Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011



Relevanta dokument
Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor? År 2010

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Avdelning för hälsofrämjande -

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Hälsa på lika villkor? 2014

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Ohälsa vad är påverkbart?

Tandhälsan i Värmland

Resultat från folkhälsoenkäten

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa på lika villkor

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor?

Innehållsförteckning:

Hälsa på lika villkor

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Folkhälsa Fakta i korthet

Hälsa på lika villkor

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Hälsa på lika villkor

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Hälsa på lika villkor

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Hälsa på lika villkor?

Folkhälsoenkäten 2010

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Hälsa på lika villkor

Stanna upp en stund!

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Hälsa på lika villkor 2014

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoplan

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Välfärdsbokslut Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Folkhälsoenkäten 2010

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

RMPG Hälsofrämjande strategier

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Innehållsförteckning:

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor

Kommunikationsavdelningen

Förutsättningar för folkhälsa och folkhälsoläget i Norrbottens kommuner. Perspektiv Förutsättningar Folkhälsoläge

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Vad håller oss friska i Norrland?

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Hälsa på lika villkor

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsorapport 2007

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Hälsa på lika villkor? År 2006

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

4. Behov av hälso- och sjukvård

Transkript:

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Uddevalla är mål 9 i Strategisk plan att Uddevallas förutsättningar för god hälsa på lika villkor ska öka till 113 år 2014 dvs. vara 13 % bättre än rikets snitt. Det uppdrag i Strategisk plan som handlar om folkhälsa, uppdrag 19: Det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ska prioriteras, med fokus på goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor samt trygghet och förebyggande av skador, knyts till samtliga nämnder. Metod Den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor genomfördes under apriljuni 2011 med hjälp av SCB. Frågeformuläret som omfattade 75 frågor skickades till 96 000 personer i Västra Götaland uppdelat på 1 600 enkäter per kommun/stadsdel. Undersökningen skickades ut per post med tre påminnelser, enkäten kunde postas eller besvaras som webb-enkät. Svarsfrekvensen i Uddevalla är 52,1% och totalt 833 personer har besvarat enkäten. När det gäller bortfallet så vet vi att kvinnor svarat i högre grad än män, äldre i högre grad än yngre. Personer med lång utbildning och högre lön har svarat i större utsträckning än de med kortare utbildning och lägre lön. Personer som är gifta/sammanboende har svarat i högre grad medan personer födda utanför norden har lägre svarsfrekvens än övriga. Sammantaget innebär detta att vi måste anta att gruppen som ingår i bortfallet troligen har en något sämre hälsa än den grupp som svarat och att hälsan i populationen därmed är något sämre än vad undersökningen visar. Resultat Jag har valt att presentera Uddevallas resultat för ett antal variabler, för mer information hänvisas till Fyrbodalsrapporten; Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 - Fördjupning för Fyrbodal (Hälso- och sjukvårdskansliet Uddevalla) samt till Statens Folkhälsoinstitut; www.fhi.se/statistik-uppfoljning/nationellafolkhalsoenkaten. Utvecklingsavdelningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1 0522-69 60 00 fax www.uddevalla.se E-POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 2 (5) Mer information kommer också inom kort att finnas på Hälsopolitiska rådets hemsida på www.uddevalla.se. Uddevalla Andel (%) av svarande Västra Götalands snitt Andel (%) av svarande Jmf riket Grön=lika resultat eller bättre Gul= 70-100% Röd= Sämre än 70% Trend Grön pil= Positiv utveckling Röd pil= Negativ utveckling Övrig kommentar HÄLSA GENERELLT Bra eller mycket bra hälsotillstånd EQ5D: Hälsorelaterad livskvalitet 70,8 72,2 Ingen större könsskillnad. Fallande med åldern. 0,818 0,818 Män högre än kvinnor. Fallande med åldern. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Har haft självmordstankar senaste 12 mån FYSISK HÄLSA Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Funktionsnedsättning inkl. kraftigt nedsatt syn/hörsel 13,6 16,1 Vanligare bland kvinnor och i de lägre åldersgrupperna. 4,4 5,7 Något vanligare bland Ny fråga män och i 29,1 27,8 Fler män än kvinnor. Flest i åldersgruppen 65-79 år men fler bland 16-29 än 30-45. 25,5 22,4 Fler män än kvinnor. Stigande med åldern. LEVNADSVANOR Två eller fler ohälsosamma levnadsvanor 23,9 25,5 Ny fråga Män betydligt oftare än kvinnor. Vanligast i 30-45 års åldern. Mest sällan i åldersgruppen 65-79

