Skrivregler vägen till proffsig patientdokumentation

Skrivregler vägen till proffsig patientdokumentation 2014-10-24 Hur skriver vi egentligen? 2014-09-03 1

Språklag Sedan den 1 juli 2009 gäller en ny språklag i Sverige. Enligt den är vi skyldiga att ha ett lättbegripligt språkbruk: Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och lättbegripligt (paragraf 11) 3 4 2

Vi som arbetar på myndigheter eller i annan offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt och lättbegripligt för att: 5 det är en demokratisk rättighet för medborgarna att förstå vår information förtroendet för oss ökar när medborgarna förstår våra texter tillgängligheten ökar för alla när våra texter är enkla och begripliga. 6 3

Språket utvecklas hela tiden Vi har bland annat fått nya stavningsregler och bytt ut ålderdomliga ord mot modernare. Myndighetsspråket har också blivit mindre formellt. I Sverige har det länge funnits en strävan att skriva klart och tydligt. Redan Karl XII (1682-1718) befallde att hans kansli skulle använda en ren och tydlig svenska. 7 Använd moderna och enkla ord En del ord bör man undvika i sin text: byråkratiska ord som bara vi på myndigheten använder föråldrande ord som känns otidsenliga och ger ett tungt intryck ovanliga ord som läsaren inte förstår facktermer som bara fungerar om du skriver till en annan expert inom samma område. 8 4

Dessutom bör man undvika uttryck som rörande, angående, gällande, med avseende på och beträffande. De tynger texten i onödan och kan ofta ersättas med enkla prepositioner som om, för eller i. 9 Patientdatalagen Patientdatalagen trädde i kraft 2008 och ersatte då vårdregisterlagen och patientjournallagen. 10 5

Syftet med en patientjournal 2 Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. En patientjournal är även en informationskälla för - patienten - uppföljning och utveckling av verksamheten - tillsyn och rättsliga krav - uppgiftsskyldighet enligt lag - forskning 11 8 Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen. 9 Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så snart som möjligt. 10 En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften. 12 6

Språket i patientjournaler 13 De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får vara skriven på ett annat språk än svenska. 13 Medicinens språk Fackspråket professionens språk vetenskapligt, exakt, entydigt Allmänspråket i kontakten läkare och patient klart, enkelt, begripligt Arbetsspråket sjukvårdens vardagsspråk tolererar jargongord, muntligt 14 7

Datum I brev- och blanketthuvuden skrivs datum enligt mönstret 2014-02-03. I löpande text ska datumet skrivas (den) 3 februari 2014. Eftersom det skrivsättet är mest lättläst och inte kan ge upphov till feltolkningar. 15 Datum på engelska Observera att EU-standarden för datumskrivning är en annan. Där är ordningsföljden: dag månad år 03.08.2011 3 August, 2011 16 8

Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror, 111213, eftersom detta kan leda till missförstånd. 2008 inte -08 1997 inte -97 1960-talet inte 60-talet 17 Tidsintervall mellan två datum anges enligt följande mönster: Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text: 5 september 2011 3 januari 2012 5 september 21oktober 2011 5 15 september 2011 Man kan även skriva på detta sätt, men det rekommenderas inte i löpande text: 2011-09-05 2012-01-03 2011-09-05 10-21 2011-09-05 15 18 9

Brev Högerställt, mittställt, vänsterställt Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2014-09-04 Om brevet gäller en patient ska man ha en ärendemening enligt följande: Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress, telefonnummer En ärendemening börjar aldrig med angående eller beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet. 19 Infektionsmottagningen 2014-09-04 19101010-1010 Testpatient Testersson Regeringsgatan 122 374 38 Karlshamn Hej Testpatient! Text,xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Med vänlig hälsning Anna-Stina Svensson Överläkare maa Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: 479 0101-2 Infektion- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: 0455-73 10 67 371 85 Karlskrona Fax: 0455-73 44 19 Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: 232100-0081 Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter. 20 10

Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller m.v.h. i formella brev eller e-post. Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt dig med en förkortning i stället för att skriva ut orden. 21 Intyg I intyg ska man skriva ut patientens namn, både för- och efternamn. Man får inte skriva patienten. Använd inga förkortningar i intyg. Ingen hälsningsfras i intyg. Avsluta inte intyget med Intygas i tjänsten. 22 11

