HEJ! VERKTYGSLÅDA Vi på ung scen/öst är mycket glada över att vi får besöka er skola med True Colors. Föreställningen tar ungefär en och en halv timme inklusive det efterföljande samtalet. True Colors handlar om 16-åriga Lara som tävlingsdansar, siktar mot höga betyg och blir kär i en kille som ger henne tusen flygande fjärilar i magen. Men problem uppstår när Lara inser att hennes föräldrar inte tänker tillåta relationen med just den killen. Direkt efter föreställningen leder ung scen/östs pedagog, Layal Wiltgren ett samtal med eleverna om de frågor kring kärlek och relationer, klass och fördomar som föreställningen väcker. För dig som vill följa upp True Colors pedagogiskt har vi sammanställt detta inspirationsmaterial. Övningarna passar bra inom ämnena svenska såväl som samhällskunskap och historia. Övningarna är också särskilt bra för dig som vill integrera arbetet med skolans värdegrund som står fastslagen i skollagen och som omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Verktygslådan består av fyra övningar som är oberoende av varandra. De passar bra att göra efter att ni har sett föreställningen. På slutet hittar ni en litteraturlista på skönlitterära böcker som berör ämnen som klass, migration och ungdom. Om du har frågor till oss, vänd dig till: Layal Wiltgren Pedagog och turnéledare 070-089 66 42 layal.wiltgren@ostgotateatern.se Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig 073-335 96 23 elin.andersson@ungscen.se 1/13
1. SKRIV EN FORTSÄTTNING TILL TRUE COLORS Material: papper och penna Instruktioner till eleverna: I pjäsen får vi inte veta vad som hände med Lara och Rashid. Får Laras föräldrar lära känna Rashid, och kommer de att tycka annorlunda när de lär känna honom? Skriv en fortsättning på True Colors! 2/13
2. LIKA OLIKA Människor är förprogrammerade att dela in världen i grupper eller kategorier. Vi delar till exempel in djur i olika grupper beroende på om de föder levande ungar eller lägger ägg, vi delar in växter i ätliga och icke ätliga osv. Denna förmåga är mycket viktig både för vår överlevnad och för att vi ska förstå vår värld. Det är inte bara växter, saker och djur som vi delar in i grupper utan också människor. Det finns inga samhällen som inte kategoriserar mellan barn och vuxna, flickor och pojkar, vi och dom. Kategoriseringar är viktiga, men kan vara skadliga när man säger att den ena gruppen är bättre, eller mer värd än den andra. I själva verket är människor mer lika än vad de är olika, oavsett vilka grupper de anses tillhöra. Det finns inget i hela världen som är mer likt flickor än pojkar. Pojkar är mer lika flickor än vad de är lika träd eller planeter eller sjölejon. Ändå pratar vi ibland om flickor och pojkar som motsatser, eftersom det är skillnader vi tänker på när vi pratar om pojkar och flickor. I pjäsen gör Laras föräldrar skillnad mellan Lara och Rashid enbart baserat på att Rashid anses vara annorlunda. Rashid å andra sidan säger att hans och Laras föräldrar är lika och när han ger Lara armbandet talar han om att Änglar finns hos eritreaner och serber, hos kristna och muslimer. Så medan Laras föräldrar pratar om skillnader, pratar Rashid om likheter. Reflektera kring vilka fler skillnader och likheter som finns mellan Rashid och Lara! Skriv en lista tillsammans på tavlan. Vilka är flest, likheterna eller skillnaderna? Instruktioner till pedagogen: Tanken med denna övning är att visa att grupper är mer lika än olika. Tänk på att det som kan uppmärksammas som skillnader också kan vara likheter (Rashids föräldrar är födda i Eritrea och Laras i Serbien, men både har utländsk bakgrund). Som pedagog kan du hjälpa till genom att fokusera på likheterna och ställa frågor av typen: Var bor de? (båda bor i Linköping) Går de i samma skola? Är de jämngamla? Vad gör de på fritiden? (tränar, satsar på skolan) Var är de födda? (båda är födda i Sverige av föräldrar som är födda utomlands) Vad har Lara och Rashid för behov? (mat, värme, kärlek) 3/13
