Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Mats Börjesson Transportidé AB
Glesbygd tätort Glesbygd är i svensk befolkningsstatistik benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. SCB Tätort är sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare Glesbygd är utanför tätort ca 98 % av Sveriges yta. 1,4 miljoner invånare eller 16 % bor i glesbygd och 8 procent har sin arbetsplats utanför tätort. Glesbygdsverket räknade med 2 % i glesbygd.
Landsbygd Statistiska centralbyrån landsbygdskommun har mer än 6,4 % av invånarna inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun. Glesbygdsverket. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än 3 000 invånare Tätortsnära landsbygd 22 % av invånarna
Kan man ordna kollektivtrafik på landsbygden? De som bor på landsbygden är få och bor glest De som bor på landsbygden har bil i stor omfattning De som bor på landsbygden reser mest bil På landsbygden är det brist på transport entreprenörer
Färdmedelsfördelning Andel av arbetsresorna som sker med bil respektive kollektiva färdmedel efter boenderegion (SKL-indelning). Nationella resvaneundersökningen 6-84 år
Vilka åtgärder har testats 1. Samordna olika resbehov skolskjuts och allmänhet, ändra skoltider 2. Köra anropsstyrt bara köra om någon beställt, utveckla beställningscentraler 3. Planeringsåtgärder linjesträckning, turutbud, bytespunkter, effektivare skolskjuts 4. Köra anslutning anropsstyrd anslutning till buss och tåg 5. Samåka färdtjänst, sjukresor, samarbete mellan myndigheter 6. Samordna transportslag personer, gods och post 7. Information riktad information, förenklad information 8. Frivilliga förare Byabuss, föreningsbuss 9. Frivillig samåkning samakning.se 10.Bilpool 11.Köra färre turer gemensamt ägda bilar dra in trafik, bara köra skolskjuts
Planeringshandböcker Mål Resbehov Alternativutfomning Jämföra alternativ Beskriva konsekvenser Driftplanering Utvärdera Lär Studera Planera Gör Landsbygdstrafik har särskilda metoder för datainsamling och ofta planering av individers resor Första planeringshandboken för landsbygdstrafik 1981
Projektet Arts Planeringshandbok för landsbygdstrafik Förstudie Planering - Drift - Utvärdering Olika förutsättningar i olika länder Olika huvudmän för trafik bidrar till bristande information om resbehov Även om bilinnehavet är högt så äger viss andel av hushållen ingen bil Öppna skolskjuts vanlig lösning Anropsstyrd trafik ofta lämplig lösning
Vanliga mål Lägre kostnad Fler resmöjligheter Kostnadseffektivare lösning Bättre tillgänglighet Bättre information
Resandet så litet att resvaneundersökningar är svåra Kollektivtrafiken är liten andel av resandet 9-10 procent någon gång per vecka eller oftare Skolresandet viktigt underlag Resor till aktiviteter
Resenärernas önskemål på kollektiva resor med landsbygdstrafik Snabbt Enkelt Tillförlitligt Linjesträckning Kollektivtrafikbarometern
Exempel på faktorer som driver nöjdhet respektive resande
Trafiklösningar på landsbygden Linjetrafik eller öppen skolskjuts Hållplats på stomlinje Samåkning Anropsstyrd resa dörr till dörr Byte till/från linjetrafik Anropsstyrd med mötesplatser
Nästan alla projekt diskuterar hur man skall samordna trafiken
Skäl att samordna trafiken Flera olika trafiklösningar olönsamt när resandet är litet Bättre lönsamhet för entreprenörer Perifera delarna utgör ett viktigt underlag för trafikens stomlinjer Stomlinjerna är effektiva men klarar inte hela resbehovet Matning till stomlinjerna ger yttäckning
Det går att samordna trafiken med nu gällande lagstiftning Linjetrafik Skolskjuts Linjetrafik Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor Färdtjänst Sjukresor Linjetrafik Skolskjuts Färdtjänst Sjukresor FINAL projektet
Vad är samordning? Samverkan mellan myndigheter Samordnad upphandling Samordnad planering Samåkning av resande Bada två barn går snabbare och är roligare än att bada ett i taget
Om man skall samordna mer, vad krävs det då? Lätt att se samordningsmöjligheterna Fler uppdrag i samma organisation Lätt att göra det Regler och rutiner Se effekten av arbetet Samlad ekonomi Roligt att göra det Se resultatet av eget arbete
Planeringsprincip i Ockelbo Samplaneras all trafik kan fordonen utnyttjas effektivt Skola Vårdcentral Butiker, service Järnvägsstation Skolskjuts grund kollektivtrafik i Ockelbo KUXAprojektet
Planering av samordnade trafiklösningar Börja med regionala stomlinjer Anpassa all annan kollektivtrafik så man kan byta till stomlinjerna Skolskjuts skall mata till stomlinje Komplettera med anropsstyrd anslutning
