ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare (CSA). En mindre grupp, ca 30 personer, registreras per vecka och besvarar samtidigt aktivitetsformuläret, för att därmed möjliggöra en kartläggning inte bara av graden och arten av fysisk aktivitet i befolkningen, utan även årstidernas inverkan på aktiviteten. Magnus liljegren Hälsoplanerare Kamilla Nylund magisterstud Maria Hagströmer forskarstud Michael Sjöström docent PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet ABC är den första studie i vårt land som använder sig av ett nationellt och representativt urval av den svenska befolkningen för att kartlägga både graden och arten av fysisk aktivitet. Tidigare under åren har en serie undersökningar gjorts, för att mäta i huvudsak den avsiktliga motionens omfattning bland innevånarna (Tabell 1). Eftersom all fysisk aktivitet är av betydelse för den enskildes hälsoutveckling, och politiker och hälsoadministratörer allt mer högljutt frågar efter bättre underlag för det hälsofrämjande arbetet, är det angeläget att en studie kommer till stånd som tar fram erforderliga data om fysisk aktivitet ute i vårt samhälle. Namnet ABC står för Attitude, Behavior and Change, vilket också antyder att inte bara beteendet (aktiviteten) som sådan studeras utan även de medverkandes inställning till fysisk aktivitet undersöks, samt i vilken omfattning de är benägna att ändra graden av sin aktivitet. En serie kostfrågor är också inbakade i enkätmaterialet. Det huvudsakliga instrumentet är IPAQ, och då den långa versionen som kartlägger de senaste sju dagarnas aktivitet (se separat artikel i detta nummer). IPAQ har utvecklats i ett internationellt samarbete, där vår grupp varit mycket aktiv, och förväntas bli använt i en utbredd, kanske global omfattning. Detta gör i sin tur att framtagna data i ABC studien kommer att kunna jämföras med motsvarande data framtagna i andra länder. IPAQ är en enkät, en subjektiv metod, för bestämning av fysisk aktivitet i befolkningen. Den långa versionen mäter aktiviteten i flera av det vakna dygnets domäner, under transport, på arbetet, på fritiden (inkl motionsvanor), och under arbete i hemmet. För varje domän anger den medverkande hur lång tid, uttryckt i minuter, som han/hon de senaste sju dagarna varit aktiv, särskilt med avseende på aktivitet på något ansträngande och/eller mycket ansträngande nivå. Även tid i inaktivitet, som sittande, registreras. Samtidigt görs på samma personer en kartläggning av aktiviteten per minut med en objektiv metod, nämligen rörelsemätare (CSA). En sådan möjliggör en vidare prövning av tillförlitligheten hos IPAQ. Den framtagna 39

informationen möjliggör samtidigt en mer utvecklad tolkning av erhållna IPAQ-data. I detta sammanhang redovisas en del inledande data. Bilden av den totala aktiviteten, som den framstår nu med mer utförliga data, kan komma att leda till en omprövning av gällande rekommendationer om 30 minuters fysisk aktivitet dagligen. Material och metod Urval. Gjordes enligt slumpförfarande ur SCB:s befolkningsregister och omfattar totalt 3000 svenska män och kvinnor i åldrarna 18-74 år. I denna redovisning presenteras ett axplock av data från 669 individer, dvs samtliga de som tillfrågades om medverkan i undersökningen under veckorna 35 till 52, år 2000. En första kontakt med de utvalda individerna togs per telefon, vilket gjordes av ett professionellt telemarketingföretag (Markör AB, Örebro) som anlitats för uppgiften. De uppringda informerades om studiens uppläggning. De tillfrågades om de ville medverka i studien, vilket i så fall skulle innebära ett åtagande under en vecka med daglig registrering av rörelser under all vaken tid, samt ifyllande av ett aktivitetsoch kostformulär efter registreringsperiodens slut. De som avböjde medverkan tillfrågades om de ville vara med i en bortfallsanalys, genom att besvara en kortare enkät med vissa demografiska data. Registreringar. Varje vecka gjordes registreringar på cirka 30 individer. Dagarna före själva mätveckan skickades en rörelsemätare (CSA Model 7164), samt enkäter och utförliga instruktioner, ut till de medverkande per post. De bar sedan rörelsemätaren under en vecka, från tidigt på morgonen till sent på kvällen varje dag, med undantag för tid i dusch och bassäng. Avvikelser från upplagt program noterades i dagboksblad. Efter genomförd registreringsvecka besvarades enkäten (IPAQ, lång version, senaste 7 dagarna), som var utökad med frågor om förändringsbenägenhet och om bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet. Dessutom ingick ett sk foodfrequency formulär (FFQ) om vissa matvanor, särskilt intag av frukt och grönt (denna del av studien redovisas inte i detta sammanhang). Insatsen avslutades med att rörelsemätaren, med alla registrerade data inlagrade i själva mätaren, återsändes per post i förfrankerat kuvert tillsammans med enkäterna. 