Infektionsmottagningen INTYG 2014-09-04 Namn och adress till den som ska ha intyget 19101010-1010 Testersson, Ester, Regeringsgatan 122, 374 38 Karlshamn, 070-070 70 Text, xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Asta Svensson Överläkare maa Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro:479 0101-2 Infektion- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: 0455-73 10 67 371 85 Karlskrona Fax: 0455-73 44 19 Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: 232100-0081 Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter 23 Stor eller liten bokstav Sjukdomar skrivs med liten bokstav. Men när sjukdomar, kroppsorgan eller metoder fått namn efter personer skrivs dock egennamnet med stor bokstav och med genitiv-s: Parkinsons sjukdom, Downs syndrom, Alzheimers sjukdom, Heimlichs manöver. 24 12

I vissa typer av text används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s: alzheimer, parkinson men inte alzheimers, parkinsons. Denna kortform ska man inte använda i journaltext. Kortformen används som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersyndrom, parkinsondemens. 25 Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor begynnelsebokstav: Alvedon, Trombyl Substanser och läkemedelstyper skrivs med liten begynnelsebokstav: paracetamol, antibiotika, betablockerare, cellgift 26 13

Avdelningar, kliniker och enheter inom en organisation skrivs med liten bokstav i löpande text: primärvården, psykiatrin, medicinkliniken, hudmottagningen, kirurgavdelning Namn på verksamheter som inleds av ett geografiskt namn, eller en förkortning som uttalas bokstav för bokstav skrivs alltid med stor bokstav: Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten. 27 Tal Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text, övriga skrivs med siffror. Om kravet på exakthet dominerar bör siffror användas. Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och bokstäver inom samma mening. Använd alltid siffror vid längd- och måttangivelser, datum och klockslag. 28 14

Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör man skriva ut talet med bokstäver eller ändra formuleringen. Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå bredvid varandra i löpande text. Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng. Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller vänd på meningen. I journaler ska man helst skriva med siffror. 29 Romerska siffror bör undvikas. Skriv istället med arabiska siffror, till exempel: L4, diabetes mellitus typ 2. Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer och kranialnerver, som skrivs med romerska siffror. 30 15

Kranialnerver I Olfactorius Lukt II Opticus Syn III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln VI Abducens Innerverar rectus lateralis VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser XII HypoglossusTungrörelser Koagulationsfaktorer IFibrinogen IIProtrombin IIIVävnadsfaktor IVKalcium VProaccelerin VIHör ihop med faktor V VIIProkonvertin VIIIAntihemofil faktor A IXChristmasfaktor XStuart-Prowers faktor XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor XIIIFibrinstabiliserande faktor 31 Tal med många siffror delas upp i grupper om tre siffror bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras med blanksteg (inte punkt eller komma): 512 419 2 200 000 32 16

Svenska telefonnummer och faxnummer grupperas 3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller 3-2 framifrån räknat. 33 0455-432 10 0455-73 10 00 08-713 10 00 08-508 294 00 08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning) 073-987 65 43 För internationella kontakter, skriv så här: +46 454 763 42 (46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42 är det lokala numret). 34 17

Klockslag När man vill ange klockslag använder man siffrorna 0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna): klockan 9.45, klockan 20.30 Vid hela timmar behöver man inte skriva ut minutsiffrorna. De behövs inte heller om tiden anges på ett ungefär: Mötet börjar klockan 18. Operationen avslutades omkring klockan 3 i natt. 35 Om du vill skriva att något pågår mellan två klockslag bör du skriva på något av följande sätt: Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15. Utbildningen pågår klockan 12 15. Utbildningen pågår klockan 12 till 15. Observera att om du använder ordet mellan måste det följas av ordet och. 36 18

Snedstreck I löpande text bör snedstreck inte användas, ordet ska hellre skrivas ut, alternativt kan en annan formulering göras. Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för det enkla eller. 37 Skriv inte Tidsgränsen för fast/flytande föda är sex timmar före operationen. Skriv i stället Tidsgränsen för fast eller flytande föda är sex timmar före operationen. 38 19

Snedstreck kan användas: i uppgifter om tidsskiften: årsskiftet 2009/2010, månadsskiftet juni/juli vid diarienummer: dnr 379/90 som bråkstreck: 3/4 (tre fjärdedelar) och i betydelsen per : km/tim, m/s anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter. Det ersätter då ordet eller: gift/ogift, deltar/deltar inte. 39 Tankstreck eller bindestreck När använder man tankstreck, det lite längre strecket och när använder man bindestreck, det kortare strecket -? 40 20