Brukslinjen Samordning av linjetrafik sjukresor, färdtjänst och skolskjuts Anpassning till tågtider Samlat utbud presenteras för resenärerna Samarbete kommuner, trafikhuvudman och entreprenör Avgiftsfria resor
Nolltaxa i kollektivtrafik Kommuner som har nolltaxa i kollektivtrafik för alla (26 000 pers) Kommun som har haft nolltaxa i kollektivtrafik (24 000 pers.) Kommuner som har nolltaxa i kollektivtrafik för färdtjänstberättigade (100 000 pers. i 38 kommuner) Dessutom Nolltaxa vissa tider eller i viss trafik och för ungdomar/äldre Exempel: Göteborg har gratis kollektivt för de som är 65 år och äldre. 72 000 personer Uppgifter från 2008
Andel av invånare 16-74 år med turtäthet mer sällan än var 30:e minut på morgnarna Procent 100 80 H6 H4 Glesbygden (Kommuner med gratis kollektivtrafik) Södra mellanbygden 60 H5 Norra tätbygden 40 H3 Större städer 20 H2 Malmö Göteborg H1 Stockholm 0 1975 1980 1985 1990 1995 Källa SCB/ULF
Glitter Utvecklingsprojekt för trafik på landsbygden Skolskjuts, anropsstyrd och trafik teknikstöd
Kan man jämföra kommuners skolskjuts? Andel av befolkningen i tätort och andel av kommunens skolelever som har skolskjuts 100 80 Andel i procent 60 40 20 0 Tätortsgrad Andel elver med skolskjuts Linjär (Andel elver med skolskjuts)
Begränsade besparingsmöjligheter i Götene och Varas skolskjuts Kostnad per skolskjutsberättigad elev Kostnad per skolskjutsberättigad elev 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Götene 2 000 0 Vara 48 % Tätortsgrad 58 % 2 000 0 56 % Tätortsgrad 66 %
Dyrt att planera själv 60 % av kommunerna planerar skolskjuts planerar helt själva och 20 % tillsammans med THM 15 % högre kostnad i de kommuner som planerar skolskjutsen helt själva 18 % högre kostnad om skolskjutsplanen inte är klar före starten av höstterminen Birgit Ståhl-Nyberg. Happy boys Glitter projektet
Skolskjuts i trafikhuvudmannens regi Fördelning av elevernas skolresor på olika färdsätt idag Elevresor i linjetrafik Elevresor i skolskjuts med buss Elevresor i skolskjuts med taxi Fördelning av elevernas skolresor i trafikhuvudmannens regi Elevresor i linjetrafik Elevresor i skolskjuts med mindre fordon
Slutsatser om skolskjuts Det går att överlåta skolskjuts helt till trafikhuvudmannen på samma sätt som färdtjänst Men tänk på Trafiksäkerheten Bibehålla enkel kontakt med elever och föräldrar Bevara kommunernas detaljkunnande
Anropsstyrd trafik är trafik som endast utförs om någon i förväg begärt att få resa. Anropsstyrd trafik
Resande med anropsstyrd trafik Trafikslag Antal miljoner resor Färdtjänst 12, 3 Sjukresor med taxi 5,1 Kompletteringstrafik 0,4 Anropsstyrd linjetrafik, flexlinjer mm 1,2 Taxi ~ 15
Skäl till anropsstyrd trafik Billigare om resandet är litet och oregelbundet Bättre standard att resa dörr till dörr
Räta ut eller förkorta linjer
Ersätta linjetrafik vissa tider 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Anropsstyrd trafik Anropsstyrd trafik Enkelt att informera om man trafikerar med anropsstyrd linje som kör samma väg och har samma hållplatser
Ersätta linjetrafik i ett område
När är olika trafiklösningar lämpliga? Resbehov/ resande Regelbundet resande Många äldre inom ett begränsat område Litet och oregelbundet resande Ganska många äldre i ett område och i tätort Stor yta med få personer och litet resande och på landsbygd Trafiklösning Tidtabellsbunden linjetrafik Servicelinje Anropsstyrd linje Anropsstyrd flextrafik med mötesplatser Anropsstyrd trafik dörr till dörr i område
Indelning av anropsstyrd trafik Var kan man resa När kan man åka Servicestandard Anropsstyrd linje Bestämd tid När kan man boka Förbeställningstid Anropsstyrd avvikelse Anropsstyrd trafik med mötesplatser Anropsstyrd områdestrafik Regler för resrelationer Tidsintervall 11 12 10 9 8 7 6 1 2 3 4 5 Lång tid till nästa avgång med linjetrafik Valfri tid 11 12 10 9 8 7 6 1 2 3 4 5 Avisering (återuppringning) Omvägsfaktor Anpassad avresetid Förskjuten avresetid Vem får resa Andra särskilda standardfaktorer
Trafikeringsprincip för Närtrafik i Västra Götaland adresser i landsbygdsområde Resor mellan och hållplatser i tätorten
Trafikeringsprincip för Plustrafiken Hållplatser längs linjen Byte till buss Hemmet Visby Hållplatser i Visby Hemmet
