Svenska kulturfonden 2012 2013

Svenska kulturfonden 2012 2013

Svenska kulturfonden 2012 2013

redaktör: håkan näsman pärmdesign & ombrytning: lena malm pärmfoto: sakari viika foton: cata portin s. 5, 8, 42; marco borggreve s. 10; markus hoffman s. 16; jani forsberg s.22; jonas brunnström s. 24, 26 29; christoffer allen s. 30,33, 34; patrik harald s. 36, 38, 40; lena malm s. 46; hanna koikkalainen s. 50, 53; veikko somero s. 56; alejandro lorenzo s. 58; pyry-pekka kantonen s. 60; håkan näsman s.62; jennifer jacquemart s. 66 tryck: unigrafia helsingfors 2013 svenska kulturfonden simonsgatan 8 00100 helsingfors www.kulturfonden.fi isbn 978 951 9211 84 8 issn 1235 9203

i n n e h å l l Format 5 wivan nygård-fagerudd En stiftelses kvalitetsgaranti 7 björn teir Årets kulturpristagare Camilla Nylund Om vi inte har kultur vad ska vi då leva för? 11 camilla cederholm Kulturfondens pristagare år 2013 17 En dag på operan 23 leif jakobsson Förnämlig konsertsal i Jakobstad 25 lotta moring När swingdansen kom till ön 31 karin erlandsson Ny webbtjänst bredar skolmusiken 37 patrik harald Kan vi bli bättre? 43 håkan näsman Vem ser till at rätt är rätt? 47 henric öhman Uppdrag Ryssland 51 anders mård Designen lever vidare 57 anna ekström Inspirationen nära till hands 63 håkan näsman Minoritetsseminarium nr 4 i Bryssel 67 håkan näsman Verksamheten år 2012 70 Svenska kulturfondens organisation 72 Utdelningen våren 2013 74

Format wivan nygård-fagerudd Delegationsordförande ett år av design har förändrat utsikten från Svenska kulturfondens utrymmen på Simonsgatan i Helsingfors. Mitt i huvudstadens shoppingstråk står ett nybyggt kapell, vars organiska arkitektur och varma träyta avviker fullkomligt från omgivningen. En gåtfull byggnad som drar blicken till sig och lovar avskildhet och stillhet. En form som har en funktion som har ett budskap. Ett annat nytt rum, Campus Allegro i Jakobstad, har vuxit fram i kontinuerlig kommunikation med användarna, med lärare och studerande. Fyra små 1600-talskvarter har bundits ihop till en stad i staden, vikt för kultur och utbildning. Och resultatet är en succé som lär hålla länge efter den första förtjusningen. Kvarteret präglas av öppna, användarfokuserade lösningar för musik, bildkonst och småbarnspedagogik. Öppenheten öppnar för insyn och kommunikation mellan avdelningarna, skapar ypper liga förutsättningar för verksamheten också genom att göra det möjligt att se vad de andra håller på med. Öppenhet öppnar för förståelse. För en musiker är det vardagsmat att använda element från olika epoker. Att byggnader från fyra århundraden är i bruk i samma kvarter är mer sällsynt. Bildkonst och formgivning studeras i den rödtegelbyggnad som i tiderna användes av Lassfolks spetsfabrik. I de äldsta bevarade delarna av det 5

kvarter som förvandlats till Campus Allegro nöter musikhusets studerande 21 trappsteg outslitlig Got landssten som handlanden adolf lindskog hämtade till sitt bygge 1797. Det sägs att de konstformer som står varandra närmast är musiken och arkitekturen. I Campus Allegro blir det uppenbart på fler än ett sätt. Form, funktion och användarvänlighet har fått stå i fokus i Finland under designhuvudstadsåret, och behöver fortsätta influera tänkande och processer. Perspektivet kan överföras också på annat än byggnader, stadsplanering och bruksföremål. En allt öppnare och mer kommunikativ värld förutsätter större öppenhet på alla plan i samhället. Att ut - öva makt genom att undanhålla information är passé. Öppenhet öppnar för förståelse. Begreppet tjänstedesign hör till de nyare i designterminologin, men beskriver mycket väl den process Svenska kulturfonden befinner sig i. Det strategiarbete som fonden inlett handlar om att se över strukturer, arbetssätt och -rutiner. Också här har användarna involverats i arbetet. Intervjuer med ett stort antal slumpmässigt utvalda personer som sökt stöd från fonden ligger som grund för den fortsatta processen. Kulturfonden fungerar bra när den fungerar smidigt för användarna. Men vi kan vidga perspektivet ytterligare. Formen på det vi kallar Svenskfinland är inte given, vare sig på kartan eller i ett gemensamt medvetande. Våra identitetsmarkörer varierar och förändras, formen på våra gemensamma institutioner och rum beror på de som brukar dem. I den mån formerna formar användarna är det bakvänt. Därför bygger vi hela tiden vidare, och söker som i bygget av Campus Allegro både de historiska rötterna och former som fungerar för det svenska i Finland i dag. Minoritetens utrymme och rättigheter är heller inga självklarheter när landsomfattande strukturer förändras och byggs om. Och ja, språkminoriteten är känsligare för sådana förändringar. Att påstå annat är att antingen inte förstå eller inte bry sig. Svenska kulturfondens uppgift är att stödja den svenska kulturen och utbildningen, det svenska språket och finlandssvensk verksamhet i Finland. Det är inget vi råkar tycka. Det är fondens uppdrag, juridiskt definierat genom donationsbrev och stadgar. I år delar Kulturfonden delar ut 33 miljoner euro till kultur och utbildning. Mängden ansökningar ger en ypperlig utsikt över Svenskfinland. När vi sedan synar effekten av fondens stöd handlar det givetvis om mer än hur många euron som delas ut. Det handlar om vad som åstadkoms, om vilken verksamhet, vilket immateriellt kapital som stödet genererar. Det är inte alldeles enkelt att mäta. Stöd är också en form av risktagning. Design kan vara estetisk, funktionell och lekfull på samma gång. På Kulturfondens kansli finns spåren av designhuvudstadsåret kvar inte bara i utsikten. Genom konstprojektet Sesam har kansliet fått nya dörrar som är konstverk som är dörrar. Så kom upp till fonden, ta en titt på våra dörrar och öppna dem! Och passa då också på att titta ut mot kapellet. 6