40 Mätaren avlästes efter återkomsten, genom att data överfördes till dator via en avläsare, och ställdes in för en kommande registrering. Den skickades sedan ut till nästa försöksperson. Bortfall. Deltagandet i studien har så här långt vida överskridit förväntningarna. Av de 669 individer som under perioden tillfrågades tackade 439 (63 %) ja till att medverka i studien. Av de 248 deltagarna (37%) som tackade nej valde 182 (74 %) att besvara en bortfallsenkät. För de 66 individer (9%) som tackade nej till deltagande och som inte ville besvara botfallsenkäten finns enbart uppgifter om kön och bostadsort från SCB:s urval. En förklaring till det höga deltagandet kan vara att rekryteringen skett i samarbete med ett professionellt telemarketingföretag. De medverkande erbjöds en provprenumeration på någon av tidningarna ICA-kuriren, Hemma Bäst eller Hälsa. Resultat Ålder hos de medverkande samt vissa kroppsmått, utbildningsbakgrund och upplevt hälsotillstånd framgår av Tabell 2. Hela 96,5% av deltagarna var födda i Sverige. Tabell 3 visar de medverkandes beredskap till förändring av sina aktivitetsvanor. Av tabellen framgår att drygt en av tre medverkande (35%) upplever sig vara fysiskt aktiva/ motionärer, medan nära på två av tre (61%) uppfattar sig vara mindre fysiskt aktiva. Av dessa har 12 procent bestämt sig för att öka aktiviteten, medan 25 procent enbart har tänkt sig öka den. Nio procent har inga planer alls på att öka den nuvarande nivån. Resterande 15 procent har de senaste månaderna varit mindre aktiva, jämfört med tidigare. CSA data. Figur 1 visar en slumpmässigt vald dygnsregistrering från en av deltagarna. Den sammanlagda aktiviteten, uttryckt i counts, för varje minut av dygnet (totalt 1x440 minuter) finns redovisad i diagrammet. Betydande variationer förekommer under dygnets lopp. Av figuren framgår översiktligt antalet episoder med minst 1 minuts längd med aktivitet på intensiteter motsvarande måttligt hög eller hög (ca 50 respektive 70 procent av maximal syreupptagningsförmåga). Data från varje dags registrering kan sedan användas för att ta fram genomsnittliga värden för hela veckan, eller för vardagar respektive helgdagar. Data från registreringarna kan läggas samman för ett antal individer, för att få fram genomsnittlig aktivitet och aktivitetens fördelning över dagen med avseende på intensitet. Figur 2 visar ett sådant exempel. Figuren visar hur aktivitetens omfattning varierar timme för timme mellan två olika grupper på 20 personer vardera (de tjugo yngsta och de tjugo äldsta, medelålder i resp grupp 21 år och 69 år) under en genomsnittsdag av hel vecka från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Gruppernas totala aktivitet under hela dagen är i stort lika, men spridningen över dagen skiljer sig åt markant. De äldre är mer aktiva än de yngre på förmiddagen, medan de yngre är betydligt aktivare än de äldre sent på eftermiddagen och kvällen. IPAQ-data. Totalt rapporterad tid i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna för hela gruppen var (681+257 minuter). Den fördelade sig på tid i inaktivitet (527+217 minuter) och tid i aktivitet (154+158 minuter). Den inaktiva tiden utgjordes i första hand av tid i sittande (469+202 minuter). Figur 3 visar hur gruppen i sin helhet är fördelad vad avser tid i sittande på en vardag respektive en helgdag. I genomsnitt tillbringade deltagarna 58 minuter per dag stillasittande i någon typ av motorfordon. Den aktiva tiden kunde vara av hög intensitet (24+53 minuter) eller av något måttlig intensitet (107+103 minuter). Fördelningen av den aktiva tiden i hög intensitet låg i genomsnitt på 11 min (arbete), 7 min (hem/ trädgård) och 6 min (fritid). För aktivitet i måttlig intensitet fördelade