3. HELA HAVET STORMAR Material: bandspelare, musik och stolar Instruktioner till pedagogen: I föreställningen konstaterar Laras pappa att hårt arbete lönar sig, men Lara menar att pappan har fallit från hästen till åsnan; han fick aldrig arbete som arkitekt trots att han är utbildad till det. Den här övningen går ut på att reflektera kring de hinder och orättvisor som grupper som tillhör normen sällan eller aldrig tvingas uppleva eller reflektera kring. Det är viktigt att fokusera på normer och priviligierade grupper i den efterföljande diskussionen. Var noga med att inte peka ut vissa elever som representanter för icke priviligierade grupper, eftersom den typen av utpekanden riskerar att särskilja på ett negativt sätt. Genom att medvetet skapa orättvisa förutsättningar är målet att eleverna ska reflektera kring hur det kan vara att leva med skilda villkor. Det gäller inte bara människor med utländsk bakgrund utan också människor med funktionsnedsättning, till exempel rullstolsburna personer som måste ta omvägar när trottoarkanterna är för höga, samkönade par som länge fått kämpa för att få gifta sig och adoptera barn och så vidare. Det är dock viktigt att inte i första hand fokusera på underpriviligierade grupper utan på de grupper i samhället som sällan möter en viss typ av hinder. Tillvägagångssätt: Hela havet stormar är en klassisk lek som många känner igen. Den går ut på att stolar ställs i två rader med stolsryggarna mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Ledaren sätter på musik och ber eleverna gå runt stolarna tills musiken stannar (efter ca 20 sekunder). När musiken stannar ska alla försöka sätta sig ner, den som inte hittar en plats åker ut. Ledaren tar bort en stol och leken fortsätter på samma sätt tills endast en deltagare kvarstår. Börja med en omgång där alla får samma regler. Förklara sedan att reglerna kommer att ändras: klassen delas slumpmässigt in i två grupper (markera gärna grupperna genom att ge grupp 1 färgband eller liknande). Leken går till på samma sätt som ovan med undantaget att grupp 1 måste förutom att runda stolarna även gå runt ett hinder, förslagsvis en stol som ställs tre meter bort (här får ingen sätta sig ner). grupp 1 kommer förmodligen att protestera mot de orättvisa reglerna och många av dem kommer att snabbt åka ut. Om de protesterar förklara då att det finns en poäng med övningen som ni kommer att diskutera efteråt. Alla som åker ut får i uppgift att observera vad som händer bland de som fortfarande är aktiva i leken. fortsättning på nästa sida Inspiration till denna övning kommer från O/lika: Ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering. För fler övningar se hela materialet här: www.armemuseum.se/upload/arme/barn%20 och%20skola/allaolikaallalikas_olika_lattlast_version.pdf 4/13
När övningen är färdig, be deltagarna att sätta sig ner, gärna i ring, och diskutera följande frågor: Vad var det som hände i övningen? Hur kändes det att behöva runda den extra stolen? Hur kändes det att åka ut när reglerna var orättvisa? Hur kändes det att tillhöra den grupp som inte behövde runda stolen? Var det någon i den gruppen som protesterade mot reglerna? Varför/varför inte? Varför säger de flesta inte ifrån när de tjänar på orättvisa regler? Tror ni att någon säger ifrån när man får högre lön, till exempel för att man är kille? Hur tror ni att människor som i sitt liv behöver gå runt hinder reagerar? Blir de arga och bestämmer sig för att jobba dubbelt så hårt som alla andra (som Laras pappa talar om att Lara måste göra) eller ger de upp för att de tänker att det ändå inte är någon idé att kämpa när reglerna är orättvisa? Vad händer med de som inte orkar säga ifrån eller kämpa? Prata om övningen som symbol för samhället. Finns det några grupper i samhället som inte behöver gå runt någon extra stol? I så fall, vilka? Vilka grupper i samhället behöver inte gå runt den extra stolen? Försök att fokusera på normer genom att lyfta fram de grupper som sällan möter den typen av hinder i sin vardag. Ofta känns det mer naturligt att fråga vilka som måste gå runt hindret (dvs. stolen) i verkligheten. Det finns dock en viktig poäng med att fokusera på priviligierade grupper, dvs. de som inte behöver gå runt hinder för att ta sig fram. Det är så man belyser normer, istället för att ständigt fokusera på avvikelser. Genom att belysa normer kan man väcka uppmärksamhet kring varför orättvisor och ojämlikheter existerar och hur de fungerar. 5/13