f ö r o r d En stiftelses kvalitetsgaranti björn teir Styrelseordförande det tar tid att bygga upp förtroende för en organisation. Och förtroendet kan raseras över en natt. Stiftelser är och ska vara utsatta för ständig granskning i likhet med alla andra sektorer i samhället. För tillfället är stiftelserna föremål för offentligt intresse dels på grund av att stiftelselagen revideras och dels på grund av uppenbara tillkortakommanden hos några av Finlands över 2 800 registrerade självständiga stiftelser. De brister i att redovisa trovärdiga arbetsmetoder och hur de lever upp till sina stadgeenliga syften och donatorernas vilja. En stiftelse har inte någon fysisk eller juridisk ägare. Det är idén och syftet till att stiftelsen grundades som är dess ägare. Stiftelsens styrelse är i första hand redovisningsskyldig i förhållande till idén, som den formulerats i syftet i urkunderna. För - troendet för en stiftelse skapas bland annat genom ett konsekvent och professionellt arbete med stöd av stadgarna kombinerat med tidsenliga arbetssätt. Omgivningen ska kunna ta del av och bedöma bland annat den professionella standarden på beredningen och arbetsprocesserna, sakkunskapen i beslutsstrukturen och uppfyllandet av syftet. Att uppfylla syftet kan te sig lätt om det är allmänt formulerat, som i Kulturfondens fall att främja och stöda utbildning, kultur, konst, vetenskap och forskning samt samhällsservice på svenska i Finland. Faktum är att bakom formuleringarna finns nästan femhundra donationsurkunder med mer eller mindre specifika ändamål för avkastningen. Varje ansökan i Kulturfondens novemberomgång genomgår en omfattande process. Utöver Kul - tur fondens egen tjänstemannaberedning be handlas alla ansökningar i sakkunniggrupper enligt verk- 7

samhetsområde. De cirka fyrtio utomstående sakkunniga utses av Kulturfondens styrelse och byts ut kontinuerligt. Efter sakkunnigbehandlingen ger beredningen sitt förslag till styrelsen. Den består av nio medlemmar och tre ersättare. An sökningarna går sedan vidare till delegationen, som består av femton personer. Medlemmarna i styrelsen och delegationen behandlar varje ansökan var för sig. Man kan vara förtroendevald i Svenska kulturfondens styrelse och delegation högst sex år i följd. En tillräcklig mångfald och sakkunskap i behandlingen av ansökningarna och en kontinuerlig förnyelse bland beslutsfattarna är goda utgångspunkter för en stiftelse som lever i tiden för att bygga framtiden. Under 2012 har Svenska kulturfonden inlett ett omfattande strategiarbete. Vårt mål är att utveckla fondens processer bland annat för att ännu bättre än idag kunna säkerställa att understöden ger full utdelning i form av uppnådda resultat. De flesta stiftelser grundas med ett evighetsperspektiv. Min ambition för beslutsfattandet inom Kulturfonden är att försöka spegla konsekvenserna av besluten ur ett framtidsperspektiv. Hur kommer jag eller de som nu är barn att bedöma Kultur - fondens arbete om tio eller tjugo år? Vad säger vi då, när vi ser tillbaka på det som Kulturfonden gjorde eller inte gjorde för det svenska i Finland under 2010-talets början? Utmaningen för stiftelser är att skapa förutsättningar för framsteg som bär långt in i framtiden utifrån donationsvillkor skrivna långt tillbaka i historien. Som ett led i strategiarbetet har Kulturfonden gjort en enkät bland nästan tvåhundra av sökandena i novemberansökan 2012, från alla regioner och uppdelade i kategorier enligt sökt summa. Svars - procenten var knappt 70 procent. En fråga löd: Bedömer du att din ansökan får en sakkunnig och rättvis behandling?. På den frågan svarade 73 procent ja, 23 procent hade ingen åsikt och 4 procent svarade nej. Också mycket annat i enkätsvaren tyder på att Kulturfonden är på rätt väg och behandlar ansökningarna rättvist. Det är en nog så viktig kva - li tets garanti. Men vi kan alltid bli bättre. 8

Om vi inte har kultur vad ska vi då leva för? Svenska kulturfondens stora kulturpris 2013 går till Camilla Nylund camilla cederholm Hon kunde ha blivit veterinär eller polis men hennes arbetsplats blev de stora operascenerna. Camilla Nylund är en av de finlandssvenskar som valt att göra karriär utomlands. I år tilldelas hon Svenska kulturfondens stora kulturpris. camilla nylund, klassiskt utbildad sångerska från Kvevlax, har numera Dresden som bas. Där finns det hon kallar hem, familjevardagen med man och två döttrar, Isabel, 13 år och Mailin, 6 år. Och det är naturligtvis dit hon längtar under de många dagar hon är på resande fot. Att vara frilansande sångerska innebär ett liv som till stor del levs i kappsäck, med ständigt nya människomöten, scener och platser. Hösten 2012 var hon hemma i Dresden endast tio nätter, vilket säger en del om tempot i en sångares yrkesliv. När man har familj med två barn ska det pusslas och organiseras för att vardagen ska fungera. Min man sköter om att det rullar på hemmafronten när jag är på resa, men visst är det tungt att gång på gång packa väskan och lämna familjen. Utan släktingar och goda vänner som hjälper till skulle det inte gå. Men senare glömmer jag alltid det jobbiga för det underbara i att få stå på scenen och framföra musik, göra det som är min uppgift i livet. Det där är väl något som de flesta musiker känner till, stressen före turnéerna och glädjen över att få göra det man är bra på. I Camillas berättelse framträder karriärens baksida tydligt. När andra drömmer om att få resa bort någonstans, längtar hon efter att få komma hem. Jag drömmer om att få sova i min egen säng, i ett rum där det är tyst. Det är helt fantastiskt. Varje gång jag kommer hem är det en stor lättnad att äntligen få koppla av. Då tar jag hand om min familj, gör sysslor som en normal mamma gör: tvättar, städar och lagar mat. Camilla älskar att laga mat. Hon strövar ofta omkring i matbutiker och saluhallar under lediga stunder. Under resorna uppskattar hon att få uppleva lokalbefolkningens vardag, ta in deras kultur och livsstil. Camilla Nylund som drottning Elisabeth i Giuseppe Verdis opera Don Carlos. 11

