Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater - tillsynsvägledningsprojekt

Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater - tillsynsvägledningsprojekt Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskyddsavdelningen 2015-02-19

Innehåll 1. 2. Bakgrund och syfte... 3 Information om klorerade alifater... 4 3. Sammanfattning av insatser... 5 3.1. Information... 5 3.2. Utbildningar... 5 3.2.1. Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater... 5 3.2.2. Klorerade alifater erfarenheter från sanering av en f.d. kemtvätt... 5 3.2.3. Utbildningsdag om ansvarsutredningar... 5 3.2.4. Riskkommunikation... 6 3.2.5. Digitala sökvägar... 6 3.3. Stöd till kommunerna... 6 3.3.1. Hjälpdokument... 6 3.3.2. Diskussionsforum... 7 3.3.3. Informationsblad... 7 3.3.4. Direktkontakt... 7 3.3.5. Seminarier via Lync... 7 4. Uppnådda resultat... 8 4.1. Kommunernas nytta av projektet... 8 4.2. Objekt och ärenden... 8 4.3. Måluppfyllelse... 9 5. 6. 7. Slutsatser... 10 Fortsatt arbete... 11 Bilagor... 12 2

1. Bakgrund och syfte I Västra Götalands län finns i dagsläget drygt 9000 objekt 1 som är förorenade eller potentiellt förorenade. Av dessa är ca 300 stycken kemtvättar. I många fall har byggnader som tidigare inhyst kemtvätt gjorts om till bostadshus, ibland flerbostadshus. Om spill av tvättvätska skett vid den tidigare verksamheten finns en betydande risk att gaser från underliggande föroreningar tränger in i inomhusluften, vilket kan medföra risk för människors hälsa och miljön. Med anledning av detta ser länsstyrelsen att denna typ av ärenden är mycket angelägna. Kommunerna är med få undantag tillsynsmyndighet för kemtvättar. Under 2013 och 2014 har länsstyrelsen drivit ett tillsynsvägledningsprojekt med fokus på kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater. Syftet har varit att genom långtgående tillsynsvägledning hjälpa och stötta kommunerna i deras arbete med att driva ärenden i branschen kemvättar. Projektets målgrupp har varit handläggare som arbetar med förorenade områden i länets kommuner. Projektet har finansierats med hjälp av bidrag som beviljats av Naturvårdsverket med 1 403 000 kr fördelat på två år. Under 2012 genomförde Länsstyrelsen i Västra Götalands län en studie där 43 nedlagda kemtvättar undersöktes översiktligt samt klassades enligt MIFO fas 2 2. Inför detta tillsynsvägledningsprojekt har 15 kemtvättar som tillhör de högsta riskklasserna, klass 1 (Mycket stor risk) och klass 2 (Stor risk) prioriterats. Utöver dessa har ytterligare 9 objekt tillkommit efter kommunernas önskemål. Totalt har 24 objekt slutligen ingått i projektet. Av dessa utgörs 21 objekt utgörs av före detta kemtvättar och 3 objekt av verkstadsindustri med ytbehandling. 1 Objekt ett förorenat område, en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Området kan ha förorenats av en pågående eller nedlagd verksamhet. 2 MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden och är en metodik framtagen av Naturvårdsverket 3

2. Information om klorerade alifater Under flera decennier har klorerade alifatiska kolväten använts i stor omfattning för en rad olika ändamål. Dels som tvättvätska vid kemtvätt men också som lösnings- och extraktionsmedel inom verkstadsindustri och annan industri. De lösningsmedel som dominerat vid kemtvätt är trikloreten och tetrakloreten (perkloretylen). Trikloreten och tetrakloreten uppvisar sådana egenskaper att de räknas till gruppen DNAPL (dense non-aqueous phase liquid), vilket innebär att de är tyngre än vatten. De är också svårlösliga i vatten och binder i liten utsträckning till jordpartiklar. Detta innebär att föroreningen kan spridas i separat (fri) fas genom jordlager och grundvatten antingen tills de kapillära krafterna hejdar den eller tills den stöter på ett tätt lager, varefter den sedan fortsätter att spridas horisontellt. Efter passagen av en fri fas kvarlämnas rester av lösningsmedlet i porer eller sprickor i form av droppar och tunna strängar. I grundvatten kan en plym bildas som sträcker sig långt utanför området där utsläppet skedde. Människor kan exponeras för klorerade lösningsmedel och deras nedbrytningsprodukter genom en rad olika vägar. Ofta ligger föroreningen ganska djupt, varför exponering genom direktkontakt med förorenad jord inte är så vanlig. Då dessa ämnen är flyktiga utgör istället inandning av gaser en större risk. Gaser från klorerade lösningsmedel kan avgå både från källområdet eller från grundvattnet och därefter transporteras genom jordlagren in i byggnader belägna ovanför. Även intag av grundvatten som är förorenat av lösningsmedel kan vara en viktig exponeringsväg. Exponering kan leda till skador på det centrala nervsystemet, njurar, lever, immunsystemet, utveckling och reproduktion samt cancer. 4

3. Sammanfattning av insatser 3.1. Information Inför projektstarten informerades kommunernas miljöhandläggare på Länsstyrelsens tillsynsdagar. För att sprida informationen om projektet publicerades det på Länsstyrelsens webbaserade tillsynsvägledningsportal (TVL-portalen). På portalen har allt material som tagits fram i projektet samlats. Information om projektet har också publicerats i Länsstyrelsens tidning Länsfokus. Dessutom har information om utbildningsinsatser kontinuerligt publicerats i Länsfokus. Allt material som tagits fram som stöd inom projektet ligger som bilagor till denna rapport. Här finns också ett omfattande och användbart material från samtliga utbildningar. 3.2. Utbildningar 3.2.1. Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater Introduktionsutbildning med teori och workshop kring exempelärenden om klorerade alifater med fokus på kemtvättar. Föreläsare var handläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet med utbildningen var att ge en grundinformation om själva tillsynvägledningsprojektet, om hur kemtvättar har sett ut genom åren och vilka kemikalier som har använts. Lära sig mer om föroreningsproblematiken och vilka risker som finns samt vilka undersökningar som är lämpliga att börja med. Förutom detta fick även handläggarna ta del av en presentation om ansvarsfrågor. För att alla kommuner som ville vara delaktiga i projektet skulle kunna komma hölls det tre utbildningstillfällen på 3 orter i länet. Totalt deltog representanter från 25 kommuner av länets 49. 3.2.2. Klorerade alifater erfarenheter från sanering av en f.d. kemtvätt Seminarium om erfarenheter från sanering av en före detta kemtvätt. Fokus var på problematik vid undersökningar och sanering. Föreläsare var Per Hubinette, före detta konsult och teknisk projektledare för saneringen av Martin Ängqvists färgeri och kemiska tvättanstalt i Linköping. Seminariet innehöll bland annat information om undersökningarna, riskvärdering och beslut om åtgärdsalternativ, miljöprövningar, kommunikation, miljökontroll och tillsyn. 3.2.3. Utbildningsdag om ansvarsutredningar Utbildningsdag om ansvarsutredningar med fokus på nedlagda verksamheter. Föreläsare var Sofie Hermansson, miljöjurist på SGI. Dagen innehöll bland annat information om: Vad en ansvarsutredning är, Vem gör den och hur gör man en ansvarsutredning, Vem är ansvarig för förorenade 5

områden, Vad är skäligt att kräva vid undersökning respektive efterbehandlingsskedet och av vem samt Hur kommer man vidare om en förorening är inte är konstaterad. Presentationer och övrigt material från utbildningarna har bilagts sist i rapporten. 3.2.4. Riskkommunikation Seminarium om riskkommunikation inom arbetet med miljöfarlig verksamhet. Syftet med seminariet var att höja kunskapsnivån om riskkommunikation och var särskilt riktat till handläggare som arbetar med förorenade områden. Deltagarna skulle få en ökad förståelse samt förslag på hur risker kan kommuniceras. Dagen innehöll både teori och tillämpning samt olika exempel på framgångsfaktorer och konsekvenser om riskkommunikation inte görs på rätt sätt. Föreläsare Kjell Andersson, Miljömedicin MM Konsult AB. Legitimerad läkare och specialist inom Yrkes- och miljömedicin, civilingenjör och arbetar nu med konsultverksamhet inom bland annat riskkommunikation. Misse Wester, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Docent i psykologi och arbetar som forskare på FOI och har tidigare arbetat som riskforskare på Kungliga Tekniska Högskolan. 3.2.5. Digitala sökvägar Seminarium via Lync 3 om digitala sökvägar vid ansvarsutredning. Syftet var att gå igenom olika webbtjänster med företagsinformaiton och ge tips om vilken information som kan vara användbar vid en ansvarsbedömning. Inför detta seminarium har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram. Föreläsare Karin Olsson, Länsstyrelsen Västra Götaland. 3.3. Stöd till kommunerna 3.3.1. Hjälpdokument Diverse information och exempel har arbetats fram och publicerats på TVLportalen. Som exempel kan nämnas: Exempel på förelägganden Flera exempel på förelägganden har publicerats på TVL-portalen, såsom förelägganden om att utföra miljöteknisk undersökning. Det finns exempel dels vid föreläggande av verksamhetsutövare och dels av bostadsrättsförening. 3 Lync är ett kommunikationsverktyg som kan laddas ner från Microsoft och användas oberoende av vilken arbetsplats man arbetar på. Länsstyrelsen använder Lync som ett kommunikationsverktyg för att dela datorns skärm och på så sätt visa en presentation för deltagarna på seminariet. 6

Frågor och svar angående kemtvättar Ett dokument med de vanligaste frågorna och svar för handläggare på kommunerna och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Dokumentet innehåller förenklade exempel på svar som kan vara till hjälp vid frågor från i första hand allmänheten. Sedan kan svaren anpassas till det enskilda fallet och efter handläggarens egen bedömning. Sammanställning av källor vid ansvarsutredningar Syftet med dokumentet är att sammanställa informationskällor som arkiv och webbsidor, där det finns användbar information vid en ansvarsutredning. Checklista vid ansvarsutredningar En kort sammanställning av källor och allmän information med exempelvis tips om viktiga årtal inför en ansvarsbedömning. 3.3.2. Diskussionsforum Diskussionsforum har funnits att tillgå på TVL-portalen. 3.3.3. Informationsblad Ett infoblad har tagits fram för att kommunerna själva ska kunna informera handläggare och nämnder. Detta bland annat för att skapa förståelse kring föroreningsproblematiken hos beslutsfattare i kommunerna 3.3.4. Direktkontakt Direktkontakt med handläggare på kommunernas miljökontor har kontinuerligt tagits för att informera om projektet samt för att diskutera och överlämna underlag för ansvarsbedömning vid specifika objekt. I övrigt har tillsynsvägledning skett genom telefon och e-post. 3.3.5. Seminarier via Lync En ytterligare insats som planerades var seminarier via Lync med diskussioner kring specifika ärenden. På grund av brist på deltagare från kommunerna blev insatsen inte av. 7

4. Uppnådda resultat 4.1. Kommunernas nytta av projektet Nedan beskrivs exempel på hur kommunernas handläggare kunnat dra nytta av projektet. Kommunerna har fått djupare kunskaper om bland annat vilka hälsorisker som kan vara aktuella om man bor och vistas i fastigheter där det bedrivits verksamhet med användning av klorerade lösningsmedel. Kommunerna har fått hjälp med underlag till ansvarsbedömningar samt försetts med material som underlättar när de ska göra en ansvarsbedömning. Kommunerna har fått stöd i enskilda ärenden med granskning och utvärdering etc. Projektet har gett kommunerna ökade kunskaper i riskkommunikation. Projektet har verkat nätverksbildande mellan kommunerna. Det material som tagits fram inom projektet finns tillgängligt på TVLportalen för de kommuner som inte haft möjlighet att delta. Länsstyrelsen har också initierat frågan om ansvar enligt kapitel 26:22 Miljöbalken för den som upplåter en byggnad. Det resulterade i att Länsstyrelsernas gemensamma juristsamverkansgrupp tog fram ett PM som nu finns tillgängligt på EBH-portalen. 4.2. Objekt och ärenden Totalt har 24 objekt slutligen ingått i projektet. Av dessa utgörs 3 objekt av verkstadsindustri med ytbehandling. Kommunerna har tillsynen över samtliga objekt och totalt 14 kommuner är berörda. 5 4 3 2 1 0 Fig 1. Antal objekt per kommun 8

För 20 av de 24 objekten har Länsstyrelsen tagit fram underlagsmaterial till ansvarsbedömning och överlämnat detta till kommunerna. Av övriga 4 objekt ligger 2 stycken i Göteborg och 2 stycken i Falköping. Dessa utreds av kommunerna själva. Av de 20 objekt som Länsstyrelsen arbetat med: saknar 8 objekt ansvarig för efterbehandlingsåtgärder vid 7 objekt finns ansvarig verksamhetsutövare vid 5 objekt finns ansvarig fastighetsförvärvare Eventuellt kan ytterligare uppgifter framkomma vid kommande utredningar som ändrar detta resultat. Förutom de 14 kommuner som deltagit i projektet med objekt, har ytterligare 5 kommuner fått tillsynsvägledning i form av stöd vid utvärdering av olika former av underlag exempelvis rapporter i ca 20 enskilda ärenden. Alltså totalt 19 kommuner. Bidrag för undersökningar vid 5 objekt har under 2015 beviljats från Naturvårdsverket. Länsstyrelsen ämnar agera huvudman för dessa ärenden. Ytterligare minst 3 ansökningar om bidrag kan bli aktuella under 2015: Luna Kemtvätt i Partille kommun, Marks Kemiska AB i Marks kommun samt AB Kungs Tvättbar i Åmål. 4.3. Måluppfyllelse De mål som finns uppsatta för projektet är i stort uppfyllda, se rubriken 4.1 Kommunernas nytta av projektet. Totalt har 19 kommuner erhållit stöd i enskilda objekt inom projektet. Därutöver har fler kommuner deltagit vid utbildningstillfällena. Det har varit svårt att inhämta kommunernas uppfattning om projektets upplägg och innehåll i stort samt vilken nytta de dragit av projektet. Utvärderingar vid de enskilda utbildningstillfällena har dock varit övervägande positiv. Tillsynsmyndigheterna har ofta svårt att hinna prioritera att aktivt medverka i projekt och arbeta med initiativärenden och det är ofta stor omsättning på personal vilket gör att upparbetad kunskap försvinner. Genom det underlag och material som tagits fram i projektet finns nu bättre förutsättningar för kommunerna att arbeta med frågorna framöver. 9

5. Slutsatser Länsstyrelsen har genom projektet haft möjlighet att ge långtgående tillsynsvägledning vid 20 prioriterade objekt samt i ett 20-tal enskilda frågeställningar. Detta har bland annat resulterat i att bidragsfinansierade undersökningar kommer att genomföras vid 5 objekt under 2015. I det material som tagits fram i projektet finns nu bättre förutsättningar att initiera och fortsätta driva frågorna vid objekten. Tillsynsmyndigheterna är också bättre rustade i akutärenden som kan uppkomma exempelvis vid försäljning eller markarbeten. Under projektets gång har en tydlig problematik framkommit. Det handlar om att de flesta kemtvättarna är små verksamheter som ofta drivits i form av enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag. Detta innebär att det finns personligt ansvar och därmed verksamhetsutövaransvar enligt kapitel 10:2 Miljöbalken, även om bolagen avvecklats/avregistrerats och det gått lång tid sen verksamheten bedrevs. Idag är ofta verksamhetsutövarna gamla och de har troligtvis inte pengar till de undersökningar/saneringsåtgärder som eventuellt behövs. Att ställa krav på utredningar/åtgärder skulle kunna innebära att verksamhetsutövaren tvingas gå i personlig konkurs. Det finns ett tydligt behov av stöd och vägledning från centralt håll när det gäller hur denna typ av ärenden bör hanteras. Huruvida risken att gå i personlig konkurs kan betraktas som att den ansvarige inte kan betala eller som ett synnerligt skäl enligt Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande, behöver förtydligas. Arbetet med att undersöka och åtgärda föroreningar som uppkommit vid kemtvätt är angeläget. Klorerade lösningsmedel är mycket skadliga för hälsan. Många byggnader där det tidigare funnits en kemtvätt har gjorts om till bostäder vilket innebär att både barn och vuxna riskerar att utsättas för hälsorisker i hemmet. För att lyfta medvetenheten om dessa risker behöver fler kemtvättar undersökas och eventuellt åtgärdas. Slutsatserna utifrån länsstyrelsens tillsynsvägledningsprojekt om kemtvättar visar på att detta arbete kan vara svårt. Många gånger saknas ansvarig för efterbehandling enligt kapitel 10 Miljöbalken och i många ärenden där det finns en ansvarig verksamhetsutövare, saknas istället resurser. 10

6. Fortsatt arbete Arbetet med kemtvättar kommer att fortsätta under de närmsta åren. Främst kommer Länsstyrelsen att arbeta med de objekt som ingått i projektet, både genom eget arbete och genom tillsynsvägledning. Arbetet kommer att ske genom arbete med bidragsprojekten samt långtgående tillsynsvägledning i mån av resurser. För de 5 objekt som har beviljats bidrag för undersökningar under 2015 kommer länsstyrelsen att stå som huvudman. De objekt där ansvarig finns kommer att drivas vidare inom ramen för den ordinarie tillsynsvägledningen och för övriga objekt där ansvarig saknas kan det bli aktuellt att söka bidrag. Länsstyrelsen kommer att föra en diskussion med de berörda kommunerna för att uppmuntra dem att söka bidrag alternativt komma överens om att länsstyrelsen står som huvudman för åtgärderna. Som en fortsättning på arbetet med klorerade lösningsmedel kommer länsstyrelsen under 2015-2016 att driva ett tillsynsvägledningsprojekt med inriktning på verkstadsindustri med tri-användning och galvanisk ytbehandling. 11

7. Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av objekt Bilaga 2. Ekonomisk sammanställning Bilaga 3. Frågor & Svar Bilaga 4. Exempel på föreläggande av verksamhetsutövare Bilaga 5. Exempel på föreläggande av Bostadsrättsförening Bilaga 6. Sammanställning av källor vid ansvarsutredning Bilaga 7. Checklista ansvarsutredning Bilaga 8. Infoblad till kommunerna Bilaga 9. PM Ansvar vid upplåtande av byggnad Bilaga 10. Genomförda utbildningar 12

Bilaga 1 Sammanställning av objekt

Sammanställning av objekt Kommun Objekts namn Preliminär ansvarsbedömning Falköping Tvättcentra i Falköping AB Kn driver, återkommer vid frågor. Falköping El-Tvätten AB Kn driver, återkommer vid frågor. Göteborg Järntorgstvätten Kn driver, återkommer vid frågor. Göteborg Tvättomat-Butiker AB Kn driver, återkommer vid frågor. Karlsborg Karlsborgs kemiska tvätt, Eken 1 Ansvar saknas Kungälv Kungälvs kemtvätt AB Ansvar saknas Lerum Melack VU ansvar Lerum KD Industrilackering FÄ ansvar Lidköping Lidköpings Tvättinrättning FÄ-ansvar Mark Marks (nya) Kemiska AB VU ansvar Mark Marks Kemiska AB Ansvar saknas Mark Vic Självkem Gustavsson o. Claesson AB VU ansvar Partille Luna Kemtvätt Ansvar saknas Skara Textil-Lån AB VU-ansvar Tidaholm Stallängstvätten FÄ-ansvar Tidaholm Tidaholms kemisk tvätt Ansvar saknas Trollhättan City Kemiska Tvätt & Färgeri AB Ansvar saknas Uddevalla Klingwalls, Storg. 20 Ansvar saknas Vara Varatvätten VU-ansvar Vara Varaortens Tvätt o. Varaortens Kemiska Tvätt FÄ-ansvar Åmål Kungs Tvättbar Ab, Torggatan, Börsen 1 VU ansvar Åmål AB Kungs Tvättbar, Västerlånggatan, Triangeln 2 Ansvar saknas Åmål Åmåls Centraltvätt FÄ ansvar Åmål Näsviken VU-ansvar

Bilaga 2 Ekonomisk sammanställning

Ekonomisk slutredovisning kemtvättsprojektet Nedan följer en redovisning av resursåtgång och hur bidraget använts. Beskrivning Arbetad tid (2013-2014) Kostnad (kr) Länsstyrelsens personal Lönekostnad inkl. OH och sociala avgifter Resekostnader Anna-Karin Davidsson (618 h) Henrik Bengtsson (521 h) Emma Cederlöf (442 h) Karin Olsson (432 h) Therese Ahlin (252 h) Anna Malmros (168 h) Annika Micheletti (111 h) Siv Hansson (10 h) Per Hubinette (8 h) 1 326 864 Summa 2562 h (320 dagar) Konsultkostnader inkl. 111 397 kostnader vid utbildningsdagar Summa 1 438 261 Sammanställning från Agresso Summa (kr) 2013 2014 Lönekostnader (kr) Lön (320 dagar) 479 186 486 490 965 676 Övriga kostnader (OH) 177 154 175 828 352 982 Resekostnader 1 831 6 375 8 206 Konsultkostnad (kr) Arvoden och kostnader vid 4 517 106 880 111 397 utbildningstillfällen Summa (kr) 662 688 775 573 1 438 261 Naturvårdsverket har finansierat projektet med 1 403 000 kronor i bidrag. De kostnader som uppkommit efter att bidragsmedlen förbrukats har finansierats inom ramen för Länsstyrelsens ordinarie tillsynsmedel för förorenade områden. Mer tid har lagts i projektet genom avstämning med länsstyrelsens jurist och i samband med slutrapporteringen av projektet.

Bilaga 3 Frågor och svar angående kemtvättar 1

Frågor & svar angående kemtvättar Bakgrund - varför görs detta? 1. Varför har ni inte agerat tidigare? Länsstyrelserna och kommunerna arbetar med att inventera misstänkt förorenade områden, på uppdrag av Naturvårdsverket. I det arbetet görs prioriteringar utifrån branscher där de mest förorenade branscherna inventeras först. I Sverige finns det ca 80 000 misstänkt förorenade områden och ca 200 områden som klassats som riskklass 1 i Västra Götaland. Riskklass 1-objekt prioriteras högst för vidare undersökningar och kemtvättar har generellt riskklass 2, därmed har inte länsstyrelserna och kommunerna haft möjlighet att prioritera dem tidigare. 2. Hur har urvalet av kemtvättar gjorts? Inventeringen av kemtvättar inleddes i Västra Götaland under 2006 och det första som gjordes var en inventering enligt MIFO fas 1 för att försöka hitta de platser där det använts klorerade alifater. En svårighet i kemtvättsinventeringen var att urskilja de kemtvättar som använt klorerade alifater som tvättvätska respektive de som inte använt miljöfarliga tvättvätskor, eller enbart varit ett inlämningsställe. I vårt län identifierades ca 300 kemtvättar. Under 2012 påbörjade länsstyrelsen ett kemtvättsprojekt för att gå vidare med provtagningar (enligt MIFO fas 2) på de kemtvättar där hög misstanke fanns om föroreningar. Finansiering för provtagningarna söktes hos Naturvårdsverket. Exponering - risker 3. Varför tog det 30 år innan någon insåg att kemtvättarna kunde lämna farliga miljögifter efter sig? Man har inte förrän på senare år fått kunskap om hur stort problemet är. Kunskapen om klorerade lösningsmedel har blivit bättre på senare tid och därmed har arbetet med att undersöka och sanera platser som förorenats av klorerade alifater tagit fart. Tyvärr har klorerade lösningsmedel använts inom många branscher såsom kemtvättar, verkstadsindustrier, verkstäder och elektronikindustrier. Användningen av klorerade lösningsmedel var som störst under 1970-talet. 4. Är det farligt att bo där en kemtvätt funnits? Vid lokaler där det funnits kemtvätt som använt klorerade alifater så finns det risk för att det förekommit spill och att det därmed kan vara förorenat på ett eller annat sätt. Finns det misstanke så bör en undersökning av inomhusluften göras för att se om det förekommer klorerade alifater. Inomhusluften kan påverkas av ångor från föroreningen som finns i marken eller i grundvattnet under exempelvis en byggnad. Halterna i inomhusluft varierar under året, bland annat påverkas den av väderleken. 2

När det är varmare under sommartid är föroreningarna mer rörligare och det finns risk att halterna i inomhusluften ökar. När man jämför halter i luft så ser man på s.k. lågriskvärden för inomhusluft som baseras på att man utsätts för dessa halter i genomsnitt under hela livet 24 timmar om dygnet. Vid en sådan belastning löper man ökad risk för kroniska symptom, såsom huvudvärk, yrsel med mera, samt cancerrisk motsvarande 1 på 100 000. 5. Kan det finnas förorening i grönsakerna? Att exponeras av föroreningen via grönsaker som odlats på mark förorenad av klorerade alifater är relativt ovanligt men kan förekomma. Grönsaker och frukt kan ta upp föroreningen om man exempelvis vattnar med förorenat grundvatten. 6. Kan man dricka vattnet? Dricksvattnet kan vara en exponeringsväg så om det finns misstanke om att grundvattnet är förorenat och man har en egen dricksvattenbrunn, så bör en undersökning av vattnet göras. 7. Jag bor intill/ovanför en lokal där det varit kemtvätt. Är det farligt? Om kemtvätten använt klorerade alifater som tvättvätska finns det risk för att det förekommer förorening i mark eller grundvatten, vilket i sin tur ger risk för att det kan förekomma klorerade alifater i inomhusluften. 8. Hur farliga är föroreningarna för mina barn? Klorerade alifater är skadliga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten) och kan ge skador på t.ex. lever och det centrala nervsystemet. Vinylklorid (VC) och trikloreten (TCE) klassas som cancerframkallande. Perkloretylen (PCE) misstänks kunna orsaka cancer. Dikloreten (DCE) har inte klassats som cancerogen. Se även fråga 4 om andra symptom. 9. Vilka föroreningar kan finnas på min fastighet? Om det har varit en kemtvätt på fastigheten så är det främst klorerade alifater som kan förekomma. 10. Vilka jämförvärden används? Vatten - För dricksvatten kan Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten från SLVFS 2001:30 för PCE, TCE och VC samt dricksvattenkriterier från WHO användas för DCE. Inomhusluft För luft kan RfC-värden (RfC, Reference Concentrations) från WHO Air Quality guidelines tillämpas. Även jämförelse göras med amerikanska humantoxikologiska lågriskvärden (RfC) vilka är halter som bedöms vara ofarliga för människor att exponeras för under en hel livstid i en bostad (24 h/dygn, 365 dagar/år). Porgas Halten i porgas är korrelerad till halten i inomhusluften. Man jämför porgashalten med jämförvärdena för inomhusluft efter att ha justerarat porgashalten med en faktor 10 för att få en mer realistisk jämförelse. Observera att detta avviker från fall till fall, och att sunt förnuft ska användas vid en sådan jämförelse. Jord Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord tillämpas 3

Trädved inga jämförvärden finns. Spridning 11. Hur kan föroreningarna spridas? Problematiken med klorerade alifater är att de beter sig annorlunda än andra föroreningar. Deras rörelsemönster i marken är annorlunda och framför allt oberäkneligt. Klorerade lösningsmedel är tyngre än vatten. De kan transporteras i fri fas genom jordlager och grundvatten och de bromsas inte upp förrän kapillära krafter kan binda vätska eller när den når ett tätt lager. Rester av lösningsmedel lämnas kvar i porer eller sprickor under transporten genom jordlagren, vilket kan spridas vidare till förbipasserande grundvatten. Spridning i grundvatten sker relativt snabbt eftersom klorerade lösningsmedel generellt sett binds dåligt till jordpartiklar. Lösligheten i vatten är låg men kan ändå påverka grundvatten betydande. Klorerade lösningsmedel har hög flyktighet och vilket gör att det sprids lätt i gasform. 12. Kommer det att läcka till min borrade brunn och i så fall när? I och med att klorerade alifater beter sig oberäkneligt i mark och grundvatten så kan man inte förutspå när en spridning till en brunn kommer att ske. Finns förorening i närheten finns det anledning att provta vattnet i brunnen. Har man en borrad brunn nedströms ett område där exempelvis det påvisats förorening i grundvattnet så kan vattnet i brunnen påverkas. Det finns också fall som tyder på att spridning kan ske motströms grundvattenriktningen, vilket gör att grundvattnets riktning inte får ses som styrande. Inläckage till brunnen av ytvatten som är påverkat av klorerade alifater är också en risk. Provtagning av dricksvattnet kan göras om man är orolig. 13. Kan jag borra efter bergvärme? Man bör inte borra för bergvärme eller borra av annat skäl i ett område där det kan finnas klorerade alifater i marken. Vid borrningen kan det bildas nya spricksystem i berggrunden och grundvattnets strömning kan påverkas, därmed kan föroreningen spridas och orsaka ännu större problem. I vissa kommuner finns uttalade restriktioner för borrning efter bergvärme i områden där det lokaliserats föroreningar. Ingen borrning bör ske så länge problemet med klorerade lösningsmedel i marken inte är avvärjt. Ansvar 14. När kan fastighetsägaren vara ansvarig för undersökning och sanering? Ansvaret för utredning och efterbehandling av förorenade områden regleras framförallt i 10 kap MB I första hand ska den ansvara som bedrivit verksamheten eller vidtagit en åtgärd som orsakat föroreningarna i ett område. Om det inte finns 4

någon ansvarig verksamhetsutövare (t.ex. p.g.a. konkurs) kan tillsynsmyndigheten vända sig till den som förvärvat det förorenade området, men en förutsättning är att fastighetsägaren, vid tidpunkten för förvärvet, kände till, eller borde ha känt till, att området var förorenat. Ytterligare en förutsättning är att fastigheten ska ha förvärvats efter 31 december 1998. 15. Jag har precis hört att det funnits en kemtvätt på min nyköpta fastighet. Har mäklaren något ansvar? Om mäklaren har kännedom om en omständighet som innebär att fastigheten avviker från vad som avtalats är mäklaren skyldig att upplysa parterna om omständigheten. Om mäklaren inte upplyser parterna om sådana oegentligheter finns risk att mäklaren meddelas varning av Fastighetsmäklarnämnden. Det har i praxis också förekommit att mäklare pådragit sig skadestånd genom att inte informera om tveksamheter inför fastighetsförvärv. Om fastigheten kraftigt avviker från vad som avtalats föreligger fel i fastighet och då kan köpet gå åter eller prisnedsättning göras. Om en säljare medvetet utnyttjar en köpares okunskap om att den mark som ska säljas är förorenad bör alltså grund för hävning eller prisnedsättning finnas. Källa: http://www.lansstyrelsen.se/gotland/sitecollectiondocuments/sv/miljö-ochklimat/tillståndet-i-miljön/fororenad-mark-syns-inte-2011.pdf 16. Vad är entreprenörens ansvar vid t.ex. en ledningsdragning? Anmälningsplikt gäller om det uppkommer behov av avhjälpandeåtgärder under en schaktnings gång, t.ex. till följd av att tidigare okända föroreningar påträffats. I de fall tidigare okända föroreningar påträffats gäller även underrättelseskyldigheten enligt 10 kap. 11 MB. 17. Vad kostar det att sanera och vem betalar? Det går inte att säga hur mycket exempelvis en sanering kommer att kosta då det beror på dess omfattning. Undersökningar utförs ofta stegvis och en riskbedömning behöver göras innan man kan bedöma vilka åtgärder som behöver göras. Det kan handla om att sanera bort hela eller delar av föroreningen eller göra andra åtgärder för att hindra att den sprids. Tillsynsmyndighetens ska undersöka om det finns någon som kan ansvara för undersökningar och åtgärder. I första hand är det den/de som drivit kemtvätten på platsen som är ansvariga. 18. Vem betalar det? Statliga medel har använts för undersökningarna av de 43 f.d. kemtvättarna. Men grundregeln är att förorenaren betalar. Om det, i en ansvarsutredning, framkommer att det finns en ansvarig för föroreningen finns är det den eller de som ska bekosta undersökningar och ev. åtgärder (se svar till fråga 13). Finns ingen ansvarig finns det möjlighet att söka statliga bidrag hos Naturvårdsverket (via länsstyrelsen). Dock måste det förorenade området vara prioriterat ur ett nationellt perspektiv och ha tilldelats riskklass 1 (enligt MIFO). 19. Nu kommer värdet på min fastighet att sjunka - vem ska betala det? Det finns tyvärr ingen ersättning att få för ev. minskat fastighetsvärde. 5

