Videokunskap Lärarhandledning
Förord Videons möjligheter som metod i undervisningen av döva elever är det väl ingen som tvivlar på idag, men att videofilma är lättare sagt än gjort har alla upptäckt som försökt göra verklighet av sina idéer. Bilden blir blå eller röd om det nu blir en bild över huvud taget. Människorna i filmen har en benägenhet att hamna längst ned i bild och bli pyttesmå. Lägg därtill en god portion jordbävningar och zoomningar och du har alla förutsättningar att söva din publik. Det är svårare än man tror att få inspelningen att nå upp till sin ambitionsnivå. Så var det i alla fall för mej i mina stapplande första steg i den fantastiska värld som film och video faktiskt är. I de här två programmen i serien videokunskap, som vänder sig till både lärare och elever, förklaras några av de viktigaste funktionerna på en modem videokamera och hur man får bilden bra i olika miljöer. Det här programmet utger sig inte för att vara en komplett bruksanvisning för din videokamera utan snarare en kort guidning runt de grundläggande funktionerna så att du kan sålla ut dem i din manual från alla mindre viktiga innovativa finesser som de moderna kamerorna ofta är belamrade med. Programmet består av korta fristående avsnitt. Till varje avsnitt finns övningsförslag och kunskapsmål. Hur ni bör jobba med materialet beror på vilken nivå klassen har och målet med undervisningen. Lycka till! Patric Larsson
Kamerans funktioner Inledning speltid: 3 min. STRÖM 1. Att starta kameran. 2. Inspelningsknappen REC. 3. Inspelningsmarginaler. 4. Automatiskt pausläge stand by. speltid: 7,5 min. 1. Koppla in kameran med hjälp av dels nätdelen dels batteriet. 2. Ladda batterierna. 3. Gör ett test hur mycket kameran klipper bort av inspelningen genom att filma en person som räknar till 10. Stoppa inspelningen precis efter 10. Lägg sedan in en ny sekvens med 1 till 10, börja räkna direkt efter det att REC tryckts ner. Spela upp sekvensen och studera klippet mellan de två inspelningarna. Hur mycket kom med? 1. Att på egen hand få en bild i sökaren med hjälp av nätdel/batteri. (OBS! På många nätaggregat finns det en strömbrytare som måste vara påslagen för att få ström till kameran.) 2. Att veta att inspelningen beskärs något där man startar och slutar. BANDSPELARE KAMERA SÖKARE speltid: 6,5 min. 1. Att koppla mellan inspelnings- och uppspelningsfunktionerna. 2. Enkel felsökning vid inspelningsproblem. 3. Videokassettens inspelningsskydd. Gör en kort film (max 5 minuter) genom att klippa i kameran, dvs att vid behov (omtagning eller för lång föregående scen) söka upp lämplig plats på den inspelade sekvensen för följande tagning att starta på genom att använda uppspelningsfunktionen. (Tänk på att kameran backar något, när man kopplar mellan VTR och camera. Studera siffrorna i sökaren som visar var på bandet man är.) Temaförslag: När jag gjorde bort mej, nyckeln, valfritt ordspråk. 1. Att kunna spela upp ett band i kameran. 2. Veta vad som kan orsaka att kameran strejkar vid inspelning. (Reglaget REC/VTR och videokassettsskyddet.)
SKÄRPA/FOKUS 1. Manuell inställning av skärpan. 2. Automatisk inställning av skärpan. speltid: 5,5 min. 1. Gör en kort reportagefilm med en programledare som kommer in i bilden från sidan för att berätta om platsen/ ämnet. Gör en sekvens med autofocus och en med manuell inställning (den manuella inställd på det avstånd där programledaren kommer att stå i bilden). Om ni har två grupper, kan den ena göra filmen med automatisk och den andra med manuell skärpa. Diskutera resultatet i klassen. Temaförslag: Aktuell årstid, trafikfällor vid skolan, personporträtt. 2. Träna in handgreppen vid manuell skärpeinställning. Zooma in - ställ skärpan - välj bildstorlek. (Några kameror saknar manuell skärpeinställning, andra har en push auto knapp som kopplar in automatiken tillfälligt. När kameran har fokuserat motivet och man har släppt knappen, övergår den till manuellt läge.) Att snabbt kunna ställa skärpan manuellt och känna till hur autofocusen arbetar och vilka problem det kan medföra. (Ibland pendlande fokusering vid rörligt motiv. Oskarpt motiv om det hamnar utanför fokuseringsramen.) VITBALANS l. Ljusets olika färgkaraktärer. 2. Manuell vitbalansering: a. Med papper och vitbalans. b. Med indoor/outdoor-reglage. 3. Automatisk vitbalansering. 4. Vitbalansering i svår ljusmiljö (blandljus). speltid: l0,5 min 1. Filma en person inne med både fel vitbalans och rätt vitbalans. 2. Filma personen ute med både fel vitbalans och rätt vitbalans. (Gör gärna en enkel historia av inspelningen om tid finns.) Diskutera i klassen hur bildens färgkaraktär påverkar publiken. Kan man använda en felaktigt inställd vitbalans? (Blåaktig = nattstämning - skräckeffekt. Rödaktig = romantiskt, mysigt, t ex solnedgång, restaurangscen.) 1. Att veta att solljus och lampljus har olika färgkaraktär (lampa-rödaktig, sol-blåaktig). 2. Att kunna få rätt färg på bilden med den aktuella kameran. 3. Att förstå att kameran bara kan anpassas efter en typ av ljus åt gången och att blandljusmiljöer kan ge problem. (Ibland får man acceptera ett blandljus och försöka vitbalansera så att det viktigaste ljuset eller det som dominerar återges som neutralt vitt.)