På sångens vingar i stora världen Hennes sångarbana började med ett hopprep som mikrofon. Svensk schlagermusik och Abba-låtar hemma varvades med sång i söndagsskolan och kyrkans barnkör. Sedan började jag i en massa andra körer också. Sången var liksom alltid en del av min vardag. Jag sjöng mycket, både i kör och som solist. Jag hade den där känslan av att jag skulle vilja stå där och uppträda. Hon säger sig inte ha haft en tanke på att bli operasångerska som ung. Den genren hörde inte riktigt hemma i barndomsbyn. I stället var det veterinäryrket, polisjobbet eller ett jobb på radio hon föreställde sig. Som en tvättäkta österbottning är hon inte heller rädd för hårt arbete. Hon har prövat på många typer av sommarjobb i ungdomen. Från körsammanhangen var steget till att börja ta sånglektioner inte så långt även om hon fick vänta ett par år på att rösten skulle mogna tillräckligt. Som 14-åring inledde hon sina sångstudier på Kuulainstitutet i Vasa. Under tiden i högstadiet var hon med i körer som gjorde musikaler, bland annat Jesus Christ Superstar. Som 15-åring tog hon och en annan flicka tåget till Rom för att delta i en sångkurs som verkligen öppnade ögonen för möjligheten att satsa på sången på allvar. Jag brukar fråga min mamma hur i all världen hon vågade släppa i väg mig när jag var femton år, men för mig var det som en ny värld öppnades då. Sedan dess har jag alltid älskat Rom. Det var en fantastisk upplevelse fast jag inte vet hur mycket jag lärde mig på själva kursen. Det var en upplevelse för livet. Efter studentexamen vid Korsholms gymnasium 1987 studerade Camilla ett år i Åbo på musikvetenskapliga fakulteten parallellt med sångstudier på Konservatoriet i samma stad. Året efter flyttade hon till Salzburg för att studera vid Mozarteum, som då var en musikhögskola. Hon blev klar med sina studier där 1995. Hon hade tidigare nekats inträde till Sibelius-Akademins solistiska linje hon menar att det handlade om bristen på nätverk och kontakter med möjliga sånglärare. Men till hennes stora glädje fanns det en sånglärare i Salzburg som såg potentialen i hennes röst, och på den vägen är det. Karriären inleddes med fyra års fast anställning i Hannover, vilket kan betraktas som en lottovinst för en frilansmusiker. Från 1999 hade hon fast anställning i Dresden i två år och från och med 2001 är hon frilansande sångerska med många operaroller på sin repertoar. Favoritrollerna ingår i operor av richard strauss: Salome, Mar skal - kinnan i Rosenkavaljeren, Arabella och Ariadne. Som lyrisk-dramatisk sopran klingar Camillas röst allra bäst i tvåstrukna oktaven, men den här typen av unga, dramatiska kvinnogestalter förutsätter ett mycket brett tonregister: från lilla f upp till trestrukna d. Med tiden mognar rösten och när de högre tonerna klingar bättre blir även det lägre registret säkrare, säger Camilla. Sångtekniken innebär att tonerna egaliseras så att röstens skarvar elimineras. Tar fortfarande sånglektioner Hon tar fortfarande sånglektioner. Som sångare blir man aldrig fullärd och lektionerna utgör värdefulla tillfällen för respons. När jag ska instudera ett nytt verk börjar jag med att studera noterna, hur rösten bäst ska

k u l t u r p r i s 2 0 1 3 komma till sin rätt i sången. Därefter går jag in i texten och övar med min pianist i Dresden och med min sånglärare. Det viktigaste rådet jag någonsin har fått är att lyssna på mig själv och använda min egen röst, inte härma andra. Nylund hinner inte själv undervisa sångelever, men vid några få tillfällen har hon hållit mästarkurser. Hon fascineras av skillnaden mellan att sjunga själv och att undervisa andra. Det var mycket intressant och gav mig jättemycket. Man måste plötsligt förklara hur man gör, i stället för att bara göra det. Det är två helt skilda saker. Sångundervisning kan vara ett möjligt alternativ till arbetet på scenen i framtiden. Några personliga förebilder vill hon inte nämna, men hon ser upp till sångare som haft en lång karriär och klarat av att inte bränna ut sig efter fem år i branschen. Hon har själv stiftat bekantskap med sina fysiska gränser, och speciellt perioden kring det andra barnets födelse ser hon på med förskräckelse. Jag förstår inte hur jag klarade av det, med operaföreställningar bara någon vecka innan Mailin föddes. Någon egentlig moderskapsledighet finns ju inte i den här branschen. Jag började jobba igen bara några veckor efter nedkomsten och ammade henne i pauserna. Men som mamma får man ju oanade krafter när det verkligen behövs. Camilla Nylund fick titeln Kammersängerin i Dresden 2008 men hon har hela världen som sitt arbetsfält. Hon gör rätt mycket opera för tillfället och är engagerad i operafestspelen i Bayreuth tredje sommaren i rad. Wien, Barcelona och San Fran - sisco är andra orter där hon har sjungit den senaste tiden. Under våren är hon stationerad i Frankfurt och Genève för operaproduktioner. Dessutom ska en något udda cd-inspelning göras efter påsk: Eftersom det är Wagner-år i år ska hans översatta bearbetning av Glucks opera Iphigenia in Aulis bandas in i Köln. Orkestern strävar efter en historisk uppförandepraxis och det är ett stort projekt med många musiker och sångare. Finlandssvensk kulturell identitet Intervjun görs i Jakobstad samma dag som Schaumansalens öppningsgala ordnas. Camilla ska sjunga två finlandssvenska sånger under galakvällen: Sibelius Flickan kom från sin älsklings möte och Lasse Mårtenssons Morgondimma. Det är alltid roligt att återvända till hembygden. Sibelius lieder har följt mig länge och de påminner mig om hemlandet. Finlandssvenskheten betyder enormt mycket för Nylund. Det fosterländska blir en slags livlina när man rör sig utomlands. Drömmen om att återvända hem finns där. Även om hemmet just nu finns i Dresden har Camilla Nylund en stark förankring i sina österbottniska rötter. Hon förknippar också barndomens hemtrakter med den värdefulla tystnaden. När jag har haft bekanta som kommit till Finland har de imponerats av att man ännu kan uppleva tystnaden här i Österbotten. Om man ställer sig i skogen, speciellt på vintern när det inte finns några löv, hör man ju ingenting. Det är helt fantastiskt. Glädjen över att få tala sitt eget modersmål är påtaglig under samtalets gång, och hon reflekterar över att det känns som att vara på samma våglängd när hon möter folk i Österbotten. I Helsingfors upplever hon sig däremot som något av en främling 13