20. Vad kan det kosta att göra en undersökning? Följande kostnader kommer från ett exempel där Länsstyrelsen upphandlade en konsult för provtagning av flertalet kemtvättar (vilket kan ha bidragit till något lägre kostnad). Observera att kostnaderna kan variera mycket, dels beroende på vem som genomför undersökning respektive analys samt att varje plats som undersöks är unik. Medie Provtagning Analys Inomhusluft 500 kr 1350 Porluft 2500 1210 Träd 250 825 Grundvatten 1100 770 Gv etablering 10 000 (etabl. + 3 m borrning) Vad ska jag (boende/fastighetsägare)göra? 21. Vad kan man göra själv? Det finns flera olika sätt att hantera problemet på. Om man vistas i en byggnad där det kan finnas klorerade alifater i inomhusluften så är det viktigt att ha en god ventilation. Halterna i inomhusluften brukar variera under året, bland annat beroende på väderlek. Under sommartid när det är varmare, är föroreningarna mer rörliga, och halterna i inomhusluften kan bli högre. Det är därför bra att vädra ofta och regelbundet så att halterna i inomhusluften kan hållas på en låg nivå. 22. Vad vill ni att jag ska göra nu? Det är bra att ni är medvetna om att det kan förekomma förorening efter kemtvätten. Det är viktigt att ha det i beaktning om det t.ex. ska göras markarbeten inom fastigheten eller borra efter bergvärme. Om några markarbeten planeras är det viktigt att lyfta det med tillsynsmyndigheten. Ytterligare en sak ni kan göra är att se över er ventilation så att den är bra. Om det finns klorerade alifater i marken eller grundvattnet finns det risk att det även finns i inomhusluften och då är det viktigt att ha en god ventilation. Vidare undersökningar 23. Vem ska jag kontakta för att göra egna undersökningar? I första hand ska ni kontakta och samråda med miljökontoret på kommunen. Där finns kompetensen och möjlighet att få vägledning. Det finns många olika miljökonsulter 6

som kan anlitas och många olika sätt att genomföra en provtagning och det är svårt att veta vad som är rätt för just din fastighet. 24. Hur går undersökningarna till? Vad ska man undersöka? Undersökningarna kan göras på olika sätt beroende på var man misstänker att föroreningarna finns och vilka föroreningar det rör sig om. Provtagningen anpassas efter platsen När det handlar om kemtvättar är det klorerade alifater som man letar efter. Då kan protagning göras i inomhusluft, markluft (porgas under t.ex. byggnadens grund), grundvatten, ytvatten, träd och sediment. Lämpliga platser att provta vid är troliga lägen för kemtvättsmaskinerna, t.ex. vid betongfundament, lagerutrymmen för avfall och tvättvätskor, platser där spill kan ha förekommit samt vid golvbrunnar och utgående avloppsledningar. För att komma tillrätta med föroreningar i inomhusluften kan åtgärder liknande de som utförs vid en radonsanering bli aktuella och till likvärdiga kostnader. Radonsäkert utförande finns bl.a. beskrivet på Boverkets hemsida. För att säkerställa att åtgärderna fungerar på sikt krävs fortlöpande uppföljning/kontroll. Mer info finns även på http://www.radonguiden.se/ 25. Kommer det göras mer undersökningar? I den undersökning som genomförts av 43 f.d. kemtvättar i länet har en klassificering gjorts beroende på vilket resultat undersökningen visar. Följande klasser finns, klass 1, klass 2 och klass 3. För klass 1-objekten har konsulten gett länsstyrelsen rekommendationen att undersökningar bör prioriteras inom en snar framtid. För klass 2-objekt bör ytterligare undersökningar övervägas och för klass 3-objekt rekommenderas inga ytterligare undersökningar. Det finns 6 objekt inom klass 1, 9 objekt inom klass 2 och 28 objekt inom klass 3. För de objekt där höga halter påvisats i inomhusluft och/eller porluft kan det finnas risk att människor som bor/arbetar i lokalerna exponeras. För de 9 objekten i klass 2 är risken relativt låg människor och miljön men i och med att undersökningarna varit väldigt översiktliga bör man överväga kompletterande undersökningar. Om det inte finns någon ansvarig att ställa krav på kommer Länsstyrelsen att söka ytterligare medel för att gå vidare med undersökningar vid de f.d. kemtvättar som placerats i klass 1 och 2. 26. Hur är det med dagens kemtvättar? Antalet kemtvättar är betydligt färre idag än under 1900-talets mitt. Branschen har blivit mer miljömedveten och maskinerna som används har oftast slutna system vilket gör att spill av kemtvättsvätskor sker minimalt. Dock är perkloretylen fortfarande den vanligaste tvättvätskan än idag. Koldioxid, kolväte och vattentvätt är andra metoder som används. På befintliga kemtvättar som använder eller har använt perkloretylen bör det göras undersökningar. 7

Bilaga 4 Exempel på föreläggande av verksamhetsutövare

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans. Beslut Adressat (VU) Föreläggande att utföra miljöteknisk undersökning Beslut Miljönämnden förelägger VU, organisationsnummer xxxxxx-xxxx, följande: 1. Bolaget ska utföra miljöteknisk undersökning av kemtvättverksamhet på fastigheten xx. Undersökningen ska utföras av sakkunnig miljökonsult. Konsultens provtagningsförslag ska redovisas till Miljönämnden senast den xx. 2. En redogörelse för verksamhetens historiska hantering av perkloretylen och andra miljöfarliga ämnen ska ligga till grund för undersökningens utförande. 3. Undersökningen ska som minimum omfatta: 3.1 Porluftsundersökning med fem prover under och fem prover utanför bottenplattan i anslutning till platserna för kemtvättmaskinerna och platsen för hantering och lagring av farligt avfall. Dessutom ska PID och HDI mätningar genomföras. 3.2 Två prov på inomhusluft med passiva provtagare. 3.3 Fyra prov på trädkärnor ska analyseras Proverna skall analyseras med avseende på dess innehåll av perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter. 4. Resultatet av undersökning ska vara miljönämnden tillhanda senast den xx. 5. Bolaget ska redovisa hur avvecklingen av verksamheten har gått till. Kvitto på att farligt avfall (lösningsmedelsavfall, spillolja och elektronikavfall, överblivna kemikalier mm) har transporterats bort enligt gällande regler ska redovisas. Redovisningen ska även omfatta eventuella kvarlämnade kemikalier i lokalen. Uppgifterna ska lämnas till miljönämnden senast den xx. Lagstöd: 2 kap 2 och 8 samt 26 kap 9, 21 och 22 miljöbalken (MB). Detta beslut kan överklagas, se bilaga.

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans. Bakgrund Miljöförvaltningens tillsyn Miljöförvaltningen bedömer att alla kemtvättverksamheter oavsett omfattning, skall utföra en översiktlig miljöundersökning. Er verksamhet har bedrivits på fastigheten xx med vattentvätt och kemtvätt och påverkan från användningen av perkloretylen och eventuella andra miljöfarliga kemikalier ska undersökas. Verksamheten har bedrivits under lång tid sedan början på 1980-talet. Kemtvätt verksamheten ska säljas eller avyttras och xx har anmält detta till miljöförvaltningen. Området Fastigheterna ligger i ett bostadsområde med företrädesvis småhusbebyggelse i xx. Tvätteriet är inrymt i källaren till xx. Fastigheterna ägs av xx och tomträttshavare är yy. Miljöförvaltningens bedömningsgrunder xx, (org.nr) har varit verksamhetsutövare inom fastigheten xx och är ansvarig att utföra de undersökningar som behövs samt eventuella saneringsåtgärder på den aktuella fastigheten. Fastigheten xx omges av yy och ur undersökningstekniska skäl kan undersökningen behöver utföras även på denna fastighet. xx är fastighetsägare till båda fastigheterna Undersökningen skall göras av sakkunnig och i samråd med miljöförvaltningen. Om föroreningar påträffas vid undersökningen ska miljöförvaltningen genast informeras Upplysningsskyldighet föreligger enligt 10 kap 11 miljöbalken. Perkloretylen är ett klorerat organiskt lösningsmedel som används som tvättvätska och även som avfettningsmedel. Perkloretylen är svårlösligt och tyngre än vatten. Ämnet bryts ner långsamt i vatten och är giftigt för vissa vattenlevande organismer. Perkloretylen misstänks kunna ge cancer och klassas som miljöskadligt. Även dess nedbrytningsprodukter (trikloretylen, vinylklorid och dikloreten) är skadliga. Vid spill och läckage kan ämnet tränga igenom betongplattan och vidare ner i mark. Enligt Naturvårdsverket är risken för att träffa på föroreningar i mark och vatten vid kemtvättsverksamhet måttlig till stor (Naturvårdsverket, rapport 4393). Enligt uppgifter i litteratur om kemtvättar och föroreningsrisker är en av de största riskerna för föroreningar, utsläpp av tvättvätska till avloppet från äldre maskiner (före 1986). Äldre maskiner hade ofta gravimetrisk separation av tvättvätska och vatten. Ofta fungerade separationen dåligt och vatten med höga halter släpptes ut i avloppet. Har man ledningar av betong eller med otäta skarvar kunde tvättvätska lätt ta sig ut i mark och grundvatten. Om föroreningar påträffas kan ytterligare undersökningar behöver utföras. 2

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans. Provtagning Som underlag för provtagningen bör det ligga en inventering av placering av maskiner samt hantering av kemikalier och avfall under driftstiden. Föroreningskällor som alltid bör undersökas är golvet vid tvättmaskiner och där tvättvätska har hanterats och lagrats samt vid golvavlopp och eventuella. uppsamlingsbrunnar. Provtagning kan göras av porluft, betong, mark under och utanför byggnaden och grundvatten. Ledningar kan inspekteras med hjälp av särskild tv-kamera. Uppmätta halter i trädkärnor behöver korreleras mot halter i ett annat medium. Lagstöd I 26 kap 9 miljöbalken anges att en tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken, skall efterlevas. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler anger enligt 2 kap 2 att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I 2 kap 8 anges att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. Enligt 21 i kap 26 miljöbalken får tillsynsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra en olägenhet för människors hälsa och miljön är skyldig att utföra de undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detta framgår av 26 kap 22 miljöbalken. 3

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans. Avgift Avgift för tillsyn skall enligt taxa som fastställts av Kommunfullmäktige erläggas för tillsyn över miljöfarlig verksamhet. Avgiften är för innevarande år x kr/timma. Avgift debiteras även verksamheter med fast avgift. I detta fall avser det miljöförvaltningens skrivelser och föreläggande, konsults samråd med miljöförvaltningen och förvaltningens granskning av de uppgifter som framkommer i undersökningen. Underskrift Bilaga: Hur man överklagar Mottagningskvitto 4

Bilaga 5 Exempel på föreläggande av bostadsrättsförening

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans Beslut Adressat (ex bostadsrättsförening) Föreläggande om att utföra en miljöteknisk undersökning Verksamhet: Org.nummer: Anläggningsadress: Fastighetsbeteckning: F d x-tvätten xxxxxx-xxxx yy zz Beslut Miljö- och klimatnämnden förelägger Bostadsrättsföreningen xx, med organisationsnummer, xxxxxx-xxxx att senast den xx undersöka den f d kemtvättlokalen på fastigheten zz. 1. Undersökningen ska som ett minimum omfatta porluftundersökning i minst fyra punkter i den f d kemtvättslokalen. Se bifogad bygglovshandling 2. Undersökningen ska som ett minimum omfatta porluftundersökning i minst tre punkter på gården intill f d kemtvättslokalen. 3. Undersökningen ska omfatta provtagning av inomhusluften med passiv provtagare avseende klorerade alifater inklusive vinylklorid i f d kemtvättlokalen. Uppgifter om lufttryck, provtagningstid, luftomsättning och placering av provtagare ska bifogas mätningen. 4. Ett förslag till provtagningsplan ska lämnas till miljöförvaltningen senast den 15 februari 2014 avseende ovanstående undersökningen. 5. Provtagningsplanen och undersökningen ska upprättas och utföras av en sakkunnig konsult i samråd med miljöförvaltningen Lagstöd: 26 kap 9, 22 miljöbalken Beslutet kan överklagas, se bilaga.

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans Bakgrund xx är enligt miljöförvaltningens uppgifter den som startade tvättverksamheten. Inga uppgifter finns när kemtvätten började på fastigheten. Kemtvätten fanns dock noterad i telefonkatalogen 1971. Perkloretylenförbrukningen var 850 kg/år 1984. Enligt inspektionsanteckningar från 1990 så förvarades tvättkemikalier på gården i en rostig tank. Kemtvätten upphörde 1999 och därefter har det bedrivits vattentvätt. Kemtvätten har funnits åtminstone från 1971-1999. År 2007 byggdes lokalerna om till en bostadslägenhet. Företag Org nr Verksamhet Tidsperiod Kommentar xx AB xxxxxxxxxx Tvätt 1963-1969 xx var styrelseledamot. Avregistrerad ur Aktiebolags- yy AB Personnamn xx och xx zz, personnamn xx KB registret Tvätt 1970-1981 Avfördes ur aktiebolagsregistret när aktiekapitalet höjdes till 50 000 kr xxxxxxxxxx Personnr Vattentvätt 2002-2005/2006 Avregistrerad Vattentvätt 2005-2006? zz var Kommanditdelägare och yy AB var komplementär Båda konkurs 2007 xx (enskild firma) xxxxxxxxxx yy AB 556649-7037 xx AB 556675-8594 Kemtvätt med perkloretylen?1977-1990 1990-2002 Far och son Kemtvätten upphörde 1999 Vattentvätt 2006 Övertog genom en inkråmsöverlåtelse tvätten. Bedrev aldrig verksamhet En underrättelse har skickats till bostadsrättsföreningen daterad den xx. Inga synpunkter på underrättelsen har lämnats till förvaltningen. Det har funnits ytterligare en kemtvätt i samma kvarter som eventuellt kan påverka den eventuella förorenings situation på fastigheten, xx på fastigheten yy. Denna kemtvätt lades ned innan 1969 och inget är känt om vilken tvättkemikalie som har använts. Skäl för miljö- och klimatnämndens beslut Bedömning Kemtvättvätskan perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter kan bilda besvärliga markföroreningar som kan genom inträngande ångor påverka inomhusluften i en bostadsfastighet. Perkloretylen och dess nedbrytningsprodukter är cancerogena eller misstänkt cancerogena och kan utgöra en hälsorisk. Miljöförvaltningen anser att det kan finnas en hälsorisk för boende i fastigheter med nedlagda kemtvättar.

På x-tvätten har man konstaterat att under åtminstone en del av verksamhetstiden har det använts perkloretylen. Perkloretylen har lagrats utomhus i en tank och farligt avfall har lagrats på gården. Miljöförvaltningen bedömer att det sannolikt inte finns någon verksamhetsutövare som har möjlighet att bekosta en undersökning och hänvisar till ovanstående tabell. Miljöförvaltningen vill påpeka att denna situation inte är ovanlig när det gäller nedlagda kemtvättar. Miljöförvaltningen anser därför att det att det finns skäl att vända sig till fastighetsägaren med krav om en undersökning eftersom lokalerna används som bostad. Socialstyrelsen har i sin handbok Radon i inomhusluft 2005 angett att fastighetsägaren har ett ansvar för att risker för olägenhet för människors hälsa fortlöpande kontrolleras och åtgärdas. Detta innebär bl a att mätningar behöver utföras för att kontrollera radonhalten. Det finns en rättsfall MMÖD 2012-0515, M1118-12 där fastighetsägaren har förelagts att genomföra radonmätning i sin egen villa pga risk för olägenhet för hälsa. Miljöförvaltningen anser att det finns stora likheter mellan radon och perkloretylen. Båda föroreningar kan förekomma som föroreningar i mark under eller i en byggnad och genom inträngande av gaser medföra en olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren, i detta ärende bostadsrättsföreningen, ska betraktas som en verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på de boendes hälsa eller utsläpp från fastigheten. Bostadsrättsföreningen har ett övergripande ansvar för byggnadens konstruktion, funktion och ventilation och därmed byggnadens effekter på hälsa. Den enskilda bostadsrättsinnehavaren har ett ansvar för den enskilda bostadens inredning och ytskick. Av bygglovshandlingen från 1962 framgår att kemtvättmaskinerna har varit placerade intill väggen åt nordväst. Porluftsundersökningen inomhus bör utföras i anslutning till den nordvästra väggen. Inget är känt om placeringen av perkloretylen tanken samt vart avfallet från kemtvätten har hanterats utomhus. Om möjligt bör även trädprovtagning utföras. Miljöförvaltningen bedömer dock att det inte finns träd på fastigheten, däremot på den gemensamma gården samt på x-gatan. Trädprovtagning och analys avseende klorerade lösningsmedel är en billig metod som kan indikera om det finns en förorening. Lagstöd Miljönämnden fattar detta beslut med stöd av bestämmelserna i 26 kap 9, 22, miljöbalken. Av dessa bestämmelser framgår bland annat: 26 kap 9 En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. 26 kap 22

EXEMPEL PÅ ÄRENDE OBS! Har ej prövats av högre instans Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Det samma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller allmänna ändamål om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Avgift Miljönämnden debiterar x kr i timmen för handläggning av detta ärende. Avgiften tas ut enligt bestämmelse i miljöbalken och en taxa som är fastställd av Kommunfullmäktige. Underskrift Bilaga: Hur man överklagar Mottagningskvitto Utdrag från bygglovsregistret från 1962 och 2007

Bilaga 6 Sammanställning av källor vid ansvarsutredning

Senast uppdaterad 2014-10-13 Ansvarsutredning Postadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: 010-224 40 00 (växel) 010-224 40 22 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: miljoskydd.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Sida 1(10) Innehåll 1 Inledning... 2 2 Bolagsinformation - kostnadsfria hemsidor... 2 3 Bolagsverket... 2 3.1 Näringslivsregistret... 3 3.2 Fullständigt historiskt registreringsbevis... 3 3.3 Bra att veta om Bolag... 3 3.3.1 Allmänt om organisationsnummer... 3 3.3.2 Vem bildade bolaget... 4 3.3.3 Ekonomisk redovisning... 4 4 InfoTorg... 4 4.1 Bra rubriker... 4 5 Lantmäteriet... 5 5.1 Inskrivningsmyndigheten... 5 6 Handelsregistret... 5 6.1 Handelsregistret hos Länsstyrelsen... 5 6.1.1 Älvsborgs län... 5 6.1.2 Skaraborgs län... 5 6.1.3 Göteborgs och Bohus län... 6 7 Riksarkivet... 6 7.1 Information om bolag... 6 7.2 Fastighetsinformation... 6 Fastighetshandlingar före 1 juni 2008... 6 7.3 Landsarkiven... 7 7.3.1 Företagsarkiv och NAD... 7 7.3.2 Yrkesinspektionen... 7 7.4 Ytterligare information... 7 8 Regionarkiv... 8 9 Miljöskyddsarkiv på Länsstyrelsen... 8 10 Kommunala arkiv... 8 11 Tidningsarkiv... 8 11.1 GP-arkivet... 9 12 Extratips... 9 12.1 Statistiska centralbyrån... 9 12.2 Skatteverket... 9 12.3 Banken... 9 12.4 Branschorganisationer... 9 12.5 Platsbesök... 9 12.6 Kartor, flygbiler, ritningar m.m.... 10 12.7 Frisökning på internet... 10 12.8 Industriantikvarier... 10 Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

Sida 2(10) 1 Inledning Syftet med dokumentet är att sammanställa informationskällor, såsom arkiv och webbsidor, där man kan hitta användbar information vid en ansvarsutredning. Här redovisars vilken information som kan hittas på webbsidor eller i arkiv, var man ska leta, förslag på rubriker med bra information, tips och kontaktuppgifter. När du söker, titta särskilt efter: Organisationsnummer Företagsform (exempelvis AB, HB, enskild firma) Verksamhetstid Verksamhets- och processbeskrivning Status (exempelvis konkurs, likvidation, fusion) 2 Bolagsinformation - kostnadsfria hemsidor Det är lämpligt att börja med att söka fritt på internet, exempelvis att söka bolagsinformation på de hemsidor som är kostnadsfria. Några exempel är: Allabolag, www.allabolag.se 121, www.121.nu Eniro, www.eniro.se Hitta, www.hitta.se Ratsit, www.ratsit.se 3 Bolagsverket Bolagsverket har information om aktiebolag (AB) som är pågående eller har lagts ned efter 1960. En sökning kan ge uppgifter såsom tidigare namn, information om verksamheten och registreringsår. För att få tag i information behöver man företagets nuvarande namn eller organisationsnummer. På bolagsverket finns även information om exempelvis handelsbolag (HB), kommanditbolag (KB), enskilda firmor och föreningar (till exempel ekonomiska föreningar). Information om gamla bolag finns på Länsstyrelsen och på Riksarkivet. Årtalet när bolagsverket övertog informationen om bolagen varierar, se vidare under rubrikerna Handelsregistret och Riksarkivet. Om man får svaret att ett bolag inte har funnits kan man be att de tittar efter i arkivet, allt är inte sökbart via dator (gäller främst bolag som lagts ned 1960-1983). Det beror mycket på vilken handläggare man talar med då vissa vet mer om hur man kan söka i systemen. Det kan ibland vara värt att ringa flera gånger. Kontaktuppgifter 0771-670 670 bolagsverket@bolagsverket.se http://bolagsverket.se/ Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

3.1 Näringslivsregistret Bolagsverket register över bolag kallas Näringslivsregistret. Med användarnamn och lösenord kan man göra många av de sökningar som bolagsverket själva gör i sitt datoriserade system. Här kan man bland annat få reda på tidigare firmor (namn), eventuella fusioner, styrelseledamöter och ekonomiska redovisningar. Handläggare på Bolagsverket kan söka på gamla namn och organisationsnummer/relaterade organisationsnummer och få fram kopplingar man själv inte kommer åt. Länk: https://snr4.bolagsverket.se/snrgate/startin.do 3.1.1 Bra rubriker Tips på rubriker där det kan finnas bra information under: Företagsnamn Grundinformation (registreringsår, adress, företagsstatus, organisationsnummer) Företagets status (information om fusioner, konkurs med mera) Verksamhet/Ändamål (tidigare verksamheter, tidigare namn, information om verksamheten. Detta kan också ge uppgifter om verksamheten fått ny inriktning.) Kostnader OBS -Varenda knapptryckning, förutom sökning på organisationsnummer, kostar pengar! Info om priser finns här https://snr4.bolagsverket.se/snrgate/priser.do. Tips! Sök först utan att logga in för att se om det kan vara värt att gå vidare. Om man inte får träff så finns det ingen information. Dock viktigt att söka på exakt rätt ord. Prova därför olika namn, stavelser, med asterix. Vid sökning, sortera på län (Västra Götaland = 14). Sida 3(10) 3.2 Fullständigt historiskt registreringsbevis För att ta del av ej datoriserade uppgifter kan man beställa ett så kallat Fullständigt historiskt registreringsbevis. Man får kopior på samtliga handlingar om förändringar i företaget, oftast handlar det om styrelsens sammansättning. Länk: http://bolagsverket.se/be/sok/registreringsbevis/historiskt-1.4304. Kostnad 250 kr 1 3.3 Bra att veta om Bolag 3.3.1 Allmänt om organisationsnummer Bolagsnummer användes innan man började använda organisationsnummer. Exempel: Bolagsnummer 826 organisationsnummer 556000-8269 556 = aktiebolag Bolagsnumret =826 (låga siffror = gammalt företag) Sista siffran = kontrollsiffra Nollor används för att fylla ut, så att numret får standardlängd. 1 Kostnaden kan ha ändras, uppgiften är från 2014-07-03. Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

Sida 4(10) 3.3.2 Vem bildade bolaget När ett bolag startas kräver Bolagsverket in en stiftelseurkund. Det är ett dokument som visar att ett företag har beslutat om att starta ett aktiebolag och anger bland annat vilka personer som startade bolaget (stiftare). Denna kan vara av intresse. 3.3.3 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning kan beställas på Bolagsverket, för att till exempel se om företaget haft någon omsättning. Det finns för alla år, men måste beställas särskilt. 4 InfoTorg InfoTorg webb är ett register över bland annat företagsinformation. Med användarnamn och lösenord kan man få information om arbetsställen, företagsnamn (både nuvarande och tidigare), status på bolaget (exempelvis avregistrerat eller fusion) samt annan historik. Det finns också möjlighet till ekonomisk information såsom årsredovisningar. Källorna till IntoTorg Företag är Bolagsverket (uppdateras dagligen) och SCB (uppdateras 1 gång per vecka). Länk: www.infotorg.se/ 4.1 Bra rubriker Tips på rubriker där det kan finnas bra information under: Allmän information - Grundinformation - Övrig historik - Verksamhet/Ändamål Funktionärer & Firmateckning - Historiska funktionärer Status Kostnader Sökavgifter för frågor på InfoTorg webb Företag-sida varierar från 2,50 till 20 kr. Tips! Längst ner på sidan finns rubriken Besökta sidor. Här kan du välja att åter visa önskad information, klicka på respektive länk. Därmed sker ingen extra debitering. Från Besökta sidor kan man skapa en rapport med valfri information genom att markera i respektive ruta och Skapa PDF eller Skriv ut. Ingen extra debitering sker. Använd även fältet för fritextsökning. Om du är osäker på företagsnamnets stavning kan det vara smart att söka utan ändelser och istället med hjälp av asterix innan eller efter. Då begränsas inte sökningen av ändelsens böjning utan alla alternativ kommer upp. Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

5 Lantmäteriet Lantmäteriet är den myndighet som har ansvaret för registrering av fastigheter. Hos Lantmäteriet finns information om fastighetsregleringar och om fastighetsägare. Lantmäteriet ansvarar för fastighetsdatasystemet (FDS) där man kan ta reda på nuvarande fastighetsägare, i viss mån tidigare fastighetsägare, förvärvsdatum och köpeskilling. Observera att en mängd fastighetsregleringar gjorts genom tiderna. Uppgifter om att en fastighetsreglering skett finns ofta i FDS, eller i handlingar från inskrivningsregistret/ Landsarkivet medan själva handlingen finns hos Lantmäteriet. På Lantmäteriets kontor finns datorer för sökning i deras register. Här finns även kartor över exempelvis fastighetsregleringar. Lantmäteriet har kontor på 15 platser i Västra Götaland. Genom att teckna ett avtal med Lantmäteriet kan du via ArkivSök få direktåtkomst till det digitala arkivet Arken. Arkivsök Arken: www.lantmateriet.se/sv/fastigheter/fastighetsinformation/forrattningsakter/om-arkivsok/ Sida 5(10) 5.1 Inskrivningsmyndigheten Inskrivningsmyndigheten ansvarar för fastighetshandlingar från 2001 och framåt. Från och med den 1 juni 2008 har Lantmäteriet ansvaret för inskrivningsärenden. Därmed gäller ett nummer för alla kommuner. Kontaktuppgifter 0771-63 63 63 www.lantmateriet.se/sv/ 6 Handelsregistret I Handelsregisteret finns det uppgifter om enskilda firmor, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomiska föreningar som upphört före 1993/1994. Informationen finns i Länsstyrelsens handelsregister eller på Landsarkivet i Göteborg. För de tre gamla länen fördelades uppgifterna efter olika tidsperioder (se nedan). 6.1 Handelsregistret hos Länsstyrelsen 6.1.1 Älvsborgs län Fram till 1970 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1971-1/11 1993 (SFS 1993:1084) finns uppgifterna på Länsstyrelsen (Vänersborgskontoret) 6.1.2 Skaraborgs län Fram till 1952 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1953-1/5 1994 (SFS 1994:156) finns uppgifterna på Länsstyrelsen (Mariestadskontoret) Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

Sida 6(10) 6.1.3 Göteborgs och Bohus län Fram till 1970 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1971-31/8 1994 (SFS 1994:1204) finns uppgifterna på Länsstyrelsen (Göteborgskontoret). OBS! Från 1985-1994 endast möjligt att söka på organisationsnummer! 7 Riksarkivet Riksarkivet har en stor mängd information om bolag och deras produktion i Sverige. Företag rapporterade in till motsvarande Statistiska centralbyrån om vad som producerades och informationen förvaras här idag. Riksarkivet har handlingar för bolag som upphört t.o.m. 1960. Om bolaget upphört efter 1960 eller fortlever finns registrerings- och räkenskapshandlingar hos Bolagsverket i Sundsvall. En beskrivning av hur Bolagshandlingar hittas finns på länken: http://webbutik.riksarkivet.se/shop/25093/art32/17590032-210cc1- hitta_i_bolagshandlingar.pdf. 7.1 Information om bolag Patent och registreringsverkets gamla arkiv, aktiebolagsregistret 1897-1972 samt registeringsoch räkenskapshandlingar för aktiebolag som upphört t.o.m. 1960 finns på Riksarkivet. De kan vara av intresse för att få ett helhetsgrepp om vilka verksamhetsutövare som funnits på en plats. Enklast är att göra en skriftlig förfrågan men det går även att ringa. Sökning kan exempelvis göras på varje enskilt år, fabrikstyp etc. 7.2 Fastighetsinformation För att reda ut ägandeförhållandena på en fastighet går det att beställa kopior från fastighetsboken (lagfartspalt och inteckningsspalt). Ofta är detta ett bra sätt att få tag i namn och i ett fåtal fall organisationsnummer på de företag som varit verksamma på platsen, eftersom verksamhetsutövaren ofta ägde fastigheten. Detta är inte helt säkert, utan behöver dubbelkollas ibland kan fastigheten ha varit uthyrd och ett annat företag är förorenaren. Eftersom fastigheter ofta förändras genom exempelvis avstyckningar bör den ursprungliga fastigheten oftast ingå i utredningen. Fastighetshandlingar före 1 juni 2008 Beställning av handlingar om tidigare ägare (inskrivningsregistret) kan göras från Riksarkivet via ett beställningsformulär under Fastighetsinskrivning. Beställningsformuläret finns på http://riksarkivet.se/inskrivningshandlingar. Kontaktuppgifter 010-476 70 00 riksarkivet@riskarkivet.se http://riksarkivet.se/ Kostnader 2 Kopior 4 kr per A4-sida Forskningsavgiften är 150 kr per 15 min 2 Kostnaden kan ha ändras, uppgiften är från 2014-07-03. Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

7.3 Landsarkiven Landsarkiven har tidigare varit en egen arkivorganisation men slogs samman med Riksarkivet 2010 till en och samma myndighet, som numera heter Riksarkivet. Landsarkiven finns på ett flertal platser i Sverige. I landsarkivet finns statliga handlingar, företagsarkiv m.m. 7.3.1 Företagsarkiv och NAD NAD (Nationella ArkivDatabasen) är en databas som tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar, register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter samt hjälpdatabaser för topografisk indelning och förvaltningshistorik. I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner (Riksarkivet, Krigsarkivet och Landsarkiven). I dagsläget tas inte arkivförteckningar in i systemet från andra institutioner. Däremot kan de visas genom länk till arkivets titel på egen hemsida eller annan portal. NAD på Internet är under uppbyggnad. Det mest intressanta är att det går söka efter företagsarkiv. Viss information fås direkt av arkivförteckningen som syns i NAD, annars får man kontakta Landsarkivet och begära ut handlingar. NAD: http://sok.riksarkivet.se/nad Sida 7(10) 7.3.2 Yrkesinspektionen Yrkesinspektionen, nuvarande Arbetsmiljöverket, startades redan på 1890-talet. Här kan det exempelvis finnas uppgifter från inspektioner från tidiga platsbesök av Yrkesinspektionen. Man kan bland annat få info om antal anställda, årtal, tillverkning, adress/plats, verksamhetsutövare, olyckor, kemikalier etc. I början var det främst tyngre industri och företag med ångpannor som besöktes. Verksamhetsområdet utvecklades sedan till att inkludera många sorters verksamheter, även mindre självklara såsom sågverk och väverier. Yrkesinspektionens arkiv är uppdelade efter de gamla länen och finns för Borås och Göteborg, Skara och Skövde. Göteborgs yrkesinspektionsarkiv har ej gallrats medan Borås och Skara är gallrade. En sökbar databas finns på landsarkivet i Göteborg, men är ännu inte tillgänglig för allmänheten. Vid kontakt med personalen på landsarkivet kan de vara behjälpliga. 7.4 Ytterligare information På Landsarkivet finns fler källor till information som exempelvis Svenska Industrikalendrar, Sveriges handelskalender, aktiebolagskalander. Dessa innehåller verksamheter från hela Sverige och det finns en för varje år. De står i bokstavsordning eller branschvis. Det kan till exempel ge information om tillverkning, antal anställda, omsättning, adress, startår. Alla företag är dock inte med. Kontaktuppgifter 010-476 78 00 landsarkivet.gla@riksarkivet.se https://riksarkivet.se/goteborg Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

