Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson
Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna är mycket goda i södra Kalmarsund. Men att bygga havsbaserade vindkraftverk där innebär att etablera en verksamhet mitt i ett område med intensivt sjöfågelsträck en sjöfåglarnas europaväg. Omkring 1,5 millioner fåglar passerar varje år. Kalmarsund erbjuder därmed särdeles goda förutsättningar för att studera sjöfåglars reaktion på mötet med vindkraftverk. Studien har utförts av Jan Pettersson på uppdrag av Statens Energimyndighet, GE Wind Energy och Vindkompaniet AB. Studien har gjorts i samverkan med en referensgrupp med säte vid Zooekologiska institutionen, Lunds Universitet. Eckelsudde Sverige Småland Utgrunden Öland Danmark Östersjön Olsäng Ejderns övervintringsområde och huvudflyttningsvägar Totalt häckar ca 0000 par ejdrar i Östersjöområdet. Merparten av dessa flyger via Kalmarsund och övervintrar i de danska vattnen. Ejderns dominerande flyttningsvägar under våren (röda) respektive hösten (blå). Studiens observationsplatser är angivna med röd text. Utgrundens sju 1,5 MW vindkraftverk som uppfördes hösten 00. Högt ovanför sträcker en tranflock. De fem vindkraftverken vid Yttre Stengrund utanför Olsäng är på 1,5 (2,0) MW och uppfördes sommaren 01. Ejder
Studiemetoder och omfattning Fältobservationer har utförts från de tre observationsplatser som markerats på kartan på föregående sida. Arkivfilmer från Försvarets övervakningsradar har analyserats i efterhand. Radarobservationer av dagsträck har korrelerats med fältobservationer. Flyttning i dimma och dis samt flyttning under natten har övervakats med radar. Totala antalet observerade flyttfåglar i södra Kalmarsund under studieperioden 1999 03. Art Vår Höst Ejder 8000 4400 Storskarv 7700 17000 Vitkindad gås 3500 800 Bläsand 1700 23000 Prutgås 30 21000 Andra arter 23000 85000 Totalt 857000 6700 Flockföljningar med optiskt avståndsinstrument Observationer och radar De första fältobservationerna gjordes våren 1999 innan några vindkraftverk uppförts i sundet. Fältobservationer har gjorts såväl höst som vår under den treveckorsperiod då fågelsträcket varit som mest intensivt. Sparade radarfilmer har förts över till videoband och sedan har följningen av fågelflockarnas förflyttning i sundet analyserats. Ett optiskt avståndsinstrument har använts för att dokumentera flockarnas flygbeteende vid passage närmare vindkraftverken. Utgrundens fyr var en av observationsplatserna
Ejdersträckets vägval genom sundet före och efter vindkraftverken Våren 1999, innan vindkraftverken uppfördes, fördelade sig ejdersträcket jämnt i sundet. Under våren 01, med vindkraftverken vid Utgrunden, skedde en förskjutning av sträckets huvuddel mot Ölandssidan i öster. Under de två följande vårarna 02 och 03, med vindkraftverk både vid Utgrunden och vid Yttre Stengrund, var denna förskjutning mot Ölandssidan än mer påtaglig. Figurerna nedan visar hur sträcket fördelats i Kalmarsund med en indelning av sundet i sektorerna A-D. Vår % 35 1999 utan vindkraftverk 30 25 15 10 5 0 % 80 70 60 50 30 10 % 0 90 80 70 60 50 30 10 0 A B C D A B C D Ejdersträckets fördelning: andel i procent av samtliga observerade flockar 01 med Utgrundens vindkraftverk 02 03 med Utgrundens och Yttre Stengrunds vindkraftverk 90 80 70 60 50 30 10 0 90 80 70 60 50 30 10 0 % 100 80 60 % % Höst A B C D 00 med Utgrundens vindkraftverk 01 med Utgrundens och Yttre Stengrunds vindkraftverk 02 med Utgrundens och Yttre Stengrunds vindkraftverk 0 A B C D Ejdersträckets fördelning: andel i procent av samtliga observerade flockar Tidigare iakttagelser av ejderns höststräck visar hur sträcket var koncentrerat västerut till sundets Smålandssida. Det mönstret för höststräcket har inte förändrats nämnvärt efter att de båda vindkraftanläggningarna vid Utgrunden och Yttre Stengrund uppförts.
Radar ger information om när sjöfåglarna flyttar och deras vägval Genom att pricka ut positionerna för radarekon från en och samma sjöfågelflock under en tid erhålls ett spår av punkter som markerar flyttningsvägen. Figuren nedan visar hur flockarna anpassar sin flykt och viker av inför vindkraftverken. Fåglarna observerar vindkraftverken på 1 2km avstånd och justerar sin flygväg så att de dagtid vid god sikt flyger runt dem. Småland Öland Flyger fåglarna vid dålig sikt? Vår Analys av det radarövervakade vårsträcket visar att 73 procent av sjöfågelsträcket på våren sker dagtid vid goda siktförhållanden. Endast 5 procent av det totala sträcket sker dagtid i dis och dimma. Studien visar också att 22 procent av vårflyttningen sker nattetid då sträcket i större utsträckning är förlagt till sundets centrala delar. 80 70 60 50 30 10 0 Dagtid vid god sikt Dagtid vid dis Radarövervakningen ger information om när sträcket sker under dygnet och under olika siktförhållanden. Dagtid vid dimma Natt vid god sikt Natt vid dis Blekinge Följningar av femtio sjöfågelflockars vägval dagtid vid god sikt under våren Höst Vår Låg dimma vid Utgrunden Sträckets flygriktning Höst Radarövervakningen av höststräcket visar att 68 procent av sjöfågelsträcket sker dagtid vid goda siktförhållanden. Endast 5 procent av sträcket sker dagtid vid dis och dimma. Studien visar att 27 procent av höststräcket äger rum under natten, varav 6 procent vid mer eller mindre disiga förhållanden. Storskarv
Hur flyger flockarna vid sämre sikt och under natten? Dis och dimma Även det begränsade sjöfågelsträck som förekommer under nedsatt sikt tycks registrera och vika av inför vindkraftverken. Här visas situationen vid Yttre Stengrund under sådan förhållanden på hösten. Liknande justeringar av vägvalet förekommer vid Utgrundens vindkraftverk på våren. Flygriktning Öland Följningar av sju sjöfågelflockars vägval vid dimma och dis under hösten. Natt Radarföljningar av några valda sjöfågelflockar på natten (från perioder då varken dimma eller dis förekommit) visar att flockarna registrerar och flyger vid sidan om Utgrundens vindkraftverk under vårnätterna. Liknande justeringar av vägvalet finns registrerade vid Yttre Stengrund men då från höstnätter. Hur sjöfåglarna registrerar vindkraftverken under dis, dimma och i mörker på natten vet man inte. Blekinge Småland Flygriktning Öland Ejder Radarföljningar av tretton sjöfågelflockars vägval nattetid under våren.
