Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions driven by environmental issues London, Seattle, Vancouver Actions driven by the will to become a modern an sustainable city Hamburg, Copenhagen Sista anmälan 31/10! Klimatförändringarnas konsekvenser försäkringsbranschen Risker och klimatförändring - ett myndighetsperspektiv Samarbete, samordning och ekonomi Dagvattenkvalitet och grön infrastruktur Kvalitet och källor till föroreningar Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Fokus Göteborg -Dagvattenåtgärder i den befintliga staden Lokala riktvärden och riktlinjer för utsläpp till vattendrag Tillskottsvattnets konsekvenser för Göteborg Klimatanpassning av Göteborg
Skredförebyggande arbete i Göteborg Tuveskredet 30/11 1977 9 döda/62 skadade 436 hemlösa /67 hus förstörda
Krokryd dec 2008
Stabilitet i Göteborg Hela kommunen översiktligt karterad > 2000 bebyggda områden studerats 52 km 2 undersökts vidare (670 områden) 93 % av ytan stabil vid befintlig markanvändning 7 % av ytan uppnår ej rekommenderad säkerhetsnivå Varav 0,5 % har mycket låg säkerhet
Rörbrottsfrekvens [% ökning] Kvicklera - rörbrott 180 160 140 120 100 80 Alla ledningar Gjutjärnsledning 60 40 20 0 20 40 60 80 Avstånd till punktregistrerad kvicklera Med mer än 99% sannolikhet är rörbrottsfrekvensen förhöjd i områden med skredrisk. Ökningen är 42% Källa: Kretslopp och Vatten
Historik-skredövervakning 1977 Tuveskredet SGI får i uppdrag av Bostadsdepartementet att utreda risken för jordskred i Sverige 1980: SGI delegerar uppdraget inom Göteborg till stadsbyggnadskontoret 1983-86: Stabiliseringsåtgärder i Gbg 30 milj 1989 KF beslut kontroll skredåtgärder 1989-2009: Löpande övervakning i Trafiknämndens regi 2009: Ansvar övergår till byggnadsnämnden 2010-2013: Konsultuppdrag löpande övervakning 2014: Ny konsult - Metodstudie
Syfte skredriskövervakning I tidigt skede få kännedom om eventuella skred- och rasrisker som kan utgöra fara för person, fast egendom, installationer eller anläggningar
Processchema Skredriskövervakning SBK KONSULT FÖRVALTARE Protokoll 2 ggr/år Observationer GIS-databas 2 ggr/år Fältinspektion Vår/höst Sållning/värdering Utreda ansvarsfråga Kontakta förvaltare/markägare Kontroll ansvarsfråga Fortsatt observation Prioritering/ Riskbedömning Kontroll/uppföljning av åtgärd Åtgärd 2011-02-
Exempel Tekniska kontoret: Fastighetskontoret: Park och natur: Kretslopp och vatten: Lokalförv: Idrottsoch föreningsförv: Trafikverk Enskilda 24 st 12 st 62 st 3 st 4 st 4 st 3 st 55 st
Brister tidigare metodik Inga kvalificerade riskbedömningar Saknar prioritering av åtgärdsförslag Fokus på dokumentation av markskador Underlag som saknas Konsekvenser objekt/funktion som kan skadas Problemägare Ansvarsfrågan Markåtkomst för åtgärd
Frågeställningar vidare arbete Behov av metod för riskbedömning Hur hantera samhällsviktiga funktioner på annans mark Risk för skada ofta annan än problemägare Åtgärder på annan fastighet Behov att tydliggöra roller och ansvar i hela kedjan Tydligt ställningstagande kommunicera syfte och begränsningar Finansiering - Markskadefond?
Extra
Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg 12-13 november http://www.anmalangoteborg.se/program- 22272540 Sista anmälan 31/10
Uppgifter ny metodstudie Utreda ansvarsfrågan inom kommunen Tillvägagångssätt övervakning/riskreduktion Förebyggande/övervakning Sannolikhet/konsekvens Dokumentation/underlag för åtgärd Rutin för uppdatering av stabilitetsinformation
Behov och möjligheter till övervakning utifrån o Rådande kunskapsnivå om geotekniska förutsättningar områdenas känslighet för stabilitetspåverkande faktorer (tex erosion, grundvattentryck, laster etc.) sannolikhet för påverkan på stabilitetspåverkande faktorer grad av samhällsmässiga konsekvenser av skred effekter av förväntade klimatförändringar Möjligheten till riskreduktion med olika typer förebyggande åtgärder
Formella utgångspunkter Fastighetsägaren har ansvar att utreda och förebygga skredrisker på bebyggd fastighet Byggnadsnämnden har ansvar för tillsyn av markanvändningen ( PBL 8 kap 4, 9 ) Kommunen kan ha befogenheter för åtgärder då det finns allmänna intressen som berör kommunens mark eller dess invånare (kommunallagen) Akuta risker åtgärder via Räddningstjänst (LSO 2003:778)
Stabilitetskartering 2008-2010 Identifiera och dokumentera områden med osäkra stabilitetsnivåer Underlag för prioritering mellan bebyggda områden: Stabilitetshöjande åtgärder behövs där säkerheten mot skred är oacceptabelt låg Detaljerad stabilitetsutredning inom osäkra områden för att utreda om det föreligger skredrisk Översiktligt underlag i tidiga planeringsskeden inom obebyggda områden
Åtgärder 1983-1986
Hantering Protokoll 2012 211 protokoll Sorterat efter fastighetsägare/förvaltare Kontroll mot förvaltningskartan/dagvattenkarta Översiktlig genomgång av innehåll i respektive protokoll Utöver kn förv (6 st) Trafikverk, gemensamgetsanläggningar, enskilda
Kvibergsbäcken Åtgärder 1983-1986