4. RESAN SOM INGEN HADE PLANERAT Material: reseskildringen nedan (uppdelad i fem delar), papper och penna Instruktioner till pedagogen: Nedan finns en reseskildring som är tänkt att få eleverna att reflektera kring hur det kan vara att tvingas fly och komma till ett nytt och okänt land. För de som inte har egna erfarenheter av flykt ger övningen en möjlighet att själva sätta sig in i någon annans perspektiv. På så vis öppnas en möjlighet för förståelse och empati. Det är viktigt att eleverna får en del i taget och att de inte får läsa fortsättningen på berättelsen förrän de har skrivit färdigt förgående del. Du kan antingen kopiera upp delarna och låta eleverna skriva på raderna under (eventuellt kan de använda baksidan om utrymmet inte räcker till), eller så läser du upp de olika delarna och ger eleverna tid att skriva i sina egna skrivhäften. När alla verkar vara färdiga med en del fortsätter du med nästa. Efter övningen kan ni diskutera (gärna sittande i ring i mindre grupper) vilka tankar och känslor som berättelsen och övningen väckte. Var noga med att inte ställa direkta frågor om faktiska erfarenheter av flykt och migration till specifika individer i gruppen bara för att de eller någon i deras familj har sådana erfarenheter. Annars riskerar du att klampa in i en massa erfarenheter som kan vara känsliga och svåra att diskutera i en större grupp. Dessutom riskerar du att skapa ett vi och dom. Låt eleverna själva forma vad samtalet får rymma. 6/13
DEL 1 50 miljoner människor lever idag som flyktingar och varje dag tvingas människor fatta det svåra beslutet att lämna sina hem. Vi som bor i Sverige behöver sällan fatta beslut om flykt. Men i den här berättelsen händer en dag det otänkbara. En naturkatastrof drabbar Sverige. Farliga kemikalier läcker ut i omgivningarna, regnet fräter huden, vattnet går inte att dricka och luften kommer snart att börja fräta sönder lungorna. Så händer det att du och din familj tvingas göra som de 50 miljoner människor världen över har tvingats göra: Ni måste fly! Tiden är knapp och det finns inte så många alternativ. Du måste lämna ditt hem, din stad, ditt land. Flera europeiska länder är drabbade och enda chansen att överleva är att fly till ett land långt borta. Ni får reda på att det finns en ö-grupp i Stilla havet som tar emot miljöflyktingar. Det är många som försöker ta sig dit just nu och din familj bestämmer sig för att ni också ska söka asyl där. Ni reser redan tidigt nästa morgon och dina föräldrar talar om att för att ha en chans att komma undan får du bara ta med dig tio av dina tillhörigheter. Skriv vad du skulle vilja packa ner och varför du har valt just de sakerna. Skriv också ner fem saker eller personer som du inte kan ta med dig, men som du kommer sakna, till exempel huset ni bor i, bästa kompisen, fotbollsklubben osv. 7/13
DEL 2 Trots att resan vanligtvis inte tar mer än några timmar anländer ni till Öresundsbron runt midnatt, eftersom det är många som flyr samtidigt. Du sitter med din allra käraste ägodel i sätet bredvid dig. Du är trött och hungrig, men hoppfull inför att äntligen vara på väg bort från en säker död. I gränskontrollen får du och din familj veta att ni har alldeles för mycket packning och du måste lämna hälften av det du har tagit med dig vid gränskontrollen, annars får ni inte åka vidare. Skriv vilka fem saker du lämnar kvar och varför. 8/13