8 Regionarkiv Regionsarkivet finns i Göteborg samt i Vänersborg och har handlingar från Göteborgs kommun samt från landstinget (nuvarande Västra Götalandsregionen). Förutom detta finns även privata arkiv samt arkiv från olika folkrörelser exempelvis fackliga föreningar. Uppgifter finns från 1850. I de fall då noteringar finns till bilder är dessa sökbara i Visual Arkiv (webbaserat söksystem). Bilder kan även finnas sparade på CD-skivor och möten eller liknande ibland kan finnas inspelade på kassettband. I byggnadsnämndsdelen finns uppgifter fram till 1988 och därefter återfinns de på Göteborgs kommun. En del handlingar finns delvis i digital form såsom adresskalendrar och ritningar. Mikrofilmer finns för en del ritningar men dessa är endast möjliga att titta på i Vänersborg. Genom Visual arkiv kan man söka på arkivets handlingar på Internet (www.visualarkiv.se). Där kan man söka på kommun, verksamhetstyp, ord och årtal. Dock kan det finnas mer anteckningar än som framgår i Internetversionen. Dessa kan ses om man söker i Visual Arkivet på forskningsdatorn som finns att tillgå på regionsarkivet. www.arkivnamnden.org/ www.visualarkiv.se Sida 8(10) 9 Miljöskyddsarkiv på Länsstyrelsen På Länsstyrelsens samtliga tre huvudorter finns information om miljöfarliga verksamheter som funnits i länet. I en ansvarsutredning kan det finnas behov av att hitta exempelvis utsläppssiffror vilket man ibland kan läsa ut av arkivhandlingar. För att veta vem som var verksamhetsutövare under vilka tidsperioder är det bra att gå igenom gamla handlingar om verksamheten och titta på vilka företag som varit verksamma. Har man tur hittar man ett organisationsnummer exempelvis i ett sidhuvud. När krav på miljörapporter infördes ska också uppgifter in organisationsnummer redovisas. Kontaktuppgifter 010-224 40 00 vastragotaland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/pages/default.aspx 10 Kommunala arkiv Kommunerna kan ha viktig information för en ansvarsutredning. Det kan till exempel finnas information i bygglovs- och miljöskyddsarkiv. Det är en stor variation i vilka handlingar som är möjliga att få fram från olika kommuner. 11 Tidningsarkiv Det kan finnas information i olika tidningsarkiv. Lokala tidningar kan till exempel ha skrivit om företags verksamhetstid genom artiklar i samband med deras konkurs. Det kan också finnas information om de har gjort något olagligt. Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

11.1 GP-arkivet På Landsarkivet i Göteborg finns GP-arkivet. Arkivet består inte av allmänna handlingar, men det finns information som lämnas ut om de inte berörs av sekretess. Tidningsartiklarna kan vara gamla spröda tidningsartiklar och därför får man själv inte gå igen det. Arkivarien kommer istället att kopiera det som finns och skicka det. Tips är att skicka en e-post till dem med exempelvis Förfrågan GP-arkivet i ämnesraden. Kontaktuppgifter landsarkivet.gla@riskarkivet.se Sida 9(10) 12 Extratips 12.1 Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) har ett företagsregister med så kallade CFAR-nummer. Det är arbetsställets åttasiffriga identitet. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Kontaktuppgifter 08-506 940 00 eller 019-17 60 00 www.scb.se/ 12.2 Skatteverket Kontakta Skatteverket för exempelvis information om att ett bolag har betalat skatt under vissa år. På så vis kan det bekräftas att det varit verksamt under åtminstone det året. Det kan bland annat vara uppgifter om arbetsgivarskatt och folkbokföring. Kontaktuppgifter 0771-567 567 www.skatteverket.se/ 12.3 Banken Om man hittar postgiro eller bankgiro på ett företag sparas de ibland på banken. De kan återanvändas, vilket betyder att det inte är helt säkert samma företag. Kan användas för att få fram organisationsnummer eller nuvarande namn. 12.4 Branschorganisationer Olika branschorganisationer kan ha till exempel besöksrapporter. De har ofta bra kunskap om branschens historia, vilka kemikalier som använts och när. 12.5 Platsbesök Att göra platsbesök ger information om platsen och området men kan även ge tips på personer eller företag att kontakta som kanske kan veta mer om verksamheten. Se till exempel efter skyltar, telefonnummer, företagsnamn. Om det är möjligt är det bra att ha med någon som kan peka ut förorenade områden, exempelvis en före detta arbetare/ägare eller någon från hembygdsföreningen. Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

Sida 10(10) 12.6 Kartor, flygbiler, ritningar m.m. Leta upp gamla historiska och ekonomiska kartor för att få en uppfattning hur det har sett ut på platsen. Lantmäteriet har till exempel tjänster för detta. Spara/kopiera kartor och bilder eftersom de kan vara en hjälp i att exempelvis se utbredningen av verksamheten. Använd exempelvis Google Maps Street view för att veta hur det ser ut på platsen idag. Flygbilder kan vara till stor hjälp för att avgränsa en verksamhets utbredning. Det är svårt att se detaljer som exempelvis var doppkar funnits vid ett sågverk. Flygbilder finns dels hos lantmäteriet och dels att söka på www.flygfotohistoria.se. Historiska böcker och hembygdsföreningar har ofta bilder. Se även www.filmarkivet.se. Ritningar från exempelvis bygglovsarkiv kan säkerställa vilken typ av verksamhet som funnits på platsen. 12.7 Frisökning på internet Glöm inte att söka på Internet till exempel med hjälp av Google när man gör en ansvarsutredning sök på många olika sätt det finns mycket intressant information på platser som man inte tänker på. 12.8 Industriantikvarier Om man kör fast och inte själv kommer vidare kan det vara ett tips att anlita industriantikvarier. De har i viss mån tillgång till andra arkiv. Kostnaden för deras hjälp varierar beroende på uppdrag. Nedan ges kontaktuppgifter till de industriarkivarier som Länsstyrelsen anlitat. Kontaktuppgifter Lena Knutson Udd, lena.knutson-udd@telia.com Ida Wedin, idawedin@hotmail.com Reservation alla länkar fungerade vid senaste uppdateringen av dokumentet.

Bilaga 7 Checklista vid ansvarsutredning

Checklista - info till ansvarsbedömning Finns någon ansvarig? 1. Finns det eller de företag som varit verksamma på platsen och som kan ha bidragit till föroreningen, fortfarande kvar? 2. Har fastigheten förvärvats efter den 31 dec 1998? Vilka verksamhetsutövare har funnits på platsen? Leta efter: Organisationsnummer Företagsform (AB, HB, enskild firma osv) Mellan vilka år drev de verksamheten Vad har de haft för verksamhet/process Status (konkurs, likvidation, fusion mm) Källor Kostnadsfria hemsidor som till exempel; allabolag.se, eniro.se, Bolagsverket Näringslivsregistret (webben). Information om aktiebolag (AB) som är pågående eller har lagts ned efter 1960. Här finns även info om övriga bolag från 1993/94. Sökning på namn och org.nr kan göras gratis. Bra rubriker o Företagsnamn o Grundinformation o Företagets status o Verksamhet/Ändamål För bolag nedlagda 1960-1983 måste förfrågan göras via mail eller telefon. 3. Är fastigheten föremål för exploatering? I så fall kan exploatören vara ansvarig verksamhetutövare. Viktiga årtal 30 juni 1969 10 kap i miljöbalken omfattar endast verksamheter som varit i faktisk drift efter detta datum. 31 december 1998 fastighetsägaransvar enl. 10:3 i miljöbalken kan endast utkrävas om förvärv skett efter detta datum. En bedömning kan dock behöva göras om fastighetsägaren kan förväntas dra nytta av utredningar, eller om avhjälpandeåtgärder medför en värdeökning på fastigheten. 1 augusti 2007 Lydelsen på 10 kap i miljöbalken ändras till följd av att miljöansvarsdirektivet införs. Den äldre lydelsen gäller bl.a. för föroreningar orsakade av händelser före den 1augusti 2007 Riksarkivet o Information om bolag som upphört t.o.m. 1960. Beställning kan göras via webben av ägarhistorik som inte finns i fastighetsdataregistret. Fastighetsbokens lagfartsspalt 1933 fram till övergången till fastighetsdatasystemet. Om VU varit fastighetsägare kan man här hitta organisationsnummer. Yrkesinspektionens gamla register som finns hos Landsarkivet i Göteborg kan ge värdefull information om utförda tillsynsbesök, antal anställda mm. Kommunala arkiv (bygglov, miljöskydd) Länsstyrelsens miljöskyddsarkiv Vad innebär förvärv? Med förvärv avses enligt 10 kap miljöbalken i dess nya lydelse: -köp, byte eller gåva -tillskott till ett bolag eller en förening -utdelning eller skifte från ett bolag eller en förening Arv och fastighetsreglering räknas inte som förvärv.

Handelsregistret hos Länsstyrelsen - enskilda firmor, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar som upphört före 1993/1994. o Älvsborgs län Fram till 1970 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1971-1/11 1993 på Länsstyrelsen (Vänersborgskontoret) o Skaraborgs län Fram till 1952 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1953-1/5 1994 på Länsstyrelsen (Mariestadskontoret) o Göteborgs och Bohus län Fram till 1970 på Landsarkivet i Göteborg. Under 1971-31/8 1994 på Länsstyrelsen (Göteborgskontoret). OBS! Från 1985-1994 är det endast möjligt att söka på organisationsnummer! Något om verksamhetsutövaransvaret Om ett bolag som bidragit till en förorening fortfarande finns kvar, kan krav riktas mot bolaget även om det bytt namn och/eller inriktning på sin verksamhet.. Om organisationsnumret finns kvar finns alltså bolaget kvar. Om bolaget ingått i en fusion, tar det övertagande bolaget över ansvaret. Krav på utredning eller efterbehandling ska efter en fusion riktas mot det övertagande bolaget. Vilka har förvärvat fastigheten efter den 31 december 1998? Leta efter Förvärvsdatum Typ av förvärv (köp, gåva etc.) Det kan vara bra att även notera tidigare fastighetsägare, då det ibland kan vara till hjälp för att få mer kunskap även om verksamhetsutövaren. Källor Lantmäteriet Fastighetsdataregistret Skälighetsbedömning I första skedet när utredning görs för att hitta ansvarig för undersökningar är ansvaret långtgående. Längre fram när åtgärdsskedet nås behöver ofta en skälighetsbedömning göras av det ansvar som ska avkrävas. Om ett konkursbo fortsätter konkursbolagets miljöfarliga verksamhet har det enligt praxis ansetts möjligt att rikta krav på efterbehandling mot konkursboet. Tips -Kom ihåg att googla! -För tips på fler källor att söka från, se PM Ansvarsutredning var finns informationen som finns tillgänglig på TVL-portalen. -Läs gärna också Ansvarsutrednings-utbildning Sofie Hermansson SGI, som finns tillgänglig på TVL-portalen. Efterbehandlingsansvar en vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis Naturvårdsverkets rapport 6501, 2012 Det är bra att spara de uppgifter man hittar i den tidiga ansvarsutredningen. Uppgifter om t.ex. omfattning på verksamheten kan komma till användning i en skälighetsbedömning.

Bilaga 8 Infoblad till kommunerna

Extra tillsynsvägledning för arbete med kemtvättar finns att tillgå på Länsstyrelsen 2013-2014 Länsstyrelsen i Västra Götaland har fått bidrag för att genomföra ett tillsynsvägledningsprojekt gentemot kommunerna angående kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater. Projektet kommer att löpa under 2013 och 2014 och har tilldelats 1,4 miljoner kronor från Naturvårdsverket. Klorerade alifater har prioriterats från Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets håll beroende på de risker som finns för framförallt människors hälsa och för miljön. Inom detta projekt finns resurser på länsstyrelsen som kommunerna kan passa på att använda sig av för att aktivt komma igång och arbeta med kemtvättar där det finns risk för förorening. Ta vara på extra vägledning för att komma igång I Västra Götalands län finns det över 300 kemtvättar identifierade och det finns ett stort behov av att arbeta med dem för att fastställa om verksamheten förorenat omgivningen. Kommunen är tillsynsmyndighet för majoriteten av kemtvättarna och det är kommunerna som behöver driva arbetet, men nu finns alltså hjälp i form av vägledning att tillgå på länsstyrelsen. Undersökningar har påvisat föroreningar Under 2012 genomförde Länsstyrelsen ett projekt där 43 kemtvättar i länet undersöktes enligt MIFO fas 2 (översiktliga undersökningar). Dessa undersökningar resulterade i att 15 stycken före detta kemtvättar visat sig vara så pass förorenade att de behöver undersökas ytterligare då det finns risk för att människor exponeras av klorerade alifater. Föroreningarna har påträffats i grundvatten, porluft, inomhusluft och träd. Några klorerade alifater är klassade som cancerframkallande och andra misstänks vara cancerframkallande. Passa på! Bra tillfälle att komma igång Länsstyrelsen finns till hjälp 2013/2014 Projektbudget 1,4 Mkr 300 kemtvättar i länet 43 undersöktes 2012/2013 15 konstaterades vara förorenade Risk för människors hälsa o miljön Fler behöver utredas Kommunerna är tillsynsmyndighet

Syfte med projektet Ökad tillsynsvägledning Bidra till ökad kunskap Riskkommunikation Arbeta med kemtvättar där förorening konstaterats Kemtvättsprojektet som löper 2013-2014 syftar till att bland annat komma igång och utveckla arbetet med kemtvättarna samt att sprida kunskap om klorerade ämnens egenskaper och dess hälsorisker. Ett annat viktigt syfte med projektet är att sprida kunskap om ansvarsfrågor. Att arbeta med ansvarsutredningar kring förorenade områden väcker många frågor och där kan Länsstyrelsen vara till hjälp. Ytterligare en fråga som kommer upp i arbetet med att driva kemtvättarna vidare är riskkommunikation. När det handlar om kemtvättar så är det vanligt att verksamheten bedrivits i lokaler där det idag bor eller arbetar människor, vilket i sin tur orsakar oro och många frågor från de som eventuellt exponeras. Syftet är också att följa upp och driva de kemtvättar vidare där det påvisats föroreningar. Vad önskar vi att kommunen ska göra? För att arbeta vidare med ytterligare kemtvättar där provtagningar ännu inte gjorts samt att få till stånd fler undersökningar på platser där mer ingående undersökningar bör göras, behöver kommunerna vara en aktiv part. Länsstyrelsens målsättning är att kunna bistå med långtgående tillsynsvägledning men det är också viktigt att kommunerna i sin verksamhetsplanering kan avsätta tid för detta arbete. Genom att passa på i samband med att länsstyrelsen har extra resurser för vägledning, hoppas vi att kommunerna kan känna att det är hanterligt och att det är ett gott tillfälle att komma igång. Kontakt Vill ni veta mer är ni välkomna att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan: Anna-Karin Davidsson anna-karin.davidsson@lansstyrelsen.se 010-224 54 36 Karin Olsson karin.v.olsson@lansstyrelsen.se 010-224 54 45 Henrik Bengtsson henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se 010-224 46 95 Therese Ahlin therese.ahlin@lansstyrelsen.se 010-224 46 97

Bilaga 9 PM Ansvar vid upplåtande av byggnad

2014-05-22 Vägledning om egnahemsägares undersökningsansvar I denna promemoria besvaras inkomna frågor till länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp om möjligheterna att kräva att en bostadsägare ska undersöka hälsoriskerna med befarad eller konstaterad förorening i fall då det inte går att utkräva ansvar enligt 10 kap. miljöbalken. Med bostadsägare avses i denna promemoria så kallade egnahemsägare, det vill säga ägare till bostäder av typen villor och småhus. Promemorian redogör för den rättsliga grunden för sådana krav och ger vägledning om hur och när bestämmelserna kan tillämpas. Sammanfattning Den som äger en bostad är verksamhetsutövare enligt 9 kap. miljöbalken vad avser bostadens effekter på människors hälsa. Bostadsägaren är därmed skyldig att säkerställa att bostaden inte brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa uppkommer. Denna skyldighet omfattar enligt samverkansgruppen ett ansvar för att undersöka hälsorisker med befarad eller konstaterad förorening och att vidta åtgärder till skydd mot föroreningen om sådan konstateras. Samverkansgruppens bedömning är att en tillsynsmyndighet med stöd av 26 kap. 22 miljöbalken har möjlighet att förelägga om en undersökning av hur föroreningssituationen påverkar hälsan. Visar undersökningen att åtgärder är nödvändiga för att skydda människornas hälsa från olägenheter är det vår bedömning att bostadsägaren är skyldig att vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheten. Sådana krav kan tillsynsmyndigheten ställa med stöd av 2 kap. 3 och 9 kap. 9 miljöbalken. Såväl undersökning som åtgärd ska syfta till att säkerställa de boendes hälsa. Krav som avser föroreningen i sig är normalt inte aktuella. Noteras bör att krav avseende de boendes hälsa i första hand ska riktas mot den som är ansvarig enligt 10 kap. miljöbalken. Krav mot bostadsägaren bör främst vara aktuellt för de fall inget ansvar enligt 10 kap. miljöbalken kan utkrävas. Noteras bör även att det är den kommunala nämnden som är tillsynsmyndighet över hälsoskyddet och som därmed kan ställa krav på bostadsägaren enligt vad som beskrivs i vägledningen. Inledning Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Ett led i detta är att försäkra sig om att bostäder är fria från farliga föroreningar. I enlighet med principen om att förorenaren betalar är det självklart att den som har bedrivit en förorenande verksamhet också är den som ansvarar för att föroreningen undersöks och vid behov åtgärdas. Även i de fall då något ansvar enligt 10 kap. miljöbalken inte kan utkrävas är det viktigt att människor skyddas från olägenheter i sina bostäder. Samverkansgruppen har i anledning av detta tittat närmare på om det finns någon alternativ lösning för dessa ärenden och kommit fram till att vissa krav bör kunna riktas mot den som äger en bostadsbyggnad. I de fall krav riktas mot ägaren till en bostad handlar det inte om att kräva en utredning av själva föroreningssituationen, utan om föroreningens påverkan på de boendes hälsa. Detsamma gäller vid krav på åtgärd. Det handlar inte om att ställa krav på efterbehandlingsåtgärder, utan om åtgärder i syfte att minska hälsoriskerna med föroreningssituationen, till exempel i form av ökad ventilation. Föroreningar som kan antas bli aktuella för krav utifrån denna promemoria är sådana som antingen är kända för att tränga in i byggnader från underliggande mark eller grundvatten eller sådana som kan befaras finnas i byggnaden som en rest från tidigare verksamhet. Det kan till exempel handla om

klorerade kolväten från en kemtvätt eller en ytbehandlingsverksamhet, flyktiga petroleumkolväten från en bensinstation eller kvicksilverhaltigt damm i en gammal kvarn som har byggts om till bostad. Avgränsning I denna promemoria tas ansvaret hos så kallade egnahemsägare upp, det vill säga ägare till bostäder av typen villor och småhus. Resonemangen är dock desamma även för andra bostadshusägare, till exempel bostadsrättsföreningar och hyresvärdar. Såvitt gäller bestämmelserna i 9 kap. 9 miljöbalken och 26 kap. 22 miljöbalken omfattar de utöver bostäder också lokaler för allmänna ändamål, som exempelvis förskolor och skolor, varför resonemangen också kan tillämpas då krav ställs mot ägare till en lokal som upplåts för allmänna ändamål. Den sistnämnda bestämmelsen omfattar utöver olägenheter för människors hälsa också olägenheter för miljön. I denna promemoria behandlas dock bara hälsoaspekterna av regleringen och då bara hälsoaspekter relaterade till förorenade områden. Rättsliga grunder för ansvar och tillsyn Utgångspunkten är att bostäder ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer, se 9 kap. 9 miljöbalken. Av andra stycket i samma paragraf framgår att ägare eller nyttjanderättshavare till bostäder ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses enligt 9 kap. 3 miljöbalken störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Bedömningen måste utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet. Hänsyn ska dock tas till personer som är något känsligare än normalt, till exempel allergiker. 1 I syfte att förhindra olägenhet för människors hälsa har i 33 första punkten förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd specificerats att en bostad särskilt ska ge betryggande skydd mot bland annat luftföroreningar och andra liknande störningar. Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att människorna som bor i aktuell bostad inte ska utsättas för en olägenhet, se 26 kap. 9 miljöbalken. Enligt 26 kap. 22 miljöbalken är den som bedriver en verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Utöver nu nämnda specifika paragrafer som riktar in sig på bostadsupplåtare kan nämnas att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken också gäller för hälsoskyddet. 2 Tillsynsmyndighet vad gäller hälsoskydd är den kommunala nämnden enligt 26 kap. 3 tredje stycket miljöbalken. Observera att tillsynen över det förorenade området som orsakar problemen för de boende inte kan slås ihop med tillsynen över hälsoskyddet, eftersom det är fråga om olika tillsynsobjekt. Detta kan innebära att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över det förorenade området medan kommunen är tillsynsmyndighet över hälsoskyddet. I sådana fall bör tillsynsmyndigheterna samordna sin tillsyn. 1 Miljöbalkspropositionen 1997/98:45, författningskommentaren till 9 kap. 3 miljöbalken. 2 Miljöbalkspropositionen 1997/98:45, avsnitt 4.14.1.

Samverkansgruppens bedömning Utgångspunkten är att principen om att förorenaren betalar ska vara den rådande, men när det inte kan ställas krav enligt 10 kap. miljöbalken är det viktigt att tillsynsmyndigheten hittar ett annat alternativ för att säkerställa människors hälsa. Samverkansgruppen vill i detta sammanhang framhålla möjligheterna att ställa krav med stöd av 2 kap. 3, 9 kap. 9 och 26 kap. 22 miljöbalken mot ägaren av en bostadsbyggnad. Samverkansgruppens bedömning är att tillsynsmyndigheten utifrån bestämmelserna i 26 kap. 22 miljöbalken har möjlighet att kräva en undersökning av hur föroreningssituationen påverkar hälsan i de fall det misstänks att en förorening kan orsaka eller orsakar en olägenhet för de boende i byggnaden. Mark- och miljööverdomstolen har nämligen uttalat att den som äger en byggnad är att anse som verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på människors hälsa och miljön. Detta oavsett om ägaren och dennes familj själva bor i bostaden eller hyr ut den till någon annan. 3 För att krav på undersökning ska få ställas ska det finnas skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Tröskeln för att få använda 26 kap. 22 miljöbalken som grund för ett föreläggande är således låg enligt samverkansgruppen uppfattning. Vår bedömning är att det till exempel kan räcka med att förhöjda halter har påvisats inomhus i en annan byggnad i närområdet eller att annan provtagning har gjorts som visar på förhöjda halter av en förorening i marken i närheten av bostaden för att detta ska innebära att det finns skäl att anta att även den aktuella byggnaden kan medföra olägenheter för människors hälsa. Visar de utförda undersökningarna att åtgärder är nödvändiga för att skydda människornas hälsa från olägenheter är det vår bedömning att ägaren eller nyttjanderättshavaren är skyldig att vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheten. Sådana krav kan tillsynsmyndigheten ställa med stöd av 2 kap. 3 och 9 kap. 9 miljöbalken. Det är normalt sett inte aktuellt att kräva en sanering av föroreningen, utan riskminimerande hälsoskyddsåtgärder till exempel i form av ökad ventilation. Någon hänsyn till miljöaspekterna kan inte tas vid tillsyn över hälsoskyddet, utan det är bara de risker som de boende utsätts för som är relevanta. Bland vissa tillsynsmyndigheter finns uppfattningen att krav enligt ovan bara kan ställas i de fall det bor barn under 18 år i byggnaden. Samverkansgruppen har inte hittat något lagstöd för en sådan uppfattning och någon praxis har inte heller kunnat spåras som stödjer en sådan inskränkning i bestämmelsernas tillämpning. Det är därmed samverkansgruppens uppfattning att krav kan ställas oavsett om barn under 18 år bor i byggnaden och att denna fråga i sig inte är avgörande för möjligheten att ställa krav. Om det bor barn i byggnaden är detta däremot något som talar för att ärendet ska prioriteras högre, eftersom barn enligt samverkansgruppens uppfattning får anses extra skyddsvärda. En kostnads-nyttoanalys enligt bestämmelserna i 2 kap. 7 miljöbalken ska göras innan krav ställs mot bostadsägaren. Denna bestämmelse innebär att kraven på bostadsägaren inte får vara orimliga. 4 Vid denna rimlighetsavvägning bör föroreningens farlighet samt antalet boende som riskerar att drabbas utgöra viktiga avvägningsfaktorer. En tillsynsmyndighet får aldrig tillgripa mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet, se 26 kap. 9 andra stycket miljöbalken. Vår bedömning är att krav är möjliga att ställa oavsett om föroreningen finns i själva byggnaden i form av till exempel damm eller om föroreningen ligger under byggnaden och tränger in i den i ångform via till exempel sprickor eller andra otätheter. 3 Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 maj 2012 i mål nr M 1118-12. 4 Miljöbalkspropositionen 1997/98:45, författningskommentaren till 26 kap. 22.

Vidare är vår bedömning, som också framgår ovan, att det är möjligt att kräva såväl förebyggande åtgärder och andra försiktighetsmått som åtgärder för att motverka en redan uppkommen olägenhet. 5 Bevisbördan för att en åtgärd är obehövlig ligger på bostadsägaren (det vill säga verksamhetsutövaren enligt 9 kap. miljöbalken) och inte på tillsynsmyndigheten. 6 Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för ebh-frågor Henrik Skanert, Länsstyrelsen i Kronobergs län Henrik Svensson, Länsstyrelsen i Jönköpings län Klas Köhler, Länsstyrelsernas tillsynssamordnare Paulina Rautio, Länsstyrelsen Skåne Sofie Hermansson, Statens geotekniska institut Ulrika Prytz, Länsstyrelsen Västernorrland 5 Miljöbalkspropositionen 1997/98:45, avsnitt 4.14.5. 6 Miljöbalken - En kommentar, s. 9:35, Bertil Bengtsson m.fl, Norstedts blå bibliotek, supplement 11, juni 2012.

Bilaga 10 Genomförda utbildningar a) Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater b) Seminarium om riskkommunikation c) Klorerade alifater erfarenheter från sanering av en fd kemtvätt d) Utbildningsdag om ansvarsutredningar e) Lync-seminarie digitala sökvägar vid ansvarsutredning

Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater Inbjudan till utbildning och workshop om klorerade alifater med fokus på kemtvättar Länsstyrelsen har fått pengar från Naturvårdsverket för att under två år driva ett tillsynsvägledningsprojekt om kemtvättar. Vi startar upp projektet med att bjuda in till fyra utbildningsdagar/träffar i april/maj 2013. Målgrupp Handläggare som i huvudsak arbetar med förorenade områden i länets kommuner. Tid och plats Samma utbildningsdag genomförs på fyra platser i länet, kl. 9-15. Lunch ingår. 23/4 Skövde (Scandic Billingen) 25/4 Göteborg (Länsstyrelsen) 29/4 Vänersborg (Länsstyrelsen) 2/5 Borås (Länsstyrelsen) Vi räknar med att vara relativt små grupper för att underlätta diskussioner och utbytet mellan handläggarna. Anmälan Anmälan sker till respektive dag via anmälningsformulär på Länsstyrelsens webbplats senast den 28 mars 2013. 23/4 Skövde (Scandic Billingen) 25/4 Göteborg (Länsstyrelsen) 29/4 Vänersborg (Länsstyrelsen) 2/5 Borås (Länsstyrelsen) I samband med anmälan vill vi gärna ha in önskemål om frågor eller exempel att ta upp under workshopen. Kommunvisa utdrag med kemtvättar från EBH-stödet kommer att skickas över innan utbildningsdagarna.

Program Från kl. 9.00 finns fika och macka 09.30-12.00 Teori Inledning och information om tillsynsvägledningsprojektet Historik vid kemtvättar Föroreningsproblematiken och risker Bensträckare Ansvarsfrågor Vilka undersökningar är lämpligt att börja med Resultat från MIFO fas 2-projektet Introduktion workshop 12.00 13.00 Gemensam lunch (ingår) 13.00 14.30 Workshop Ta med egna objekt/exempel att jobba vidare med. Vi kommer att utgå från något konkret exempel som föranmälts eller från MIFO fas 2- projektet. Föranmälda frågor kommer också att läggas till. Bedömning av utredning (exempel). Diskutera hur man kan gå vidare. Svenska riktvärden saknas för annat än mark. Vilka rikt- /jämförvärden bör man använda? Hur kommunicerar man risker och förbereder sig inför frågor från allmänheten? Behov av fortsatt vägledning/utbildning. 14.30 15.00 Redovisning och sammanfattning. Hemläxa till nästa gång vi ses. Välkomna! Kontakt vid ev. frågor Anna-Karin Davidsson, anna-karin.davidsson@lansstyrelsen.se tfn 010-224 54 36

Tillsynsvägledningsprojekt - Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater Inledning & information Annika Micheletti, Miljöskyddsenheten Funktionen för förorenade områden

Program Borås 2 maj 2013 09.30-11.30 Teori Inledning och information om tillsynsvägledningsprojektet (Annika) Historik vid kemtvättar (Karin) Föroreningsproblematiken och risker (Henrik) Bensträckare Ansvarsfrågor (Anna-Karin) Vilka undersökningar är lämpligt att börja med (Henrik) Resultat från MIFO fas 2-projektet (Henrik) 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30-14.30 Workshop + fika 14.30 15.00 Redovisning och sammanfattning

Tillsynsvägledningsprojekt om kemtvättar Fått 1,4 Mkr från Naturvårdsverket för att driva projektet För projektet finns pengar för en heltidstjänst 2013 och ca 40 % av en heltidstjänst 2014. Extra resurser! Över 300 st. kemtvättar är identifierade i Västra Götalands län Kommunen tillsynsmyndighet med få undantag Prioriterade på grund av de risker som finns för framförallt människors hälsa och för miljön

Bakgrund till projektet Under 2012 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län påbörjat Kemtvättsprojektet, MIFO fas 2 klassning. Resultaten från MIFO fas 2 utredningarna som gjorts 2012/13 kommer att utgöra en bas i detta projekt. Resulterar i objekt som behöver drivas aktivt inom både bidragsoch tillsynsspåret. Kommunerna kommer att behöva vara en aktiv part i arbetet.

Syfte Komma igång och utveckla arbetet med kemtvättarna! Sprida kunskap klorerade ämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper hälsorisker ansvarsfrågor riskkommunikation Följa upp MIFO fas 2 utredningarna

Tidsplan Utbildningsdagar/Workshop april-maj 2013 Workshops i mindre grupper ute på kommunerna höst/vinter 2013 Eventuellt utbildningsdag vår 2014 Workshops i mindre grupper ute på kommunerna höst/vinter 2014 TVL-stöd maj 2013-december 2014 Avslut projektet december 2014

Tillsynsvägledning - Exempel på vad vi kan hjälpa er med Hur gör man en ansvarsbedömning? Vilka provtagningar är relevanta att begära inför en undersökning? Hur utvärderar jag undersökningen som jag har fått in? Hur sprider sig klorerade lösningsmedel? Hur informerar jag berörda om att det finns föroreningar där de bor? Vår kommun har inga kemtvättar i EBH-stödet!? Era behov styr vad vi ska hjälpa er med!

Historik vid kemtvättar Kemtvättprocessen Kemtvättsmaskiner Kemtvättskemikalier Karin Olsson, Miljöskyddsenheten, Funktionen för förorenade områden

Vad är en kemtvätt? Kemtvätt är en tvättprocess där lösningsmedel används istället för vatten. Lösningsmedel löser upp fett och oljor och transporterar bort partiklar från textilierna. Lösningsmedel gör att textilen inte sväller, krymper, skrynklar sig eller att färgen påverkas.

När kemtvätten uppfanns Kemtvättar uppfanns 1848 genom en olyckshändelse med en oljelampa Upptäckte fotogenets goda olje- och fettlösande egenskaper. De dominerade tvättvätskorna var petroleumbaserade lösningsmedel under slutet 1800-talet och i början av 1900-talet

Kemtvättprocessen Fyra olika steg Tvättning Torkning Tvättvätskeåtervinning Tvättvätskedestillation Går aldrig över 30 grader Källa: Wikipedia

Kemtvättmaskiner Tre olika utföranden: Öppna - de har fri utblåsning av lösningsmedelsångor. Slutna - har ingen anslutning till omgivningen utom när serviceluckan öppnas. Multimaskiner slutna maskiner som används i mindre omfattning i Sverige. Maskinerna är oftast tillverkade för att ett specifikt tvättmedel ska användas.