i sitt eget land, men där har hon inte heller bott någon gång. Hon lyfter fram högtider som jul och påsk som speciellt viktiga att hålla fast vid utomlands. Tra - ditionen med kräftskiva uppskattas också mycket i familjen. Midsommaren är tyvärr omöjlig att tillbringa i Finland eftersom den tyska spelsäsongen sträcker sig ända in i juli. Kulturen är ju det viktigaste ett land har. Vad är ett land utan kultur? Om vi inte har musik, bildkonst, scenkonst, teater, konserter vad ska vi då leva för? Jag lever av musiken men också för den. Den kulturella identiteten i varje land är ju jätteviktig. Som sångerska vill jag ge lyssnaren en upplevelse både röstmässigt och visuellt. Upplevelsen kan vara angenäm eller omskakande, det har mindre betydelse, huvudsaken är att den berör. Den ekonomiska krisen i Europa har emellertid direkta återverkningar på hennes arbete. Hon nämner penningbrist, behov av gratisarbete på vissa föreställningar och inställda projekt. Ändå tror hon att operan och kulturens uttrycksformer kommer att överleva. Jag tror att operan kommer att överleva. Speciellt i Finland komponeras det nya operor hela tiden, men Wagner, Strauss, Mozart och Verdi är tidlösa kompositörer. Så länge musiken berör människan kommer den att finnas, speciellt i oroliga tider då människor kämpar för sin existens. Att gå på en konsert, en operaföreställning, det kan ge dig en kick för att orka vidare. varmt om hjärtat men hon rör sig obehindrat också på många andra språk. Eftersom hon har hela världen som sitt arbetsfält får hon ofta agera ambassadör för sitt hemland. Hon är mycket stolt över sitt ursprung och berättar gärna om sina finlandssvenska rötter för dem som undrar över hennes namn. Jobbet och vardagen förutsätter en hel del språkkunskaper. Det gemensamma hemspråket är tyska, hennes modersmål är svenska och hennes man är nederländare. Barnens skolspråk är engelska. Dessutom behärskar hon italienska och finska. Det huvudsakliga sångspråket är tyska, men hon har stiftat bekantskap med många andra språk via sången, bland annat franska, ryska och tjeckiska. Som musiker tränar du dina öron och som sångare är jag ju van vid att lära mig genom att lyssna och härma. Med min första sånglärare i Salzburg sjöng vi till och med höga toner i kapp. Även om syftet inte är att härma en annan sångares uttryck och röstmässiga kvaliteter har man stor nytta av att lyssna på inspelningar till exempel för att lära sig ett korrekt uttal på främmande språk. Trots sina stora framgångar på de europeiska scenerna har Nylund en synnerligen ödmjuk och äkta framtoning. Närvaron är fullständig och hon har prioritetsordningen klar: även om jobbet tar mycket av hennes tid och semesterdagarna egentligen inte existerar värdesätter hon sin familj allra högst. Att förena familjeliv med en sångarkarriär är svårt. Därför betyder det också så mycket att ha en välkomnande familj att återvända till. Språket, rötterna och familjen Nylund har ett vänligt och jordnära uttryckssätt. Det svenska modersmålets dialekt ligger henne Från stipendier till kulturpris Nylund uttrycker stor tacksamhet för det ekonomiska stöd hon har fått redan under studietiden. 14

k u l t u r p r i s 2 0 1 3 Stipendier och resebidrag från bland annat Svenska kulturfonden möjliggjorde hennes deltagande i mästarkurser ute i Europa om somrarna, parallellt med ordinarie sommarjobb av diverse slag. Hon är väldigt glad för kulturpriset. Det kom som en fullständig överraskning. För henne är sångaryrket ett jobb, ett levebröd som gör att familjen har mat på bordet. Skoltidens hobby har blivit hennes yrke och hon tänker inte på sin karriär som något som speciellt förtjänar att uppmärksammas med ett pris. Glädjen över att bli ihågkommen fast hon är bosatt utomlands är givetvis stor och hon känner sig hedrad av erkännandet också i sitt hemland. Det är en fin utmärkelse och Camilla menar att det kan tjäna som uppmuntran och sporra andra som står inför vägskäl till att våga välja annorlunda. Med sina livsval visar hon att man kan gå en annan väg än alla andra, och lyckas. 15

Camilla Nylund.

Kulturfondens pristagare år 2013 stora kulturpriset Hennes konstnärsskap formar sig till en synnerligen gedigen insats inom vokalmusiken och operakonsten. Med sin ädla stämma, gestaltningsförmåga och osvikliga musikalitet har hon erövrat scener, kritiker och musikälskares hjärtan världen över. Framgångarna är summan av ypperliga förutsättningar och år av målmedvetet arbete. Hon har siktat mot stjärnorna och nått dem. Man kan i dag regelbundet höra hennes lyriskt eleganta och dramatiskt kapabla sopran på de stora scenerna med de främsta orkestrarna, och bland de dirigenter hon samarbetar med finns legender som Barenboim, Metha och Rattle. Hon spelar engagerat och sjunger med obeskrivligt läcker ton, utsökt musikalisk linje och härlig frasering. Med konstnärlig pondus och självklar kvalitet har hon tolkat den klassiska repertoaren med fokus på operor av Mozart och Strauss, samt på senare tid också de krävande sopranrollerna i Wagners operor. Hon är en välkommen och ofta sedd gäst på National - operans scen lika väl som i kyrkorna i hembygden. Hon är ett exempel på en underbar stjärna och högt presterande solist som sam - tidigt är en ovanligt kollegial medarbetare. När man ser henne unnar man henne gärna att vara stjärna, har operachefen lilli paasikivi sagt om henne. Operasångerskan camilla nylund tilldelas Svenska kulturfondens stora kulturpris om 20 000 euro. 17

utbildningspriset Klassläraren liisa suopanki lever som hon lär: Framtiden är inte något som bara händer framtiden kan danas och formges genom våra handlingar! Det här är ett citat ur en skrift om språkinlärning som vår pristagare utarbetat tillsammans med några kolleger. Hon är aktiv och jobbar fortfarande i rasande takt, men vi vill lyfta fram att hon har fört en lång och framgångsrik kamp för språkbadet genom att målmedvetet påverka lärare, administratörer, föräldrar och beslutsfattare. Som språkbadslärare i Luostarivuoren koulu i Åbo är Liisa i dag en förebild för både språkbadslärare och elever. Klassläraren Liisa Suopanki tilldelas Svenska kulturfondens utbildningspris om 10 000. framtidspriset Skådespelaren alma pöysti är en mångsidig begåvning som inte räds utmaningar. Från Svenska Teatern minns vi henne som Pippi i en roll som rymde sång, dans, akrobatik och saxofonspel. Hennes kritikerrosade insatser i Klockriketeaterns Morbror Vanja och Åbo stadsteaters Körsbärsträdgården utgör ytterligare prov på hennes förmåga. Som drivande kraft i Föreningen lust rf månar hon om fortbildning och utveckling. Hon engagerar sig även i fackliga frågor med stor integritet. Genom sitt intresse för nyskapande angelägen scenkonst bidrar hon till höga förväntningar på morgondagens teater. Skådespelaren Alma Pöysti tilldelas Svenska kulturfondens framtidspris på 10 000. rose-maj och levi ulfvens stipendiefond Museipedagog annina ylikoskis engagemang för levande historia inspirerar människor i alla åldrar. I egenskap av koordinator för barnkulturnätverket bark har hon framgångsrikt ordnat otaliga inspirationsdagar och tidsresor. Hon tillhör föregångarna inom museipedagogik i Finland och är sedan 2009 Finlands representant i den internationella kulturarvsorganisationen Bridging Ages. Hon är även en aktiv folkdansare och folkdansinstruktör främst för ungdomar i Österbotten. Rose-Maj och Levi Ulfvens har utsett Annina Ylikoski till mottagare av ett pris på 10 000 euro ur av Rose-Maj och Levi Ulfvens stipendiefond. 18