sig tiden i genomsnitt på 24 min (arbete), 35 min (hem/trädgård), 24 min (fritid) och 24 min (gång). Figur 4 visar, hur lång tid de medverkande tillbringat för transport till fots eller cykel. I genomsnitt är tiden 11 minuter per dag, men spridningen är avsevärd, och 38 procent har överhuvudtaget inte alls förflyttat sig till fots eller med cykel under en sammanhängande period av tio minuter under den senaste veckan. Figur 5 visar hur tid för promenader på fritiden, i genomsnitt 14 minuter, är fördelade. Av den framkommer att en betydande del, 43% av de medverkande, inte promenerat alls på sin fritid den senaste veckan. Endast 16% av de medverkande har redovisat daglig tid promenader på 30 minuter eller mer. Figur 6 visar hur de medverkande redovisat aktiviteten på fritiden. Promenader är ej med då dessa redovisas separat. Sextio procent har inte varit aktiva alls på sin fritid på i måttlig

Vid bedömning av individens totala fysiska aktivitet måste även arbetsdagen inberäknas. Foto: Michael Brannäs eller mycket ansträngande intensitet den senaste veckan. I genomsnitt har gruppen under de senaste sju dagarna varit aktiv i 6 minuter per dag under fritiden på en mycket ansträngande nivå. En mindre grupp, 29 procent, anger sig ha varit aktiva på fritiden vid två tillfällen eller fler de senaste sju dagarna. Diskussion Detta är första gången nationella data redovisas, som beskriver på vilket sätt och i vilken omfattning svenska folket är fysiskt aktiva. Framtagna data kommer dessutom att kunna jämföras med liknande data framtagna på andra håll med samma metod. Tolkningen av erhållen information är emellertid än så länge svår, inte bara för att materialet i denna sammanställning representerar kanske en fjärdedel av det totala materialet som fortfarande samlas in, utan framför allt därför att det inte finns några liknande uppgifter från andra studier att jämföra med, annat än våra egna, exempelvis Ekeröstudien (se separat arbete i detta nummer). En omfattande informationsmängd kommer efter hand att finns tillgänglig eftersom IPAQ nu är på väg att användas i en lång rad nationella studier i såväl Europa som övriga världen. Jämförelsen med data från den sk Ekerö-studien, i vilken 200 slumpmässigt utvalda och telefonintervjuade individer i en kommun i västra Stockholm ingick, är intressant. En serie data är snarlika, medan andra skiljer sig åt. Det senare gäller tid för aktivitet i något ansträngande intensitet i hemmet och i trädgård, som i bägge fallen var klart högre än vad genomsnittet i riket i övrigt tycks vara. Detta är inte förvånande eftersom Ekerö är en kommun i Stockholms län med mycket hög andel villaboende. I båda fallen var det en förvånande hög sammanlagd total tid för aktivitet i något ansträngande eller mycket ansträngande fysisk aktivitet. Data från de två undersökningarna stödjer varandra, vilket gör att tillförlitligheten hos IPAQ som instrument indirekt får stöd. Den generella rekommendationen om 30 minuters något ansträngande aktivitet, underförstått i form av motion, blir med detta ifrågasatt. Om nu aktiviteter under transporter och exempelvis i trädgård på samma intensitetsnivå som motionspromenader ska räknas in följer de flesta med råge den rekommendationen. En fortsatt diskussion om den rekommendationen kommer säkerligen att följa. Genomsnittlig tid ägnad åt promenader och cykel till och från arbetet/ skolan, eller tid för promenader på fritiden, var 11 respektive 14 minuter. Man ska vid tolkningen komma ihåg att fördelningen av tid för dessa aktiviteter i den undersökta gruppen var synnerligen sned. En betydande andel, kring 40 procent redovisade ingen tid alls i sådana aktiviteter under de senaste sju dagarna, medan en mindre grupp hade betydligt högre värden. Fortsatta analyser av de två grupperna, dvs de inaktiva och de mycket aktiva kan komma att ge värdefull information om dessa gruppers levnadsförhållanden, inställning till aktivitet, osv 41