DEL 3 Innan ni når landets gräns hamnar ni på en närliggande ö. Färjan som skulle ta er över har gått sönder och ni måste ta mindre båtar. Det är många människor som ska med båten, det blir väldigt trångt och du tvingas lämna allt förutom en sak. Skriv vad du väljer att ta med dig och hur det känns att lämna de fyra andra sakerna som har färdats så långt med dig. 9/13
DEL 4 När ni kommer fram till ön möts ni av gränspolisen, som för er direkt till en flyktingförläggning. Här är de flesta från Italien och Polen, länder som också är drabbade av samma naturkatastrof. De kan varken svenska eller engelska och det är svårt att kommunicera. De verkar vara upprörda över något, men du vet inte vad. I landet du har hamnat i, ett land som nu hyllas världen över för sin generösa flyktingpolitik, finner du två problem. Det första är kommunikationen. Det andra är att insektsodling är en stor matindustri. Insekterna, i form av maskar, spindlar, baggar och myror odlas dels för sin proteinrikedom, dels för att de är ett miljövänligt alternativ till kött. När du äntligen får börja skolan efter fem månaders väntan på en plats, inser du att insektsfödan förekommer i nästan alla maträtter; spagetti med larvsås, spindelsoppa och skalbaggsgratäng är mycket populära rätter. Regeringen har fastslagit att insektsföda ska serveras i alla skolor och uppmuntrar alla att äta dem dagligen, eftersom de är både mättande och har många positiva hälsoeffekter. Insekter har nu odlats i ditt nya land i många år och alla har vant sig vid dem, tycker att de är både goda och nyttiga. De som inte äter insekter riskerar att framstå som konstiga, omoderna och gammalmodiga. Nu måste du förhålla dig till hur du ska göra. Ska du börja äta insekter eller ska du riskera att framstå som konstig? Skriv hur du gör och varför. 10/13
DEL 5 Efter drygt ett år får du och din familj äntligen veta att ni har fått uppehållstillstånd. Det innebär att ni får stanna i landet och behöver inte fly mer. Sverige, likt många europeiska länder är fortfarande farliga att vistas i, men nu vet du i alla fall att du kan bygga ett liv i ditt nya land. Du får veta att i en förort utanför staden där du och din familj har blivit placerade, bor det många svenska familjer. Där pratar majoriteten svenska, firar jul och midsommar och där kan man köpa sill och knäckebröd. Du och din familj funderar på om ni ska flytta dit eller om ni ska satsa på att lära er det nya språket och integreras så fort som möjligt. Skriv ner hur ni väljer och varför. Avsluta berättelsen med att skriva var du befinner dig fem år senare. 11/13
LITTERATURLISTA Här följer en lista med förslag på skönlitteratur med temat migration, klass och ungdom. Du kan låta dina elever välja en bok eller låta hela klassen läsa samma bok. En del böcker är mer passande för gymnasieklasser. Dessa är markerade med * Alakoski, Susanna (2006) Svinalängorna *Anyuru, Johannes (2013) En storm kom från paradiset Bakhtiari, Marjaneh (2010) Kalla det vad fan du vill Bakhtiari, Marjaneh (2008) Kan du säga schibbolet? Becevic, Zulmir (2008) Resan som började med ett slut Becevic, Zulmir (2014) Avblattefieringsprocessen Farrokhzad, Athena (2013) Vitsvit * Hashemzadeh, Golnaz (2012) Hon är inte jag Hetekivi Olsson, Eija (2011) Ingenbarnsland * Marianovic, Fausta (2008) Sista kulan sparar jag åt grannen Ngozi Adichie, Chimamanda (2013) Americanah * Said, Sami (2012) Väldigt sällan fin Monica Zak och Esmat Nabi (2012) Jag är en pojke med tur: En verklighetsbaserad berättelse om en flykt från Afghanistan till Sverige Satrapi, Marjane Persepolis (finns i flera volymer) tecknad serie i fyra delar Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz (2012) Jag är Zlatan 12/13
Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! www.ungscen.se Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping Tel 013 37 77 71 bil 013 37 77 77 info@ungscen.se www.ungscen.se