Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping eva.arvidsson@rjl.se
Prevention Nivå, vem? Åtgärd Exempel Primär prevention - Friska Sekundär prevention - Tidig sjukdom Tertiär prevention - Redan sjuka Hälsofrämjande (promotion) Sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandla och bota Förebygga försämring Förhindra komplikationer Rehabilitering Antirökkampanj Jod i salt Vaccinationer Barn- och mödra-hälsovård Tidig behandling av diabetes Livmoderhalscancer-sceening Behandla högt blodtryck Laserbehandling av ögonkompl. Blodförtunnande vid hjärtflimmer Propplösande behandling vid stroke Three levels of prevention by Leavell and Clark
Primärprevention Tertiärprevention Sekundärprevention Mer hälsa Billigare Bota sjukdom
Nuläge Ökande krav på tillgänglighet AVTAL
Nuläge Ökande krav på tillgänglighet + resursbrist
Nuläge Ökande krav på tillgänglighet + resursbrist Akut > kronisk > prevention Vem kan vänta? Prioritering = Brådskandegrad De som inte hörs: Kroniskt sjuka Äldre Multisjuka Pat med låg autonomi Förebyggande insatser
Nuläge Vad tycker man? Läkarna: prio: sekundärprevention av kroniska sjd (diabetesuppföljning, KOL som fortfarande röker) prio: akuta självläkande tillstånd (luftvägsinfektioner, muskelvärk) Patienterna: Lika prio på båda Arvidsson E, 2012, BMC Fam Pract.
Konsekvenser Riksrevisionen, 2014: Målkonflikten mellan efterfrågestyrning och behovsstyrning är en orsak till att det idag är svårt att upprätthålla etiska principer om likvärdig vård och prioriteringar för de mest behövande
Prevention och kroniskt sjuka får stå tillbaka - Konsekvenser Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder i relation till utbildning Sämre socioekonomi: Rökare Kronisk sjukdom Depression Samsjuklighet Självskattad hälsa Ojämlik vård Dyrare vård Mindre hälsa för pengarna
Hur borde det vara? OM begränsade resurser
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 3 kap 1 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. 2 Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.
Hjälper den nationella modellen? Exempel Diabetes Tillstånd (och syfte) Åtgärd Svårighetsgrad Förebygga insjuknande (Många) Förebygga komplikationer (5 % av befolkningen) Behandla komplikationer (Fåtal) Rådgivning levnadsvanor Sänka blodtryck Rökstopp, Kost, Fysisk aktivitet Laserbeh ögon Dialys Amputation Frisk Lindrig - måttlig Svår Nytta Kostnad Prio Stor men för ett fåtal Stor för ganska många Stor för alla Billigt Måttligt Dyrt Lägre Högre
Etiska plattformen Modellen Riktlinjerna för prioriteringar baseras på de tre etiska principerna och exemplifieras med fyra prioriteringsgrupper. Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Livshotande akuta sjukdomar Svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård Nedsatt autonomi Prevention Habilitering/rehabilitering Mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Vård av andra skäl än sjukdom och skada Slutbetänkande från Prioriteringsdelegationen, SOU 2001:8
Etiska plattformen Nationell modell Tillstånd Åtgärd Svårighetsgrad Diabetes Förebygga att riskpatienter insjuknar Levnadsvanerådgivning på individnivå Frisk Nytta Kostnad Prio Stor men för ett fåtal Billigt Riktlinjer för primär, sekundär och tertiär prevention Diabetes Förebygga komplikationer Diabetes Behandla komplikationer Sänka blodtryck Rökstopp, kost Stöd fys akt Laserbeh ögon Dialys Lindrigt Svårare Stor för många Stor för de flesta Måttligt Dyrt Primärvård Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Livshotande akuta sjukdomar Svåra kroniska sjukdomar Palliativ vård Nedsatt autonomi Prevention Habilitering/rehabilitering Mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Vård av andra skäl än sjukdom och skada Prioriteringsgrupper