Bindestreck används: vid avstavningar i vissa sammansättningar, till exempel med siffror eller förkortningar (1970-talet) när vi utelämnar en orddel (för- och eftermiddag) i dubbelnamn (Anna-Stina). 41 Tankstreck används: i skrift då man vill infoga ett parentetiskt inlägg vanligtvis en förklaring eller ett exempel i en mening mellan siffror eller ord för att ange ett omfång av något slag (Vi har öppet 10 19 måndag fredag.) Här ska det inte vara några mellanslag före och efter tankstrecket. för att ange att något är oväntat (I spegeln såg han en krokodil.) punktuppställningar vid repliker. 42 21

I ordbehandlingsprogram finns olika typer av streck: Hårt bindestreck (ctrl + skift + -) när ordet inte får delas av datorn. Mjukt bindestreck: ctrl + - när ordet får delas av datorn. Vanligt bindestreck: - Tankstreck: ctrl + - på det numeriska tangentbordet, eller alt + 0150. Det finns även ett dubbelt så långt tankstreck,. Det bör undvikas i svensk text, i engelsk text används det utan mellanslag före och efter. 43 Medicinlista Tablett Furix 40 mg, 1 x 1. Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3 4. Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1. Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken. Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E. 44 22

Radlängd Radlängden får varken vara för kort eller för lång. Vid alltför långa rader har ögat svårt att hitta nästa rad och läsningen blir tröttsam. Vid alltför korta rader blir det för många avstavningar med svårlästa ordbilder som följd. I mallar för brev, PM och liknande dokument bör raderna inte vara längre än 13 cm med en teckenstorlek på 12 punkter. 45 Inte eller ej Inte används normalt i de flesta sammanhang. Ej passar där det är viktigt med en kort form, till exempel på skyltar och i rubriker. 46 23

Förkortningar Som huvudregel gäller att förkortningar som inte är vedertagna ska undvikas. De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt, och bör därför undvikas i löpande text. Det tar längre tid att läsa och förstå en förkortning än det tar att läsa och förstå de ord som förkortningen motsvarar. 47 Landstinget Blekinge rekommenderar att skriva ut de vedertagna förkortningarna. Många texter ska kunna läsas från skärm och då är förkortningar särskilt svåra att läsa. 48 24

Vedertagna förkortningar är bl.a.: d.v.s. det vill säga m.m. med mera etc. etcetera o.s.v. och så vidare fr.o.m. från och med t.ex. till exempel m.fl. med flera t.o.m. till och med 49 Det finns olika typer av förkortningar Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel framför en vokal. Alltid punkt vid avbrytningar. Avd. Sammandragningar - man behåller första och sista bokstaven i ordet. Ingen punkt vid sammandragningar. Tfn, dr Initialförkortningar - man skriver ut endast begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsleder. UV (ultraviolett), EU (Europeiska unionen). 50 25

Stor eller liten bokstav i förkortningar Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i regel med genomgående stora bokstäver: EU, SCB, WHO. Några undantag: adhd, cd, dvd, sms, tv, hiv (som allt oftare uttalas som ett vanligt ord). Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med små bokstäver: laser, radar, prao. Förkortningar av namn på exempelvis företag eller organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Unicef. 51 Vissa andra förkortningar har blivit så allmänt kända att vi knappt tänker på dem som förkortningar. Givetvis behöver man inte skriva ut cd, EU, EKG, KOL, HIV, MRSA, PAD och en rad andra välkända förkortningar. Men var noga med att ifrågasätta om en förkortning verkligen är allmänt känd. Tänk också på att du blir hemmablind inför det fackspråk du själv använder ofta. 52 26

Allra bäst är att låta bli förkortningar. Men om man måste använda förkortningar använd bara de allra vanligaste allmänt kända förkortningarna, och skriv på rätt sätt enligt skrivreglerna. Om man använder en förkortning som kanske inte är allmänt känd, förklara den första gången den används i texten. 53 Undvik egengjorda förkortningar i journalerna 54 27

Kortord Det händer att förkortningar som ursprungligen har hört till skriftspråket även används i talat språk. Dessa brukar kallas kortord och bör betraktas som egna ord och inte som förkortningar. De kan förses med böjningsändelser och ska inte skrivas med punkt. Temp (temperatur), labb (laboratorium) 55 Måttenhetsbetckningar Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man kan använda förkortningar istället för utskriven form om det inte blir otydligt. g i stället för gram, l eller L istället för liter, ml istället för milliliter. tim (h) istället för timmar, min för minuter och s istället för sekunder. 56 28