c e n t r a l a u t d e l n i n g s f e s t e n s p r i s samhällspriset erna tauro-stipendiet konstpriset Som prisbelönt barnboksförfattare och uppmärksammad filmskapare har den iranfödde alexis kouros tagit plats i Finlands kulturliv. Som utgivare för tidskrifterna Six Degrees och Helsinki Times arbetar han målmedvetet för ett tryggt och mångkulturellt samhälle. Hans ledstjärna är respekt och förståelse och i sitt arbete beskriver han mångsidigt Finland och lyfter förtjänstfullt också fram den svenskspråkiga befolkningen både för besökare och här bosatta. Publicisten Alexis Kouros tilldelas Svenska kulturfondens samhällspris på 10 000 euro amanda oscarsson älskar musikteater och sång och tvärflöjt är hennes instrument. Dagtid tar hon hand om barn på Finno daghem eller håller musiklekskola. På Svenska Teatern ansvarar hon för barnen som medverkar i musikalen Kristina från Duvemåla. Tillsammans med à capella gruppen Fiona uppträder hon gärna på olika servicehem. Hon är försångare och solist i bandet The Yesterdays och därtill hinner hon skriva egna låtar och ordna sångstunder för bl.a. Sympati- Psykosociala Föreningen. År 2012 utkom hennes första skiva med egna sånger. Skådespelaren bo andersson har valt Amanda Oscarsson till mottagare av Svenska kulturfondens Erna Tauro-stipendium på 4000 euro. Skulptören kim simonsson har ett formspråk som tilltalar både unga och äldre och en internationell publik. Hans skulpturer kännetecknas av teknisk skicklighet och en stor ömhet. De är ofta en blandning av japansk mangakultur och dekorativa porslinspjäser i överraskande storlekar. Hans skulpturer är gjorda med traditionella metoder och i välkända material men tar puls på dagens visuella uttryck. Gallerier och museer runt om i världen vill gärna visa upp hans suggestiva och fantasieggande verk. Skulptören Kim Simonsson tilldelas Svenska kulturfondens konstpris på 10 000. 19

det torvaldska priset Det Torvaldska priset har sedan 1992 utdelats för stärkande av den åboländska identiteten, prissumman är 3 000 euro. I år utdelas priset till bildkonstnären sandra nyberg. Under sin karriär som bildkonstnär har Sandra medverkat i ett flertal arbetsgrupper, konstprojekt och nätverk. Sandra arbetar fördomsfritt och öppet, både lokalt och globalt. Sandra är konstnären som gärna åtar sig andra kulturengagemang parallellt med sitt konstnärskap. Hon delar frikostigt med sig av sin kunskap inom det åboländska konst- och kulturlivet. Sandras känsla för skärgården och Åboland avspeglas på ett vackert sätt i hennes konst. Hon är en förebild både professionellt och som åbolänning. frans henrikson-priset mikael ekholm har under tre decennier varit en resurs och betydande bakgrundkraft till kulturlivet i Sydösterbotten. Särskilt hans insatser inom musiken är betydande. Han har varit aktiv kördirigent, kör - sångare, basist, trubadur och allsångsledare i många sammanhang. Hans tekniska kunnande har används både under kulturevenemang och idrottstävlingar. Revyerna i Lappfjärds uf:s regi har engagerat honom som skådespelare, textförfattare, musiker och revypappa. Mikael Ekholm tilldelas Frans Henrikson-priset på 10 000 euro. nylands svenska kulturfonds pris gunnar döragrip uppmärksammas för en livslång insats för den finlandssvenska körmusiken. Vid sidan av sitt högklassiga kör- och musikengagemang har han också undervisat vid Sibelius-Akade min. Han är grundande medlem av De Ungas Musikförbund och Grankulla Musik institut. Han har väsentligt bidragit till skolmusiken i Helsing fors, genom att starta musikklasserna vid Minerva - skolan och som dirigent för Helsingfors gosskör. Han är dirigent för Brages stråkorkester. Döragrip har varit ett föredöme och en inspiratör inom det finlandssvenska musiklivet. Lektorn i musik, Gunnar Döragrip, tilldelas Nylands svenska kulturfonds pris på 10 000 euro. 20

r e g i o n a l a p r i s åbolands svenska kulturfonds pris österbottens svenska kulturfonds pris Musikern janne hyöty har under många år varit en central gestalt i det finlandssvenska rytmmusiklivet. Janne Hyöty bidrar som pedagog, musiker, producent och låtskrivare på ett utmärkt sätt till att lyfta den österbottniska musiken. Han är en av våra mest mångsidiga och anlitade gitarrister. Han rör sig fritt mellan rytmmusikens olika genrer, alltid på internationell toppnivå. Under senare år har Janne Hyöty också rönt stora nationella och internationella framgångar som låtskrivare och kompositör. Hans låtar har flera gånger deltagit i den finländska eurovisionsuttagningen och han ståtar med flertalet listettor på bl.a. den japanska topplistan. Antalet sålda skivor där han medverkat uppgår i dag till flera miljoner. Musikern Janne Hyöty tilldelas Österbottens svenska kulturfonds pris på 10 000 euro. 21 bosse mellbergs verksamhet präglas av ett unikt och sällsynt brett engagemang både i och utanför Åboland. Han åtar sig såväl förtroendeuppdrag på hög nivå som lokalt talkoarbete allt för att stödja och stärka den åbo ländska kulturen, identiteten och allehanda kulturyttringar i skärgården. Bosses glädje och iver smittar av sig och har genererat oändligt många talkotimmar och flera kulturevenemang. Korpo Sea Jazz, Korpo kulturgille, Egentliga Finlands förbund, Pargas stads kulturnämnd, Skärgårdscentret Korpo ström, båtmuseet i Houtskär är bara några av de instanser som fått ta del av Bosses breda kunnande. Allmogebåtstraditionen ligger också Bosse varmt om hjärtat och det är många som i teori och praktik fått fördjupa sig i ämnet tack vare honom. Kulturarbetaren Bosse Mell - berg tilldelas Åbolands svenska kulturfonds pris på 10 000 euro.