Ingen generell ändring av resvanor 100% Förändrat resande 80% 60% 40% 20% 0% Reser mer privat bil. Vara och Götene Reser mer med Västtrafik. Vara och Götene Reser mer med Västtrafik. Närtrafikresenärer Instämmer helt eller delvis i påståendet Varken eller Tar helt eller delvis avstånd från påståendet
Ungdomars resande oförändrat Fritidskort gäller ej Fel resmål, man vill åka vidare Fel tider Känner inte till Närtrafik
100% Närtrafik ger mer nöjda invånare på landsbygden Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Västtrafik 80% 60% 40% 20% 0% Götene Vara Landsbygd Götene Vara reser med Närtrafik Hela Västtrafik Mycket nöjd eller nöjd Varken nöjd eller missnöjd Mycket missnöjd eller missnöjd
Samlad tekniklösning Principschema för IT-stöd i GLITTER-projektet Telenät Internet Telenät Kortläsarterminaler GSM BC operatörer Internet server Prator Telenät Telia SMS-central PLANET Bokning planering trafikledning Terminal Server Telia Mobitexcenter MBX Trafikinformation (TOP-2) Kundregister (Solen) Trafikledningscentral Trafikoperatörer
Automatisk bokning måste vara enkel Boka på internet Boka med knapptelefon Ring och boka 020 919090 Boka med kort i automat Upplysning Tidpunkten 0771 414300 Boka med SMSmeddelande
Sammanfattning av Glitter Samordnad skolskjuts och linjetrafik förbättrar tillgängligheten Anropsstyrd trafik billigt sätt att få nöjda invånare Anropsstyrd trafik har liten betydelse för färdmedelsval Bra standardnivå på anropsstyrd trafik kan ersätta del av färdtjänstresandet Teknikstöd behöver enkla regler. Internet är bäst.
Lösningen i FINAL! Anropsstyrd trafik + linjetrafik
Kundkrav på kombinerade resor Enkelt Pålitligt hela resan Prisvärt Bra bytespunkt Tryggt byte Tid för byte Hela resan perspektiv
Samordnad upplysning för alla trafikeringsalternativ Trafikupplysning BC för anropsstyrd Söker på Internet BC för färdtjänst Sökning söker efter resa både i linjetrafik och i anropsstyrd trafik All trafik oberoende av hur man söker resmöjligheter
Viktiga slutsatser i projektet Final Färdtjänstregler i 74 % av kommunerna hindrar alternativa trafiklösningar. Byte endast vid i förväg bestämda hållplatser Kombinerade resor är ett organisatoriskt problem, inte ett tekniskt Trygg resa kräver en samlad organisation Lova inte obegränsat resande, informera att fordonsresurserna kan ta slut Bestäm långsiktigt hållbart pris
Kollektivtrafik i distrikten, KID Försöksverksamhet i Norge 2007-2009 Pröva lösningar för ett kostnadseffektivt, flexibelt och gott kollektivtillbud i distrikten Underlätta erfarenhetsutbyte mellan fylken 45 miljoner i statliga bidrag och ca 50 miljoner i lokala bidrag Ca 40 försök med utveckling av glesbygdstrafik Samlad utvärdering våren 2010
Kollektivtrafik i distrikten, KID Försöksverksamhet i Norge 2007-2009 Otydligt vad som räknas till distrikten Svårt avgränsa mot ordinarie drift
Orter med försök i Norge Många försök med anropsstyrd trafik Nya linjer Utökad trafik Anslutningstrafik Trafik till aktiviteter
Kollektivtrafik i distrikten, KID KID-ordningen har i viss utsträckning gett mer brukaranpassad trafik Mange ville ikke reist uten tilbudet, eller de ville vært avhengige av å bli skysset av andre. Passasjerene som har hatt andre tilbud før bestillingsruten ble igangsatt, mener at de har fått et tilbud som er mer brukertilpasset. Trafiken har i viss utsträckning blivit mer kostnadseffektiv Begränsad ökning av samarbete Viss kompetensökning genom seminarier
Uppföljning Uppföljning på likartat sätt för all trafik Omvärldsfaktorer befolkning yta Infrastruktur väglängd Resurser fordon Konsumtion personkm Utbud tjänster vagnkm Ekonomi; intäkter Ekonomi; kostnader Säkerhet antal olyckor Miljö CO2 NOx Kvalitet förseningar Servicestandard turtäthet Begrepp och definitioner skiljer sig åt mellan organisationerna och omöjliggör idag jämförelser.
Ringbussar i Höör Rengsjö i Bollnäs Vad har vi lärt oss? Anropsstyrd trafik kan bli linjetrafik Ungdomars resbehov eftersatt Kuxatrafiken i Ockelbo Planeringsmodell Trafik på Hisingen Plustrafik på Gotland Flexlinje Glitter FINAL Arts KID Principer för val av anropsstyrd trafik Få turer uppmärksammas inte Trafiklösning för att minska färdtjänst Standardnivå. Jämförelsemetoder Lösningar för kombination av anropsstyrd trafik och linjetrafik Planeringshandbok Handbok. Svårt nå uppsatta mål
Sammanfattning Stomlinjer först sedan perifer trafik Tänk linjenät planera anslutningar Tänk linjetrafik planera skolskjuts Samordna all trafik med litet resande Välj effektiv trafiklösning med bra tillgänglighet Följ upp på enhetligt sätt