Tvättinrättningar Två huvudgrupper Industritvätt Konsument/ Garderobstvätt Historiska förändringar Tvättomaten/Självbetjäningstvätterier Egna tvättstugor i bostadshusen

Kemtvättskemikalier 1920-talets början Bensen Lacknaftabaserade tvättvätska, exempelvis Varnolen Explosiva och giftiga, resulterade i extra skyddsåtgärder 1930-talet Trikloretylen Fler tvättar

Kemtvättskemikalier forts. 1950-talet Varnolen Perkloretylen introduceras Kemtvättarna blev större och med en mer industriell karaktär 1960-talet Freon introducerades Slutna tvättmaskiner Minskade förbrukningen av lösningsmedel

Kemtvättskemikalier forts. 1970-talet Perkloretylen användes fortfarande Minskning av kemtvättar 1990-talet Förbud om försäljning av perkloretylen till konsumenter för eget bruk, 1993 Förbud om användning av freon, 1995

Nutid Utbytta maskinparker slutna maskiner Förbrukningen av lösningsmedel minskat Perkloretylen den vanligaste tvättvätskan Inga förbud av perkloretylen Andra metoder Koldioxid Kolväte Vattentvätt

Sammanställning av använda kemikalier inom kemtvättsbranschen: Bensen Bensin Varnolen Trikloretylen Perkloretylen Freon Koldioxid Kolväte 1850 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Symboler för kemtvätt Kemtvätt med tvättvätska som ej är starkare än perkloretylen. Normal process. Kemtvätt med vätska ej starkare än perkloretylen. Mild process. Kemtvätt med vätska som ej är starkare än kolväte. Normal process Kemtvätt med vätska som ej är starkare än kolväte. Mild process. Kemtvätt i vatten. Normal process. Kemtvätt i vatten. Mild process. Kemtvätt i vatten. Mycket mild process Ej kemtvätt

Ansvarsfrågor Varför ansvarsutreda? Rätt lagstöd 10 kap MB? Hur börjar man? Anna-Karin Davidsson, Miljöskyddsenheten, Funktionen för förorenade områden

Varför ansvarsutreda? 1. Hitta adressat Den/de som beslut kan riktas till. 2. Utreda skälig omfattning av ansvaret Framförallt åtgärdsskedet Normalt 100 % vid undersökningar Tillsynsmyndighetens arbetsuppgift!

Vem ansvarar för ett förorenat område? Polluter Pays Principle 2 kap. 8 MB Verksamhetsutövare 10 kap. 2 MB Fastighetsägare 10 kap 3 MB

Lagstöd - när kan 10 kap MB användas? Konstaterad förorening! Ansvarskedjan 10 kap MB I första hand den som orsakat föroreningen verksamhetsutövaren. Kopplat till org.nr. I vissa fall kan fastighetsägaren bli ansvarig, vid förvärv efter 1998/99. Solidariskt ansvar.

Lagstöd - ej konstaterad förorening 26 kap 22 MB Skyldighet att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Tillräckligt att miljöskada kan befaras. Kan även riktas mot den som avslutat en verksamhet. Se Miljöbalken, En kommentar, suppl 9, december 2009, kommentar till 26:22 Rättsfall Aspa Sågverk, provtagningsplan. MD 2008-03-14 M1832-07 (MÖD ej PT) Preem, markundersökning invid oljecistern. MÖD 110531 M8073-10.

26 kap 22 MB, fullständig lydelse Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället besluta att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Om inte annat följer av 22 b 2, ska den som är skyldig att utföra undersökningen ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. Lag (2010:1542).

OBS! Vid ej konstaterad förorening kan inte fastighetsägare ställas till ansvar enl. 10 kap 3 MB. Vad göra om det inte finns någon verksamhetsutövare?

Risk för olägenhet för människors hälsa? 26:22 MB gäller även den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa.

Exploatering inom förorenat område. VU enl. MB (miljöfarlig verksamhet). Allmänna hänsynsreglerna gäller! Krav på anmälan enl. 28 FMVH för avhjälpandeåtgärd. Kan även bli ansvarig enl. 10 kap om han orsakar/bidrar till föroreningsspridning,

Detaljplaneändringar Kommunens ansvar att marken är lämplig för ändamålet enl. PBL. Ställ krav i planarbetet i tidigt skede. MB s krav gäller vid genomförandet.

Hur börjar man? 1. Finns undersökningsbehov? Arkivsökning, grunden MIFO fas1. 2. Vems ansvar att undersöka? Sammanställ verksamhetsutövare, fastighetsägare, aktuella tider mm. Preliminär PM, utvecklas efterhand.

Preliminär PM, t.ex. Vilka VU har funnits på platsen? Mellan vilka år? Vad har de haft för verksamhet/process? Omfattning på verksamheten? Vilka är FÄ? Även tidigare. Förvärvsdatum? Exploateringsplaner?

Källor Bolagsverket (VU) Näringslivsregistret Länsstyrelsen (VU) - Handelsregistret, Miljöskyddsarkiv Lantmäteriet (FÄ) - Fastighetsdataregistret, flygbilder Riksarkivet (FÄ, VU) - Ägarhistorik, gamla bolag, yrkesinspektionens register Kommunala arkiv mm (SCB, Skatteverket, Banken, Googla!) Mer info - se bl.a. TVL-portalen https://tvlvastragotaland.lansstyrelsen.se/ebh/vriga%20dokument/ansvarsutredningar%20- %20Källor%2020111201.pdf http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/sitecollectiondocuments/sv/miljo-och-klimat/verksamheter-medmiljopaverkan/fororenade-omraden/underlagsmaterial.pdf

Ex Översikt verksamhetsutövare (VU)(10:2) Verksamhetsutövare Organisationsnummer Verksamhetstid Verksamhet /kommentar Bolag A 556093-xxxx 1930-talet-1966 Bolag B 556100-xxxx 1966-1973 Konkurs avslutad xxxxx (inledxxxx) Perkloretylen Bolag C 556135-xxxx 1974-1987.

Ex Översikt Fastighetsägare (FÄ)(10:3)

Hur hantera ansvarsutredningen? 1. Skapa en preliminär PM 2. Kommunicera - viktigt att fakta är rätt! 3. Bedöm inkomna synpunkter. 4. Färdigställ PM, levande dokument.

Kommunicering av vad? Typ av dokument beror på. Preliminär PM/ Ansvarsutredning/ Ansvarsbedömning Tydliggör syftet, vad anser TM behöver göras? Bifoga gärna Sammanställning/utdrag ur arkiv Utdrag ur EBH-stödet (inkl. MIFO-blanketterna).

Vad händer sen? T.ex. 1. Ev. möte med berörda. Identifiera ansvarig/frivillig uppgörelse. 2. Uppmaning/föreläggande att inkomma med provtagningsplan. 3. Synpunkter/samråd innan provtagning sker. 4. /Föreläggande om /undersökning enligt provtagningsplan. 5. Bedömning av resultat och ev. fortsatta undersökningar och åtgärder.

Om ansvar saknas bidragsmöjligheter? Förutsättningar: Högprioriterat (Riskklass 1) Bidragsansökan till NV ska innehålla bedömning av ansvarsfrågan.

Sammanfattning Kom ihåg använd bara 10 kap MB vid konstaterad förorening. Preliminär PM - börja med en sammanställning att jobba vidare ifrån.

Vilka behov finns? Gemensamma mallar? Förslag på skrivelser? Hjälp att skriva ihop underlag? Utbildning? Hör av er med önskemål!

Klorerade lösningsmedel -egenskaper -föroreningsproblematik -risker Henrik Bengtsson, Miljöskyddsenheten, Funktionen för förorenade områden henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se

Vad är det vi pratar om?

Jämviktsekvationer reglerar fasfördelningen

Egenskaper

Översiktligt Viskösa tunga vätskor som till viss del fäster till jord, skarp sötaktig lukt DNAPL = Dense Non-Aquous Phase Liquid Flyktiga och intermediärt vattenlösliga Lång persistens, bryts ej nämnvärt ned i anaeroba miljöer Ämnesgruppernas hälsofarlighet medför oacceptabla risker redan vid låga koncentrationer i dricksvatten och inomhusluft. En ren produkt ger väldigt många mg/kg TS som ger oerhört många μg/l

I jorden kan det se ut så här

..eller så här (från Fjällbo, Angered)

Riskbedömning Hälsorisker styrande Viktigast är intag av dricksvatten och inandning av ångor

Risker dricksvatten Det räcker med mycket små mängder klorerade lösningsmedel för att riktvärdena skall överskridas

Underskattad Risker Ånga

Lukt

Riktvärden vatten (μg/l) Sverige (2001) USA (2009) Danmark (2009) WHO (2011) Holland (2009) PCE 10 5 1 40 40 TCE 5 1 20 500 DCE -- 70 1 50 20 VC 0,5 2 0,3 0,3 5

Inomhusluft (μg/m 3 ) USA (2012) RfC kronisk WHO (2000/2009) RfC kronisk PCE 40 250 TCE 2 23 DCE 60 700 VC -- 1*

Jord

Typexempel från Västra Götaland, Järnsågen 3

Tack för mig! Frågor?

Undersökningar av nedlagda kemtvättar Henrik Bengtsson, Miljöskyddsenheten, Funktionen för förorenade områden henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se

Var ska man börja? Ansvarsutredning VU FÄ Exploatör Annat? Historik Omfattning på verksamheten Tidsperiod Var fanns maskiner, avlopp mm, mm

Utformning av undersökningar Förespråkar undersökningar i flera medier Klorerade alifater uppför sig oberäkneligt i mark Minskar risken att missa förorening Medier Inomhusluft Porluft Trädprovtagning Grundvatten Jord

Omfattning? Antalet prover? Beror bland annat på: Historisk kunskap: Placering av maskiner Avlopp Verksamhetsomfattning Läge Vad finns i fastigheten idag? Närhet till skola, bostad mm Geologi Tät eller genomsläpplig jord

Minimiomfattning? Mao många faktorer som påverkar Om man vet: Placering av maskiner, avlopp, omfattning Inte förskola idag. Täta jordar Då räcker det med 1-2 prover i vartdera media

Verkligheten. Men sällan vet man allt, och VU/FÄ kanske inte är villiga till en historisk undersökning pga kostnad. Det kanske är bostad idag, skola i närheten, genomsläppliga jordar mm, hur gör man då? Ring oss!

Stegvis förfarande Stegvis undersökning Börja med: 1-4 analyser av inomhusluft (antal beror på byggnadens storlek & kunskap) 2-4 analyser av porluft (antal efter storlek) Ev 2-4 vedanalyser (trädprovtagning, beror på antal tillgängliga lämpliga träd)

Fortsätt med. Om låga halter påträffas: 1-4 grundvattenprover Vid höga halter i något media: Fler prover för att konfirmera föroreningen och påbörja begränsning Ev omgivande byggnader (inomhusluft + porluft) Direktmätning inomhusluft (ex X-wand) Utökad vedprovtagning Grundvatten Jord

Direktmätning inomhusluft

Kostnader Några siffror från min upphandling Medie Provtagning Analys Inomhusluft 500 kr 1350 kr Porluft 2500 kr 1210 kr Träd 250 kr 825 kr Grundvatten 1100 kr 770 kr Gv etablering 10000 kr (etabl.+ 3m borrning) Kostnad/lokal ca 27 000kr Normalt 30 000 50 000kr

Kemtvättsprojektet Henrik Bengtsson, Miljöskyddsenheten, Funktionen för förorenade områden henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se

Målsättningar Undersöka 50 Miniminivå Samordningsvinster

Fokus & val av lokaler Utgått ifrån risker Hälsoeffekter Har i första hand valt lokaler efter användningsområde idag (bostäder, skola, fritis mm) I andra hand (där vi har haft kunskapen) omsättning, aktiv tid mm

Att ta med sig till nästa gång Historisk information avgörande för om en riktad minimiundersökning ska kunna ge tillräcklig underlag Underskattade kostnaden för historisk information i upphandlingen

Problem längs vägen Omfattande jobb att kontakta fastighetsägare, få tillstånd att komma in på fastigheten och mäta mm 3 fastighetsägare vägrade att vara med 2 fastighetsägare gick inte att få tag på Ytterligare 1 kom aldrig till avtalade möten 1 lokal försvann pga missuppfattningar mellan konsult och Lst Slutade alltså upp med 43 objekt kvar Kom igång relativt sent (november)

Riskkommunikation Generellt mest under förberedelsefasen (övertala FÄ att vara med) Infobrev till alla FÄ Har fått samtal från ca 5 fastighetsägare, som ville veta mer Övertalat ca 5 osäkra fastighetsägare att delta Akut riskkommunikation i samband med undersökning på en lokal som idag har dagisverksamhet De har under >10 år haft inomhusluftproblem, mycket känsligt ämne för personal Åkte ut och informerade rektor och anställda Skrev infobrev till föräldrar Blev ingen respons alls från några föräldrar eller personal i undersökningsperioden Analyserna visade inga halter

Var är vi idag? Har fått mätvärden för inomhusluft, porluft, vedprovtagning Nyligen fått resultat för grundvatten, bortsett från tre platser, som behövs tas om (inget grundvatten)

Resultat Inomhusluft Klorerade alifater har detekterats på 27 lokaler Förhöjda halt PCE på 11 lokaler (<lågriskvärde) Förhöjd halt TCE på 1 lokal (<lågriskvärde) Porluft Har detekterats på 17 lokaler Högt på 10 lokaler (> 10ggr RfC) Vedprov TCE+PCE påträffats på 10 lokaler. 1 riktigt högt utslag Grundvatten Utslag på 10 lokaler Halter över riktvärden på 7 lokaler, 3 lokaler rejält höga

Grundvatten

Vad återstår Få slutligt underlag från konsult Riskkommunicering, delge FÄ resultat Gå vidare med utvalda objekt i tillsynsvägledningssatsningen på kemtvättar Göra en egen sammanställning

Seminarium om riskkommunikation 14 november 2013 Välkomna till ett seminarium med föreläsningar om riskkommunikation inom arbetet med miljöfarlig verksamhet. Syftet med seminariet är att höja kunskapsnivån om riskkommunikation hos handläggare på miljökontor och länsstyrelse. Seminariet är särskilt riktat mot handläggare som arbetar med förorenade områden. Riskkommunikation är något som de flesta av oss kommer i kontakt med i vårt arbete, men i olika form. Det kan vara vid dialog med privatpersoner, företag, media, etc. Målet med seminariet är en ökad förståelse och förslag på hur risker kan kommuniceras, vilket kan underlätta vårt dagliga arbete. Dagens övergripande innehåll Vad menas med riskkommunikation? Teori och tillämpning Framgångsfaktorer Konsekvenser Exempel Föreläsare Kjell Andersson, Miljömedicin MM Konsult AB. Kjell är legitimerad läkare och specialist inom Yrkes- och miljömedicin, civilingenjör och arbetar nu med konsultverksamhet inom bland annat riskkommunikation. Misse Wester, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Misse är docent i psykologi och arbetar som forskare på FOI. Hon har tidigare arbetat som riskforskare på Kungliga Tekniska Högskolan. Tid och plats Torsdagen den 14 november, kl. 9:30-16:00. Fika serveras från kl. 09:00. Scandic Opalen, Engelbrektsgatan 73, Göteborg. Anmälan och kostnad Anmäl dig senast den 1 november via länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/vastragotaland. Anmälningsformuläret hittar du via kalendern. Deltagarantalet på kursen kommer att vara begränsat, anmäl dig därför i god tid. Seminariet är kostnadsfritt och inkluderar lunch samt fika. Frågor Karin Olsson, karin.v.olsson@lansstyrelsen.se, 010-224 54 45 Ellinor Josefsson, ellinor.josefsson@lansstyrelsen.se, 010-224 54 72 Välkommen att kontakta oss om du har frågor. Om du är anmäld men har fått förhinder meddela gärna det.

Preliminärt program Torsdagen den 14 november 2013 09.00-09:30 Fika 09.30-09:45 Inledning (Länsstyrelsen) 09:45-11:30 Kjell Andersson (Miljömedicin MM Konsult AB) 10:30-10:45 Paus 10:45-11:30 Forts. föreläsning av Kjell Andersson 11:30-12:30 Lunch 12:30-13:15 Misse Wester (Totalförsvarets forskningsinstitut) 13:15-13:30 Paus 13:30-14:30 Forts. föreläsning av Misse Wester 14:30-15:00 Fika 15:00-15:30 Forts. föreläsning av Misse Wester 15:30-16:00 Exempel från Miljöskyddsenheten om riskkommunikation inom arbetet med efterbehandling av förorenade områden Välkomna!

2013-11- 10 A9 kommunisera risker (Peter Sandman) Kjell Andersson www.inomhusklimatproblem.se Peter Sandman: Improving dialogue with communices Vad är risk? Riskkommunika:on? en risk är sannolikheten för a> exponering för en riskkälla förorsakar nega:va konsekvenser riskkommunika:on är skilt från riskinforma:on RISK OCH VÄRDERINGAR Hur man responderar på risker beror inte enbart på sammanhang, utan också på Personliga värderingar Politisk övertygelse Moraliska hänsyn Attityder till teknologi etc 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se 1

2013-11- 10 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se 2

2013-11- 10 NY DEFINITION AV RISK NÄR MAN KOMMUNICERAR Hazard/mätbar risk = sannolikhet x magnitud Indignation = alla de saker som oroar människor och som experterna ignorerar RISK = HAZARD/MÄTBAR RISK + INDIGNATION R = f(h,i) 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 1(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 1. att vara ofrivilliga (t ex exponering för utsläpp) snarare än frivilliga ( t ex farliga sporter eller rökning) 2. som orättvist fördelade (några drar nytta av X medan andra lider av dess konsekvenser) 3. som oundvikliga genom att man måste vidta försiktighetsåtgärder 4. som sprungna ur en obekant eller helt ny källa 5. som resultatet av något orsakat av människan snarare än av naturen (Gud) 6. som orsak till dold och irreversibel skada, t ex genom att man får en sjukdom många år efter exponeringen 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se 3

2013-11- 10 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 2(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 7. att ge upphov till vissa speciella faror för små barn eller gravida kvinnor eller mer generellt för framtida generationer 8. att hota med en död (eller sjukdom/skada) som uppväcker en speciell skräck/rädsla 9. att skada identifierbara snarare än anonyma offer 10. att vara dåligt förstådda av vetenskapssamhället 11. vara föremål för motstridiga uttalanden från ansvariga källor ( eller ännu värre, från samma källa) 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se INDIGNATIONSMODELLEN (OUTRAGE FACTOR MODEL) INDIGNATIONSFAKTORER - + 1 Frivillig Påtvingad 2 Naturlig Artificiell 3 Bekant Obekant 4 Ej minnesvärd Minnesvärd 5 Inger ej rädsla Inger rädsla 6 Diffus i tid och rum Fokuserad i tid och rum 7 Kunskap finns Kunskap finns ej 8 Kontrollerad av individen Kontrollerad av samhället 9 Rättvis Orättvis 10 Moraliskt irrelevant Moraliskt relevant 11 Förtroende Ej förtroende 12 Process som Process som ej motsvarar förv. motsvarar förv. 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se SJU KARDINALREGLER: 1 (2) 1 Acceptera och involvera allmänheten som en partner. Målet är att producera en informerad allmänhet, inte att negligera allmänhetens oro eller att underlåta att vidta åtgärder. 2 Planera ditt agerande noggrant och utvärdera sedan. Olika mål/målgrupper eller media kräver olika åtgärder. 3 Lyssna till allmänhetens specifika oro och bekymmer. Människor bryr sig ofta mer om pålitlighet, förtroende, kompetens, rättvisa och lyhördhet än om statistik och detaljer. 4 Var ärlig, uppriktig och öppen. Det är svårt att få omdöme om att vara pålitlig och trovärdig; förlorar man detta är det nästan omöjligt att få igen. 4

2013-11- 10 SJU KARDINALREGLER: 2 (2) 5 Arbeta nära med andra pålitliga källor. Konflikter och oenighet mellan olika organisationer gör kommunikationen med allmänheten mycket svårare. 6 Möt medias behov. Media är vanligtvis mer intresserad av politik än risk, enkelhet än komplexitet, fara än säkerhet. 7 Prata enkelt, klart och med medkänsla. Låt aldrig dina ambitioner att göra ett bra arbete hindra dig från att erkänna den tragedi som sjukdom, skada eller död kan innebära. Människor kan förstå riskinformation men de behöver ändå inte vara ense med dig; vissa människor kommer inte att bli nöjda. RISKKOMMUNIKATION SKA INTE försöka att sopa igen spåren efter begångna misstag. undanhålla information om risker från de människor som påverkas av riskerna. använda jargong eller vetenskapliga resultat för att dölja eller undvika svåra problem. Riskjämförelser Första val samma risk vid olika :der mot en standard (gränsvärden) andra bedömningar ( värsta fall ) Andra val mellan a> göra eller inte göra något mellan olika alterna:v samma risk någon annanstans 5

2013-11- 10 Tillit och trovärdighet upplevelse av kunskap och exper:s upplevelse av ärlighet och upprik:ghet uppevelsen av a> bry sig ge trygghet TIO SÄTT ATT FÖRLORA TILLIT OCH TROVÄRDIGHET 1) Dra inte in folk i beslutsfattande som rör deras egna liv. 2) Håll inne med informationen till dess att folk skriker efter den. 3) Bry dig inte om folks känslor. 4) Följ aldrig upp något. 5) Om någon gör ett misstag förneka det. 6) Om du inte vet svaren, låtsas bara. 7) Tala aldrig ett enkelt, begripligt språk. 8) Visa upp dig som en riktig byråkrat. 9) Fördröj samtal med andra inblandade myndigheter. 10) Om någon av dina forskare/anställda har problem med sina relationer till andra människor, avskyr att träffa folk och ber att få slippa skicka ut honom/henne i alla fall. 2011-11-30 www.inomhusklimatproblem.se Målsä>ningen med riskkommunika:on är a> - försöka skapa medborgare som har kunskapen, kralen och viljan a> bedöma sin egen risk ra:onellt, vilka risker de är beredda tolerera, vilka de vill reducera eller eliminera och agera i enlighet därmed DIALOG 6

1:57 1:80 R NNE 1:90 R NNE 1:33 1:45 1:44 1:30 1:32 1:34 1:29 1:31 1:28 1:87 1 1:97 1:32 1:86 1:79 1:96 1:87 S 2 1:50 1:52 3 1:27 1:53 1:38 1:46 1:54 1:36 1:17 1:35 1:34 5:2 1:41 1:42 9:1 5:17 1:40 5:14 1:44 5:11 5:19 5:15 1:48 1:58 1:57 1:56 5:13 1:51 1:52 5:8 5:16 3:2 3:1 2:3 1:62 1:50 5:9 5:6 11:1 1:16 2 5:7 2:8 1:30 1:15 1:31 R NNESHYTTA 1:32 1:17 1:33 1:18 1:34 1:20 1:22 R NNESH. 2:9 1:14 1:26 1:27 R NNESH. 1:28 1:29 1:10 1:25 4:1 1:14L CKNA 1:21 1:9 1:8 2:1 1 R NNESH. 1:11 1:10 1:15 2:4 1:13 1:12 L CKNA 1:8 2 80 m 1:67 1 1:94 2 1:39 1:35 1 R NNE 1:361:37 1:38 Reningsverk 5:3 Rönneshytta sågverk 1:39 1:40 Frˆlunda (1:48) G LSJ 1:99 1:15 1 1 Berns 1:55 1:50 1 1:29 Godhult Karlsmo 1:66 1:67 1:68 HyttomrÂde1:701:69 5:5 1:25 L CKNA G rdestorp 3 1:24 1:19 1:45 3:1 1:23 Strˆmsdal Skogsliden 5:10 4 1:19 Kristinelund Klampenhov NNABO L CKNA 2:2 5 1:19 2 1:36 1:371:381:39 6:1 7:18:1 1:41 1:43 1:42 1:45 HyttomrÂde 1:461:47 1:531:54 1:35 5:10 1 Rˆnnelid 1:9 1:12 1:55 1:601:61 R NNESHYTTA 5:12 1:63 1:65 1:7 2 Rˆnneshytta LERBƒCK R NNESH. 1:64 Bilskrotningsanl. Bjˆrknatorp 2:5 2:6 1:131:12 1:11 1:23 1:24 Lˆcknasjˆn LÂngmossen L CKNA Skola 1:21 1:18 1:16 1:17 1:19 1 Kjell Andersson, f.d. överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro RÖNNESHYTTA SÅGVERK Sågverket etableras i slutet av 1800-talet och var en av de största sågarna för sin tid. Doppning med pentaklorfenol från år? 1967 upphör verksamheten 1967 1982 området står oanvänt MARKOMRÅDE DÄR RÖNNESHYTTA SÅGVERK LÅG I 1982: Etablering av en skrotfirma skrotbilar, industriavfall, farligt avfall i form av spillolja 1987: Brand skrotverksamheten upphör. Brandrester deponeras inom området 1988: Bildemonteringsfirma startar på området 1

MARKOMRÅDE DÄR RÖNNESHYTTA SÅGVERK LÅG II 2003 All skrotverksamhet upphör 2005 Kommunen övertar fastigheterna Vid MIFO-klassningen har man angivit klass 2 Enligt kontakter med personer (ägaren Skyllberg) har det inte förekommit doppning. PROVTAGNING VID RÖNNESHYTTA SÅGVERK Struktor Miljöteknik AB - L CKNA Tabell Uttagna prov 1:24 1:19 3 Prov Djup (cm) Plats Analysparameter 1:45 LÂngmossen 1:30 3:1 1:7 1:32 Rˆnnelid 1:23 2 1 0-30 5 gr Avdroppningslinje Dioxin 1:34 1:9 1:12 1:29 2 30-80 5 gr Avdroppningslinje Pentaklorfenol 1:31 1:28 1:35 3 0-30 9 gr Doppningskar Dioxin 1:361:37 1:38 4 30-80 NNABO ingsverk 5:3 1:39 9 gr Doppningskar Pentaklorfenol 1:40 1:41 Frˆlunda 1:42 Resultat 1:97 Sum WHO-PCDD/F-TEQ (dioxin) 3400 (1) (2) 210 000 (3) (4) 250 ng/kg TS 1:96 1:32 L CKNA 9:1 Pentaklorfenol 2:2-1,7-18 Bjˆrknatorp 1:79 5 mg/kg TS 2:8 1:87 5 1:19 S 2 1:50 2 1:52 3 1:27 1:53 1:36 1:371:381:39 1:38 1:40 6:1 7:18:1 1:41 1:43 1:46 1:42 1:44 1:51 1:52 4 1:45 1:36 1:17 HyttomrÂde 1:461:47 1:531:54 1:35 1:34 1:48 L CKNA 1:19 1:58 1:57 5:2 1:56 1:55 3:2 1:66 1:67 1:601:61 3:1 al 2:3 1:19 1:68 1:62 1 5:10 HyttomrÂde1:701:69 4 LERBƒCK R NNESH. 1:50 1:35 Rˆnneshytta 5:5 11:1 1:16 5:9 2 1:30 1:15 1:31 R NNESHYTTA 5:11 Lˆcknasjˆn 5:17 5:8 1:32 5:7 1:17 1:33 Skogsliden 5:10 1:18 1:34 1 2:5 1:20 5:14 5:13 R NNESHYTTA 1:22 2:6 5:19 R NNESH. 5:15 2:9 1:14 5:16 1:26 1:27 1:131:12 1:11 R NNESH. 1:28 Skola Kristinelund 1:29 1:10 5:12 1:25 4:1 1:21 1:65 1:24 1:23 1:14L CKNA 1:8 Klampenhov 1:21 1:9 1:8 1:18 2 2:1 1:64 R NNESH. 1:11 1:161 1:63 1:17 Bilskrotningsanl. 1:10 1:15 2:4 1:13 1:12 5:6 L CKNA 80 m RÖNNESHYTTA SÅGVERKS TROLIGA UTBREDNING 2

Riskbedömning för förorenad mark Hälsorisker för människor som vistas i området Risker för markmiljön i området Spridning av föroreningar från området sjöar, åar grundvatten omgivningsluft Effekter av spridning hälsorisker miljörisker Hälsoriskbedömning - människa Vilket ämne? Vilka egenskaper? vattenlösligt? fettlösligt? nedbrytbart? mm Dosen Hur mycket finns det av ämnet? vilken form? Upptag Hur får man i sig ämnet? vid inandning? via munnen? jorden, bär, grönsaker via huden? 3

Hälsoriskbedömning Tas det upp i kroppen? Ansamlas det i något organ? Hälsoeffekter på människa? Förgiftning? Cancer? Andra effekter? Aktuella föroreningar vid Rönneshytta Metaller Oljeprodukter Klorfenoler Dioxiner Pentaklorfenol Dioxiner Varifrån kommer ämnena? Dioxinerna Förbränning (avfall exempelvis soptippar, smältverk, ved ) Förorening i bekämpningsmedlet pentaklorfenol Avloppsslam, komposter? Klorblekning inom skogsindustri Avgaser från biltrafik osv. 4

Halter i allmänmiljön - dioxin Vatten < pg/m 3 Luft pg/m 3 Mark, sediment ng/kg Mat fg-pg/kg Fisk, kött, mjölkprodukter, modersmjölk I människa ng/kg 1 milligram (mg) = 0,001 g 1 mikrogram (µg) = 0,000 001 g 1 nanogram (ng) = 0,000 000 001 g 1 pikogram (pg) = 0,000 000 000 001 g 1 femtogram (fg) = 0,000 000 000 000 001 g Exponeringsvägar - dioxin Vatten mycket lågt intag Luft lokalt Mark, sediment lokalt Mat huvudsakligt!!! Fisk, kött, mjölkprodukter, modersmjölk 5

Hälsoeffekter - dioxiner (kritiska effekter) Ökad cancerrisk IARC klass 1 (baserat på djurförsök och visst stöd från studier av yrkesmässigt exponerade 10-100 gånger högre exponering) Kloracne, immunförsvar, beteendestörningar Mest känsliga grupper foster ammande spädbarn Rekommendationer från EU Fortsätt minska utsläppen Fortsätt uppmuntra amning Övervaka nivåer i livsmedel och människor 6

Klorfenoler Hälsoeffekter Måttlig toxicitet, ökar med antalet kloratomer Ansamlas främst i lever och njure Akuta effekter: kloracne Kroniska effekter: effekter på lever och blodkroppar (få studier enbart klorfenoler också dioxin/fenoxisyror) Pentaklorfenol möjlig cancerogen för människa (enl. IARC) Låg smak och lukttröskel Erfarenheter från hälsoriskbedömning för doppning vid sågverk i Östergötland Förstudie Pentaklorfenol i jord 0.02-25 mg/kg TS (18) Dioxin i jord 250 000 ng/kg TS (210 000) Pentaklorfenol i grundvatten 0.1-1.1 µg/l (GV 0.1 µg/l) (<0.010)* Dioxin i sediment 60 ng/kg TS * ner mot sjön Huvudstudie Sågverk i Östergötland Högsta uppmätta dioxinhalt vid doppningsplatsen - i jord 610 000 ng/kg TS - i grundvatten 0.14 ng/l Måttlig spridning - dioxinhalten avtar med avstånd och djup - utbredningen begränsad till ytliga jordlager - i grundvatten 50 m från doppningsplatsen 0.00016 ng/l - i sediment 0.18-29 ng (som opåverkade sjöar) - ingen detekterbar dioxinhalt i fiskmuskel - uppmätt halt av pentaklorfenol i grundvatten 0.01-1.2 µg/l 7

YMC Linköping gjorde följande bedömning Endast doppningsplatsen utgör risk för människors hälsa om någon äter av den förorenade jorden risken anses vara minimal då platsen har täckts över i väntan på sanering Begränsad spridning av dioxin och pentaklorfenol liten risk för exponering och utvecklande av hälsoeffekt Ingen fördjupad miljömedicinsk bedömning krävs Ingen provtagning av boende i området krävs med avseende på dioxinanalyser Oroliga människor kan höra av sig till YMC om behov finns Doppningsplatsen vid Rönneshytta A. Vid doppningsstället mättes halter av dioxiner på max 210 000 ng/kg TS (torrsubstans) riktvärde 250 ng/kg TS för industrimark I 1 kg jord finns 0,21 mg dioxiner dvs. det finns 1 g dioxiner i 4 ton jord B. Förhöjda halter av pentaklorfenol typisk lukt! Högsta halt 18 mg/kg TS riktvärde 5 mg/kg TS Tidigare mätningar nedströms har inte visat på förhöjda halter av föroreningar i grundvatten eller mark. Aktuell bedömning alla data ännu inte tillgängliga Mot bakgrund av nu tillgänglig information, genomförd avstängning av doppningsplatsen och erfarenheter från hälsoriskbedömningar från liknande objekt bedöms inga hälsorisker föreligga. Men A. Kontrollera upplagsplatser och eventuell spridning B. Diskutera åtgärder långsiktigt med tanke på framtida markanvändning ev. sanering 8