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 3 (5) Riskabla alkoholvanor 11,3 13,2 Nästan dubbelt så vanligt bland män. Vanligast i Av de med riskabla alkoholvanor vill 41,2 % minska sin alkoholkonsumtion. Har provat hasch/marijuana det senaste året Äter lite frukt och grönsaker (En gång per dag eller mer sällan) Fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag 0,9 2,2 Fler kvinnor än män. Så gott som alla är i 27,3 26,0 Betydligt fler män än kvinnor. Fallande med åldern. 65,6 65,1 Män oftare än kvinnor. Minst vanligt i Av dessa uppger 82,8 % att de vill öka sin fysiska aktivitet. Riskabla spelvanor 3,6 4,7 Betydligt vanligare bland män. Vanligast i yngsta och äldsta åldersgruppen. Röker dagligen 11,9 12,6 Vanligare bland kvinnor än män. Vanligast i Av dagligrökarna uppger 71,8 % att de vill sluta. Snusar dagligen 12,0 11,0 Betydligt vanligare bland män. Vanligast i Av dessa uppger 51,2 % att de vill sluta. Övervikt inkl fetma, BMI 25 och högre Övervikt el fetma - lätta eller svåra besvär 28,5 24,4 Män betydligt fler än kvinnor. Stiger med åldern men minskar i åldersgruppen 65-79 25,7 24,7 Vanligare bland kvinnor. Vanligast i

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 4 (5) EKONOMI Svårigheter klara löpande utgifter 15,5 15,8 Fler kvinnor än män. Fler än i VG i åldersgrupperna 30-44 och 45-64 Saknar kontantmarginal 19,2 20,7 Fler kvinnor. Vanligast i SOCIALA RELATIONER Rädd att gå ut ensam 23,7 24,0 Mycket vanligare bland kvinnor. Vanligast i yngsta och äldsta åldersgruppen. Saknar emotionellt stöd 11,2 11,8 Vanligare bland män. Ökar med åldern. Saknar praktiskt stöd 5,3 5,5 Vanligare bland män. Ökar med åldern. Lågt socialt deltagande 21,9 21,3 Ingen större könsskillnad. Stigande med åldern. Utsatt för kränkande bemötande/behandling senaste tre månaderna 17,1 19,1 Kvinnor oftare än män. Vanligast i yngsta åldersgruppen. TANDHÄLSA Tandhälsa - ganska eller mycket dålig Har ej sökt tandläkarvård trots behov VÅRDKONTAKTER Kontakt med sjukvården senaste tre månaderna 7,9 9,6 Vanligare bland män och vanligast i 13,7 15,6 Vanligare bland kvinnor och i De flesta anger ekonomiska skäl. 52 51,7 Vanligast bland kvinnor och äldsta åldersgruppen.

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 5 (5) Avstått från att söka läkarvård 14,3 15,8 Vanligast bland kvinnor och i Vanligaste orsaken var negativa erfarenheter tidigare besök. Sammanfattande kommentarer Uddevallas resultat i undersökningen visar på ett resultat som för de flesta variabler är lika bra eller bättre än Västra Götalands snitt. Några resultat att särskilt notera: Det är något fler i Uddevalla än VG-snitt som har någon form av långvarig fysisk sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga men något färre som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnor är överrepresenterade i bägge dessa grupper. Det är färre i Uddevalla än VG-snittet som har två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Vi röker, dricker alkohol, har problem med spelande och har provat hasch i mindre utsträckning än snittet för VG. Vi rör också på oss mer men tyvärr äter vi för lite frukt och grönt och är i större utsträckning överviktiga/feta. De som röker, snusar, dricker alkohol för mycket eller motionerar för lite vill i stor utsträckning förändra sina vanor vilket visar på en stor potential för förbättringar. Ungefär hälften av de svarande har haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna men det är också 14,3% som avstått från att söka läkarvård. Den vanligaste orsaken till detta var negativa erfarenheter tidigare besök. De som avstått från att söka tandvård har oftast angett ekonomiska skäl. Det är fler i Uddevalla än snittet som uppger gott socialt stöd såväl emotionellt som praktiskt. Färre än snittet uppger att de har svårigheter att klara löpande utgifter eller saknar kontantmarginal. Färre än snittet uppger att de är rädda att gå ut ensamma. Detta är ett intressant resultat då Uddevalla i andra undersökningar haft dåligt resultat kring upplevd trygghet trots ett lägre antal anmälda våldsbrott än rikets snitt. Redovisningen ovan utgår från ett snitt av befolkningen och är till viss del uppdelad på kön och åldersgrupper. Det är dock viktigt att komma ihåg att skillnaderna är stora även mellan olika geografiska områden inom Uddevalla kommun, ofta kopplat till socioekonomiska förutsättningar. Vid frågor kontakta gärna: Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Uddevalla kommun ylva.bryngelsson@uddevalla.se Tel. 0522-69 61 48 AnnaTora Jonsson (mp) Ordförande Uddevalla Hälsopolitiska råd annatora.jonsson@gmail.com