Grader Temperatur 39,4 C Vinkel 90 57 Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan siffra och måttenhetsbeteckning (t.ex. 5 ml) inklusive grader Celsius (5 C), men aldrig mellanrum mellan mm och Hg: mmhg. Komma, inte punkt, som decimaltecken används i svenskan, t.ex. 1,5 ml (EJ: 1.5 ml). 58 29

Försvenskning Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en kommitté för medicinsk språkvård. Språkkommittén utarbetade riktlinjer för stavning av försvenskat latin, gav råd om översättning och försvenskning av engelska uttryck. Försvenska så mycket som möjligt i journalen. Journalen ska vara lättläst och förståelig för den stora allmänheten. 59 Latinsk stavning: om det är två- eller flerordsuttryck. Svensk stavning: om det medicinska ordet står ensamt i svensk omgivning ska man försvenska det. 60 30

Latinska termer försvenskas alltid när de förlorar sin latinska böjningsändelse eller får en svensk: sfinktrar, diafragman, karotider, trokanterna, subkutan Några undantag som försvenskas trots latinsk böjning: nevi, ronki i svensk text även om de förekommer ensamma i sin latinska grundform: cekum, kallus, kolon, ikterus Några undantag (än så länge): lichen, cancer 61 Latinska flerordsuttryck försvenskas inte Latinet visas genom ordföljden. Svensk ordföljd ger svensk form och stavning. arthritis rheumatoides - reumatoid artrit colitis ulcerosa - ulcerös kolit melanoma malignum - malignt melanom 62 31

För latinska benämningar på bakterier skrivs det första ordet med stor begynnelsebokstav. Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten begynnelsebokstav: herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus. Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein-Barrvirus. 63 Försvenskning och stavning ae och oe e, ä gangraena-gangrän c k (utom framför mjuk vokal s) kosta, kranium, cysta ch k trakea ph f farynx sc och sch sk (utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias rh r rinit th t torax qu kv liquor-likvor Ändra ordsluten till -ia -i anemia-anemi -itis -it otitis-otit -sis -s haemolysis-hemolys -oma, -ema -om, -em myoma-myom -ea -e diarrhoea-diarré -ella -ell lamella-lamell -illa -ill pupilla-pupill -io -ion dislocatio-dislokation -culus -kel ventriculus-ventrikel -ura -ur fractura-fraktur -us -bortfaller pulsus-puls men ibland oesophagus-esofagus 64 32

latinsk stavning försvenskat Staphylococcus aureus Staf aureus - ska inte skrivas Campylobacter jejuni thorax colon candida stafylokocker kampylobakter torax kolon kandida 65 Valet mellan latin, engelska och svenska Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om man vill det, eftersom språkbruket inte är konsekvent och logiskt alla gånger och inte vi språkbrukare heller! En huvudregel är att lånord från alla språk ska anpassas till svensk stavning. 66 33

Fel inlägges bytes VT symptom tabl hö iv dvt rtg VC Rätt inläggs byts vårdtid, ventrikeltakykardi symtom tablett höger intravenös djup ventrombos röntgen vårdcentral 67 Fel Rätt im krea ua pat ff remsvar Medklin ul ut po intramuskulärt kreatinin utan anmärkning patienten förmaksflimmer remissvar medicinkliniken ultraljud, underläkare undertecknad per os, peroralt 68 34

Sär- eller sammanskrivning Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som felaktiga särskrivningar. Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel. Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från engelskan, "bank account", "bankkonto. Det finns många fasta uttryck där man kan tveka om de ska skrivas som ett eller flera ord. Tyvärr finns det många undantag från reglerna. 69 Skriva isär eller inte? En regel för att veta om orden ska skrivas isär eller inte är: Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet, till exempel alltför, därvidlag och återigen. Skriv isär ord som har betoning på slutordet, till exempel i kväll, i stället för Om du läser din text högt hittar du felaktiga särskrivningar ganska lätt. 70 35

Följande ord bör man skriva ihop allteftersom alltför alltihop alltmer alltsedan dessförinnan förutom förvisso gentemot härförleden häromdagen härvid ihop ihåg ingenstans isär itu likväl någonstans såväl tvärtemot tvärtom återigen överallt 71 Följande ord bör man skriva isär allt som oftast dess värre efter hand en i sänder framför allt för all del för den skull före detta för övrigt i dag i fråga om i förrgår i går i morgon i stället för nu för tiden i övermorgon till dess till fullo till sist tills vidare under tiden upp och ned över huvud taget 72 36

73 Om det inne på en restaurangvägg sitter en skylt med texten 'Rök fritt!', så betyder det att du får röka hur mycket du vill där. Om det i stället står 'Rökfritt' betyder det att du inte alls får röka där. 74 37