Bilden KAMERARÖRELSE 1. Om vikten att få bilden stadig. 2. Kameran på axeln. 3. Inzoomningars påverkan på bildens stabilitet. 4. Zoomfunktionen. 5. Panorering. speltid: 9 min. 1. Två grupper gör varsin reportagefilm i 5-10 bilder med samma grundide. Grupp A får zooma och panorera men inte använda stativ. Grupp B skall använda stativ men inga zoomningar och panoreringar. Jämför och diskutera resultaten. 2. Stå vid en vägkorsning och försök att följa bilarna med hjälp av en panorering. Bestäm innan var bilen skall komma in i bild och var den skall släppas. Försök att hålla bilen stadigt och mjukt i bilden under panoreringen. 1. Att veta att stativ alltid ger proffsigare resultat och att besväret man gör sig att släpa med det betalar sig hundrafallt efteråt. 2. Att känna till nackdelarna med att använda tele (inzoomad bild) när man har kameran på axeln. 3. Att förstå att man skall använda zoom och panorering sparsamt och bara när det tillför filmen något. 4. Att förstå att zoomfunktionens största användningsområde är mellan tagningarna för att välja utsnitt (bildstorlek). 5. Att förstå att panoreringens rörelse måste vara mjuk och långsam. LJUS 1. Vikten av bra ljus. 2. Motljus. 3. Hur ljuset påverkar skärpdjupet. 4. Hur zoomen påverkar skärpdjupet. speltid: 5 min. 1. Filma två versioner av en person som i halvbild berättar en vits. Först med vidvinkel (fullt utzoomad bild), sedan med tele (fullt inzoomad bild, kameran flyttas bakåt tills storleken blir rätt). 2. Gör en film om den aktuella årstiden. Varva vidvinkel med fullt inzoomade bilder. Diskutera resultatet bild för bild. Vilken känsla ger bilden (rymd, stämning, harmoni etc). Titta på allt som syns i bilden. Stämmer det med budskapet/årstiden? 3. Ställ en stol vid en vägg och ställ en lampa framför. Låt kameran ge en halvbild på en monitor av en person som sitter på stolen. Uppgift: Gör så att skuggan på väggen försvinner genom att flytta något. OBS! Personen måste vara välbelyst utan stora skuggor i ansiktet. Lösning: Flytta ut stolen från väggen och höj lampan. Om den är för låg, försvinner skuggan ner på golvet. 1. Att veta att svagt ljus ger grynig, oskarp och färgsvag bild. 2. Att komma ihåg att undvika motljus genom att ha solen bakom kameran eller snett bakom. (1 mulet väder har man inte samma problem, då det inte ger skuggor i samma utsträckning som solsken.) 3. Att veta att en inzoomad bild ger diffus bakgrund.
BAKGRUNDEN l. Hur bakgrunden påverkar budskapet. 2. Att välja bakgrund till en berättare. speltid: 3,5 min. 1. Diskutera vilken bakgrund som skulle vara lämplig eller helt fel till några tänkta filmer med en berättare. Temaförslag: Matrecept, sportresultat, mitt favoritdjur. 2. Dela upp i två grupper. Grupp A gör filmen Världens fulaste skola. Grupp B gör filmen Världens vackraste skola. Varje film skall vara på max 10 bilder eller fem minuter. Välj bilder som förstärker budskapet maximalt. Skär bort detaljer som ger fel budskap. OBS! Arrangerade bilder är ej tillåtna (t ex att hälla ut innehållet i en papperskorg över golvet, klippa in blommor från en trädgård i närheten). Filmen får bara visa platser och detaljer på skolan som de verkligen ser ut idag. Jämför filmerna. Analysera dem bild för bild. Finns det någon detalj i bilden som hade kunnat undvikas för ett starkare budskap? Miljöerna i filmerna är verkliga, alltså är filmerna sanna. Eller... Hur sanna är de filmreportage vi ser på TV? Diskutera påverkan, etik och objektivitet i filmreportage. 1. Att lära sig se hela bilden, inte bara den detalj man vill filma. 2. Att förstå hur motiv och bakgrund samverkar eller motverkar varandra. 3. Att inse att en bild endast är en vald del av verkligheten på gott och ont. UTSNITT 1. Totalbild. 2. Helbild. 3. Halvbild. 4. Närbild. 5. Extrem närbild. Tips för att välja utsnitt efter innehåll och budskap. speltid: 7 min. Gör en valfri historia på 5 minuters längd där alla fem utsnitten finns med. Diskutera filmen bild för bild och se om man kunnat välja ett annat utsnitt istället för det aktuella. Att känna till de 5 olika utsnitten och kunna välja utsnitt efter den information eller det budskap man vill förmedla.
AVSLUTNING 1. Tidslängder på filmerna. 2. Planering. 3. Bildmanus. speltid: 2 min. 1. Gör en film på papperet genom att använda bildmanus. Bestäm tidslängd, utsnitt, hur filmen skall börja och sluta. Fundera över vilka bilder och miljöer som passar in i filmen. 2. Arbeta i grupper. Gör ett kort enkelt bildmanus utan besvärlig rekvisita eller svåra miljöer, där filmen beskrivs i bild (vid behov förtydligas beskrivningen med ord). Byt bildmanus mellan grupperna och gör filmerna. Jämför resultaten med bildmanusen. Diskutera i klassen vad ett tydligt bildmanus behöver innehålla. (Ett manus kan också göras på video genom att man visuellt berättar filmens handling och därefter tittar igenom och för över till bildmanus genom att rita de bilder som berättaren beskriver.) Att kunna forma sin ide innan man startar kameran genom att använda bildmanuspapper. LYCKA TILL!