PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 0-67 55 00 Box 539 Valhallavägen 117 Telefax: 0-67 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se
2(13) 1 Bakgrund Post- och telestyrelsen (PTS) har i ett regeringsbeslut (N2010/5062/ITP), daterat den 15 juli 2010, getts i uppdrag att kartlägga och analysera behov av grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att beräkna kostnaderna för dessa eventuella insatser och vid behov vidta åtgärder som syftar till att utveckla lösningar för grundläggande betaltjänster, särskilt vad avser dagskassehantering. Det aktuella uppdraget ska delredovisas till regeringen den 31 mars 2011 och den 31 mars 2012 samt slutredovisas den 1 oktober 2012. Även enligt PTS regleringsbrev för år 2011 har myndigheten i uppdrag att arbeta med grundläggande betaltjänster. Detta uppdrag ska samordnas och redovisas tillsammans med uppdrag N2010/5062/ITP. I december 2010 lämnade PTS med anledning av ett tidigare uppdrag in en rapport till regeringen där PTS redovisade behovet av grundläggande betaltjänster och lämnade förslag på nödvändiga statliga insatser för att trygga detta behov. 1 PTS bedömer att de förslag som myndigheten lämnade i december skapar bättre möjligheter att till en samhällsekonomiskt rimlig kostnad uppnå det politiska målet att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. I föreliggande promemoria redovisas de kostnader som de statliga insatserna för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster medför. 1 Se PTS rapport Grundläggande betaltjänster - redovisning av regeringsuppdrag - PTS-ER-2010:29, http://www.pts.se/upload/rapporter/post/2010-29-grundlaggande-betaltjanster-101215.pdf
3(13) 2 Arbetets utformning I kapitel 3 i denna promemoria förklaras kortfattat kostnaderna för de åtgärder som PTS föreslår för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster från 2012. I avsnitt 3.5 redovisas en sammanställning av de kostnader som PTS beräknar kommer att uppstå för statens insatser. Följande arbetsmetod har använts vid kostnadsberäkningarna som ligger till grund för PTS förslag. En arbetsgrupp bildades, bestående av Pär Lindberg, Anna-Karin Hellsten och Ylva Ehn från PTS samt Hanna Hedlund och Karl Lundvall från Copenhagen Economics A/S. Arbetsgruppen utgick från de fyra åtgärdsområden som presenterades i PTS decemberrapport till regeringen. Under varje åtgärdsområde definierades ett antal konkreta åtgärder som grovt rangordnades. Underlaget till kostnadsberäkningarna samlades in från rapporter och intervjuer av företrädare för Länsstyrelsen Dalarna, Tillväxtverket, utredare med särskild kompetens som PTS engagerat samt aktörer på marknaden, såsom Kuponginlösen AB och Loomis AB. Åtgärderna och kostnaderna har fördelats för perioden 2012 till 2016.
4(13) 3 Redovisning av vad som ingår i angivna kostnadsposter I detta kapitel presenteras de kostnader som PTS beräknar kommer uppstå för att bättre tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster under åren 2012-2016. Kapitlet innehåller också en översiktlig beskrivning av de åtgärder som vi anser behöver genomföras. Åtgärderna är indelade i fyra områden: marknadspåverkan och bevakning, teknikutveckling, regionala stöd- och utvecklingsinsatser samt nationell omställning och samordning. 3.1 Marknadspåverkan och bevakning Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 1. Marknadspåverkan och bevakning (anslag 2:3) 1 5 5 4 4 Inom marknadspåverkan och bevakning är främsta syftet att stimulera de kommersiella aktörer som tillhandahåller betalningslösningar att göra dessa så användbara som möjligt för personer med olika förutsättningar. Målet är att få marknadsaktörerna att själva utveckla lämpliga lösningar. I åtgärdsområdet ingår även marknadsbevakning, dvs. att hålla PTS och andra berörda parter uppdaterade om hur marknaden för betaltjänster utvecklas. 3.1.1 Vilka behov ska åtgärdsområdet lösa? Åtgärdsområdet syftar till att skapa lösningar för samtliga grundläggande betaltjänster men särskilt prioriterat kommer lösningar för betalningsförmedling att vara. Ambitionen är att fler av de personer som idag har problem att använda elektroniska betaltjänster ska kunna nyttja dem mer självständigt. 3.1.2 Beskrivning av åtgärder Åtgärder inom marknadspåverkan och bevakning inkluderar dialog med banker och andra aktörer och entreprenörer på marknaden. Dialogen syftar till att påtala och synliggöra problem och behov, att diskutera och inspirera till lösningar på dessa problem och att stimulera marknaden till att ta fram nya eller förbättrade och mer ändamålsenliga lösningar. Ett av verktygen i detta arbete