vilket torde vara viktigt att beakta i planeringen av aktivitetsfrämjande årgärder. Antalet redovisade motionstillfällen var lågt, vilket inte överraskar, utan stämmer överens med tidigare framtagen information om motionsvanor, bland annat i en serie arbeten som Lars-Magnus Engström och medarbetare medverkat till. Nu ska man komma ihåg att tiden för den nu aktuella delen av ABC-undersökningen var sen höst och tidig vinter, vilket är en period då vädret ofta gör motionerande mindre attraktivt. Informationen framtagen med rörelsemätare kan användas på många sätt, exempelvis som framgår av Figur 2. Noterbart är att den äldre gruppen (medel 69 år) i stort tycks vara lika aktiv totalt som den yngre (21 år), även om insatserna görs på olika tid på dagen. Om detta uttrycker en förhållandevis låg aktivitet i den yngre gruppen eller en extra och hittills okänd hög aktivitet hos de äldre, eller en kombination av båda, får förbli oklart, eftersom få angränsande data som kan bistå i tolkningen föreligger. Kompletteringen av ABC-studien med mätning av accelerometer ger utan tvivel möjligheter till ökad belysning av IPAQ-data. Tid i dagligt sittande var hög såväl under vardag som helgdag. Sittande under en helgdag antyder graden av inaktiv livsstil, medan tid i sittande på arbetet inte behöver vara uttryck för hur man beter sig rent fysiskt på övrig tid. Mätningar av aktivitet har hittills inte särskilt analyserat den inaktiva tiden, men ett ökat intresse för inaktivitet tycks föreligga. ABC/IPAQ svarar upp mot detta intresse genom att tydligt beakta även inaktiviteten. Sammanfattningsvis, nu redovisade inledande data från ABC-studien visar på den mångfald av information som IPAQ, ibland i kombination med rörelsemätare, tar fram. Överraskande förhållanden kommer i dagen, och en fortsatt bearbetning får ge vid handen vilket värde denna information har. Befolkningens aktivitetsvanor är snedfördelade i flera viktiga avseenden, inte bara vad avser den avsiktliga motionen. Den för hälsoutvecklingen viktiga något ansträngande rapporterade aktiviteten är av en omfattning som förvånar. Här torde en diskussion om dagens rekommendationer bli oundviklig. Kost och Motion i Sverige 1971 Socialstyrelsen (Stockholm 1973) Kost och Motion 1978 Sifo (Stockholm 1978) ULF om folkets levnadsvanor 1982-83 SCB (Rapport nr 56) Liv 90 Folksam (Rapport 1) ULF om folkets levnadsvanor 1990-91 SCB (Rapport 85) Motion och Idrott 1997 Idrottsutredningen (SOU 1997:188) A Pan-EU Survey on consumer European Commision (1999) Attitudes to Physical Activity, Body-weight and Health Tabell 1. Tidigare befolkningsstudier gjorda i Sverige och Europa om fysisk aktivitet Jag är Studie Ursprung Män Kvinnor Spridning n= 80 n=147 n= 227 Ålder 44 +11 45 + 13 18-74 Vikt 82 + 11 68 + 12 44-120 Längd 180 + 7 167 + 6 155-197 BMI 25.3 24.3 16-44 Utbildning (%) Folkskola 24 18 Gymnasieskola 2-år 31 27 Gymnasieskola 3-år< 18 18 Högskola 26 34 Annan utb 1 3 Självupplevd hälsa (%) Utmärkt 14 20 Mkt bra 38 30 Bra 35 34 Någorlunda 11 15 Dålig 2 1 Tabell 2. Basdata om medverkande personer i ABC-studien hösten 2000... inte särskilt fysiskt aktiv och jag planerar inte att öka min nuvarande nivå 9 21... inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har tänkt att öka min aktivitet 25 56... inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har bestämt mig för att öka min aktivitet 12 26... fysiskt aktiv/motionär, men har endast varit det de senaste 6 månaderna 3 7... fysiskt aktiv/motionär och har varit det längre än 6 månader tillbaka 32 73... jag brukade vara fysiskt aktiv, men har de senaste månaderna varit mindre akti 15 34 Vet ej 4 8 Tabell 3. Tabell över förändringsbenägenheten avseende fysisk aktivitet Andel (%) Antal Figur 1. Registrering av en persons fysiska aktivitet med rörelsemätare (CSA) minut för minut under ett helt dygn (1440 minuter). Aktiviteten uttrycks i markeringar (sk counts). 42

Figur 2. Genomsnittlig aktivitet registrerad med rörelsemätare (CSA) timme för timme under dygnets vakna timmar för 20 äldre personer (fyllda staplar) (medel 69 år) och 20 yngre personer (medel 21 år). Figur 4. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för transporter till fots eller cykel i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna (n=244). Figur 3a. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en vardag (n=242). Figur 5. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för promenader på fritiden i genomsnitt per dag de senaste sju dagarna (n=251). Figur 3b. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en helgdag (n=245). Figur 6. Antal motionstillfällen under de senaste 7 dagarna (n=247). 43