9

HÅLLBAR SANERING Rapport 5859- Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden 9 Riskkommunikation 9.1 Allmänt Efter det att en riskbedömning och riskvärdering gjorts av hälso- och miljörisker ska denna delges och förklaras för berörda parter. Dessa parter kan vara tjänstemän, politiker, markägare, företag, media och allmänhet. Inslag av riskkommunikation kan också förekomma i processen från riskbedömning till riskvärdering och riskhantering. I detta kapitel diskuteras framför allt riskkommunikation till allmänheten och vi begränsar oss till hur man på ett korrekt och förnuftigt sätt för allmänheten förklarar hälsorisker, eller misstänkta sådana, till följd av miljöfaktorer. Den situationen är vanlig för miljömedicinska enheter, men även för statliga myndigheter och verk, särskilt Socialstyrelsen, Strålskyddsinstitutet, Livsmedelsverket, Boverket och Naturvårdsverket. Ibland efterfrågas information om tänkbar risk snabbt, när underlaget ännu är bristfälligt. Det finns ingen principiell skillnad mellan den riskkommunikation som gäller miljöfarliga ämnen i mark och den som gäller t.ex. radon i bostäder, radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, kvicksilver i amalgamfyllningar eller akrylamid i maten. Riskkommunikationens mål är att ge den information som mottagaren (t.ex. allmänheten) behöver för att kunna göra en egen, oberoende bedömning av hälsoriskerna i det aktuella fallet. Målet är således inte att påtvinga allmänheten samma värdering av risken som budbäraren har. Riskkommunikationen är ofta en ömsesidig process, som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner. Huvudkällorna till detta kapitel är boken Bättre dialog med allmänheten (Chess 2004) samt bidragen från Kjell Andersson och Lars-Erik Warg, Yrkes- och miljömedicin i Örebro vid detta projekts seminarier och konferenser. 9.2 Allmänhetens uppfattning om hälsorisker indignationsfaktorn Traditionellt brukar man beskriva begreppet risk som en kombination av sannolikhet och konsekvens, dvs. hur sannolikt det är att en oönskad konsekvens inträffar och hur allvarlig denna konsekvens är. Det är dock väl känt att även andra faktorer påverkar hur vi uppfattar och värderar risker: personliga, moraliska och politiska värderingar, attityder till teknologi, vår möjlighet att själva välja eller kontrollera risken m.m. Bland annat följande faktorer brukar öka oron för en risk och motståndet mot att acceptera den: 1. Risken är ofrivillig (t.ex. exponering för föroreningar i utsläpp från industri). Frivilliga risker (rökning, farliga sporter) accepteras lättare. 64

HÅLLBAR SANERING Rapport 5859- Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden 2. Individen känner kontroll över risken. De flesta upplever risken som större och oron ökar om man är passagerare i en bil med sommardäck på en isig väg än om man kör samma bil själv. 3. Den är orättvist fördelad (t.ex. om vissa drabbas medan andra tjänar pengar på risken, t.ex. ett företag). Sådant som fördelas mera jämnt inom ett land eller område (värmeböljor, försurning) är mindre upprörande. 4. Riskfaktorn är ny, obekant och oprövad (ny teknik, t.ex. mobiltelefoni). Företeelser som vi vant oss vid upplevs som mindre oroande (tåg, TV). 5. Den är konstgjord, orsakad av människan (nya kemikalier, kärnkraft). Naturliga fenomen som kosmisk strålning, radon, UV-strålning från solen eller naturliga gifter i olika grödor ger inte upphov till samma oro och indignation. 6. Risker som drabbar egna barn, andras barn eller framtida generationer engagerar mera än risker som endast drabbar vuxna. 7. Identifierbara offer (drabbade individer som syns i media) eller en risk som är fokuserad till ett visst tillfälle (t.ex. en viss dag) ger större oro och indignation jämfört med sådant som är mera diffust till tid, rum och person. 8. Motstridande uttalanden från olika källor (t.ex. experter eller myndigheter) ökar oron, liksom fall där kunskap saknas. Det senare kan vara fallet vid utredning av förorenad mark då kunskapen om en specifik förorening kan vara bristfällig. 9. När man som närmast berörd uppfattar sig som överkörd, t.ex. ses det som allvarligare om myndigheter inte har involverat boende i ett förorenat område om hur man angriper problemet. Detta innebär att den risk vi som människor uppfattar är summan av den mätbara eller beräknade risken och indignationsfaktorn. Detta gäller de flesta människor oavsett om man är lekman eller expert, den som är utsatt för risken eller den som ska fatta beslut. 9.3 Förtroende för budbäraren När experter kommunicerar hälsorisker, på ett informationsmöte eller i massmedia, är det inte bara själva budskapet och de vetenskapliga argumenten som spelar roll för hur vi människor värderar informationen. Minst lika stor betydelse har det om vi litar på den som kommer med budskapet. Faktorer som har betydelse för förtroendet och tilliten till budbäraren är: 65

HÅLLBAR SANERING Rapport 5859- Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden vilken part eller institution man representerar Om man har privata ekonomiska intressen, eller anlitas av någon som har sådana intressen, är det svårt att skapa tillit. Representanter för offentliga institutioner har ett bättre utgångsläge. Detta gäller ibland, men inte alltid, politiker eller tjänstemän från kommuner, länsstyrelse eller statliga verk. Personer från universitet eller sjukvård är oftast de som har störst förtroendekapital. om man uppfattas vara väl insatt i sakfrågorna Ett förtroendekapital förstörs dock snabbt om det visar sig att man är dåligt insatt i frågorna, åtminstone om man inte erkänner detta utan låtsas veta. om man är öppen Det är viktigt att man är ärlig. Om man inte vet något ska man erkänna detta (och helst lova att ta reda på fakta). Man måste också visa att man är öppen för nya sätt att se på frågorna. om man har förmåga att visa empati och ta människors oro på allvar En nedlåtande attityd, eller försök att göra sig lustig över oro som man uppfattar som obefogad förstör förtroendet, även om sakargumenten skulle vara goda. om man kan informera sakligt utan att skrämmas Om man informerar om en risk som objektivt bedöms vara hög, men som kanske inte beaktas så mycket är det i längden inte hållbart att överdriva eller försöka skrämmas. Denna situation är i de flesta fall inte så aktuellt när det gäller förorenade områden eftersom indignationsfaktorn då ofta är betydande. Det kan däremot vara fallet för flera miljöfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan, t.ex. rökning, radon i bostäder eller UV-ljus vid oförsiktigt solande. 9.4 En framgångsrik kommunikation Om man är ansvarig (t.ex. i en kommun) för att information ges till allmänheten är det viktigt att se till att korrekt information ges och att den ges snabbt. Om det är sannolikt att det finns ett problem är det oftast bättre att snabbt gå ut med information om detta (och tala om att man utreder frågan ytterligare) än att vänta till dess att man vet allt. Anlita personer med både stor sakkunskap och hög trovärdighetsfaktor för informationen. Det är förstås en fördel att personen ifråga är kunnig när det gäller hälsorisker av den aktuella exponeringen (till exempel miljögifter i ett förorenat område) och kan svara på de frågor som kommer upp, men det är minst lika viktigt att personen uppfattas som opartisk, ärlig och empatisk. Involvera om möjligt de berörda i processen, t.ex. planeringen av när, var och hur information ska ges. Som riskkommunikatör måste man från början ta hänsyn till de faktorer som nämnts ovan när man förbereder och genomför en informationsinsats. Det fungerar sällan att först gå igenom sakfrågorna och inte vilja kommentera frågor om vem 66

HÅLLBAR SANERING Rapport 5859- Hälsoriskbedömning vid utredning av förorenade områden man representerar eller människors oro. Det är oftast en fördel att kunna besvara frågor direkt i stället för att skjuta på dem till en frågestund på slutet. Lägg lika stor vikt vid indignationsfaktorer och människors oro som vid vetenskapliga fakta. 9.5 Några råd när risk ska förklaras Några råd som ges i ovan nämnda bok (Chess 2004) är: 1. Tänk på indignationsfaktorerna och ta reda på om människor är upprörda över vissa speciella förhållanden. Lägg lika stor vikt vid människors oro som vid siffror. 2. Ta reda på vad som oroar människor och om de upplever någon personlig risk (Vågar jag dricka vattnet? Kan det här påverka fostret i min mage?) 3. Ge en relevant bakgrund om du förklarar risksiffror. Förklara hur riskbedömningen har gått till och om (o)säkerhetsfaktorer använts. 4. Var försiktig när du jämför miljörisker med andra risker. Undvik jämförelser mellan frivilliga risker (t.ex. rökning) och påtvingade risker (om du inte får frågan). Jämför i stället med likartade situationer eller ämnen. 5. Om det finns osäkerhet på vissa punkter, tala om detta och förklara varför. Dölj inget om det kommer fram har förtroendet för dig skadats. Detsamma gäller om det finns olika åsikter bland experter. 6. Uppmuntra allmänhetens möjlighet att öka sin egen kontroll över situationen. Det kan ske genom uppföljning och återkoppling och information om var mer information kan hämtas. 67

Riskkommunikation lite teori, lite praktik Misse Wester Försvarsanalys, enheten för samhällets säkerhet Misse.Wester@foi.se

Ett exempel En medelstor svenskort ska genomföra en inventering av förorenad mark. Information om vilka områden som ska inventeras skickas till fastighetsägarna via post. Ett område som väljs ut är ett ekologiskt lantbruk. Media uppmärksammar inventeringen samtidigt som handläggarna är på kurs. Vad händer och hur hanterar ni det?

Historiskt sammanhang Uppkomsten av kommunikation i miljöfrågor: Glapp mellan experter och lekmän 1962 Tyst Vår av Rachel Carson Miljörörelsen, Feminism, Antinukleära rörelser Vetenskapens sociala relevans European White Paper on Governance 2001 Århuskonventionen 2005

Två motstridiga synsätt av Risksamhället Ett säkrare samhälle? Olycksstatistik Spädbarnsdödlighet Livslängd Ett samhälle som präglas av risker? Inga gränser, ökad globalisering Omöjligt att beräkna eller få komplett överblick Produkt av mänskligt beteende

Det psykometriska paradigmet Slovic utvecklade teorier från Kahneman och Tversky om hur vi fattar beslut under stor osäkerhet. Exempel: Tom W. är väldigt intelligens, även om han saknar sann kreativitet. Han har ett behov av ordning och reda, och har utvecklat ett snyggt och prydligt system där varje detalj hittar sin rätta plats. Hans texter är ganska tråkig och mekaniskt framställda, men är ibland upplivade av någon fånig ordlekar och inslag av science fiction. Kompetens är ett viktigt ledord för honom. Han tycks ha lite sympati för andra människor och inte tycker om att interagera med andra. Även om han är självcentrerad har han en starkt utvecklad moral. Vad studerar Tom W? Data, samhällsvetenskap, civilingenjör?

Slovic, 1987

Det psykometriska paradigmet Riskuppfattningar påverkas av riskens eller konsekvensens - egenskaper Fruktan Katastrof Ny risk Tillit och förtroende

Riskperception Hur vi uppfattar risker beror på vilka vi är Ålder Kön Utbildning Värderingar och ideologier Erfarenheter

Exempel på gruppers riskuppfattningar

Riskperception Optimistic Bias: Mig själv Min familj Andra = allmänheten

Riskperception igen! Reaktioner beror också på orsak Illvilja, ondska Styrka på reaktionen Misstag Naturlig orsak Oaktsamhet (efter Weisaeth, 2002)

Konsekvenser av riskuppfattningar Konsekvens för resursfördelning: - Vilka risker samhället fokuserar på - Vilka risker som regleras - Vilka risker samhället inte tittar på Det vi antar om de andra

Kommunikation Vad är kommunikation? Har gått från information till kommunikation

Från information till dialog All we have to do is get the numbers right All we have to do is tell them the numbers All we have to do is explain what we mean by the numbers All we have to do is show them that they ve accepted similar risks in the past All we have to do is show them that it s a good deal for them All we have to do is treat them nice All we have to do is make them partners All of the above

Kommunikation Vad är kommunikation? Vad är målet med kommunikationen? - Förändra - Öka kunskap - Lugna Vem är mottagaren? Hur ser mottagaren ut och vilka behov finns?

Irrational actor theory The politics of fear media påverkar lekmäns uppfattningar I trygghetsnarkomanernas land Vetenskapliga resultat mot lekmannakunskap

Arenor Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist

Arenor - Aktörer Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist Marknad Forskningsinstitut Utnämnda grupper Tjänstemän, Lobbyister Policyskapare Journalister, redaktörer NGOs

Arenor - Symbolik Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist Fri marknad, Konkurens, Konsument Sanningen, Bevis, Objektivitet Bra vetenskap, Oberoende Allmännas bästa, Försiktighet Allmännas bästa, Nationens intressen Tryckfrihetet, Objektivitet Medborgare, Planeten, Mänskliga rättigheter

Arenor -Hinder Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist Marknadsandelar, Rykte Publikationer, Peer utvärdering Konsensus, Röster, Minoritetsuppfattningar Regelefterlevnad, Trovärdighet, Tillit Val, Legitimitet Publik, Sätter agenda Sätter agenda

Arenor -Resurser Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist Pengar, Rykte, Patent Finansiering, Rykte, Patent Vetenskaplig kunskap, Rykte Kunskap om regler och procedurer Makt, Pengar, Image Källor, Rykte, Publik, Pengar Medlemmar, Pengar, Image

Arenor -Förluster Ekonomisk Vetenskaplig Expert Regulatorisk Politisk Media Aktivist Monopol, Handelshinder, Bedrägeri Brist på oberoende, Bedrägeri Brist på oberoende eller på strikthet Kryphål, Korruption, Partisk, Handlingsbrist Korruption, Röster Censur, Lögner Politisk exploatering, Terrorism

Aktörer syfte Olika aktörer har olika perspektiv Hur har man dialog kring dessa? Samråd inom MKB för att bemöta olikheter

Ett sätt att mäta NIMBY Sjöberg, 2006

Deltagande Sjöberg, 2006

Bensträckare! Fortsätter med kommunikation

Riskkommunikation och radon (1) Vad visar forskningen? Väldigt lite forskning om radon i dricksvatten! Vanligare med vattenkvalitet lukt, smak och syn Flera saker påverkan upplevelsen kan vara varför kommunikation inte ger resultat

Riskkommunikation och radon (2) Blandade resultat när det gäller radon generellt: Experter anser att strålningsrisker är överdrivna förutom risker med radon (Sjöberg et al, 2006) Allmänhetens respons kan bero på: - Relation till den som rapporterar - Vattnets egenskaper - Optimistic bias

Riskkommunikation och radon (3) Skriftlig information har blygsam effekt, men fler detaljer är bättre än färre... Krävs andra åtgärder än att skicka rapporter! Attityder spelar stor roll svåra att påverka - Mot risker - Mot myndigheten/företaget - Påverkas av värderingar och erfarenheter

Olika former Samråd Öppna hus Pressmeddelanden Riktad information till olika grupper (barn, gravida, yrkesgrupper) Vid större händelser använder man sig av många kanaler Sociala medier Märkning

Samrådsprocesser Tre anledningar: Normativt Instrumentellt ger bra utkomst Substantivt inkludera annan kunskap för bättre beslut (efter Chilvers, 2008)

Relevanta frågor När och i vilken utsträckning ska intressenter inkluderas Hur presenterar man kunskap framförallt när den är ifrågasatt Är samsyn ett realistiskt mål I vilken utsträckning är processen flexibel Öppna upp eller Stänga till inför vidare diskussioner om policy (åskledare)

Effektivitet Vad är bra kommunikation? Hur vet man att något är effektivt?

Utvärdering som en metod

Effektivitetskriterier Representativt och inkluderande Rättvis överläggning Tillgång till resurser Transparens och utkrävning av ansvar (accountability) Lärande Oberoende Resurseffektivt

Fyra områden där man kan vara effektiv på olika sätt Processen Vetenskapliga data Tillgång till information och expertis Deliberation/Överläggning

1. Processen Inramning definition av problemet Styra analysen Demokrati - Teknokrati

2. Vetenskapliga data Tillgänglig, relevant och användbar för alla deltagare Påtala de frågor som ställs Den underliggande processen ska vara transparent och antaganden ska göras explicita

3. Information och expertis Informationen ska representera alla åsikter Information ska vara riktad mot relevanta frågor Information ska vara tillgänglig och begriplig Alla i processen ska ha tillgång till specialkompetens

4. Deliberation/Överläggning Interaktiv, symetrisk och kritisk relation Betona diversitet genom att utforska osäkerhet och motstridiga data Tid Oberoende moderator som förstår problemet men som inte är beroende av utfallet

Antaganden om mottagare Utbrott av panik eller oro Mottagaren är hjälplös Mottagaren har dålig kunskap Mer kunskap avhjälper dåligt beteende eller felaktiga attityder Tillit ökar experters chanser att vara effektiv Osäkerhet eller oenighet talar man inte om ökar förvirring

Kunskap och mer kunskap Uppfattning av olika risker är inte en kognitiv process: är mer än informationsbearbetning Kunskap inte i direkt relation till attityd - en attityd har två komponenter: en affektiv och en kognitiv komponent, vilka påverkar beteende Påverkar kunskap affekt? Kunskap kan förändra, men inte nödvändigtvis att människor blir mer accepterande

Osäkerhet och oenighet Osäkerhet bör inte kommuniceras - men osäkerhet på grund av vad? Olika reaktioner beroende på varför man är osäker Enighet ingen garanti för acceptans eller förändring Kan vi vara eniga? - När det bara finns ett rätt svar - När vår arbetsgivare står för ett rätt svar men det finns andra

Osäkerhet och oenighet Vad händer om det läcker ut att det finns oenighet? Vad händer om det läcker ut att det finns diskussioner bakom den officiella hållningen? Finns det exempel?

Diskutera kring: - GMO: bra eller dåligt? - Vad handlade BSE debatten om? - Varför är transfetter förbjudna i Danmark men inte i Sverige?

Riskommunikation och media Risker skapas i media - Need to know - Right to know Medias roll i riskdiskussioner: - Att granska kritiskt - Fungerar som gate-keeper - Objektiv rapportering Sociala media ganska nytt fenomen!

Sociala medier vid en kris

Bombdåden i London 2005 BBC fick 1000 bilder, 20 videoklipp, 4000 sms och 20 0000 eposter under timmarna som följde bombdåden

Uppmärksammat debatten

TACK!

Riskkommunikation Sulfiten Bengtsfors

Då och nu 1963 2012

Informationsinsatser - Boende Kommunens webbplats har all information Brev till samtliga fastighetsägare inför undersökning 2010-2011 Brev och offentligt möte efter avspärrning för både press och allmänhet midsommartid 2011- en e-postlista upprättades Brev och offentliga möten före och under kompletterande utredning och sanering.

Informationsinsatser Allmänhet Presskonferens inför undersökning hösten 2010 Flera inslag i lokala nyhetsprogram i SVT och TV 4 Otaliga reportage i Dalslänningen och Nya Wermlandstidningen Pressmeddelande kommer skickas då arbetena är helt slutförda.

Informationsskyltar vid avspärrning

Klorerade alifater - erfarenheter från sanering av en f.d. kemtvätt Länsstyrelsen i Västra Götalands län bjuder in till en dag om erfarenheter kring problematiken vid undersökningar och saneringar av föroreningar från en f.d. kemtvätt. Seminariet riktar sig till deltagare inom tillsynsvägledningsprojektet kemtvättar som pågår under 2013-2014. Dagens innehåll Vi har bjudit in Per Hubinette f.d. konsult och teknisk projektledare för saneringen av Martin Ängqvists färgeri och kemiska tvättanstalt i Linköping. Per kommer bland annat berätta om undersökningarna, riskvärdering och beslut om åtgärdsalternativ, miljöprövningar, kommunikation, miljökontroll och tillsyn. Dagen kommer också innehålla information om Mark- och miljödomstolens beslut om verksamhetsutövaransvar för efterbehandlingsåtgärder vid f.d. kemtvätten Martin Ängqvist. Därefter blir det en lägesrapport om Kemtvättsprojektet - MIFO fas 2 undersökningar. Vi avslutar dagen med en workshop där vi tar upp inskickade frågor, ärenden och problemställningar. Tid och plats Onsdagen den 19 mars, kl. 09:30-15:00. Fika serveras från kl. 09:30. Länsstyrelsen Västra Götaland, Ekelundsgatan 1, Göteborg, vån 5, Rättikan. Anmälan och kostnad Anmäl dig senast den 12 mars till karin.v.olsson@lansstyrelsen.se. Seminariet är kostnadsfritt och inkluderar fika. Meddela om ni har allergi eller annan specialkost. Skicka även in era frågeställningar så vi kan du upp dem på seminariet. Frågor Karin Olsson, karin.v.olsson@lansstyrelsen.se, 010-224 54 45 Välkommen att kontakta mig om du har frågor. Om du är anmäld men har fått förhinder meddela gärna det.

Program - 19 mars 2014 09:30-10:00 Kaffe/te och smörgås 10:00-10:05 Länsstyrelsen hälsar välkomna 10:05-11:45 Saneringen av Martin Ängqvists färgeri och kemiska tvättanstalt Per Hubinette (f.d. konsult och teknisk projektledare) berättar 11:45-12:45 Lunch på egen hand 12:45-13:00 Referat av Mark- och miljööverdomstolens dom Anna-Karin Davidsson berättar om domslut angående verksamhetsutövarens ansvar för efterbehandlingsåtgärder 13:00-13:15 Lägesrapport om Kemtvättsprojekt MIFO fas 2-undersökning 13:15-14:45 Workshop Henrik Bengtsson berättar hur det har gått med MIFO fas 2- undersökningarna Diskussion om inskickade frågor, ärenden och problemställningar (Inkl. eftermiddagskaffe) 14:45-15:00 Sammanfattning och avslutning Varmt välkomna!

Tillsynsvägledningsprojekt - Kemtvättar och föroreningar med klorerade alifater Välkomna! Anna-Karin Davidsson, anna-karin.davidsson@lansstyrelsen.se Anna Malmros, anna.malmros@lansstyrelsen.se Henrik Bengtsson, henrik.bengtsson@lansstyrelsen.se Karin Olsson, karin.v.olsson@lansstyrelsen.se

Program Göteborg 19 mars 2014 10:00-10:15 Inledning (Länsstyrelsen) 10:15-11:15 Saneringen av Martin Ängqvists färgeri och kemiska tvättanstalt 11:15-11:30 Referat av Mark- och miljööverdomstolens dom 11:30-12:30 Lunch på egen hand 12:30-12:45 Lägesrapport om Kemtvättsprojekt MIFO fas 2-undersökning 12:45-13:15 Undersökningar vid f.d. kemtvättar Strategi, metoder mm 13:15-14:45 Preliminära tider för Workshop Workshopen börjar med diskussion i smågrupper för att komma fram till olika frågeställningar som vi ska diskutera under eftermiddagen. 14:45-15:00 Sammanfattning och avslutning

Bakgrund och syfte med projektet Fått 1,4 Mkr från Naturvårdsverket för att driva projektet under år 2013-2014 Hjälpa kommunerna komma igång och utveckla arbetet med kemtvättar Kommunen tillsynsmyndighet med få undantag Sprida kunskap Klorerade ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper Hälsorisker Ansvarsfrågor Riskkommunikation

Vad har vi gjort hittills? Startade projektet i februari 2013 Information till miljökontoren i mars 2013 3 utbildningsdagar i april/maj 2013 Deltagit i seminarium om riskkommunikation i november 2013 Ansvarsbedömningar Bollplank enskilda ärenden hittills ca 15 st

Material på TVL-portalen Information om projektet Material från utbildningsdagarna Frågor och svar Information på chefsnivå som kan användas om man behöver motivera att få avsätta tid för projektet Information om ansvar för den som upplåter en byggnad (26 kap 22 MB lägessammanfattning) https://tvlvastragotaland.lansstyrelsen.se/ebh/default.aspx

Tidplan Utbildningsdagar/workshop april-maj 2013 Seminarium om riskkommunikation november Utbildningsdag/workshop mars Ev. studiebesök 2014 Workshop/utbildningsdag 2014 TVL-stöd maj 2013-december 2014 Avsluta projektet december 2014

Marksanering vid den fd kemtvätten Martin Ängqvist AB Renare Mark Öst Linköping 2013-08-27 Per Hübinette, Structor Miljö Göteborg AB

Sammanfattning Bostäder på samma plats som tidigare kemtvätt Inträngande ångor till hus och dricksvattenledningar Oändlig föroreningskälla och spridning till Stångån 12 000 ton förorenade jordmassor Schakt under grundvattenytan 8 m schakt intill bostadshus Sanering under hus Bostäder och skolor < 50 m från saneringsplatsen

Bakgrund Kemtvättsverksamhet bedrevs, bl a av Martin Ängqvist Färgeri och Kemtvätt AB, mellan åren 1906 och 1977 Färgning, blekning, vattentvätt, kemtvätt och strykning Avloppsvatten från verksamheten leddes till Stångån och senare till kommunalt avloppssystem

Bakgrund 11 bostadshus (parhus) uppfördes runt år 1977 på den tidigare industrifastigheten (Kv Konduktören)

Utredningar och bidrag 2007 Förstudie efter inventering av länsstyrelsen 2008 Huvudstudie (fördjupade undersökningar) 2009 Riskvärdering, ansökan ytterligare bidrag 2010 Kompletterande undersökningar, ansökan 2010 Ansvarsprocess tidigare verksamhetsutövare 2011 Bidrag 26 Mkr, ytterligare undersökningar, tillståndsansökan 2012 Projektering av saneringsåtgärd 2013 Kompletterande bidrag 7 Mkr

Varför sanering? Boende exponeras för markföroreningar via dricksvattnet. Några boende exponeras för markföroreningar via inomhusluften. Uppmätta halter i såväl dricksvatten som inomhusluft understiger i nuläget relevanta lågriskvärden. Djupa markarbeten kan innebära hälsorisker vid exponering av lösningsmedelsångor. Djupa markarbeten kan mobilisera fri fas och förvärra föroreningssituationen. Klorerade lösningsmedel i grundvatten når Stångån.

Undersökningar för att avgränsa föroreningens utbredning i detalj inför upphandling av entreprenad

Geoteknik Linköpings kommun/structor Miljö Göteborg AB Informationsmöte boende 2010-03-31

Område 4 utreds fn Åtgärdsomfattning

Fördjupad analys åtgärdsmetoder Boendes oro och krav på säkert saneringsresultat blev avgörande för val av metod

Miljöprövning Tillstånd finns från miljödomstolen och länsstyrelsen Tillståndsansökan för tillfällig sänkning av grundvattennivå och bortledning av grundvatten Anmälan om avhjälpandeåtgärd i enlighet med 28 i förordningen (SFS) 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet Godkänner kontrollprogram och de skyddsåtgärder som vidtas för att minimera miljö- och hälsorisker Delaktig under saneringsarbetet

Mätbara åtgärdsmål Resthalter, fysiska gränser, schaktdjup

Syfte Avtal om upplåtelse av fastigheter för avhjälpande av föroreningsskada (Boendeavtal) Ge kommunen tillåtelse att sanera aktuella fastigheter Reglera rättigheter och skyldigheter Skapa trygghet för fastighetsägare och för kommunen

Riskkommunikation - Tre målgrupper olika kommunikationsstrategi - Bostäder och tre skolor - 15

Upphandling av entreprenör - Samverkansentreprenad - Fast del av anbudet. Ändras vid stora volymändringar Riktpris = rörlig del av anbud minus garantiskötsel Riktpris= förväntad kostnad för projektet

Princip slutkostnad incitament för E Summa ÄTOR Summa MF Vinst i projektet. Delas 50/50 Riktpris Anbud rörlig del exkl garantikostna der Verklig kostnad Effektivt arbete och bra lösningar tjänar alla på!

Utfärda arbeten - Ledningar, garage, infarter etc (april maj 2013)

Utförda arbeten - Spontning mot Arbetaregatan, saneringsschakt (maj - juni) - Förorenade massor körs till Lkp och Nkp

Miljökrav mark Kontroller Jordmassor, resthalter, vatten Luftemissioner Innomhus, utomhus, meterologisk mätning Teknisk kontroll Vibrationer, bullermätning, sättningar, grundvatten 23

Utförda arbeten - Saneringsschakt +37 (juni augusti) - Sanering under befintliga byggander

Kommande arbeten schakt under gv - Ytterligare djup spontning (sept okt) - Schakt under grundvatten, återfyllning (okt nov) - Slutåterställning vår/sommar 2014

10 m schakt Återfyllning

Diffusionsspärr

SLUT!

Undersökning vid fd kemtvättar Strategi, metoder, (åtgärder) Lärdomar från några av våra uppdrag Fredric Engelke Per Hübinette Miljö Göteborg AB

Innehåll 1. Klorerade lösningsmedel 2. Undersökningsstrategi 3. Provtagning jord, grundvatten, porluft 4. Läckage in i byggnader från mark 5. Undersökning i berg Miljö Göteborg AB

Olika faser i marken Hållbar Sanering rapport 5663: Kursmaterial - Klorerade alifaters uppträdande och spridning i jord och grundvatten, Englöv m fl 2007 Luft Vatten Fri fas Miljö Göteborg AB Jordpartikel

Källområde plymområde - svårt att kartlägga - Källområde Plymområde Miljö Göteborg AB 0-10 000 mg/kg i jord (> 100 mg = ev. ff) 0-100 mg/l i gv (> 1 10 mg/l = ev. ff) 0 100 000 mg/kbm i porgas 0-1 mg/kg i jord 0-1 mg/l i gv 0-100 mg/kbm i porgas

Strategi för att minska osäkerheter Flera medier (bundet, vatten, gas) Line of evidence Flera oberoende observationer som ger samstämmiga resultat stor säkerhet! Har använts av läkare och jurister under många år Historik Ja Trädkärna spår Porgas < det. Luft spår Jord < riktvärde Brunn < riktvärde Dagvatten < det. Lines Of Evidence kräver kvalificerade bedömningar! Miljö Göteborg AB Många prover för avgränsning (undvik samlingsprover flyktiga ämnen) Utbredningen underskattas ofta Försök hitta källområde entry-points - svårt!

Strategi Klarlägg syftet med undersökningen vilka svar efterfrågas, Finns det förorening i marken? Var finns föroreningen och hur mycket? Hur farligt är det, behövs åtgärder, vilka? Liknande arbetssätt oavsett ursprung Verksamhetens ålder och storlek avgörande för föroreningens omfattning Platsens geologi och utformning på byggnad avgörande för riskbilden Tre dimensioner (jmfr. petroleum två) Miljö Göteborg AB

Sätt upp en föroreningshypotes Vad? Varför? Beskrivning av trolig föroreningssituation Underlag undersökningsstrategi, skall bekräfta eller förkasta hypotes (var, hur, vilka resultat förväntas?) Ökar säkerheten i bedömning och beslut Förståelse för spridning helt avgörande! Miljö Göteborg AB

Gamma kemtvätt på morän och sandsten. Idag villabebyggelse. Exempel Föroreningshypotes: Källområde PCE under byggnad (>10 m, gv) Spridning med grundvatten västerut Tidigare uttag har påverkat spridningsriktning Spridning genom diffusion stor jord- och bergvolym förorenad Spridning i ångform och genom diffusion till grannfastigheter (ång-plym) Spridning till inomhusluft i hus med mekanisk frånluftsventilation Spridning till drickvatten via plastledningar (diffusion) Diffus spridning sker i dag-/spillvattenledningar Skyddsobjekt: Boende på källområde och i angränsade fastigheter Närliggande reservvattentäkt (sjukhus) Grundvatten som potentiell naturresurs Miljö Göteborg AB

Omfattning minsta (20-50 tkr) Syfte finns det? Inventering + hypotes. Var är sannolikheten störst för klorerade lösningsmedel? Provtagning/mätning 2-3 analyser i de medier/platser där störst sannolikhet finns Jämförelse med relevanta riktvärden Miljö Göteborg AB

Miljö Göteborg AB Omfattning medel (30-70 tkr)

Tidigare exempel 300 tkr, förstudie Geologi arkiv, sondering, borrning, gv Gv källområde nya djupa grundvattenrör Spridning gv - Inventering och provtagning befintliga brunnar (+ energi) i närområdet Dricksvatten arkiv, provtagning kranvatten Källområde arkiv, jordprover Diffusion-/ångplym jordprover, porgas, träd Spridning ledningar inmätning, provtagning Inomhusluft passiva diffusionsprovtagare Miljö Göteborg AB

Tolkning av jordlagerföljd - centralt för att förstå och tolka analysresultat - Tr 1019 (hamnen) Tr 1011 (Bullerbyn) Fy Silt/sand Lera (si) Morän (borrstopp) 6 m Morän (borrstopp) 18 m Avgörande för att bedöma spridning Tydliga illustrationer och tolkningar Undvik långa textutläggningar Miljö Göteborg AB

Provtagning VOC jord Ostörd provtagning önskvärt (flyktiga ämnen!) Läs av geologisk stratigrafi Systematiskt riktad stickprovtagning Undvik samlingsprover (stor metanolvial, bökigt) Miljö Göteborg AB

Provtagning grundvatten jord PEH (plast), Skruv, foderrör, Stålrör (1 ) JB/slag Geoteknisk borrbandvagn Peristaltisk pump Undvik onödig omsättning Stålrör med bronsfilterspets Lätt (billigt) sätta på flera nivåer Beakta tre dimensioner Plymen kan vara mycket stor! 14

Provtagning befintliga installationer Dricksvattenbrunnar Energibrunnar Miljö Göteborg AB Utrymme för kreativt tänkande Kan vara tidsödande

Exempel befintliga installationer Lerum Stickprov / samlingsprov vid upptag Exponeringstid två veckor Märkning av passiva provtagare i rör Passiva provtagare Markyta 4-5 m 9-12 m 5-7 m Miljö Göteborg AB 16 Stickprover lågflödespump!