5(13) kan vara att genomföra ytterligare tillgänglighetsundersökningar. 2 Undersökningarna bör läggas upp så att utvecklingen över tid kan mätas men de bör även kunna innefatta analyser av nya perspektiv. Det är viktigt att berörda myndigheter samordnar sina insatser och har en bra dialog sinsemellan, främst på handläggarnivå men också genom möten där myndigheternas ledningar träffas för avstämning av olika frågor. Inom kunskapsbevakningen är det viktigt att vara uppdaterad på tillgängliga tekniska lösningar och produkter i såväl Sverige som i andra länder samt hur andra länder har tillgodosett behovet av grundläggande betaltjänster. En del av kostnaden för marknadspåverkan och bevakning kan bestå i kostnad för personella resurser, t.ex. kostnader för förberedelse och genomförande av dialog och informationsinsatser. Insatserna bör vara kontinuerliga och kostnaderna är därför relativt jämnt fördelade över perioden. 2 2010 lät Post- och telestyrelsen göra en undersökning om tillgänglighet till internetbanker för personer med funktionsnedsättning. http://www.pts.se/sv/nyheter/funktionshinder/2010/internetbankernastillganglighet-kan-forbattras/
6(13) 3.2 Teknikutveckling Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 2. Teknikutveckling (anslag 2:2) 15 15 10 5 5 Kostnader för teknikutveckling föreslås finansieras från anslag 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade, utgiftsområde 22. Teknikutveckling kan ske på olika sätt. Dels genom att utveckla befintlig teknik så att den blir mer användbar, dels genom att utveckla nya tjänster som realiseras med hjälp av ny eller befintlig teknik. Staten bör främja teknikutveckling inom betaltjänstområdet för målgrupperna äldre och personer med funktionsnedsättning. 3.2.1 Vilka behov ska åtgärdsområdet lösa? Teknikutveckling är ett av de främsta verktygen för att lösa problem avseende betalningsförmedling. Om hänsyn tas till en bredare målgrupp vid framtagande av en tjänst kommer det att vara möjligt för fler att klara av att betala räkningar själv. I den mån nya tjänster ersätter kontanter (t.ex. mikrobetalningar via mobiltelefon) är det av stor vikt att bevaka och eventuellt driva på teknikutveckling för att sådana tjänster ska kunna användas av så många som möjligt. 3.2.2 Beskrivning av åtgärder En utlysning av medel för nya projekt för teknikutveckling är planerad att äga rum redan 2011. De projekt som finansieras genom utlysningen kommer troligen genomföras under 2011 och 2012 och syftar till att få fram nya eller förbättrade tekniska lösningar inom betaltjänstområdet. Det kan även bli aktuellt med ytterligare utlysningar av medel för nya projekt som sannolikt har en löptid under 2013-2016.
7(13) 3.3 Regionala stöd- och utvecklingsinsatser Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 3. Regionala stöd- och utvecklingsinsatser (anslag 2:3) 11 Tillkommer Regionala tillväxtåtgärder (anslag 1:1, UO 19) 3 3.3.1 Vilka behov ska åtgärdsområdet lösa? I PTS rapportering gällande grundläggande betaltjänster i december 2010 fastställdes att behovsbedömning och förslag till lösningar för att tillgodose behovet av betaltjänster bör i större utsträckning genomföras av aktörer med regional och lokal kännedom. Regionala åtgärder ska framförallt tillgodose behov av kontanthantering, så som uttag av kontanter och dagskassehantering. Behoven varierar mellan olika regioner och på vissa ställen kan det även finnas ett behov av statliga insatser för att främja tillgången till tjänster för betalningsförmedling. När det gäller kontanthantering är utplacering och drift av uttagsautomat och servicebox exempel på tjänster som kan behöva statligt stöd för att finnas tillgängliga även på orter där det på grund av avstånd eller antal användare inte anses kommersiellt gångbart. Vissa regioner har säsongsvis mycket turism och har i berörda områden endast problem med tillgång till kontanter och/eller dagskassehantering delar av året. Behovet av kontantuttag kan även tillgodoses på andra sätt än genom uttagsautomat, till exempel genom uttag mot kort i butikskassor. Upphandling av värdetransporttjänster kan också vara ett sätt att tillgodose behovet av dagskassehantering då kommersiella tjänster saknas. Ett sätt att tillgodose behovet av betalningsförmedling är genom olika typer av ombudskap. Även lösningar som kan finansieras genom hemsändningsbidrag, till exempel organiserade inköpsresor, kan spela en viktig roll. Hemsändningsbidrag lämnas idag av kommuner, och betalas delvis med statliga medel, för att vissa grupper ska få tillgång till dagligvaror genom hemleverans eller inköpsresor. Enligt länsstyrelserna 3 förekommer det att handlare idag utan ersättning 3 Länsstyrelsen Dalarnas Län, Rapport 2010:23, Bevakning av grundläggande betaltjänster
