Sampson & Laub s teori om social kontroll Fem intervjuer genomfördes med hemlösa individer i olika åldrar, individerna bestod av fyra män och en kvinna. I dessa intervjuer framträdde ett antal teman som ger en överskådlig bild över individernas liv. Jag ska nu presentera en sammanfattning av dessa samt kommentera med Sampson och Laubs teori om social kontroll och livsförloppsanalys. Kriminalitet och hemlöshet är de centrala begrepp som undersöks i denna studie och de berörs i samtliga teman. 5:1 Barndom/Uppväxt Respondenternas barndom och uppväxt skiljer sig ifrån varandra, det fanns respondenter som upplevt missbruk hos föräldrarna i ung ålder samt de som flyttat från sin familj i väldigt tidig ålder. Men det fanns även andra som beskriver sin barndom som trygg och att uppväxtförhållandena var mycket bra. Det var två respondenter som fick flytta från sina föräldrar i ung ålder. En av dem, Mikael blev placerad i fosterhem när han var två år och detta var på grund av att hans föräldrar inte var kapabla att ta hand om honom, eftersom båda levde problematiska liv som innefattade narkotika och kriminalitet. Mikael har kontakt med sina föräldrar idag men båda lever fortfarande problematiska liv. Den andra respondenten Kristina, blev istället placerad hos nära familj. Respondenten tror själv att detta berodde på hennes far alkoholmissbruk. Kristina flyttade senare tillbaka till sin familj men uppväxtförhållandena var fortfarande kantade av alkoholmissbruk. En annan respondent, Björn beskriver sin barndom som mycket bra med föräldrar som varken rökte eller drack. Han växte upp i ett litet samhälle och skildrar sin uppväxt som trygg. Detta finner vi även hos en annan respondent, stor trygghet i familjen men kantad av sträng uppfostran. Lars berättar Man våga inte göra någonting, hade man väl gjort något visste mor och far det innan jag kommit hem. Respondenten Andreas talar också om sin barndom som trygg, uppväxt med båda föräldrar i en medelstor stad i södra Sverige. När det sociala banden till viktiga sociala institutioner, så som familj, skola, arbete, är svaga, är risken för brottsligt beteenden förhöjt. När man fokuserar på familjens roll finns det faktorer som kan förhöja uppkomsten för brottsligt beteende, till exempel hotfull och sträng disciplin av föräldrarna. Barn som har föräldrar som missbrukar och uppvisar ett avvikande beteende, löper högre risk att falla in i ett kriminellt beteende även bortplacering av barn i ung ålder från förälder ses som en faktor som kan förhöja uppkomsten av brottsligt beteende. Vidare visar teorin att ett avvikande beteende hos föräldrarna ses som en riskfaktor till framtida kriminalitet, att barnet ser hur föräldrarna ter sig och tar efter dessa 93. I boken Crime in the making skrivs det att om en pojke har svag känslomässig anknytning till sina föräldrar kan ett brottsligt beteende utvecklas 94, Mikael som 93 Sampson. R & Laub. J, 1993 94 Sampson. R & Laub. J, 1993 23

blivit placerad i fosterhem redan i tidig ålder hann möjligtvis inte utveckla denna känslomässiga anknytning till sina föräldrar och inte heller med sina fosterföräldrar. Låg föräldrakontroll kan leda till brottsligt beteende bland barn, detta kan vi se har omvänd effekt i Lars fall. I hans rädsla att föräldrarna skulle få reda på vad han gjort, avstod han för att begå brottsliga handlingar. Den sociala kontrollen är viktigt för individen under hela livet, riskfaktorer som innefattar familjesituationen som kan leda till brottsligt beteende finns beskrivna i teorin 95. 5:2 Skola Bland respondenternas skolprestationer finner vi en som tagit examen och flertalet som inte gått ut grundskolan. Skoltrötthet och problematik i och utanför skolan är gemensamma nämnare för flera av respondenterna som inte har fullskalig skolgång. Två av respondenterna blev omhändertagna och fick bo på institution i sjunde klass respektive åttonde klass. Förklaringen till varför detta skedde med Mikael var att han ofta hamnade i bråk, sålde narkotika och begick andra kriminella handlingar. Andreas vill däremot inte berätta varför detta skedde med honom. Med skoltrötthet beskriver respondenten Björn sitt avslut från skolan, detta beskriver även Kristina. Hon lyckades avsluta sina nio år i skolan men hela skolgången var kantad med skoltrötthet och skolk. Hennes familjesituation var inte den bästa på grund av faderns alkoholmissbruk. Lars tog examen i gymnasiet och är den enda av respondenterna som gjort detta. Enligt Sampson och Laub s teori om social kontroll är skolan, liksom familjen, en viktig institution som arbetar preventivt mot brottsligt beteende. Skolan kan i jämförelse med familjen, vara mer utrustad för att förse social kontroll tack vare deras resurser, med till exempel lärare och pedagoger. Skolan kan i viss mån ha en mer effektiv övervakning på en individ än dennes familj, eftersom en lärare har lättare att känna igen avvikande beteende. Skolan har ett intresse till skillnad från familjen, att upprätthålla strikt disciplin och kan gå långt för att detta ska ske 96. Dåliga skolprestationer och misslyckande i studier är relaterat till ungdomsbrottslighet enligt Sampson och Laubs teori. Paret Glueck fann redan i sitt material skillnader i brottsligt beteende mellan dem som tyckte om skolan och de som ogillade den, de som starkt ogillade skolan och tog avstånd från den begick fler kriminella handlingar 97. Föräldrar med brottsligt beteende och/eller har alkoholproblem kan ha det svårt att kontrollera och se till att deras barn exempelvis sköter hemläxor. Om föräldrar själva har ett avvikande beteende kan få svårare att se om barnet har en dålig anknytning till skolan eller att de ser det men förnekar att det är så. Detta kan leda till att barnet inte utvecklar den anknytning till skolan som minskar risken för 95 Sampson. R & Laub. J, 1993 96 Sampson. R & Laub. J, 1993 97 Sampson. R & Laub. J, 1993 24