En dag på operan leif jakobsson föreställningen skall börja och ljuset släcks i salongen. Det går ett sus genom rummet av förväntan hos de tusentrehundra skolbarn som får se balettföreställningen Snödrottningen på Nationaloperan dagen för självständighetsdagen. I ett samarbete mellan operan och Svenska kulturfonden fick tretusen svenska elever och elever i språkbadsklasser möjligheten att uppleva en dansföreställning under 2012 då National baletten firade sitt 90-årsjubileum. Reaktionerna under föreställningen är entusiastiska och engagerade. Lärarna har i sina skolor förberett besöket med stöd från operan. Många har inlett resan till Helsingfors redan på natten, bland andra eleverna från Mariehamn och Österbotten. En viss trötthet till trots lockas de med i h.c. andersens berättelse om snödrottningen, som getts scenisk tolkning av balettchefen kenneth greve. En av Kulturfondens uppgifter är att ge unga erfarenhet, kunskap och upplevelse av olika konstformer. Fonden bidrar till att ge förståelse för olika konstarter och skapa ett framtida publikunderlag för våra viktiga kulturinstitutioner. Mötet med konsten inspirerar till eget skapande. Många är de elever, lärare och föräldrar som tagit kontakt med oss på Kulturfonden och uttryckt sin glädje över den här möjligheten. Det förvånar inte mig, som var på plats 5 december, och tog del av barnens nyfikenhet för dansarna, som minglade bland eleverna i foajén. 23

Förnämlig konsertsal i Jakobstad lotta moring en tisdag i början av mars gapar stolsraderna tomma i Schaumansalen. En borrmaskin surrar någonstans bakom scenen och en karl med ett vattenpass under armen skyndar förbi. Det luktar nybyggt. Om drygt en vecka ska allt vara klart. Då firas invigningen av salen och hela Campus Allegro i Jakobstad i en vecka. Det blir en vecka fylld av konserter, utställningar, workshoppar, föreläsningar och andra evenemang. En första konsert gavs i februari med byggjobbarna i publiken, men den officiella invigningskonserten är den 16 mars. Vi är väldigt stolta över Schaumansalen, säger stadsdirektör mikael jakobsson. Vi slår säkert konsertrekord på de här breddgraderna med invigningsveckans konserter! Med Schaumansalen får musikutbildningarna i Campus Allegro en egen scen. Yrkeshögskolan Novia utbildar musikpedagoger och musiker med inriktning på rytmmusik, klassisk musik, barockmusik och kyrkomusik. Yrkesakademin i Österbotten har en treårig musikerutbildning och Jakob - stadsnejdens musikinstitut undervisning för barn och ungdomar. Konsertsalen är musikutbildningens hjärta, säger sören lillkung, enhetschef för Novia i Jakobstad. Här får de studerande lära sig och lyssna till förebilder. Förebilder är bland annat Jakobstads Sinfoni - etta, Mellersta Österbottens kammarorkester, West Coast Kokkola Opera, Vasa stadsorkester och Vasa Opera. Men också gräsrötterna, lokala körer, ama tör orkestrar och storband, ska ha tillgång till salen. Och så planerar man att visa konserter, operaföreställningar och musikaler och idrottsevenemang från olika håll i världen i realtid, berättar annika mylläri. Hon är vd för Jakobstads konsertsal Ab som driver verksamheten i Schauman - salen. 25

Annika Mylläri och Sören Lillkung. Vi vill ta in kvalitet för alla. Blir det inte konkurrens om den österbottniska publiken? Tvärtom, menar Mylläri och Lillkung. Jakobstadsborna har åkt härifrån till Kokkola för att se opera, nu kommer operan i stället på gästspel hit. Stolar till salu Stiftelsen för Åbo Akademi har varit byggherre för Campus Allegro. En person som bör nämnas är Jakobstadsbon peter boström, ordförande för Stiftelsen vid Åbo Akademi. Han har varit en drivande kraft i campusprojektet sedan det började diskuteras för mer än tio år sedan. Den totala budgeten för Schaumansalen är 5 miljoner euro. Kulturfonden har gett ett av de största engångsbidragen någonsin för salen, 3 miljoner euro. Det kan jämföras med bidraget på 3,7 miljoner för Musikhuset i Helsingfors 2008. Resten är insamlade pengar, främst donationer av företag. Jakobstads konsertsal säljer stolar i salen. För 1 500 euro kan ett företag köpa en stol, som förses med en platta med företagets namn ingraverat. En privatperson betalar 850 euro för en stol. Jakobstad bidrar genom att hyra in sig cirka sextio kvällar per år. På så sätt blir salen tillgänglig bland annat för föreningar, berättar Mikael Jakobsson. Det är också Jakobstad som är den viktigaste finansiären för Jakobstads Sinfonietta. De resterande 25 procenten bekostas av övriga österbottniska kommuner. För att få salens ekonomi att gå ihop kommer man också att hyra ut den för teaterföreställningar och konferenser. Man ser fram emot gästspel av bland annat Wasa Teater och Åbo Svenska Teater. Kammarmusik, musikal och opera En viktig detalj i Schaumansalen är den höj- och sänkbara främre delen av scenen. Beroende på nivån fungerar den antingen som orkesterdike, som en förlängning av scenen eller som en förlängning av salen så att platserna ökar från 365 till 405. Det var inte självklart att salen skulle få ett orkesterdike. Ett första kostsamt förslag kunde lyckligtvis ersättas av en billigare men fullt fungerande lösning, berättar Sören Lillkung. 26

Anni Järvelä undervisar Nea Pentala. Salen har en variabel akustik: den är planerad för en kammarorkester, även kallad sinfonietta, men alla former av musik kan framföras här, också musikal och opera. Tre värdefulla instrument är deponerade i salen, berättar Sören Lillkung, en Fazioliflygel, den Steinwayflygel som tidigare stod i Runebergssalen och ett nyförvärvat fortepiano byggt 1827. Jakobstads och Schaumansalens egen kammarorkester är Jakobstads Sinfonietta. Sinfoniettan är starkt förankrad i Musikhuset, berättar orkesterns producent anni järvelä. Alla som spelar i orkestern är lärare i Musikhuset. Den består av nio musiker: en stråkkvartett och en blåskvintett plus konstnärliga ledaren christoffer sundqvist. Själv spelar Järvelä violin i orkestern. Jakobstads Sinfonietta är även praktikplats för studerandena vid musikutbildningarna. Här får de spela i en orkester och i olika ensembler. Anni Järvelä undervisar i violin vid musikinstitutet och Yrkesakademin. Hon betonar vikten av att locka med barnen i orkestern så tidigt som möjligt. Musikinstitutet har två orkestrar för barnen. Orkestrarna fungerar som trappor mot större färdighet. Det är ändå ingen självklar väg från musikinsti- 27