(13) erbjuder hjälp att betala räkningar i samband med leverans av dagligvaror. Verksamheten med hemsändningsbidrag bör kunna utvecklas så att fler hushåll med särskilda behov kan få tillgång till trygga lösningar för betalningsförmedling. För att det ska vara möjligt bör dock förordningen (2000:) om stöd till kommersiell service ändras. Det krävs också att det finns kommuner som har intresse av att utveckla och delvis finansiera sådana lösningar. 3.3.2 Beskrivning av åtgärder En tidig åtgärd bör vara att på regional nivå utreda behoven av grundläggande betaltjänster och identifiera möjliga lösningar i regionala handlingsplaner. Dessa kan sedan utgöra grunden för övriga åtgärder anpassade till de regionala omständigheterna. Utvecklingsprojekt som redan prövats och som kan vara lämpliga att genomföra på andra ställen är ambulerande uttagsautomater och lokal återcirkulering av kontanter. De ambulerande uttagsautomaterna kan finnas i till exempel skärgården på sommaren och i fjällen på vintern för att underlätta tillgången till kontanter under turistsäsongerna. Lokal återcirkulering kan under rätt förutsättningar vara en kombinerad lösning på dagskasse- och kontantuttagsproblematiken. Genom investeringsstöd inom ramen för förordningen om stöd till kommersiell service och genom regional upphandling kan uttagsautomater och serviceboxar upprättas i områden där det i dagsläget inte bär sig kommersiellt. Stöd till investeringar bör även kunna lämnas till utrustning för kortbetalning. PTS bedömning är att investeringsstöd kan finansieras via anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19). Regionala handlingsprogram och utvecklingsprojekt samt regional upphandling bör enligt PTS bedömning finansieras genom anslag 2.3 Grundläggande betaltjänster (utgiftsområde 22). Vidare inkluderar detta åtgärdsområde regional upphandling av hämtning av dagskassa från avlägset belägna orter under turismsäsong för att minska de problem i samband med dagskassehantering på avlägsna orter som beskrevs i föregående avsnitt. Även dessa upphandlingar bör finansieras genom anslag 2.3 Grundläggande betaltjänster (utgiftsområde 22). Som diskuterats ovan bedöms hemsändningsbidrag vara en regional åtgärd som skulle kunna tillgodose behov av betalningsförmedling och kontantuttag. PTS bedömning är att även statligt stöd till hemsändningsbidrag för betaltjänster kan finansieras via anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19).
9(13) För att det regionala arbetet ska bli framgångsrikt behövs stöd till kunskapsförsörjning, metodutveckling och uppföljning. PTS utgår från att länsstyrelsernas nuvarande bevakningsuppdrag kvarstår och att det kommer att bidra med viktigt underlag för att identifiera och genomföra regionala lösningar. För att utvärdera behov och planerade insatser behövs också tillgång till data om serviceställen och hushållens och företagens tillgång till grundläggande betaltjänster. I arbetet med kunskapsförsörjning, metodutveckling och uppföljning har enligt PTS bedömning Tillväxtverket och Tillväxtanalys viktiga roller att spela. Länsstyrelsen Dalarna, som samordnar länsstyrelsernas bevakningsuppdrag, bör också ha en viktig roll när det gäller att utveckla och genomföra regionala insatser, till exempel vad gäller metodutveckling och samordning av regionala utvecklingsprojekt.
10(13) 3.4 Nationell omställning och samordning Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 4. Nationell omställning och samordning (anslag 2:3) 39 5 5 Inom detta område ingår bland annat kostnader under perioden 1 januari 2012 fram till och med den 22 juni 2012 för de redan upphandlade tjänsterna från ICA Banken AB och Kuponginlösen AB. PTS har i redovisning till regeringen i december 2010 samt i denna PM presenterat en ny sammantagen lösning för att tillgodose samhällets behov av grundläggande betaltjänster. I övergången mellan det gamla och det nya systemet kan övergångsproblematik uppstå om inte behoven av betalningsförmedling och möjligheten att göra kontantuttag tillgodoses kontinuerligt. Kostnader för övergångslösningar som kan uppstå ingår också i detta åtgärdsområde. Det kan bland annat röra sig om informationsinsatser riktade till de nuvarande användarna av de upphandlade Brevgiro- och Betalservicetjänsterna. Åtgärdsområdet rymmer också kostnader för samordning av regionala upphandlingar och andra insatser i syfte att uppnå flexibla och kostnadseffektiva åtgärder.