Kollisionsrisken och påverkan på flyttningsvägen Inte en på miljonen... Studiens observationer av 1,5 miljoner flyttande sjöfåglar har endast påvisat en kollision med dödlig utgång. Kollisioner inträffar, men de är alltså extremt sällsynta. En riskanalys med uppgifter från studien (även för sträck vid dåligt sikt och på natten) tyder på att i värsta fall 1-4 sjöfåglar per vår och kanske 10 per höst riskerar att kollidera och förolyckas vid de 12 vindkraftverken i Kalmarsund. En stjärtandsflock passerar vindkraftverken vid Yttre Stengrund Ejderflock vid Yttre Stengrund Tio ejderflockars flygvägar vid Yttre Stengrund under hösten registrerade med optiskt avståndsinstrument. Svarta markeringar anger vindkraftverk i drift och röd anger vindkraftverk med driftstopp. Få flyger över eller mellan Det är bara enstaka sjöfågelflockar som setts flyga mellan vindkraftverken (mindre än en procent) och ännu mer sällan några som flyger över dem. De tar då höjd och stiger från normala meters höjd till ca 50 meter när de flyger mellan, och ca 170 meter när de flyger över vindkraftverken. Rotorn når som högts ca 100 meter över havet. Liten ökning av flygkostnaden 30 procent av samtliga sjöfågelflockar gör under vårsträcket någon form av vägvalskorrigering vid sin passage av Utgrundens vindkraftpark och kan därmed sägas bli påverkade av verkens lokalisering. Under höststräcket vid Yttre Stengrund uppvisar 15 procent av fågelflockarna motsvarande undanmanöver i flyttningsvägen. Den extra energikostnad som en sådan undanmanöver innebär kan beräknas till i värsta fall 0,4 procent av ejdrarnas totala energiförbrukning för hela flyttningen mellan häckningsplats och vinterkvarter. Ejderflock passerar Yttre Stengrunds vindkraftverk.
Påverkas rastande sjöfågel av vindkraftverken på Utgrunden? Referensyta 1470 alfåglar 30 mars 1999 880 alfåglar 30 mars 03 e Vindkraftverksområde 0 1 2 3 km Alfågel Två exempel på fördelningen av alfågelflockar (blå och röd markering). Vindkraftverken anges med svart markering och vattendjup som understiger sex meter anges med grå markering. Före och efter vindkraftverk på grundet Bilden ovan visar de rastande alfågelflockarnas positioner i de båda studieområdena (UT 10 och UT ) vid Utgrunden våren 1999 innan vindkraftverken byggdes, och våren 03 med vindkraftverken på plats. Rastande alfåglar
Utgrunden Båtar och föda Antalet rastande fåglar har minskat totalt i hela området under studien, vilket dock inte behöver innebära någon påverkan från vindkraftverken. Alfåglarna rastar inom området även sedan vindkraftverken kommit på plats även om de till viss del störs av båttrafiken inom anläggningen. Bottenfaunastudier visar på en klar korrelation mellan alfåglarnas val av rastplats och tillgången på föda (musslor).
Sammanfattning Vitkindade gäss Man kan säga att 30 procent av Kalmarsunds flyttande sjöfåglar berörs av de uppförda vindkraftverken. För att undvika vindkraftverkens närområde gör de vissa justeringar av sin flyttväg. Detta innebär att vårsträcket har förskjutits något öster ut och därmed närmare sundets Ölandssida. Höststräckets koncentration till sundets västra sida tycks dock inte ha påverkats av vindkraftverken. Sjöfågelflockarna upptäcker vindkraftverken även vid dålig sikt och på natten vilket påvisats med hjälp av försvarets övervakningsradar. Beräkningar av kollisionsrisken visar att i värsta fall ca 14 fåglar per år kan förväntas omkomma genom kollision med de sammanlagt 12 vindkraftverken i Kalmarsund. Detta mycket begränsade antal dödade fåglar ska ställas i relation till att totalt närmare 1,5 miljoner sjöfåglar årligen passerar området.
Till grund för den här sammanställningen ligger projektrapporten Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund, Statens Energimyndighet och Zooekologiska avdelningen vid Lunds Universitet (05) Framsidans omslagsbild: Ejdrar vid Utgrunden; baksidans omslagsbild: Ejder
Text, grafi k och foto: Jan Pettersson (JP Fågelvind), Produktion: Textbruket i Båstad AB 05