Provtagning porluft Syre Koldioxid VOC fältscreening Provtagning i kolrör Miljö Göteborg AB Verifiera förekomst (gasplym) Kräver en del av fältpersonalen Förhållande på platsen avgörande!

Miljö Göteborg AB Provtagning porgas och inomhusluft

Kontroll av läckage in i byggnad Klarlägg ventilationssystem Kartlägg läckagevägar Kontrollmät Miljö Göteborg AB

Exempel undersökning av inträngande porluft i skola Mätningen med HDI i mellanrummet mellan golv och vägg vid golvsockeln eller i sprickor i golv Ventilationen var avstängd Miljö Göteborg AB 20

Inläckage (420 mg/m3) vid golvsockel, MP7 Resultat N Inläckage (300 mg/m3) vid sprickor i betonggolv (betong = förorenad?) Studion Lärarrum/ fikarum MP7 MP1 Digital bild H118 Korridor 2 Utrymme Enhet Golvsockel Golvspricka Kontrollbrunn H102 (MP1) mg/m3 324-4 MP7 mg/m3 420 6 - H116 H103 mg/m3 120 6 - Rum norr om H103 mg/m3 5 300 4 Entré H105 mg/m3 5 10 - Inläckage (4 mg/m3) i H106 mg/m3 5 10 4 samtliga fd kontrollbrunnar H111 H108 (vent.på) mg/m3 - - - Digital bild mg/m3 2 - - Studion mg/m3 2 - - Lärarrum mg/m3 4 - - Fikarum (lärare) mg/m3 14 - - Korridor 1 mg/m3 14 - - Korridor 2 mg/m3 2 - - H111 mg/m3 - - - Uppmätta halter (MP7), PCE Riktvärde (PCE) H116 mg/m3 6 - - [mg/m3] H117 mg/m3 - - - Ventilation Ventilation H118 Miljö Göteborg AB Påslagen Avstängd mg/m3 4 - - 21 0,2 0,5-1 0,25 H117

Spridning i berg Inträngning i matrix Miljö Göteborg AB Hållbar Sanering rapport 5663: Plymtransport Gv-transport i sprickor mycket snabbare än i jord, 10-tals meter/dag Konceptuell modell av berget nödvändigt Stora variationer i Göteborg!

Borrmetoder berg Kärnborrning Hammarborrning Tryckluftsaggregat Kaxcontainer Vattenrening Miljö Göteborg AB

Provtagning och mätning Arkiv Ytkartering Konceptuell modell Fältscreening (vatten, gas) Manshett Borrning och fältundersökning 30 100 kkr/hål Miljö Göteborg AB Kärnkartering (screening, analys) Borrhålsradar Filmning

Vem bestämmer omfattning? Exempel privat problemägare: Expert föreslår provtagningsplan med motiv och syften på uppdrag av problemägare måste ta ansvar Myndighet godkänner främst m h t kännedom om expertens platsspecifika kunskap och erfarenhet. Krav på komplettering och förklaringar kan ändå krävas! Exempel beställare bestämmer omfattningen: Mallar förenklar upphandling (LOU) Innebär att konsulten tar mindre ansvar för resultatet Riskerar att bli dyra undersökningar då konsulten inte anser sig har tillräckligt underlag Sunt förnuft viktigt förstår jag problemet, är jag trygg med slutsatserna? Det är problemägarens konsult som skall vara experten och övertyga dig. Du måste känna dig trygg! Miljö Göteborg AB

Mark- och miljööverdomstolens dom 2014-01-08, M483-13

Martin Ängquist ett objekt med delat ansvar. Ansvarsutredning gjord i samband med huvudstudien (bidragsärende). Martin Ängquist Aktiebolag, Färgeri & Kemiska Tvätt, org.nr 556043-3004. Ensam verksamhetsutövare på platsen. Förorenande verksamhet 1906-1977. Dvs. faktisk drift efter 1969. PCE och varnolen. 1994 - fusion med Siab AB (556044-3177) Ansvar genom fusion. Övertar såväl rättigheter som skyldigheter.

Tillsynsspåret Länsstyrelsens föreläggande 2011-05-30. Siab AB föreläggs att ansvara för 35 % av kostnaderna för efterbehandling till MKM. (urschaktning max 6 m, kontroll 5 år) Siab AB överklagar. Yrkar även om deldom ang. adressat (avgjort i MMD 2012-06-04). Mark- och miljödomstolen dom 2012-12-19. Avslår överklagandet. Siab AB överklagar, yrkar att ansvaret jämkas till 10 %. Mark- och miljööverdomstolen dom 2014-01-08. Avslår överklagandet. Intressanta domskäl ang. bedömning av jämkningsreglerna mm.

Länsstyrelsens föreläggande 2011-05-30 Beslut Länsstyrelsen förelägger med stöd av 10 kap. 2 och 4 samt 26 kap. 9 miljöbalken Siab AB, org. nr 556044-3177, att ansvara för 35 procent av kostnaderna för efterbehandling inom fastigheterna Konduktören 2-13 och Tannefors 1:1 i Linköpings kommun. Den efterbehandlingsåtgärd som ska bekostas består i: att egna faser av klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, kraftigt förorenad jord och kraftigt förorenat grundvatten avlägsnas till ett maximalt djup av 6 meter under markytan. Det aktuella området finns beskrivet i bilaga 1 och upptar en area av ca 800 m2. att under en period av ca 5 år efter vidtagen åtgärd följa haltutvecklingen i nedströms belägna föroreningsplym i grundvatten för att säkerställa att föroreningsnivåerna i grundvatten avtar eller är oförändrade.

Skälighetsavvägning (MB 10:4) Ska göras i två steg. 1. Vad är miljömässigt motiverat och kostnadsmässigt rimligt? 2. Ansvarets omfattning? Följande ska beaktas. Hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum. Vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar. Omständigheter i övrigt.

Miljömässigt motiverat? Känslig markanvändning idag - bostäder, skola. Åtgärdskostnad 28 Mkr (senare 35 Mkr). Sanering till den markanvändning som rådde då verksamheten upphörde (MKM). Åtgärdskostnad 5,9 Mkr. Länsstyrelsen. Krav på VU att sanera till MKM. Övriga åtgärder får bekostas på annat sätt.

Ansvarets omfattning (MB 10:4) Praxis tidsaspekten, MMÖD fyra domar sommaren 2010. före och under 1950-talet - inget ansvar 1960 till 1969 - begränsat ansvar efter 1969 - fullt ansvar Verksamhetstid 1906-1977. Länsstyrelsen. Samlad bedömning 35 %.

MMÖD -domskäl Miljömässigt motiverade och rimliga efterbehandlingsåtgärder? Ja! Inte självklart att begränsa bolagets ansvar till MKM. Frågan är dock inte uppe för prövning. Hur långt sträcker sig SIAB:s ansvar? Utgått från att föroreningarna uppkommit jämnt fördelat under tidsperioden 1906-1977. Ingen åtskillnad PCE/varnolen. Före 1950-talet inget ansvar efter 1950-talet till 1969 - begränsat ansvar efter 1969 - fullt ansvar Avsteg från tidigare praxis? (under 50-talet ) 35 % kvarstår. Skiljaktig mening tekniska rådet (20 %).

Finns inom kort på TVL-portalen

Rapporten innehåller bland annat: Omfattning Urvalskriterier Upphandling Riskkommunikation Ekonomi Utvärdering av resultat Slutsatser mm

Porgas & inomhusluft På 3 objekt uppmäts klorerade alifater i porgas, men inte i inomhusluft På 8 objekt påträffas klorerade alifater inomhusluft, men inte i porgas I denna studien visade motsvarande 20 % av objekten avvikande resultat av porgas Påvisar vikten av att inte förlita sig på enbart ett undersökningsmedia, utan att man ska använda sig av flera

Trädvedsanalyser Fel årstid Valde genomföra undersökning trots detta 15 av 19 analyser så följer resultaten av vedanalyserna resultaten från en eller flera andra media 2 fall med CVOC endast i trädved men inte i inomhusluft eller porgas 2 fall med CVOC i inomhusluft eller porgas, ej i trädved eller grundvatten Trädvedsprovtagningen fungerade över förväntan!

Fördelning mellan stora & små kemtvättar Har gjort jämförelse av hur resultaten fördelat sig mellan olika storlekar av kemtvättsverksamhet En fördelning av objekten har gjorts i tre grupperingar. Grupperingarna utgår ifrån parametrar som ger en uppfattning om verksamhetens omfattning

Definition Storlek Mindre kemtvättsverksamhet Mellanstor kemtvättsverksamhet Stor kemtvättsverksamhet Definition Verksamhetstid: <20 år Förbrukad tvättvätska: <1ton/år Tvättmaskiner: Slutna, 1 maskin Antal anställda: 1-2 personer Verksamhetstid: >20 år Förbrukad tvättvätska: >1ton/år Tvättmaskiner: 2 maskiner Antal anställda: 3-4 personer Verksamhetstid: >30 år Förbrukad tvättvätska: >5 ton/år Tvättmaskiner: Öppna, >3 maskiner Antal anställda: >5 personer

Objektens fördelning efter storlek Storlek Objekt Antal Mindre kemtvättsverksamhet 1, 2, 9, 16, 18, 19, 24, 37, 40, 42, 47, 48 12 Mellanstor kemtvättsverksamhet 5, 7, 8, 10, 11, 13, 20, 21, 23, 26, 28, 30, 32, 33, 36, 38, 39, 41, 43, 44, 46, 49, 50 23 Stor kemtvättsverksamhet 6, 12, 14, 15, 22, 34, 35, 45 8

Fördelning efter prioritetsindelning Storlek Klass 1 Klass 2 Klass 3a Klass 3b Mindre kemtvättsverksamhet Mellanstor kemtvättsverksamhet Stor kemtvättsverksamhet 1 2 2 7 4 4 11 4 1 3 1 3

Omklassning Prioriteringsnivå 1 6 2 9 3a 14 3b 14 Antal objekt Kommentarer Klorerade alifater har uppmätts i flera provmedia. Höga till mycket höga halter (över jämförvärden). Omklassas till riskklass 1 Klorerade alifater har uppmätts i låga till medel halter (upp till nära jämförvärden) har uppmätts i en eller flera provmedia. 3 objekt omklassas till riskklass 1, övriga kvarstår Klorerade alifater har uppmätts i låga halter. Kvarstår i riskklass 2 Klorerade alifater har inte uppmätts i något media. Där komplett underlag finns omklassas till riskklass 3, övriga kvarstår (debatt pågår)

Utbildningsdag om ansvarsutredningar Länsstyrelsen i Västra Götalands län bjuder in till en utbildningsdag om ansvarsutredningar med fokus på nedlagda verksamheter. Seminariet riktar sig till deltagare inom tillsynsvägledningsprojektet kemtvättar som pågår under 2013-2014. Dagens innehåll Vi har bjudit in Sofie Hermansson, miljöjurist på SGI för att berätta och lära oss mer om ansvarsutredningar. Dagen bygger till stor del på föreläsningar, men även ett aktivt deltagande i form av frågor och egna erfarenheter från åhörarna. Frågeställningar får gärna skickas in innan utbildningsdagen så de kan tas upp i samband med föreläsningen. Dagen kommer bland annat handla om: Vad är en ansvarsutredning? Vem gör den och hur gör man en ansvarsutredning? Vem är ansvarig för förorenade områden? Vad är skäligt att kräva vid undersökning respektive efterbehandlingsskedet och av vem? Hur kommer man vidare om en förorening är inte är konstaterad? Tid och plats Onsdagen den 4 juni, kl. 09:30-16:00. Fika serveras från kl. 09:00. Länsstyrelsen Västra Götaland, Drottninggatan 2, Vänersborg, Sessionssalen. Anmälan och kostnad Anmäl dig senast den 28 maj via följande länk. Seminariet är kostnadsfritt och inkluderar fika. Meddela om ni har allergi eller annan specialkost. Frågor Karin Olsson, karin.v.olsson@lansstyrelsen.se, 010-224 54 45 Anna Malmros, anna.malmros@lansstyrelsen.se 010-224 46 91 Välkommen att kontakta oss om du har frågor. Om du är anmäld men har fått förhinder meddela gärna det.

Program 4 juni 2014 Utbildningsdag om ansvarsutredningar 09:00-09:30 Kaffe/te och smörgås 09:30-09:45 Inledning Projektgruppen 09:45-10:30 Vad är en ansvarutredning? Vem gör den och hur? Sofie Hermansson, miljöjurist SGI 10:30-11:30 Ansvaret för förorenade områden enligt 10 kap. miljöbalken Sofie Hermansson, miljöjurist SGI 11:30-12:30 Lunch på egen hand 12:30-14:30 Föreläsningen fortsätter med fokus på skälighet enligt 10 kap. 4 miljöbalken Sofie Hermansson, miljöjurist SGI 14:30-14:50 Fika 14:50-15:50 Gruppdiskussion om exempel 15:50-16:00 Sammanfattning och avslutning Projektgruppen Varmt välkomna!

2014-05-28 Ansvarsutredningsutbildning inom kemtvättsprojektet Sofie Hermansson (Miljöjurist, Fil. Mag) Statens geotekniska institut Avd Markmiljö Olaus Magnus väg 35 581 93 LINKÖPING Telefon: +46 13 201830 www.swedgeo.se Vänersborg 4 juni 2014 På säker grund för hållbar utveckling Kursmaterialet Underlagsmaterial för Ansvarsutredningsutbildning + Efterbehandlingsansvar En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis, Naturvårdsverket 6501 Praxismatris Åhörarkopior Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 2 Ansvarsutredningar Krav enligt bidragsförordningen (2004:100) Offentligrättslig utredning och bedömning av ansvaret. Underlag för att välja bidrags- eller tillsynsspår. Ett levande dokument! Dokumentera, arkivera och diarieför! Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 3 1

2014-05-28 Vem gör ansvarsutredningen? Ansvarsutredningen bör göras av tillsynsmyndigheten. En ansökan om bidrag ska alltid innehålla länsstyrelsens bedömning av ansvarsfrågan oavsett vem som gjort ansvarsutredningen. Vid bidragsansökan gör Naturvårdsverket en egen granskning av ansvaret, utifrån ansvarsutredningen. Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 4 Hur hantera ansvarsutredningen? Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 5 Vad är ett förorenat område? Ett förorenat område är en deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat av en punktkälla att halterna påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. MIFO rapport 4918 10 kap. MB tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det KAN medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. = Konstaterat förorenat område Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 6 2

2014-05-28 Trappan i 10 kap. miljöbalken 10 kap. MB Konstaterad förorening Risk för människors hälsa eller miljön Lydelse före/efter 1/8 2007 Bidragit till föroreningen Faktisk drift efter 30/6 1969 Solidariskt ansvar Verksamhetsutövare Fastighetsförvärvare Förvärv efter den 31/12 1998 Kännedom/borde ha upptäckt Solidariskt ansvar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 7 Verksamhetsutövaransvaret Polluter Pays Principle 2 kap. 8 MB Verksamhetsutövare 10 kap. 2 MB Fastighetsägare 10 kap. 3 MB Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 8 Kriterier för vu-ansvar Faktisk drift efter den 30 juni 1969 Bidrag till föroreningssituationen Inkråmsöverlåtelse/fusion Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 9 3

Enskild näringsverksamhet Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag Ekonomisk förening Juridisk person Nej Ja Ja Ja Ja Ägarnas ansvar för företagets skulder Obegränsat personligt ansvar hos ägaren. Obegränsat solidariskt och personligt ansvar hos ägarna. Komplementär: Obegränsat solidariskt och personligt ansvar. Kommanditdelägare: sin insats. Inte personligt ansvar. Riskerar bara insatt kapital. Inte personligt ansvar. Riskerar bara insatsen. Registrering Alltid hos Skatteverket. I vissa fall hos Bolagsverket. Antal ägare Alltid 1 fysisk person. Hos Bolagsverket och Skatteverket. Minst 2 personer, fysiska eller juridiska. Hos Bolagsverket och Skatteverket. Minst 2 personer, fysiska eller juridiska. Kapitalkrav Nej Nej Komplementär: nej Kommanditdelägare: minst 1 kr Vem företräder företaget? Näringsidkaren Bolagsmännen, var och en för sig, eller gemensamt. Hos Bolagsverket och Skatteverket. 1 person eller fler, fysiska eller juridiska. 50.000 kr i privata bolag 500.000 kr i publika bolag Hos Bolagsverket och Skatteverket. Minst 3 medlemmar, fysiska eller juridiska. Ja, i form av en kontantinsats eller en arbetsinsats. Komplementären Styrelsen Styrelsen Avslutas normalt genom likvidation Nej Ja Ja Ja Ja Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 10

2014-05-28 Solidariskt ansvar En, två eller flera vu Nuvarande eller tidigare vu Två tolkningar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 11 Konkursbo som vu Inget föroreningsbidrag inget ansvar Fortsatt förorenande verksamhet = ansvar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 12 Fastighetsförvärvaransvar Om ingen ansvarig verksamhetsutövare finns Förvärv efter 31 december 1998 Kännedom eller borde ha upptäckt Solidariskt ansvar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 13 1

2014-05-28 Fastighetsägaransvar Nyttiga utredningskostnader Förvaringsfall Värdeökning Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 14 Förvaringsfall Förvaringsfall är pågående miljöfarlig verksamhet 9 kap. MB + 2 kap. MB Typiskt ansvar hos fastighetsägare och konkursbo Faktisk och rättslig rådighet Förvaringsfall kan förorena 2 kap. 8 MB + 10 kap. MB Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 15 Vad omfattar ansvaret? Att i skälig omfattning utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår. Skälighetsbedömning enligt 10 kap. 4 miljöbalken Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 16 2

2014-05-28 Skälighet i två steg Miljövårdsåtgärder Adressatens andel Skäligt ansvar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 17 Resultat av skälighetsbedömningen En samlad bedömning fullt ansvar delvis ansvar inget ansvar Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 18 Om förorening inte är konstaterad TSM provtar på eget initiativ. Krav mot vu enligt 26 kap. 22 MB. Gäller även verksamheter avslutade före -99. Egenkontroll Egna undersökningar, kontrollprogram m.m. Byggnadsupplåtare enligt 26 kap. 22 MB (?) Allmänna hänsynsreglerna. Ansvarsutredningsutbildning Vänersborg 4 juni 2014 19 3

Diskussionsfrågor till ansvarsutredningsutbildning Exempel 1 En verkstad har under år 1930 till 1958 uppdragit till Gjuteri A att utföra deras gjuteriarbeten. Verksamheterna är lokaliserade på fastigheten Hammaren respektive fastigheten Härdsmältan. Gjuteri A blir bolagiserat 1959 och fortsätter bedriva sin verksamhet på Härdsmältan fram till 1998 då verksamheten på platsen läggs ner. Gjuteri A fusioneras år 1999 med Gjuteri B som är beläget på fastigheten Kokillet. Gjuteri B bedriver än idag gjuteriverksamhet på Kokillet. Verkstaden som bland annat tillverkade fordonsdelar lade ner sin verksamhet på fastigheten Hammaren den 13 oktober 1969 och flyttade till en annan kommun. År 1990 övergår de till att bedriva försäljnings- och lagerverksamhet. Kommunen köper år 1999 fastigheten Härdsmältan av Gjuteri A. Vid grävarbete för ledningsdragning samma år upptäcker entrepenören att jord som de gräver upp på fastigheten Härdsmältan ser misstänkt förorenad ut. De avbryter därför arbetet och kontaktar omgående miljökontoret som bestämmer att jordprover ska tas ut och skickas på analys. Analyserna visar att jorden innehåller höga halter PAH:er och bly. 1. Vem eller vilka är det möjligt att ställa krav på som tillsynsmyndighet? Varför? 2. Vem är det som miljökontoret pekar ut som ansvarig för att kontrollera den uppgrävda jorden? Exempel 2 På fastigheten Zink har en färgindustri tillverkat zinkvitt från år 1945 fram till 1999 då bolaget beslutar att verksamheten ska läggas ner och att bolaget ska likvideras. Under tillverkningen av zinkvitt har förbränning skett i tegelugnar. Teglet har rivits ut med jämna mellanrum och förorenade tegelrester har spridits ut på fastigheten. Bolaget ägde fastigheten fram till år 2000 då den såldes till en liten bilverkstad som idag utför reparationer i delar av den gamla byggnaden. Mellan parterna upprättades vid fastighetsköpet ett civilrättsligt avtal om att bilverkstaden inte ska behöva betala något för färgindustrins eventuella miljöskuld. Medan färgindustrin var i drift har tegelavfall också använts som utfyllnad av en grop på den angränsande fastigheten Park. Fastighetsägaren som ägt fastigheten i många år har den 15 augusti 2007 överlåtit fastigheten till sina två söner i gåva. Både fastigheten Zink och Park är så pass förorenade av zink och bly att det föreligger risk för spridning till ytvatten samt risk för exponering för människor som vistas på platserna. Färgindustrin ska som ett gängse led i sin likvidation göra sig kvitt sina skulder inklusive miljöskulder. De kvarvarande tillgångarna i bolaget är mycket begränsade och saneringsbehoven alltför omfattande. 1. Kan tillsynsmyndigheten ställa någon till svars för efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Zink respektive fastigheten Park? Vem eller vilka skulle det i så fall vara? 2. Hur kom ni fram till era slutsatser?

Exempel 3 På fastigheten Avskrädeshögen är det allmänt känt i bygden att höjdområdet som sträcker sig över en del av fastigheten utgörs av en deponi. Deponeringen skedde fram till år 1967 i vad som tidigare var ett kärr. Idag har en ideell idrottsförening anlagt en grusad fotbollsplan på höjden. Under en fotbollsmatch upptäcker man att det i ett dike vid kanten på avfallshögen ligger en illaluktande sörja. Diket mynnar i en bäck och 100 meter från fotbollsplanen ligger några hus med enskild brunn för dricksvatten. Fastigheten ägdes av samma person fram till år 1987 då den såldes vidare till en annan privatperson. År 1995 köpte kommunen fastigheten och sålde i sin tur fastigheten till idrottsföreningen år 2002. 1. Kan tillsynsmyndigheten ställa krav på någon om avfallet utgörs av schaktmassor, rivningsavfall, annat avfall och skrot som deponerats okontrollerat? I så fall vem och varför? 2. Kan tillsynsmyndigheten ställa krav på någon om avfallet i stället hade utgjorts av industriavfall? I så fall vem och varför? Exempel 4 Den gamla industrifastigheten Myntet ska bebyggas med bostäder. Mellan år 1965 och 1978 bedrevs ytbehandling på fastigheten och mellan år 1970 och 1996 bedrevs metallbearbetning av ett annat bolag. Det finns en risk att fastigheten är förorenad. Ytbehandlaren flyttade till annan plats 1978 och ändrade samtidigt inriktning på sin verksamhet till fastighetsförvaltning. Företagen använder fortfarande samma organisationsnummer. Metallbearbetaren avvecklade sin verksamhet 1996. Fastigheten köptes av kommunens fastighetsförvaltning 1999. Exploatören klargör att de omgående vill få till stånd en exploatering. 1. Hur kan tillsynsmyndigheten hantera ärendet och vem kan tillsynsmyndigheten ställa krav på? 2. Låt säga att bostäder uppförts på fastigheten på 2000-talet utan att någon undersökning eller sanering utfördes. Vem kan tillsynsmyndigheten ställa krav på i detta fall?

Exempel 5 På fastigheten Ornament bedriver bolagen Förnickling respektive Hårdkrom ytbehandling sedan 1993. Länsstyrelsen har gjort en MIFO-inventering (historisk inventering av verksamheter på fastigheten) och i den framkommer att en stor skylttillverkare varit verksam där fram till 1993 då bolaget gick i konkurs. Konkursen är avslutad. Vid inventeringen fann man också i gammalt arkivmaterial att skylttillverkaren har använt stora mängder trikloretylen och metallföreningar. Efter konkursen tog Förnickling och Hårdkrom över den befintliga utrustningen och lokalerna och fortsatte att bedriva ytbehandlingsverksamhet på i stort sett samma sätt som tidigare. Förnickling har idag små intäkter och avser att inom en snar framtid avveckla sin verksamhet. Hårdkrom dras med låg lönsamhet och har låg betalningsförmåga. Hårdkrom är dotterbolag till det stora och väletablerade företaget Steel. Fastigheten har ägts av ett utomstående bolag i evig tid. Det är en fastighetsöverlåtelse på gång så köparen utför en miljöteknisk undersökning av fastigheten eftersom han har ett undersökningsansvar enligt jordabalken. Köparen har fått höra att det funnits industriverksamhet på fastigheten ända sedan 1938 och vill också ta reda på om fastigheten har en miljöskuld som kan dras av på fastighetspriset. Köparen tar även kontakt med kommunens miljökontor för att höra om han enligt miljöbalken kan få ansvar för att sanera eventuella föroreningar om han köper fastigheten. I den miljötekniska undersökningen påträffas sexvärt krom och andra metaller i jorden samt relativt höga halter trikloretylen i grundvattnet. I arkiven hittar tillsynsmyndigheten en dispensansökan från Förnickling om användning av trikloretylen efter 1995 och en tillståndsansökan från 1996 av Hårdkrom där det framgår att de avser använda trikloretylen i sin verksamhet. Kommunen bedömer att en kompletterande undersökning behövs för att komma fram till föroreningens omfattning. 1. Vad gav miljökontoret fastighetsköparen för svar angående saneringsansvaret? 2. Kan tillsynsmyndigheten rikta krav mot någon på kompletterande undersökning? Har det någon betydelse om Förnickling och Hårdkrom använt klorerade lösningsmedel eller inte?

Verksamhetsutövaransvar enl. 10:2 MB Faktisk drift efter 30 juni 1969 Solidariskt ansvar Instans / Ref.nr / Målnr KN B31/91 Järnvägstankarna X KN B250/92 Saltsyramålet X X X KN B249/94 Olja i urinbrunn X HD Ö999-04 KKF ej ansvarig X X RR 5183-1994 Förvaring X KN B156/96 Karlstad Renhållning X X MD M684-07 Gruvavfall X MD M1808-07 Marbäcks Bruk X HD T2052-10 Oxelösunds Kustbostäder X X X MÖD M3001-12 Tärnsjön X X X X MÖD M3960-12 Kubikenborg X X MÖD M7070-12 Utansjö Bruk X X MÖD M483-13 SIAB X X MÖD 2002:16 Lastbilen i Gällivare X X X MÖD 2003:127 Arvamet X X MÖD 2005:29 Frilac X X MÖD 2005:30 Klosters Fabriker X X X MÖD 2006:26 KABE X X X MÖD 2006:36 Balticgruppen X X X MÖD 2006:63 SCA X MÖD 2008:11 Tarkett Ebbamåla X X X MÖD 2008:13 Componenta KKB X X MÖD 2008:14 Klippan KKB X X X MÖD 2009:36 Stora Enso X X MÖD 2009:43 Troedsson X X MÖD 2010:10 Tudor X X MÖD 2010:11 Norra Industriområdet X X X MÖD 2010:17 Forsbacka X X MÖD 2010:18 Tölö X X MÖD 2010:19 Uppsala resecentrum X X X Inkråm/fusion Skälighet Regressrätt Fastighetsförvärvaransvar enl. 10:3 MB Deponi Förvaringsfall Konkurs

MÖD 2010:24 Hjortsberga X X X MÖD 2010:31 Mossgropen X X MÖD 2010:45 Trafikverket i Nässjö X X MÖD 2011:1 Vansbro X MÖD 2011:24 NJ Innovation X X X MÖD 2011:25 Preem X MÖD 2012:2 MIFO fas 1 X X MÖD 2012:59 Trianon X X X MÖD 2013:28 Proton X MÖD 2013:36 Blaiken och Svärtträsk X X MÖD 2014:2 Falkvarv X X X MÖD 2014:14 Jernhusen X X

Länsstyrelsen Västra Götalands län Vänersborg Underlagsmaterial till Ansvarsutredningsutbildning Foto: SGI, Ebba Wadstein 2014-05-26

Datum: 2014-05-26 Uppdragsledare: Sofie Hermansson Handläggare: Sofie Hermansson Diarienr: 3.3-1404-0280 Uppdragsnr: 15300