Marcus Söderström. tutet till yrkesinriktad musikutbildning, säger Järvelä. Av hundra studerande vid institutet är det endast ett par som väljer musiken som yrke. Historiskt kvarter Till Jakobstad och Campus Allegro kommer ungdomar från hela Svenskfinland för att bli yrkesmusiker. Här finns också Novias utbildningar inom bildkonst, mediekultur och fotografering, Yrkes - akademins artesanlinje, Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildning, yrkeshögskolan Centrias tradenom- och socionomutbildningar och konstskolan Balatako för barn och unga. Campuset, som ritats av arkitekten roger wingren, tar upp ett helt kvarter i centrum. Flera historiska byggnader ingår i byggnadskomplexet och före byggstarten gjorde Museiverket utgrävningar i kvarteret. Huset i hörnet av Köpmans - gatan och Storgatan vid torget är uppfört av handelsmannen, redaren och rådmannen adolf lindskog 1797. Lindskogska huset var Jakobstads första stenhus och klarade sig undan den förödande branden 1835. I det stora tegelhuset vid Söder - malmsgatan fanns Finlands första spets- och bandfabrik, Lassfolks spetsfabrik, grundad av anders lassfolk 1911. Fabrikens kontor låg i ett mindre trähus. Schaumansalen, som är uppkallad efter 28

industrimannen Wilhelm Schauman, finns där en bensinstation stått. Där satt vi på kaffe när jag började jobba på skolan, berättar marcus söderström, musiklärare sedan 1998 och numera programansvarig på Novias utbildningsprogram för musik. Söderström beskriver Schaumansalen som en konsertmiljö med optimal ljudåtergivning. Här kan man göra stora projekt, både musikaler, operetter och musikteater. Musikteater- och operautbildning på finlandssvenska kan bli verklighet. Det är också möjligt att göra musikinspelningar, eftersom Schaumansalen och övriga konsertlokaler i campuset är kopplade till en inspelningsstudio. Vem vet vad vi hittar på här, nu är vi samlade och kan hitta varandra. Infrastrukturen är viktig för en kulturutbildning, säger Marcus Söderström. I Schaumansalen kan studerandena ta del av konserter i en högklassig miljö. De får uppleva mästare på scenen, mästare som också kan tas in i utbildningen. Det är inte storleken på staden som är avgörande utan vad vi fyller utbildningen med, säger Söderström. 29

Under swingdanslägret Windjammers Ball dansade deltagarna bland annat på segelfartygets Pommerns däck.

När swingdansen kom till ön karin erlandsson Uppdragen var två: ålänningarna skulle lära känna swingdansen och swingdansarna skulle lära känna Åland. Då Sofia Enros och Daniel Johansson flyttade till Mariehamn visste de vad de ville. I dag har Åland en swingdansförening och paret står bakom två internationella dansläger med flera hundra deltagare som bland annat dansat på isen utanför Åland och på segelfartyget Pommerns däck. sommaren 2010 flyttade sofia enros och daniel johansson till Åland. Hon skräddare och han reklamare. Hon bortflyttad ålänning och han från Kinnarp i Västergötland. De flyttade med ett självpålagt uppdrag: de skulle få swingdansen att leva på Åland. Vi kunde bara tänka oss att flytta till Åland om det fanns människor här att dansa med. Det var så att säga villkoret, säger Enros. De visste att det var upp till dem själva att skapa den möjligheten och att det krävdes en avsevärd arbetsinsats. Att kunna dansa här hemma är så viktigt för oss att vi var villiga att göra den satsningen, säger Johansson. Varför är det så viktigt att få fler att dansa med? De är ju redan två. De kan väl ta en sväng om i vardagsrummet? Att dansa med andra är som att diskutera med andra än sin partner. Det ger mycket för samtalet att träffa andra och byta åsikter, förklarar Enros. Dans är en icke-verbal kommunikation där dansarna snabbt lär känna varandra djupt utan att egentligen prata med varandra. Ja, men hur vågar man då? Hur vågar man snubb la på någon annans tår? När jag gick till min första kurs var jag livrädd. Jag lyssnade på musiken, jag gillade kläderna och stilen och jag ville verkligen dansa. Men när vi parades ihop med okända människor första gången drabbades jag nästan av panik och var nära att gå ut. Jag stannade ändå och snart tog glädjen över. Första gången jag deltog i en socialdans var jag så lycklig att jag grät på hemvägen, säger Enros. Hon menar också att swingdans är en övning i tillit. Jag ska bokstavligen låta en annan människa snurra min värld. 31

Så träffade hon Daniel, som är gammal tävlingsdansare som tröttnat på prestationskraven. Hon introducerade swingdansen för honom. Jag fick se en helt ny sida av dans och hittade tillbaka till den prestationslösa och roliga dansen, säger han. Åland var redo Redan innan flyttlasset gick från Göteborg kontaktade de tänkbara samarbetspartner på Åland, till exempel Arbetarnas bildningsförbund och Medis. Vi förstod snabbt att det fanns ett växande intresse för lindy hop. Det bubblade under ytan och var inte något okänt utan tvärtom efterfrågat, säger Johansson. Under sommaren cyklade paret omkring och besökte alla evenemang med levande orkester eller dj. Vi frågade om de kunde spela äldre musik. Många kunde något från femtiotalet och några hade till och med riktig swing på repertoaren. Vi fick dansa, säger Enros. De ville förstås dansa men också väcka nyfikenhet för lindy hop och intresse för höstens kurser. Lindy hop är en av de vanligaste och populäraste danserna inom swing som är ett samlingsnamn, och med swing kan man både mena någon av de olika swingdanserna eller swingmusiken, alltså den tidiga jazzen. Så blev det kulturnatt i Mariehamn. Den tillställningen får alla ålänningar att vända tillbaka till stan från kobbar och skär och fira att turisterna åkt. Då gjorde Johansson och Enros sitt första offentliga uppträdande som swingdansare på Åland på Medis innergård. Samma dag gjorde vi gerillamarknadsföring. Vi tog med oss en bandspelare och dansade på Torg gatan. Men vi hade aldrig kunnat tänka oss att så många skulle komma. Gensvaret blev enormt och stämningen var fantastisk. Det tillfället gjorde ringar på vattnet, säger Enros. På hösten startade de företaget Mildreds swingskola och började undervisa: kvällstid på Medis och dagtid i skolor. Dessutom planerade de ett internationellt swingdansläger som de kallade Wind - jammers Ball. Idén föddes under en promenad i hamnen där segelfartyget Pommern ligger. Vi ville knyta ihop segelfartygskulturen med swingkulturen. De är ju samtida på Åland där gustaf erikson höll i gång segelfartygen längre än i andra delar av världen, säger Enros. De marknadsförde evenemanget som en kombination av segelfartygshistoria och The Golden Age of Jazz. Efteråt har vi försökt forska i om swing faktiskt dansades på Åland under 1930-talet. Många äldre har sagt att de dansade i sin ungdom så som vi dansar i dag. Vi har hittat steg i de nordiska folkdanserna som liknar stegen i swingdansen, säger Enros. Windjammers Ball gjorde succé och samlade ungefär femhundra deltagare från nitton länder. Särskilt intryck gjorde dansen på Pommerns däck. Windjammers Ball kom precis i rätt tid för att inspirera alla de som gått kurser under året. Nu såg de hur stor swingdanskulturen faktiskt är, säger Johansson. Swingskeppet Föreningen Swingskeppet bildades, och fler ville ta ansvar för att arrangera danser. Föreningen står för vardagsverksamheten, till 32