11(13) 3.5 Kostnadsberäkning för samtliga åtgärdsområden Miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 2016 1. Marknadspåverkan och bevakning (anslag 2:3) 1 5 5 4 4 2. Teknikutveckling (anslag 2:2) 15 15 10 5 5 3. Regionala stöd- och utvecklingsinsatser (anslag 2:3) 11 Tillkommer Regionala tillväxtåtgärder (anslag 1:1, UO 19) 3 4. Nationell omställning och samordning (anslag 2:3) Ersättning på cirka 33 miljoner för redan tecknade avtal jan jun 2012 ingår i kostnaden för 2012 39 5 5 Totalt, anslag 2:3 51 37 37 33 33 Not: Totalt, anslag 2:3 summerar ej belopp i kursiv stil
12(13) 4 PTS fortsatta arbete 2011-2012 Som nämnts har PTS ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera behov av grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att lämna förslag på och förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012, att beräkna kostnaderna för dessa eventuella insatser och vid behov vidta åtgärder som syftar till att utveckla lösningar för grundläggande betaltjänster, särskilt vad avser dagskassehantering. Genom denna och tidigare redovisningar till regeringen har PTS lämnat förslag på och beräknat kostnaderna för nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012. Till grund för dessa redovisningar och förslag ligger olika kartläggningar och analyser av behovet av grundläggande betaltjänster. PTS har också bidragit till utvecklingen av lokala lösningar för grundläggande betaltjänster. Myndigheten avser också att i samverkan med andra aktörer ta initiativ till och medverka i ytterligare åtgärder för att utveckla nya eller förbättrade lösningar för grundläggande betaltjänster. PTS kommer under 2011 och 2012 fortsätta arbetet med att förbereda nödvändiga statliga insatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster efter den 22 juni 2012. Som underlag för detta arbete avser PTS att genomföra fördjupade kartläggningar och analyser av behovet av grundläggande betaltjänster. För närvarande finns det, enligt PTS bedömning, inte förutsättningar att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster genom en nationell rikstäckande upphandling. I stället har myndigheten föreslagit att de statliga åtgärderna framför allt ska prioritera främjande insatser som marknadspåverkan, teknikutveckling samt regionala stöd- och utvecklingsinsatser. I denna förändring kommer, precis som tidigare, de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har att vara prioriterade i PTS kommande arbete med grundläggande betaltjänster. Grundläggande betaltjänster är därför en integrerad del i den handlingsplan för hur myndigheten ska främja användbarhet i kommersiella IKT-tjänster som PTS kommer att utarbeta under 2011. I den föreslagna förändringen kommer PTS också att sträva efter att säkerställa en trygg övergång för nuvarande användare av de upphandlade tjänsterna. Tjänsten Brevgirot används främst av äldre och personer med funktionsnedsättning och särskilda insatser kommer därför riktas mot de cirka 90 nuvarande användarna av denna tjänst.
13(13) PTS kommer även att särskilt uppmärksamma behoven hos användarna av den upphandlade tjänsten Betalservice, som tillhandahålls på 15 orter i glesbygdsoch skärgårdsområden. Tillsammans med bland annat berörda länsstyrelser, andra berörda myndigheter samt kommersiella aktörer kommer PTS undersöka behovet av åtgärder för att få en trygg övergång. PTS planerar att i samarbete med bland annat länsstyrelser och berörda samverkansorgan och landsting med regionalt utvecklingsansvar förbereda för regionala insatser, bland annat genom att informera om PTS förslag och utbilda berörda chefer och tjänstemän på regional nivå. En handlingsplan för genomförandet av detta arbete under 2011 och 2012 har utarbetats av PTS och avses genomföras i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Tillväxtverket. I fortsatt samråd med berörda aktörer kommer PTS också att utreda hur regionala stöd- och utvecklingsinsatser kan utformas för att vara så ändamålsenliga som möjligt. Likaså kommer ansvars- och arbetsfördelning mellan nationella och regionala myndigheter att diskuteras med berörda myndigheter och med Näringsdepartementet. Inom kort kommer PTS att återkomma till Näringsdepartementet för att diskutera hur bästa möjliga förutsättningar kan skapas för ett framgångsrikt genomförande av de förslag myndigheten har lämnat i redovisningen i december 2010 och i denna PM.