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 2 GÄLLANDE RÄTT... 6 2.1 10 kapitlet miljöbalken före och efter 1 augusti 2007... 6 2.2 Relevanta lagrum i ansvarsutredningssammanhang... 6 2.2.1 Principen om att förorenaren betalar... 6 2.2.2 Tillämpningsområde för 10 kapitlet miljöbalken... 7 2.2.3 Verksamhetsutövaransvar... 8 2.2.4 Fastighetsägaransvar... 8 2.2.5 Den ansvarige ska göra det som är skäligt... 10 2.2.6 Ansvar för värdeökning... 10 2.2.7 Solidariskt ansvar... 11 2.2.8 Ansvar för nyttiga utredningskostnader... 12 2.3 Sammanfattande grafik... 13 3 PRAXIS OCH ANDRA AVGÖRANDEN... 14 3.1 Jernhusen (Mark- och miljööverdomstolen, 2014-05-07, mål nr M 11012-13)... 14 3.2 Falkvarv (Mark- och miljööverdomstolen, 2014-01-21, mål nr M 1784-13)... 14 3.3 Blaiken/Svärtträsk (Mark- och miljööverdomstolen, 2013-11-06, mål nr M 4093-13 och M 4233-13)... 15 3.4 Proton (Mark- och miljööverdomstolen, 2013-06-26, mål nr M 11429-12)... 15 3.5 Kustbostäder (Högsta domstolen, 2012-03-26, mål nr T 2052-10)... 16 3.6 Landskronahem / Albano 32 (Mark- och miljööverdomstolen, 2012-12-19, mål nr M 7995-11)... 16 3.7 Vansbro (Miljööverdomstolen, 2011-01-18, mål nr M 1954-10)... 17 3.8 Banverket i Nässjö (Miljööverdomstolen, 2010-12-22, mål nr M 8489-09)... 18 3.9 Mossgropen (Miljööverdomstolen, 2010-06-08, mål nr M 491-09)... 18 3.10 Forsbacka Bruk (Miljööverdomstolen, 2010-06-08, mål nr M 9298-08)... 18 3.11 Norra industriområdet (Miljööverdomstolen, 2010-03-31, mål nr M 8535-08)... 19 3.12 Stora Enso (Miljööverdomstolen, 2009-12-21, mål nr M 2535-08)... 19 3.13 Bunge Stucks (Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt, 2009-09-17, mål nr M 710-09.)... 19 3.14 Tarkett / Ebbamåla (Miljööverdomstolen, 2008-06-18, mål nr M 2599-07)... 20 3.15 Klippan KKB (Miljööverdomstolen, 2008-06-04, mål nr M 4537-07)... 20 3.16 SCA (Miljööverdomstolen, 2006-12-11, mål nr M 4141-06)... 20 3.17 Balticgruppen (Miljööverdomstolen, 2006-06-29, mål nr M 816-05)... 20 3.18 Klosters Fabriker (Miljööverdomstolen, 2005-05-23, mål nr M 5338-04)... 21 3.19 Arvamet (Miljööverdomstolen, 2003-12-05, mål nr M 9822-02)... 21 3.20 Lastbilen i Gällivare (Miljööverdomstolen, 2002-02-20, mål nr M 5939-01)... 21 3.21 Olja i urinbrunn (Koncessionsnämnden, B249/94)... 21 3.22 Saltsyremålet (Koncessionsnämnden, B250/92)... 21 4 SKÄLIGHETSBEDÖMNINGEN... 23 4.1 Steg ett miljövårdsåtgärder... 23 4.2 Steg två adressatens andel... 24 4.3 Sammanfattande grafik... 25 5 TILLSYNSMYNDIGHETENS ARBETE... 26 5.1 Tillsynsmyndighet... 26 5.2 Tillsynsmyndighetens krav... 26 6 FÖRETAGSEKONOMISKA ASPEKTER... 28 6.1 Adressatens person och ekonomi... 28 6.2 Fusion och delning... 28 6.3 Konkurser... 29 7 VAD HÄNDER EFTER ANSVARSUTREDNINGEN?... 30 7.1 Föreläggande... 30 7.2 Tillsyn genom dialog... 31 8 FÖRVARINGSFALL... 32 9 HUR HANTERAS MISSTÄNKT FÖRORENING OCH PÅGÅENDE VERKSAMHET?... 33 3 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10 CHECKLISTOR... 35 10.1 Checklista referensmaterial... 35 10.2 Checklista ansvarsutredning... 36 10.2.1 Inledning... 36 10.2.2 Föroreningssituation... 36 10.2.3 Området... 36 10.2.4 Ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken... 37 10.2.5 Ansvarig fastighetsägare enligt 10 kapitlet 3 miljöbalken... 38 10.2.6 Övrigt... 38 10.3 Checklista skälighetsbedömning... 39 10.3.1 Steg ett miljövårdsåtgärderna... 39 10.3.2 Steg två adressatens andel... 39 11 KÄLLOR... 40 11.1 Lagstiftning... 40 11.2 Rapporter med mera... 40 11.3 Internet... 40 BILAGA 1... 41 10 kap. miljöbalken före och efter 1 augusti 2007... 41 4 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 1 INLEDNING Denna rapport utgör underlagsmaterial till en utbildning om ansvaret för förorenade områden inom det så kallade kemtvättsprojektet i Västra Götalands län. Utbildningen ges för miljöinspektörer och länsstyrelsetjänstemän inom länet och anordnas av Länsstyrelsen Västra Götalands län den 4 juni 2014 under ledning av miljöjurist Sofie Hermansson, Statens geotekniska institut (SGI). Syftet med utbildningen är att öka kunskapen kring arbetet med ansvarsutredningar och den juridik som gäller ansvaret för efterbehandling av förorenade områden. Kursen anordnas som en del i ett tillsynsprojekt (kemtvättsprojektet) och som en del av Länsstyrelsens tillsynsvägledningsarbete vad gäller förorenade områden och inriktas därför mot ansvarsutredningar som en del av kommunernas tillsynsarbete. Ansvarsutredningar kan även utarbetas för det som i allmänna ordalag kallas bidragsspåret. Det vill säga det arbete med förorenade områden som helt eller delvis finansieras av staten i enlighet med förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Ansvarsutredningar har som syfte att presentera de ansvarsförhållanden som råder för ett visst förorenat område. För bidragsspåret kan syftet vara att visa att något ansvar inte kan utkrävas, så att statliga bidrag kan utgå. Ansvarsutredningar i samband med tillsynsarbete utarbetas som underlag för att utkräva ansvar av en eller flera verksamhetsutövare eller fastighetsägare som befunnits ansvariga för ett förorenat område. Det underlagsmaterial som presenteras här är i stora delar användbart i båda situationerna. Då en förorening konstaterats bör en preliminär ansvarsutredning göras så tidigt som möjligt. En sådan preliminär ansvarsutredning av enklare art kallas ofta för ansvarsbedömning. En av anledningarna till att en ansvarsbedömning bör göras så snart möjligt är att statliga bidrag inte får användas i de fall det finns en ansvarig. En slutlig ansvarsutredning och en definitiv skälighetsbedömning är dock sällan möjligt förrän under ett projekts huvudstudieskede. För de fall en förorening inte har konstaterats blir tillsynsmyndighetens tillvägagångssätt något annorlunda, mer om det nedan. 5 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 2 GÄLLANDE RÄTT God kännedom om gällande rätt är ett måste för den som ska utarbeta en ansvarsutredning. Bestämmelser rörande förorenade områden introducerades i svensk rätt år 1999 i samband med tillkomsten av miljöbalken (1998:808) och dess 10 kapitel. Dessförinnan fanns endast en begränsad reglering i miljöskyddslagen (1969:387). 2.1 10 kapitlet miljöbalken före och efter 1 augusti 2007 Den 1 augusti 2007 ändrades 10 kapitlet miljöbalken, eftersom miljöansvarsdirektivet infördes i svensk rätt. Miljöansvarsdirektivet gäller ansvaret för allvarliga miljöskador, vilka orsakas efter den 1 augusti 2007. Av övergångsbestämmelserna till ändringen framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om miljöskador (förorenade områden) som orsakats före den 1 augusti 2007. Det är min bedömning att vi för lång tid framöver, eller till dess övergångsbestämmelserna ändras, kommer att tillämpa miljöbalkens 10 kapitel i dess lydelse före den 1 augusti 2007 parallellt med nuvarande lydelse. Detta eftersom en överväldigande majoritet av de förorenade områden som vi arbetar med härrör från tiden innan år 2007. Det är därför viktigt att du i din ansvarsutredning eller i ditt föreläggande redogör för vilken lydelse av miljöbalken som du hänvisar till. I slutet på denna rapport finns en regelnyckel i tabellformat, som lättöverskådligt redogör för 10 kapitlet miljöbalken både före och från och med den 1 augusti 2007. Regelnyckeln omfattar dock inte ändringar som gjorts efter den 1 augusti 2007. 2.2 Relevanta lagrum i ansvarsutredningssammanhang Nedan följer en kort sammanställning över de mest relevanta lagrummen i ansvarsutredningssammanhang. 10 kapitlet miljöbalken i dess lydelse före den 1 augusti 2007 har använts. Kommentarerna är på intet sätt uttömmande, men redogör i vart fall för några viktiga aspekter och frågeställningar. Läs gärna mer i Naturvårdsverkets rapport 6501, Efterbehandlingsansvar. (Se under rubriken Källor i slutet.) 2.2.1 Principen om att förorenaren betalar Det är främst 10 kapitlet miljöbalken som tillämpas i samband med ansvarsutredningar, eftersom de konkreta reglerna om ansvar för förorenade områden finns där. 10 kapitlet miljöbalken har dock sin utgångspunkt i 2 kapitlet 8 miljöbalken, vilken innehåller den internationellt vedertagna principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP). 2 kap. 8 MB - Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. 6 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 2 kapitlet 8 miljöbalken är således utgångspunkten och stadgar att den som orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att den avhjälps. Paragrafen anger att de närmare reglerna kring hur detta ska ske finns i 10 kapitlet miljöbalken. 2.2.2 Tillämpningsområde för 10 kapitlet miljöbalken 10 kap. 1 MB - Detta kapitel skall tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Första paragrafen talar om för oss att vi kan använda kapitlet på föroreningar i: - Mark - Grundvatten - Ytvatten - Sediment - Byggnader - Anläggningar Tillsynsmyndigheten måste veta att området är förorenat för att kunna använda 10 kapitlet miljöbalken. Vi brukar tala om konstaterat förorenade områden. Miljööverdomstolen uttalade i Forsbacka-ärendet, se nedan, att den i ärendet utförda MIFO fas 1 undersökningen var tillräcklig för att visa att området var förorenat på ett sätt som innebar risk för människors hälsa och miljön. Miljööverdomstolen tillade att undersökningen inte motsagts genom det fåtal jordprover som analyserats. Min bedömning av detta är att det inte krävs någon omfattande utredning för att tillsynsmyndigheten ska kunna konstatera att området är förorenat och därmed kunna tillämpa 10 kapitlet miljöbalken. Det är dock fortsatt oklart om tillsynsmyndigheten kan konstatera en förorening helt utan analyserade prover. Jag är tveksam, men om det finns tydliga synliga spår av föroreningen, till exempel fri fas av olja, eller en påtaglig och signifikant lukt, till exempel av PAH (tjära), skulle det kunna vara möjligt om det som syns alternativt luktar också har en tydlig koppling till den verksamhet som har bedrivits på platsen och som misstänks ha orsakat föroreningen. Det är inte tillsynsmyndighetens sak att bevisa att det föreligger en skada eller en olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det räcker med att föroreningen typiskt sett utgör en risk för att bevisläget ska vändas om. Det vill säga att det är den ansvariges uppgift att bevisa för tillsynsmyndigheten att det inte föreligger en risk för skada eller olägenhet på grund av föroreningen. 7 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 2.2.3 Verksamhetsutövaransvar 10 kap. 2 MB - Ansvarig för efterbehandling av sådana områden, byggnader eller anläggningar som anges i 1 är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare). Andra paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken talar om för oss vem det är som ansvarar för att efterbehandla ett förorenat område. Vi brukar tala om den ansvarige verksamhetsutövaren. Både företag (juridiska personer) och fysiska personer kan vara verksamhetsutövare. Lagen tillåter inte att exempelvis ett moderbolag automatiskt görs ansvarigt för ett dotterbolags förpliktelser, utan varje juridisk person svarar för sitt och det är organisationsnumret som är avgörande. Företags organisationsnummer kan sägas vara detsamma som människors personnummer. Detta innebär att namnet på företaget eller personen kan bytas utan att det påverkar själva ansvarsfrågan, så länge numret är detsamma. Mark- och miljööverdomstolen har dock funnit att ett moderbolag kan vara ansvarig verksamhetsutövare parallellt med sitt dotterbolag, se ärendet Proton nedan. Uppgifter om organisationsnummer och företagshistorik finns hos Bolagsverket. Där kan du få åtkomst till Näringslivsregistret via Internet. Från Bolagsverket kan även annan viktig information såsom årsredovisningar hämtas. Dessa ger underlag för att bedöma en verksamhetsutövares betalningsförmåga och innehåller information om viktiga händelser som ägt rum under året som gått. 8 lagen om införande av miljöbalken - Bestämmelserna i 2 kap. 8 och 10 kap. 2 miljöbalken skall tillämpas i fråga om miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969, om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid tiden för miljöbalkens ikraftträdande enligt 1, och det föreligger behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som har orsakats av verksamheten. 10 kapitlet miljöbalken kan bara tillämpas på verksamheter vars faktiska drift pågått efter den 30 juni 1969. Praxis (Klosters Fabriker med flera, se nedan) har visat att det är verksamhetens drift i det stora hela som är relevant. Det spelar således ingen roll om den förorenande verksamhetsdelen har upphört före den 30 juni 1969, ansvar kan ändå utkrävas. Däremot har tillsynsmyndigheten ingen möjlighet att utkräva något ansvar av verksamhetsutövaren om verksamheten helt lagts ner före detta datum, oavsett denne fortfarande existerar som juridisk person, se Stora Enso nedan. 2.2.4 Fastighetsägaransvar 10 kap. 3 MB - Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt. Tredje paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken anger att det finns ytterligare ansvariga, utöver de primärt ansvariga verksamhetsutövarna. Det är fråga om fastighetsägare som blir ansvariga i de fall inte någon ansvarig verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta 8 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 nödvändig efterbehandling. Många frågor är obesvarade när det gäller fastighetsägaransvaret. Det är till exempel inte klarlagt om verksamhetsutövarspåret måste vara helt uttömt innan fastighetsägaransvaret kan aktualiseras. Exempelvis att verksamhetsutövaren har gått i konkurs och att fastighetsägaren därmed står ensam kvar med ansvaret. Vansbro-domen, se nedan, pekar dock på att verksamhetsutövaransvaret måste vara helt släckt, innan fastighetsägaransvaret kan aktualiseras. Genom praxis har det klargjorts att inget fastighetsägaransvar kan utkrävas om verksamhetsutövaransvaret är utraderat på grund av att verksamheten inte har varit i faktisk drift efter den 30 juni 1969, se domen Jernhusen nedan. Det måste alltså i teorin finnas ett verksamhetsutövaransvar för att fastighetsägaransvaret ska kunna utkrävas och det verkar som att det teoretiska verksamhetsutövaransvaret också utgör tak för storleken på fastighetsägarens ansvar. Klart är också att fastighetsägaren vid förvärvet ska ha känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem för att bli ansvarig. Rör det sig om privatbostadsfastigheter måste förvärvaren ha känt till, alltså inte borde ha upptäckt, föroreningarna. Detta ger ett visst skydd åt privatpersoner. Ett frågetecken som ännu inte klarlagts i praxis är vad som går in under borde ha upptäckt när det gäller fastighetsförvärv. Jag förespråkar att köparen av exempelvis en industrifastighet i vart fall bör ha kontaktat kommunen för att kunna gå fri från ansvar enligt 10 kapitlet 3 miljöbalken. Jag ser det som ett rimligt krav att en fastighetsspekulant kontaktar kommunen innan köp för att höra efter om den har vetskap om några föroreningar. Låter köparen bli att kontakta kommunen och den vet något om föroreningar på fastigheten, borde alltså köparen ha upptäckt dem och blir därför ansvarig enligt mitt resonemang. I samband med införandet av miljöansvarsdirektivet gjordes ett förtydligande i 10 kapitlet 3 miljöbalken så att det numera är definierat att med förvärv avses 1. köp, byte eller gåva 2. tillskott till ett bolag eller en förening, eller 3. utdelning eller skifte från ett bolag eller en förening. Enligt övergångsbestämmelserna gäller denna definition förvärv som görs från och med den 1 augusti 2007 oavsett när föroreningen ägde rum. Detta gör att det finns ett glapp i lagstiftningen mellan den 1 januari 1999 när reglerna infördes och den 31 juli 2007 där förvärvsdefinitionen fortfarande är oklar. Min uppfattning är dock att definitionen även får anses gälla för tiden innan 1 augusti 2007. 15 lagen om införande av miljöbalken - Vid tillämpningen av 10 kap. 3 beaktas inte förvärv som har skett före miljöbalkens ikraftträdande. Denna paragraf innebär att fastighetsförvärv före den 1 januari 1999 inte ska beaktas, varför det är viktigt att kontrollera mot fastighetsregistret när aktuell fastighet senast förvärvats. Detta datum är oberoende av den 1 augusti 2007, som bara har betydelse för vad som räknas som ett förvärv. 9 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 2.2.5 Den ansvarige ska göra det som är skäligt 10 kap. 4 MB - Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning skall bestämmas skall det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning. Preskriptionslagen (1981:130) är inte tillämplig på efterbehandlingsansvar. Fjärde paragrafen i 10 kapitlet miljöbalken talar om för oss att den som utpekats som ansvarig i skälig omfattning ska utföra eller bekosta efterbehandlingsåtgärder. Detta innebär att tillsynsmyndigheten måste göra en så kallad skälighetsbedömning. Mer om detta under rubriken Skälighetsbedömningen. Att preskriptionslagen inte är tillämplig på efterbehandlingsansvar innebär att tillsynsmyndigheten har möjlighet att när som helst påkalla ett ansvar oavsett när skadan eller olägenheten uppstått och hur lång tid som gått sedan den upptäcktes. Naturligtvis måste övergångsbestämmelserna till miljöbalken iakttas. 2.2.6 Ansvar för värdeökning 10 kap. 5 MB - Den som äger en fastighet som efterbehandlas kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Av paragrafen framgår att den som äger en fastighet som efterbehandlas, trots frihet från det så kallade efterbehandlingsansvaret, kan förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Det är alltså tänkt att paragrafen ska förhindra att någon gynnas av att staten (eller annan för den delen) betalar en sanering. Begreppet obehörig vinst används i förarbetena. Det finns inget i miljöbalken eller i dess förarbeten som anger när eller hur denna värdeökning ska beräknas. Inte heller i övrigt finns något konkret uttalat kring detta. Det är dock viktigt att tillsynsmyndigheten tar ställning till värdeökningsfrågan och motiverar sitt ställningstagande i varje ansvarsutredning som görs inför en ansökan om statliga bidrag till efterbehandling. Utgångspunkten är att om en fastighet förvärvats till ett marknadsmässigt pris, utan justering för föroreningssituationen, blir det inte fråga om värdeökning. Om fastigheten däremot förvärvats till ett pris som justerats med hänsyn till föroreningssituationen, måste frågan om värdeökning utredas närmare. Till den del efterbehandlingen medför en förädling av fastigheten, till exempel från industrimark till mark för bostäder, är utgångspunkten att kostnader för detta måste bäras av annan än staten. 10 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för ebh-frågor har tagit fram en promemoria som behandlar värdeökningsfrågan. Du som arbetar på en länsstyrelse når denna promemoria via den så kallade ebh-portalen. Du som arbetar på en kommun får be din länsstyrelse eller mig om en kopia. 2.2.7 Solidariskt ansvar 10 kap. 6 MB - Om flera verksamhetsutövare är ansvariga enligt 2, skall de svara solidariskt i den utsträckning inte annat följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. En verksamhetsutövare som visar att hans eller hennes bidrag till föroreningen är så obetydligt att det inte ensamt motiverar efterbehandling skall dock ansvara endast för den del som motsvarar bidraget. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till föroreningen och till omständigheterna i övrigt. Det solidariska ansvaret är komplext och olika tolkningsmöjligheter finns. Generellt sett innebär det solidariska ansvaret att flera verksamhetsutövare som bidragit till en och samma förorening svarar tillsammans för denna. Till exempel i det fall då verksamheten bedrivits av olika juridiska personer utsträckt över tid. Det solidariska ansvaret begränsas dock till de föroreningar som verksamhetsutövaren själv kan ha gett upphov till. Det vill säga andra föroreningar inom ett förorenat område svarar verksamhetsutövaren inte för, se Falkvarv nedan. Detta gäller såväl i undersökningsfas som i åtgärdsfas, såvitt jag kan bedöma. Det finns två huvudsakliga tolkningar av det solidariska ansvaret, nämligen den så kallade skadeståndsrättsliga tolkningen och den så kallade förvaltningsrättsliga tolkningen. Mycket kortfattat innebär den skadeståndsrättsliga tolkningen att varje solidariskt ansvarigs ansvar inskränks till vad som befunnits skäligt för just denne verksamhetsutövare. Detta medan den förvaltningsrättsliga tolkningen innebär att var och en av de solidariskt ansvariga svarar för hela det ansvar som bedömts som skäligt för de ansvariga som ett kollektiv. För den intresserade utvecklas resonemangen i till exempel Naturvårdsverkets rapport 6501, Efterbehandlingsansvar. (Se rubriken Källor i slutet.) Klart är att oavsett vald tolkning ovan, så kan tillsynsmyndigheten rikta sina krav mot en, flera eller alla verksamhetsutövare och att det gäller såväl nuvarande verksamhetsutövare som tidigare verksamhetsutövare. Valet är tillsynsmyndighetens. Se regeringens uttalanden i miljöbalkspropositionen, avsnitt 5.1.10. Fördelning av det solidariska ansvaret sker av mark- och miljödomstol efter att det påkallats av endera parten i enlighet med 21 kapitlet 1 7. miljöbalken. Praxis på detta område är begränsad, se Kustbostäder och Landskronahem nedan samt Miljööverdomstolens dom den 3 mars 2009 i mål nr M 7733-08. 11 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10 kap. 7 MB - Om flera fastighetsägare eller tomträttshavare är ansvariga enligt 3, skall de svara solidariskt i den utsträckning annat inte följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till vad de insett vid förvärvet och omständigheterna i övrigt. Se kommentaren till föregående paragraf. 2.2.8 Ansvar för nyttiga utredningskostnader 10 kap. 8 MB - I frågor om ansvar för kostnader att utreda föroreningar inom ett sådant markeller vattenområde eller en sådan byggnad eller anläggning som avses i 1 tillämpas 2-4 samt 6 och 7. Ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning som avses i första stycket kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att svara för utredningskostnader som rör fastigheten i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt. Denna paragraf talar om för oss att samma ansvarsprinciper gäller för utredningar och undersökningar som för åtgärder. I paragrafen nämns förvisso bara ett ansvar för kostnader, men någon praxis som underkänt krav på utförande av utredningar eller undersökningar är inte känd för mig. Däremot har ett undersökningsansvar godtagits i flera avgöranden. Antagligen är skillnaden i formuleringarna ett förbiseende från lagstiftaren. I och med omformuleringen av 10 kapitlet miljöbalken år 2007 samlades både utredningar, undersökningar och åtgärder under termen avhjälpande och som en följd av detta togs första stycket bort ur lagrummet. Andra stycket ger tillsynsmyndigheten möjlighet att utkräva ansvar för nyttiga utredningskostnader av en fastighetsägare, men i praktiken torde detta tillämpas restriktivt. Stycket kan tänkas få tillämpning exempelvis i samband med exploatering och detaljplaneläggning, då fastighetsägaren själv hade fått ta fram och bekosta motsvarande undersökningar. Vägledande rättsfall saknas. 12 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 2.3 Sammanfattande grafik 10 kap. MB Konstaterad förorening Risk för människors hälsa eller miljön Lydelse före/efter 1/8 2007 Bidragit till föroreningen Faktisk drift efter 30/6 1969 Solidariskt ansvar Verksamhetsutövare Fastighetsförvärvare Förvärv efter den 31/12 1998 Kännedom/borde ha upptäckt Solidariskt ansvar Figur 1: De inledande tre stegen i en ansvarsutredning. Ej fastighetsförvärvaransvar Värdeökning Nyttiga utredningskostnader Förvaringsfall Fastighetsägaransvar Figur 2: Om inget ansvar föreligger enligt figur 1, bedöm dessa tre alternativ. 13 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 3 PRAXIS OCH ANDRA AVGÖRANDEN Nedan återfinns sammanfattningar av de mest tillämpade domarna rörande förorenade områden och ett par avgörande enligt äldre lagstiftning som än idag tillämpas. Rättsfallen är ovärderliga som tolkningshjälp och många gånger återfinns bra formuleringar i domskälen som kan återanvändas i den egna ansvarsutredningen eller i det egna föreläggandet. Praxis kan laddas ner från domstolarnas gemensamma sökplats för vägledande avgöranden. Klicka här. Övriga rättsfall återfinns i databaser som tillhandahålls mot betalning av vissa företag. En dom kan också naturligtvis fås från aktuell domstol. Miljööverdomstolen bytte den 2 maj 2011 namn till Mark- och miljööverdomstolen och vid samma tillfälle namnändrades miljödomstolarna till mark- och miljödomstolarna. Mark- och miljööverdomstolen använder dock fortfarande förkortningen MÖD. 3.1 Jernhusen (Mark- och miljööverdomstolen, 2014-05-07, mål nr M 11012-13) I detta ärende hade tillsynsmyndigheten inte kunnat slå fast att den förorenande verksamheten hade varit i faktisk drift efter den 30 juni 1969. Tillsynsmyndigheten valde därför att rikta kraven mot fastighetsägaren, som hade förvärvat fastigheten efter den 31 december 1998. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar i domen att om det inte finns någon verksamhetsutövare som enligt bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken kan åläggas ett ansvar för att avhjälpa en föroreningsskada kan inte heller fastighetsägaren åläggas ett sådant ansvar. Dom visar oss alltså att bestämmelserna om faktisk drift efter den 30 juni 1969 också får återverkan på fastighetsägaransvaret. 3.2 Falkvarv (Mark- och miljööverdomstolen, 2014-01-21, mål nr M 1784-13) I detta ärende hade tillsynsmyndigheten förelagt ett bolag att inom ett visst område och på visst sätt genomföra miljötekniska sedimentundersökningar avseende ett antal olika ämnen. Bolaget hade sedan slutet av 1980-talet utfört servicearbeten på fartyg och genom den verksamheten gett upphov till utsläpp av TBT, zink, bly, koppar och krom som hamnat i sedimenten. Mark- och miljööverdomstolen finner i domen att det inte är skäligt att förelägga bolaget att analysera arsenik, kadmium, kobolt, kvicksilver, nickel och vanadin. Detta eftersom utredningen i målet visar att bolaget inte heller har bidragit med dessa ämnen till föroreningssituationen. Föreläggandet kvarstod rörande de ämnen som bolaget bidragit med. Mark- och miljööverdomstolen gör i domen ett par andra intressanta uttalanden, dels gällande jämkning och dels gällande regressmöjligheterna. Mark- och miljööverdomstolen bekräftar nämligen vad den sagt i tidigare praxis; att det sällan är motiverat att i undersökningsskedet jämka omfattningen av ansvaret. Domstolen noterar också att Den omständigheten att möjligheten för bolaget att föra en framgångsrik regresstalan gentemot andra verksamhetsutövare kan försvåras i ett fall som detta där det finns många diffusa föroreningskällor utgör inte i sig skäl för att jämka ansvaret. 14 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 3.3 Blaiken/Svärtträsk (Mark- och miljööverdomstolen, 2013-11-06, mål nr M 4093-13 och M 4233-13) Dessa båda domar belyser på ett bra sätt hur konkursbon kan göras ansvariga som verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken. För att ett konkursbo ska få ett ansvar måste det ha fortsatt den förorenande verksamheten och med verksamhet avses då inte bara den i det här fallet direkta gruvverksamheten i form av drift av själva gruvan och brytning av malm, utan även åtgärder för drift och underhåll som bland annat förvaring och hantering av utvinningsavfall, rening av gruv- och dränagevatten, skötsel av sedimentationsdammar, egenkontroll m.m. Mark- och miljööverdomstolen betonar att verksamhetsutövarbedömningen ska ske utifrån vem som faktiskt har bedrivit verksamheten och till exempel inte utifrån vem som är tillståndshavare. Mark- och miljööverdomstolen uttalar gällande det solidariska ansvaret att den omständigheten att det utöver konkursboet kan finnas fler ansvariga verksamhetsutövare inte utgör ett hinder för länsstyrelsen att rikta krav på efterbehandlingsåtgärder mot konkursboet. Vad gäller skälighetsbedömningen och en eventuell jämkning av konkursbonas ansvar säger Mark- och miljööverdomstolen att den i tidigare avgöranden ansett att det saknas skäl för jämkning när föreläggandet är begränsat till inledande utrednings- och undersökningsåtgärder. Avslutningsvis finns Mark- och miljööverdomstolen således att med hänsyn till att föreläggandet är begränsat till åtgärder som avser vattenrening, egenkontroll och upprättande av efterbehandlingsplan så saknas det skäl för jämkning. 3.4 Proton (Mark- och miljööverdomstolen, 2013-06-26, mål nr M 11429-12) I detta mål hade Mark- och miljööverdomstolen att pröva huruvida ett moderbolag kan anses vara verksamhetsutövare jämte sitt dotterbolag. Tillsynsmyndigheten valde i ärendet att rikta kraven på efterbehandling mot moderbolaget, eftersom dotterbolaget likviderats innan kraven hann realiseras. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att förhållandena i det enskilda fallet har stor betydelse för vem som ska ses som verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken. Domstolen säger också att utgående från förarbetena, så kan ett moderbolag vid sidan av ett dotterbolag i vissa fall betraktas som verksamhetsutövare i miljöbalkens mening. Mark- och miljööverdomstolen uttalar i domen att för att ett moderbolag ska kunna anses vara verksamhetsutövare trots att verksamheten har bedrivits av ett dotterbolag så måste moderbolaget ha haft ett så pass stort inflytande att det har kunnat påverka hur verksamheten har bedrivits och haft en rättslig och faktisk möjlighet att ingripa. Den verksamhet moderbolaget haft inflytande på måste även ha bidragit till föroreningen enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken för att moderbolaget ska kunna åläggas ansvar för efterbehandling. I det aktuella målet noterar Mark- och miljööverdomstolen att moderbolaget understödde och möjliggjorde dotterbolagets verksamhet mellan åren 2003 och 2007 genom att bidra med sammanlagt cirka 43 miljoner i koncernbidrag. Mark- och miljööverdomstolen drar slutsatsen att moderbolaget genom detta har haft ett avgörande 15 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 inflytande på den verksamhet som bidragit till föroreningarna ifråga och att morderbolaget även haft en rättslig och faktisk möjlighet att påverka verksamheten genom sin starka ställning som ensam aktieägare och koncernbidragsgivare. Moderbolaget betraktades därmed av Mark- och miljööverdomstolen som verksamhetsutövare vid sidan av sitt dotterbolag och eftersom ansvaret för efterbehandling är solidariskt om det finns flera verksamhetsutövare så konstaterar domstolen att tillsynsmyndigheten hade haft fog för att förelägga moderbolaget att vidta efterbehandlingsåtgärder. 3.5 Kustbostäder (Högsta domstolen, 2012-03-26, mål nr T 2052-10) I denna dom slår Högsta domstolen fast att även den som låter sanera en fastighet, genom de gräv- och schaktningsarbeten som då sker, kan bidra till föroreningen på så sätt att denne blir att betrakta som verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 miljöbalken. Exploatören blir därmed solidariskt ansvarig för föroreningen och kan som sådan få prövat hur saneringskostnaden ska fördelas mellan parterna, det vill säga mellan den som ursprungligen förorenat och exploatören. Högsta domstolen uttalar i domen att det är en förenkling sett ur miljömyndigheternas perspektiv att ansvaret enligt 10 kap. 6 miljöbalken är solidariskt och att frågor som gäller en uppdelning av ansvaret till stor del förlagts till regressledet och på så vis ytterst blir en tvistefråga verksamhetsutövarna emellan. Högsta domstolens domskäl ger i övrigt uttryck för att syftet med reglerna generellt sett är att skapa ett tydligt och effektivt system för avhjälpande, vilket innebär att reglerna ska förenkla för miljömyndigheterna. 