exempel kvällskurser och sociala danser. Det betyder att vi kan fokusera på de större arrangemangen och utvärdera vår insats, säger Enros. De har valt att inte själva vara styrelsemedlemmar i föreningen. Det är viktigt att de andra hittar sina roller. Vårt företag blir en motpart som föreningen kan samarbeta med om de vill, säger Johansson. Samtidigt som lindy hop fick allt fler anhängare fick den avsomnade swingorkestern Red Beans & Rice Jazz Band ny energi. Deras musik fick en ny målgrupp: dansarna. Vi har ett fint utbyte. Bandet upplever att musiken de spelar har fått en funktion samtidigt som levande musik ger näring till dansgolvet, säger Johansson. Det är, menar de, vanligt inom swingdanskulturen att dansare tar upp instrument och dansar och spelar om vartannat. Det bubblar på det området också nu. Många har önskat lära sig spela, säger Enros. Musiken som spelas är jazz från swingeran på 1920 1940-talet. Det är alltså inte den senare jazzen det handlar om, med bredbenta solister som tar 34

u n d e r s t ö d 2 0 1 2 stor plats. Enros och Johansson föredrar den tidiga jazzen, Dixieland, även kallad hot jazz, från New Orleans. Swingjazz är gjord för att dansa till och kännetecknas av en drivande och rytmisk puls. Man ser ofta en tvåvägskommunikation. Musikerna följer dansarnas rörelser, som de fångar upp i sina solon, som i sin tur inspirerar dansarna. Swingmusik och swingdans handlar mycket om just kommunikation, att jamma, säger Enros. Det är också här paret landat: med att återigen prioritera den egna dansen. Vi har tid att ta ett steg tillbaka från arrangörsrollen nu. Swingdansen på Åland lever utan att vi är först på plats och låser upp dörren och stannar sist för att städa, säger Johansson. Dans på isen I februari 2013 stod Enros, Johansson och abf- Åland som arrangörer för nästa stora danssammankomst på Åland: Scandinavian Shuffle. Windjammars Ball var vår egen idé från början till slut, men Scandinavian Shuffle är ett koncept som turnerar i Norden. Vi blev tillfrågade att arrangera det. Evenemanget samlade tvåhundrafemtio dansare från femton länder. Till de mer spektakulära dansgolven hörde isen på Slemmern utanför Marie - hamn. Dessutom passade man på att utnyttja stadshuset, som är samtida med musiken. Under Scandinavian Shuffle dansade vi inte lindy hop utan balboa. Musiken är ofta stompigare med tydlig rytm och mindre tydliga gester, säger Johansson. Balboa är parets favoritdans. Den passar dem bättre i uttrycket. Jag har stort utrymme att improvisera till musiken som följare. Jag gillar det kreativa fotarbetet i balboan. Det är en övning i närvaro. Det är bara du, din danspartner, musiken och dansgolvet, säger Enros. 35

Ny webbtjänst breddar skolmusiken patrik harald En webbtjänst utvecklas som bäst för att stödja musikundervisningen i finlandssvenska skolor. På Musikskolan.fi undervisar experter i en rad instrument. hos skribenten väcker ämnet skolmusik minnen av dissonansen från dussinet blockflöjter vars toner spretar åt alla håll. Men det var länge sedan och mycket tycks ha hänt inom ämnet. Inom kort kan musikundervisningen ta ytterligare ett steg när webbtjänsten Musikskolan.fi tar plats i klassrummet. Med hjälp av videolektioner och tilläggsmaterial kan Musikskolan.fi ge eleverna undervisning i en rad instrument, av lärare som är experter på sitt område. Idén är att underlätta jobbet för skolornas musiklärare. Ingen musiklärare kan vara specialist på alla instrument och alla musikstilar, säger niklas lindholm. Lindholm är trummis och dessutom vd och medgrundare av Rockway.fi, företaget som utvecklar Musikskolan.fi. Rockway grundades 2007 och ger finskspråkig musikutbildning på webben, ursprungligen inom gitarr, bas och trummor. Senare har klaviatur, låtskrivning och ljudinspelning kommit till. Jobbet med Rockway har lärt oss en massa saker och därför började vi fundera på vad vi kan erbjuda svenskspråkiga användare. Så föddes tanken på en tjänst som stöder musikundervisningen i de svenskspråkiga skolorna, säger Lindholm. Två lågstadieskolor i Grankulla och Korsholm provkör tjänsten nu. I höst lanseras en betaversion och ett år senare ska Musikskolan.fi vara klar att tas i bruk av alla skolor i Svenskfinland, från lågstadiet upp till högskolenivå. Flerspårigt komp Den som loggar in på Musikskolan.fi hittar bland annat videolektioner i gitarr, pianolektioner och spelövningar till sånger ur läroboken Da capo av 37

38

u n d e r s t ö d 2 0 1 2 marina lindholm och johan sundqvist. Under en videolektion syns noter eller annat tillläggsmaterial synkront nere på skärmen. Spel - övningarna kan ackompanjeras av flerspåriga inspelningar, där användaren själv väljer vilka in - strument som ska kompa det egna spelandet. Om det till exempel finns en riktig trummis i klassen kan man stänga av trumspåret. Tack vare kompbandet behöver läraren inte själv sitta bakom pianot utan kan koncentrera sig på eleverna, säger björn lindholm, projektets teknikansvarige. Varje elev har en egen inloggning och kan därför jobba med materialet också som hemläxa. Flexibilitet En utgångspunkt har varit att ge läraren stort utrymme att själv forma sin undervisning. Visst har skolorna sin läroplan men många lärare sätter gärna sin egen prägel på undervisningen, säger Niklas Lindholm. Han liknar kursutbudet på Musikskolan.fi vid ett bibliotek där läraren plockar åt sig vad som behövs för dagen. Det kan vara ur det basutbud som Rockway har framställt i studio med specialiserade musiker eller material som läraren tagit fram för den egna klassen. Lärarens material kan laddas upp så att det antingen är tillgängligt enbart för de egna eleverna eller öppet för alla skolor som använder tjänsten. Vår förhoppning är att Musikskolan.fi också blir ett slags forum där musiklärare kan utbyta Klart för tagning! Tobias Andersin ger dagens musiklektion och Niklas Lindholm sköter kameran. Studiohunden Rocci är med på noterna. 39