Avstavning Undvik att avstava om det inte är alldeles nödvändigt. En text med många avstavningar blir svårare att läsa, och därför brukar man säga att mer än tre avstavningar i rad bör man inte göra. 75 Två huvudprinciper för avstavning Enkonsonantsprincipen: innebär att en konsonant förs till den senaste stavelsen, till exempel lä-kare, höj-den. Ordledsprincipen: innebär att man tar hänsyn till hur ordet är uppbyggt och avstavar mellan ordets naturliga delar eller led, till exempel läk-are, höjd-en. Oftast är detta den mest lämpliga principen när det gäller grekiska eller latinska termer. Vilken av dessa avstavningsprinciper som ska användas väljer man från fall till fall. 76 38

Avstava inte: korta tvåstaviga ord rubriker internetadresser årtal och siffergrupper personnamn man bör inte avstava längst ner på en sida, och inte heller avstava så att endast en bokstav kommer på första raden, och inte så att endast en bokstav förs till nästa rad. 77 Sammanträdesdokument Kallelse Protokoll är en offentlig handling Minnesanteckningar är ingen offentlig handling 78 39

Kallelse En kallelse ska innehålla: Dag Tid Plats Ärenden Vilka som kallas till mötet Försök få kallelsen till 1 sida 79 Protokollets tre delar Inledning Avhandling Avslutning 80 40

Inledning Logo Dokumentnamn: PROTOKOLL Utskriftsdatum Sammanträdets art Sammanträdesdatum Den tid som sammanträdet pågår Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i bokstavsordning på efternamnet Namn på protokollföraren 81 Avhandling Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad. Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt. Protokoll skrivs i imperfekt. Korta rubriker - helst ett ord. Inga egna värderingar eller synpunkter. Accentuera besluten. Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll. Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera ett protokoll innebär att man granskar och godkänner. Ett protokoll är inte giltigt förrän det är justerat. 82 41

Avslutning Vid protokollet Justerat Anna Andersson Lars Larsson Bo EK 83 Minnesanteckningar Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar som det gör för uppställning av protokoll. Har ingen annan funktion än den gruppen själv bestämmer. Behöver inte vara offentliga. Används vid informella sammanträden. Behöver bara återge vad som beslutats. Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som deltagit. Justeras inte. 84 42

PROTOKOLL Årsmöte 2014-10-01 Dag 2014-09-28 Tid 8.00-12.00 Plats Konferensrummet Närvarande Icke närvarande Skrivs i bokstavsordning på efternamnet Kalle Karlsson, ordförande Anna Andersson 1. Justering Mia Persson utsågs tillsammans med ordföranden att justera dagens protokoll. 2. Rubrik Text xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Vid protokollet Justerat Pelle Persson Kalle Karlsson Mia Persson Fin slät hud, har förändring vä öra vid hö sida pann samt hö pulsong. Byter Fb. H häl. OBS avlasta även V häl som är mycket röd. Byter även fb. utsida H fot. 86 43

87 88 44

Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten på allvar. Man vet aldrig vilket språkfel just den personen kan tänkas hänga upp sig på. 89 Skriv lättläst Textens yta är viktig för det är den som läsaren först möter. Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas. Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även landstingets anseende negativt. Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt framstår både du och vår organisation som seriös, kunnig och välkomnande. 90 45

Journalgrodor Gift, för övrigt frisk. Är helt övertygad om att hon bör fortsätta äta livet ut. Smärtor vid obduktion. I övrigt hänvisas till originaljournal som ej kan återfinnas. Mage-tarm: inga besvär. Avföring god. Aptit god, dock ej så god som avföringen. Receptet kan skrivas ut av barnets far som är läkare vid behov. Invandrare från Skåne, talar bra svenska. 91 Streptokocker går alltid på dagis Sätter en sutur på tarmen då det finns en liten skata där. 46

Tal är ett språk för örat, skrift är ett språk för ögat (Språkrådet). 93 Språkrådet www.sprakochfolkminnen.se Myndigheternas skrivregler - Åttonde upplagan september 2014 Svenska skrivregler Frågelådan Terminologicentrum www.tnc.se Medicinskt fackspråk i skrift Landstinget Blekinges skrivhandbok 94 47

Malin Andersson Medicinsk sekreterare Infektion- och hudkliniken Blekingesjukhuset 371 85 Karlskrona 0455-73 44 23 malin.andersson@ltblekinge.se 95 48