3.6 Landskronahem / Albano 32 (Mark- och miljööverdomstolen, 2012-12-19, mål nr M 7995-11) Detta är den enda dom i vilken en fördelning av kostnaderna för sanering fullt ut har prövats. Det är alltså fråga om en stämningsansökan och en regresstalan i enlighet med 21 kapitlet 1 7. miljöbalken. Enkelt uttryckt hade Landskronahem köpt en fastighet av ett fastighetsbolag, som efter köpet visade sig vara kraftigt förorenad. Föroreningen bestod av olja som bedömdes komma från fastighetens uppvärmningssystem. Saneringen orsakade Landskronahem saneringskostnader motsvarande nästan 23 miljoner kronor. Genom stämningsansökan till mark- och miljödomstolen yrkade Landskronahem att fastighetsbolaget skulle förpliktas att ersätta bolaget för dessa kostnader. Något som mark- och miljödomstolen också gjorde. Domen överklagades dock av fastighetsbolaget till Mark- och miljööverdomstolen som gjorde en liten annan fördelning av saneringskostnaden än vad mark- och miljödomstolen gjorde. Mark- och miljööverdomstolen uttalar att det vid en regresstalan åligger käranden att visa att svarande har bidragit till föroreningen på ett sätt som innebär att det är fråga om mer än ett obetydligt bidrag. Det krävs inte att ett visst skadeförlopp kan styrkas. Markoch miljööverdomstolen fortsätter: det solidariska ansvaret fördelas efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till 16 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 föroreningen och omständigheterna i övrigt. Bevisbördan för graden av egen medverkan åvilar var och en av de solidariskt ansvariga. Mark- och miljööverdomstolen för flera intressanta resonemang i målet som bland annat resulterar i att såväl fastighetsbolaget som Landskronahem anses vara verksamhetsutövare och därmed ansvariga för efterbehandlingen. Landskronahem är för övrigt också verksamhetsutövare genom att ha utfört saneringsarbetet på fastigheten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fastighetsbolaget och Landskronahem ska svara solidariskt för efterbehandlingskostnaderna, vilket innebär att var och en av dem får svara för hela kostnaden. Mark- och miljööverdomstolen säger att när det gäller fördelningsgrunden för de solidariskt ansvariga är framför allt den omfattning i vilken var och en har medverkat till föroreningen avgörande. Domstolen säger också att det i praktiken ofta är svårt att göra en sådan uppdelning, samtidigt som det för efterbehandlingssystemets genomslag är angeläget med förutsebarhet och enkelhet. Mark- och miljööverdomstolen fördelar med det sagt ansvaret med utgångspunkt från den tid som respektive verksamhetsutövare bedrev verksamheten. Den verksamhet som bestått av efterbehandling ska inte föranleda något kostnadsansvar. Fastighetsbolaget fick med detta resonemang bekosta 15/18-delar av totalbeloppet, medan 3/18-delar av beloppet stannade kvar på sanerande Landskronahem. Detta betydde med andra ord att köparen av fastigheten, som lät sanera den, kunde återfå drygt 19 miljoner kronor genom att få fördelningen av det solidariska ansvaret prövat i domstol. 3.7 Vansbro (Miljööverdomstolen, 2011-01-18, mål nr M 1954-10) I detta mål var fråga om fastighetsförvärvarens ansvar enligt 10 kap. 3 miljöbalken. Länsstyrelsen hade riktat ett föreläggande mot fastighetsägaren, eftersom verksamhetsutövaren som ursprungligen förorenat fastigheten befann sig i likvidation vid föreläggandetillfället och uppenbarligen saknade ekonomiska tillgångar. Fastighetsägaren överklagade föreläggandet och menade att då det fanns en verksamhetsutövare att rikta kraven mot saknade han själv ansvar. Miljööverdomstolen konstaterar att länsstyrelsen skulle ha förelagt verksamhetsutövaren i stället för fastighetsägaren, eftersom verksamhetsutövarens ekonomiska ställning saknar betydelse för frågan om ansvarets placering. Miljööverdomstolen konstaterar också att bolagets likvidation avslutats under handläggningen vid miljödomstolen och att detta innebär att bolaget är upplöst. Detta hindrar dock inte enligt Miljööverdomstolen att likvidationen kan fortsätta, om talan väcks mot bolaget eller det av andra skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd. Det har alltså också efter det att likvidationen avslutats funnits möjlighet att rikta krav mot bolaget som verksamhetsutövare. Dessa domskäl kan jag inte tolka på annat sätt än att krav på utredningar, undersökningar och åtgärder måste riktas mot ansvarig verksamhetsutövare under pågående likvidation, men även efter det att likvidationen har avslutats. Frågan som uppstår är för hur lång tid efter det att likvidationen har avslutats som krav måste ställas? En fråga som är omöjlig att besvara. 17 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Det är min tolkning att verksamhetsutövaransvaret måste vara helt utsläckt innan ett fastighetsförvärvaransvar kan aktualiseras och att relativt omfattande krav ställs på tillsynsmyndigheten att verkligen säkerställa en fullständig prövning av verksamhetsutövarens ansvar innan det subsidiära fastighetsägaransvaret utkrävs. 3.8 Banverket i Nässjö (Miljööverdomstolen, 2010-12-22, mål nr M 8489-09) En dom från Miljööverdomstolen som behandlar vad som är miljömässigt motiverat och skäligt, speciellt i relation till åtgärdskostnaden. Miljööverdomstolen ansåg i det aktuella fallet att en merkostnad om cirka 70 miljoner kronor för att avlägsna ytterligare cirka 9 ton arsenik var skälig. Domstolen uttalar att riskerna som är förknippade med kvarlämnade mängder föroreningar samt de allmänna förutsättningarna för åtgärderna, speciellt i ett långsiktigt perspektiv, måste vägas in i skälighetsbedömningen. Därtill är långsiktigheten i åtgärderna av stor betydelse enligt Miljööverdomstolen. Miljööverdomstolen redogör dock inte för hur den bedömt omfattningen av Trafikverkets (Banverkets) ansvar utan nöjer sig med att konstatera att vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt, anser Miljööverdomstolen att Trafikverkets kostnadsansvar för efterbehandlingen bör uppgå till halva kostnaden av de förelagda åtgärderna och tidigare utredningar. Återstoden av efterbehandlingskostnaderna får täckas av allmänna medel som ställs till Trafikverkets förfogande genom länsstyrelsens försorg. 3.9 Mossgropen (Miljööverdomstolen, 2010-06-08, mål nr M 491-09) Hjortsberga (Miljööverdomstolen, 2010-06-23, mål nr M 5664-09) Engqvist & Udesen / Tölö (Miljööverdomstolen, 2010-06-23, mål nr M 6231-09) I dessa avgöranden sattes skälighetsbedömningen i fokus. Det vi kan lära av dem är att skälighetsbedömningen ska göras i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Bedömningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade ska vara objektiv, d.v.s. omständigheter som hänför sig till en viss verksamhetsutövare saknar här betydelse. När ansvarets omfattning sedan bedöms beaktas aspekter som är hänförliga till adressaten. Dessa tre domar innebär sammantaget att i stort sett bara tidsaspekten får betydelse vid skälighetsbedömningen, se vidare nedan under rubriken Skälighetsbedömningen. 3.10 Forsbacka Bruk (Miljööverdomstolen, 2010-06-08, mål nr M 9298-08) Hur omfattande utredning krävs för att ett område ska kunna betraktas som konstaterat förorenat och därmed omfattas av 10 kapitlet miljöbalken? Miljööverdomstolen uttalade i detta ärende att en MIFO fas 1 undersökning tillsammans med ett fåtal analyserade jordprover räckte för att området skulle anses konstaterat förorenat. På platsen hade järnbruksverksamhet bedrivits sedan mycket länge. 18 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Miljööverdomstolen bedömer i domen även hur vissa gränsdragningar rörande faktisk drift efter 30 juni 1969 ska göras. Domstolen uttalar att järnbruksverksamheten måste ses som en integrerad helhet och att de olika delverksamheterna (till exempel oljelagring, deponier och valsverk) har haft ett sådant tekniskt och miljömässigt samband att de tillsammans utgör en verksamhet. Tillsynsmyndigheten måste därmed inte bevisa att varje förorenande delverksamhet i sig pågått efter det kritiska datumet. Jämför Stora Enso nedan och läs gärna också avgörandet Kubikenborg (Mark- och miljööverdomstolen, 2012-10-05, M 3960-12). 3.11 Norra industriområdet (Miljööverdomstolen, 2010-03-31, mål nr M 8535-08) Ale / Tudor (Miljööverdomstolen, 2010-03-31, mål nr M 6329-08) Dessa båda mål avgjordes samma dag av Miljööverdomstolen, eftersom frågeställningen var densamma: Kan deponier betraktas som förorenade områden på vilka 10 kapitlet miljöbalken är tillämpligt? Ansvariga verksamhetsutövare hävdade att deponier ska betraktas som förvaringsfall, för vilka 10 kapitlet miljöbalken inte är tillämpligt. Miljööverdomstolen uttalade klart att mark innehållande avfall utgör ett förorenat område på vilket 10 kapitlet miljöbalken är tillämpligt. Om syftet när avfallet påfördes fastigheterna var att bli kvitt avfall, att fylla ut marken eller bådadera spelar inte någon roll för bedömningen att det nu är fråga om ett förorenat område. Det är det bolag genom vars verksamhet avfallet har uppkommit som har undersökningsansvaret. Miljööverdomstolen gör även klart att det inte innebär något hinder att bolaget nu inte har rådighet över det förorenade området, eftersom länsstyrelsen enligt bestämmelser i 28 kapitlet miljöbalken kan besluta om tillträde. 3.12 Stora Enso (Miljööverdomstolen, 2009-12-21, mål nr M 2535-08) I detta mål var frågan om verksamhetens faktiska drift hade pågått efter den 30 juni 1969 så att ansvar kunde utkrävas enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken. Aktuellt bolag hade bedrivit sulfitmassatillverkning på platsen fram till februari 1966 och det var till den verksamheten som föroreningarna kunde härledas. Bolaget hade därefter på samma plats, men i nya lokaler, från juni 1966 fram till år 1984 bedrivit spånskivetillverkning. Miljööverdomstolen bedömde att det var fråga om två skilda tekniska processer, medförande skilda typer av föroreningar, och att den faktiska driften av den miljöfarliga verksamhet som bidragit till föroreningsskadan mot denna bakgrund inte kunde anses ha pågått efter den 30 juni 1969. Bolaget kunde därmed inte bli adressat för åtgärdskrav. 3.13 Bunge Stucks (Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt, 2009-09-17, mål nr M 710-09.) I detta fall hade en privatperson förvärvat en fastighet för bostadsändamål med kännedom om föroreningssituationen. Då förvärvet skett efter den 31 december 1998 och inget ansvar kunde utkrävas av verksamhetsutövaren konstaterade miljödomstolen att privatpersonen kunde åläggas att bekosta efterbehandlingsåtgärder. Efter en samlad skälighetsbedömning beslutade miljödomstolen att privatpersonen skulle föreläggas att 19 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 bekosta 25 % av kostnaden för saneringen, dock högst 400 000 kronor. Domen överklagades till Miljööverdomstolen, som dock inte meddelade prövningstillstånd. 3.14 Tarkett / Ebbamåla (Miljööverdomstolen, 2008-06-18, mål nr M 2599-07) Tarkett hade under åren 1966-1967 lämnat avfall från sin mattproduktion i en grusgrop. I domen framgår att Miljööverdomstolen finner att utredningen i målet inte ger stöd för att ägaren eller arrendatorn av fastigheten drev en sådan verksamhet för avfallsdeponering att Tarkett härigenom avhänt sig ansvaret för avfallet. [ ] Mattproduktionen vid Tarketts fabrik har pågått efter den 30 juni 1969 och dess faktiska drift pågår alltjämt med samma inriktning. Miljööverdomstolen ansåg således att deponeringen var en del av huvudverksamheten mattillverkning och att ett verksamhetsutövaransvar för deponin enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken därför kunde utkrävas även om ingen deponering skett efter den 30 juni 1969. 3.15 Klippan KKB (Miljööverdomstolen, 2008-06-04, mål nr M 4537-07) I detta avgörande framgår att krav på provtagning och undersökning inte kan riktas mot ett konkursbo som fortsatt viss verksamhet, i vart fall inte om det inte genom den fortsatta verksamheten också har bidragit till föroreningssituationen. 3.16 SCA (Miljööverdomstolen, 2006-12-11, mål nr M 4141-06) I detta ärende var fråga om nedskräpning på en fastighet i SCA:s ägo. Miljööverdomstolen konstaterar att även nedskräpning kan utgöra miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet 1 miljöbalken under förutsättning att nedskräpningen innebär en risk för människors hälsa eller miljön. Domen anses därmed tillämplig på så kallade förvaringsfall. Domstolen konstaterar vidare att den som tippat avfallet på fastigheten är att betrakta som verksamhetsutövare, både vad avser själva uppläggningen av avfallet och den fortsatta förvaringen av detsamma. Det som är nytt i och med denna dom är att Miljööverdomstolen uttalat att det krävs något mer av fastighetsägaren, än att det bara förvaras avfall på fastigheten, för att denne ska bli ansvarig. Till exempel acceptans av förvaringsverksamheten, att avfallet upptäckts eller borde ha upptäckts vid förvärvstillfället eller möjligen även det att inga åtgärder vidtas för att motverka riskerna med förvaringen. Då inga sådana omständigheter förelåg i ärendet ansåg Miljööverdomstolen att SCA inte hade något ansvar för det avfall som förvarades på fastigheten. 3.17 Balticgruppen (Miljööverdomstolen, 2006-06-29, mål nr M 816-05) I domen klargörs att verksamhetsutövaransvaret övergår till det övertagande bolaget vid fusion, oavsett det övertagande bolagets förbindelse med den förorenande verksamheten. Likaså klargörs att skäligheten att utföra undersökningar och utredningar är stor, även om det förorenande ämnet endast släppts ut under en begränsad tid och det för länge sedan (mellan åren 1952-1968 i detta fall). Enligt Miljööverdomstolen bör inte heller den tid som gått sedan utsläppen skedde eller den omständigheten att verksamheten bedrevs med tillstånd och enligt då gällande teknik och praxis inom branschen verka förmildrande vid skälighetsbedömningen [ ] 20 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 3.18 Klosters Fabriker (Miljööverdomstolen, 2005-05-23, mål nr M 5338-04) I Klosters Fabriker fastslog Miljööverdomstolen hur begreppen faktisk drift och miljöfarlig verksamhet enligt övergångsbestämmelserna till miljöbalken ska tolkas. I ärendet var fråga om förorenande tjärproduktstillverkning som upphört före den 30 juni 1969, men där verksamheten i stort fortgått. Miljööverdomstolen kom fram till att Genom att bolaget fortsatt driften av den miljöfarliga verksamheten efter den 30 juni 1969 kan bolaget bli föremål för krav på utredningar trots att den del av verksamheten som orsakat markföroreningen upphört före detta datum. 3.19 Arvamet (Miljööverdomstolen, 2003-12-05, mål nr M 9822-02) I detta ärende har Miljööverdomstolen slagit fast att en förvärvare av skrotåtervinningsverksamhet blir ansvarig för föregångarens PCB-utsläpp. Domstolen uttalar att Den skrotningsverksamhet som bedrivits på fastigheterna bedrivs alltjämt, men sedan den 1 november 1999 av Arvamet som verksamhetsutövare. Det är utrett att PCB har påträffats i Umeåälven och att verksamheten har orsakat dessa föroreningar. [ ] den som tar över en verksamhet i princip övertar såväl rättigheter som skyldigheter [ ] Krav om efterbehandlingsåtgärd kan därför riktas mot vem som helst av dem som bedrivit eller bedriver verksamheten. Speciellt intressant i detta avgörande är att det var fråga om en så kallad inkråmsöverlåtelse som medförde ansvar, det vill säga att Arvamet köpt rörelsen av den tidigare verksamhetsutövaren och inte kommit över verksamheten via fusion, se Balticgruppen ovan. Att även inkråmsöverlåtelser medför ansvar sågs som ett kontroversiellt ställningstagande. Motsvarande utgång återfinns i Tärnsjön (Mark- och miljööverdomstolen, 2012-06-29, mål nr M 3001-12). 3.20 Lastbilen i Gällivare (Miljööverdomstolen, 2002-02-20, mål nr M 5939-01) Ett konkursbo som haft rådighet över en lastbil har inte kunnat visa att läckage av diesel från lastbilen inte till någon del skett efter konkursutbrottet. Konkursboet har därför ansetts vara verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken och ansvarigt för efterbehandling. Miljööverdomstolen uttalar i domen att det är fråga om efterbehandlingsåtgärder som är relativt begränsade till omfång och kostnad och att de inte kan anses vara oförenliga med konkursen som ett likvidationsförfarande. 3.21 Olja i urinbrunn (Koncessionsnämnden, B249/94) Koncessionsnämnden har i detta avgörande funnit att förvaring av olja i en urinbrunn, med hänsyn bland annat till rådande osäkerhet om brunnens täthet och hållfasthet, i sig utgjorde en miljöfarlig verksamhet och att den som utan kännedom om förekomsten av oljan förvärvat fastigheten skulle anses bedriva den miljöfarliga verksamheten. Med hänsyn till föroreningsrisken skulle skyddsåtgärder vidtas av fastighetsägarna. 3.22 Saltsyremålet (Koncessionsnämnden, B250/92) Ett konkursbo som förvarade förorenad saltsyra inom ett fabriksområde ansågs i domen vara utövare av miljöfarlig verksamhet och därmed ansvarigt för att forsla bort saltsyran. 21 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Koncessionsnämnden uttalar i beslutet Att låta denna saltsyra finnas kvar inom området innebär i vart fall på sikt en fara för miljön och saltsyran bör därför forslas bort. Detta bör i princip ske av den som för närvarande förfogar över saltsyran och fastigheten, nämligen konkursboet. 22 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 4 SKÄLIGHETSBEDÖMNINGEN Som påpekats ovan kräver 10 kapitlet 4 miljöbalken att tillsynsmyndigheten ska göra en skälighetsbedömning av det ansvar som den ansvarige ska avkrävas. Detta är det parti av ansvarsutredningen som många upplever som svårast, till stor del beroende på avsaknaden av praxis. Sommaren 2010 kom dock tre avgöranden från Miljööverdomstolen, Mossgropen, Hjortsberga och Tölö, se ovan och nedan, som ger oss god vägledning när det gäller detta med skälighet. Bland annat uttalar Miljööverdomstolen i domarna att skälighetsbedömningen ska göras i två steg. 4.1 Steg ett miljövårdsåtgärder Innan den ansvariges andel av undersöknings- eller åtgärdskostnaden kan bestämmas måste tillsynsmyndigheten först avgöra vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att kräva. Det är nämligen utifrån detta som adressatens andel sedan beräknas. Av bland andra Mossgropen-domen framgår att bedömningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade ska vara objektiv, det vill säga omständigheter som hänför sig till en viss verksamhetsutövare saknar här betydelse. I domen hänvisar Miljööverdomstolen till Miljöbalkskommentaren med angivande av att ställning bör tas till vilka typer av föroreningar och vilka föroreningsnivåer som bör utlösa efterbehandlingsåtgärder etcetera. Tekniskt möjligt innebär att det ska finnas metoder för att genomföra det som krävs. Vissa föroreningar kanske är så tekniskt komplicerade att åtgärda, att tillsynsmyndigheten tvingas välja ett annat åtgärdsalternativ, till exempel täckning, än det som i teorin bäst skulle åtgärda föroreningen. Att åtgärderna är ekonomiskt rimliga innebär att även ekonomin tillåts spela roll för vad tillsynsmyndigheten kan kräva. Vad som är ekonomiskt rimligt ska dock ses ur ett samhällsperspektiv och inte ett individperspektiv. Exempelvis kan det vara så att det kostar orimligt mycket extra att ta bort den sista delen av föroreningen i jämförelse med vad en efterbehandling av nästan allt skulle kosta. Den stora merkostnaden kommer då inte att överväga den nytta som den extra åtgärden medför. Frågan ställdes på sin spets i avgörandet Banverket i Nässjö (se ovan). Miljööverdomstolen förde där ett resonemang kring två olika åtgärdsalternativ innebärande att det ena skulle avlägsna cirka 9 ton mer arsenik till en merkostnad av cirka 70 miljoner kronor jämfört med det andra. Miljööverdomstolen uttalade att marginalkostnaden kan synas hög, men i valet av vilket alternativ som ska väljas måste även andra faktorer vägas in, framför allt vilka risker som är förknippade med den kvarlämnade mängden och de allmänna förutsättningarna för åtgärderna särskilt i ett långsiktigt perspektiv. Domstolen uttalade vidare att långsiktigheten i åtgärderna är av stor betydelse. Sammantaget fann Miljööverdomstolen att det dyrare efterbehandlingsalternativet var miljömässigt motiverat och skäligt. 23 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 4.2 Steg två adressatens andel Det andra steget i skälighetsbedömningen är en bedömning av adressatens andel av miljövårdsåtgärderna enligt steg ett. 10 kapitel 4 miljöbalken talar om för oss att tillsynsmyndigheten ska ta följande fyra faktorer i beaktande vid skälighetsbedömningen: 1. Hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum. 2. Vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar. 3. Omständigheterna i övrigt. 4. Bidrag i begränsad mån. Praxis (till exempel Klosters Fabriker och Balticgruppen) har utvisat att utredningar och undersökningar i stort sett alltid är skäligt att kräva av ansvarig verksamhetsutövare. De tre ovan nämnda domarna, Mossgropen, Hjortsberga och Tölö, har dock utvisat att fallet inte är detsamma när det gäller åtgärder. Domarna, som är centrala i den praxis som behandlar skälighetsbedömningen vid åtgärder, innebär sammanfattningsvis att stor hänsyn tas till när i tiden föroreningarna har uppkommit. I Mossgropen-fallet hade utsläppen som förorsakat efterbehandlingsansvaret skett mellan åren 1972 och 1992 och då fann Miljööverdomstolen inte skäl att begränsa bolagets ansvar med hänsyn till tidsaspekten. Att bolagets verksamhet varit tillåten utifrån dispenser och tillstånd är enligt Miljööverdomstolens bedömning i målet inte ensamt ett skäl för jämkning. Vidare uttalar Miljööverdomstolen att utrymmet för att i bedömningen av ansvarets omfattning beakta ett bolags ekonomiska förhållanden synes vara litet och att syftet med reglerna i 10 kapitlet miljöbalken är att skapa garantier för att förorenade områden blir föremål för efterbehandling utan att det belastar statsbudgeten (prop. 1997/98:45 s. 359). I Hjortsberga-ärendet var fråga om träskyddsbehandling som givit upphov till föroreningarna och som ägt rum från 1940-talet till år 1978. Ansvarig verksamhetsutövare anförde att fler faktorer borde tas i beaktande vid skälighetsbedömningen, men Miljööverdomstolen fann vid en samlad skälighetsbedömning att endast tidsaspekten skulle beaktas vid bedömningen av bolagets ansvar. Då betydande del av föroreningarna hade uppstått före år 1969 fann Miljööverdomstolen att bolagets ansvar borde begränsas till 40 procent av kostnaderna. Intressant är att Miljööverdomstolen i både Hjortsberga-ärendet och Tölö-ärendet anser att ansvaret för föroreningar som uppkommit före och under 1950-talet i princip bör jämkas till noll kronor. En annan bedömning kan ske om det föreligger särskilda skäl till annat, t.ex. att verksamheten har bedrivits i strid med gällande regler. För tiden efter 1950-talet till 1969 har det också förflutit en sådan tid sedan föroreningarna uppstod att det bör beaktas vid skälighetsbedömningen. För den del av föroreningarna som uppkommit efter 1969 finns det däremot inte anledning att jämka bolagets ansvar med hänsyn till tidsaspekten. Detta resonemang gav i Tölö-ärendet utslaget att bolaget skulle ansvara för 25 procent av samtliga efterbehandlingskostnader inkluderande tidigare utredningskostnader. En stor del av föroreningarna hade uppstått under perioden 1920-talet till år 1955. Att en 24 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 mycket lång tid förflutit sedan föroreningarna uppstod borde enligt Miljööverdomstolen beaktas vid skälighetsbedömningen. Ett annat intressant avgörande som rör skälighetsbedömningen är, som nämnts ovan, Banverket i Nässjö. Miljööverdomstolen förde där samma resonemang om tidsaspekten som i ärendena Hjortsberga och Tölö, men trots att föroreningarna till stor del uppkommit för mycket länge sedan; under 1900-talets första hälft och 1950-talet, ansåg Miljööverdomstolen vid en samlad bedömning av tidsaspekten och omständigheterna i målet i övrigt att Trafikverkets (Banverkets) kostnadsansvar borde uppgå till halva kostnaden av de förelagda åtgärderna och tidigare utredningar. 4.3 Sammanfattande grafik Miljövårdsåtgärder Adressatens andel Skäligt ansvar Figur 3: Skälighetsbedömningens två delar, som resulterar i ett samlat skälighet ansvar. 25 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 5 TILLSYNSMYNDIGHETENS ARBETE 5.1 Tillsynsmyndighet Regleringen av tillsynsansvaret för förorenade områden finns i miljötillsynsförordningen (2011:13). Det finns frågetecken vad gäller vem som ska anses vara tillsynsmyndighet i vissa situationer. Detta är ett problem, som länsstyrelsen och respektive kommun måste lösa tillsammans till dess att frågetecknen har rätats ut. Naturvårdsverket har bedömt tillsynsansvaret för förorenade områden i olika situationer. Viss vägledning finns därmed i rapporten Efterbehandlingsansvar. (Se under rubriken Källor i slutet.) Det är möjligt att överlåta tillsynsansvaret från en länsstyrelse till en av dess kommuner, vilket kan vara ett bra alternativ om ett objekt annars skulle få två tillsynsmyndigheter. Observera att tillsynen inte kan överlåtas åt andra hållet, det vill säga från kommunen till länsstyrelsen. Överlåten tillsyn kan dock tas tillbaka och därmed åter hamna på länsstyrelsen. 5.2 Tillsynsmyndighetens krav Ansvarsutredningens huvudsyfte är inte att redogöra för de krav som tillsynsmyndigheten har för avsikt att ställa, men måste ändå innehålla något om hur tillsynsmyndigheten avser att hantera situationen. Om krav ska ställas med stöd av 10 kapitlet miljöbalken gäller det att i ansvarsutredningen inledningsvis slå fast att förorening är konstaterad och att det är miljömässigt motiverat med efterbehandlingsåtgärder. Är förorening inte konstaterad kan det i och för sig tänkas att en preliminär ansvarsutredning görs för att kunna ställa krav med stöd av 26 kapitlet miljöbalken, för att driva fram undersökningar och för att på förhand veta hur ett ansvar ska hanteras vid visad föroreningsförekomst. Tillsynsmyndigheten måste slå fast att det är tekniskt möjligt att göra något åt föroreningssituationen och att det är ekonomiskt rimligt att så göra. Dessa tre delar (miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt) bör finnas med i ansvarsutredningen liksom någon rad om vad ansvarsutredningen främst syftar till: att identifiera den eller de som ansvarar för utredningar, undersökningar eller åtgärder. Bland annat beroende på att skäligheten oftast varierar i undersökningsfas och åtgärdsfas behöver ansvarsutredningen vara ett levande dokument under tiden som arbetet fortskrider. När ansvar för utredningar och undersökningar bedöms har kanske tillsynsmyndigheten inte heller så mycket fakta att tillgå att en slutlig ansvarsbedömning kan göras vad gäller efterbehandlingsåtgärder. Praktiskt brukar detta lösa sig genom att tillsynsmyndigheten i inledningsskedet gör en så kallad preliminär ansvarsutredning (ansvarsbedömning) för att sedan i samband med huvudstudieskedet upprätta en slutlig version. 26 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Ansvarsutredningen bör innehålla en redogörelse för föroreningssituationen samt en sammanfattning av resultaten av tidigare utredningar och undersökningar. Tänkbara åtgärdsalternativ, kostnader för dessa och åtgärdsmål är punkter som bör tas upp i den slutliga ansvarsutredningen. I slutet på denna rapport hittar du en checklista över saker som kan ingå i en ansvarsutredning. Listan kan tyckas omfattande, så en anpassning till aktuellt fall får naturligtvis göras. Kom dock ihåg att alltid ta ställning till samtliga ansvarsparagrafer, det vill säga ansvaret för verksamhetsutövare och fastighetsförvärvare samt fastighetsägarens ansvar för nyttiga utredningskostnader, värdeökning och förvaringsfall. 27 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 6 FÖRETAGSEKONOMISKA ASPEKTER 6.1 Adressatens person och ekonomi Något uttryckligt stöd för att beakta adressatens person eller ekonomi i efterbehandlingssammanhang finns inte i lagstiftningen, men torde till viss del kunna rymmas inom skälighetsbedömningens omständigheter i övrigt. Sedan ovan nämnd praxis, Mossgropen, Hjortsberga och Tölö, gällande ansvar för åtgärder kommit från Miljööverdomstolen synes utrymmet dock vara mycket begränsat. Miljööverdomstolen uttalar i Mossgropen att utrymmet för att i bedömningen av ansvarets omfattning beakta ett bolags ekonomiska förhållanden synes vara litet och att syftet med reglerna i 10 kapitlet miljöbalken är att skapa garantier för att förorenade områden blir föremål för efterbehandling utan att det belastar statsbudgeten (prop. 1997/98:45 del 1 s. 359). Naturvårdsverket har också en restriktiv syn när det gäller hänsynstagande till ansvarigs ekonomiska förutsättningar. För statliga bidrag gäller generellt att ett ansvarigt bolags samtliga ekonomiska tillgångar ska användas för finansiering av efterbehandlingsåtgärd innan statliga bidrag kan bli aktuellt. Sammantaget är alltså utrymmet för att ta hänsyn till adressatens person och ekonomi mycket litet. För den handläggare som trots detta finner att de ekonomiska förutsättningarna behöver belysas gäller att för bolag kontrollera deras årsredovisningar. Dessa finns hos Bolagsverket och går att mot betalning ladda ner från Bolagsverkets hemsida. Företagen ska i årsredovisningen presentera en rättvisande bild av företagets ställning och resultat och i förvaltningsberättelsen ska frågor som är viktiga för bedömningen av bolagets ställning och resultat eller av betydelse för bolagets förväntade framtida utveckling tas upp. 6.2 Fusion och delning När det gäller fusioner (sammanslagning av minst två företag) är huvudregeln att det övertagande bolaget tar över de förpliktelser som det överlåtande bolaget hade, det vill säga att det bolag som finns kvar efter fusionen är att betrakta som verksamhetsutövare. Av 23 kapitlet 1 aktiebolagslagen (2005:551) framgår uttryckligen att samtliga tillgångar och skulder tas över vid fusionen. Praxis (exempelvis Balticgruppen, se ovan) har bekräftat att detta även gäller skulder till följd av förorenade områden. Reglerna är huvudsakligen till för att skydda de som varit borgenärer (de som företaget varit skyldiga pengar) i det överlåtande bolaget. Tanken är att dessa inte ska hamna i en sämre sits efter fusionen. Vid fusionen upplöses det eller de överlåtande bolagen utan likvidation. Ett bolag kan också delas (det vill säga att det av ett bolag görs flera bolag) och då är huvudregeln att samtliga bolag som finns efter delningen ansvarar för de förpliktelser som det delade bolaget hade. Betalningsansvaret regleras i 24 kapitlet 5 aktiebolagslagen. Reglerna är som vid fusion till för att skydda de som varit borgenärer i det delade bolaget. Vid delning kan samtliga tillgångar och skulder antingen tas över av två eller flera andra bolag och det ursprungliga bolaget då upplösas eller så delas tillgångarna och skulderna mellan det ursprungliga bolaget och ett eller flera andra bolag, allt medan det ursprungliga bolaget består. 28 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 6.3 Konkurser När ett bolag har så dålig ekonomi att det inte längre klarar av att betala sina skulder på lång sikt kan det tvingas till konkurs. Vid konkursen övergår alla tillgångar och skulder från bolaget (konkursgäldenären) till ett så kallat konkursbo och en konkursförvaltare träder in och tar hand om konkursboets förvaltning. Konkursboet är en annan juridisk person än det ursprungliga bolaget (konkursgäldenären) och ansvarar därför inte per automatik för dess förpliktelser. Konkursboet ansvarar för förvaring av miljöfarligt avfall, så kallade förvaringsfall, eftersom det räknas som pågående miljöfarlig verksamhet (se vidare nedan och rättsfallet Saltsyramålet ovan). Detta innebär att konkursboet ansvarar för att omhänderta och borttransportera miljöfarliga ämnen som lämnats kvar på en fastighet och som det har rättsliga och faktiska möjligheter att disponera. Skulle förvaringen i sig leda till en förorening under tiden som konkursboet råder över det förvarade kommer konkursboet också att ansvara såsom förorenare enligt 10 kapitlet miljöbalken. Kan konkursboet visa att föroreningen inte skett under den tidsperiod som konkursboet haft rådighet över förvaringen blir konkursboet inte ansvarigt. Ett konkursbo kan också komma att betraktas som ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken om det fortsätter bedriva den verksamhet som konkursgäldenären tidigare bedrev och genom att göra så bidrar till föroreningssituationen. Praxis (Klippan KKB, Lastbilen i Gällivare, Blaiken/Svärtträsk se ovan) har visat att det är viktigt att konkursboet bidrar till föroreningssituationen för att ansvar ska kunna utkrävas. Fortsatt drift av verksamheten medför alltså inte per automatik ett ansvar för konkursboet. 29 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 7 VAD HÄNDER EFTER ANSVARSUTREDNINGEN? Inledningsvis konstaterades att syftet med en ansvarsutredning till viss del avgör hur den formuleras. En ansvarsutredning i ett bidragsärende används för att söka pengar hos Naturvårdsverket, medan en ansvarsutredning i ett tillsynsärende används för att identifiera den som är ansvarig för ett förorenat område enligt 10 kapitlet miljöbalken. Detta får till följd att en bidragsansvarsutredning skrivs till Naturvårdsverket och inlämnas dit tillsammans med Länsstyrelsens yttrande över densamma och en ansökan om bidrag. Tillsynsansvarsutredningen ska i stället användas gentemot den ansvarige och ska därför kommuniceras med den eller de som utpekats som ansvariga. Verksamhetsutövaren bör få möjlighet att ta del av ansvarsutredningen, lämna synpunkter och korrigera eventuella felaktigheter. Ett möte för att diskutera förutsättningarna kan vara positivt och ger möjligheter till ett närmare samarbete mellan tillsynsmyndigheten och den ansvarige. När ansvarsutredningen expedieras blir den en offentlig handling. Var noga med till vem ansvarsutredningen adresseras, för att undvika att den hamnar i byrålådan hos mottagaren. Ansvarsutredningen bör adresseras till den juridiska personen, men inget hindrar att det skickas fler exemplar till andra inom verksamheten som tillsynsmyndigheten har god kontakt med och som ansvarar för denna typ av frågor. 7.1 Föreläggande När ansvarsutredningen är framtagen måste tillsynsmyndigheten agera utifrån den. Ett alternativ är att tillsynsmyndigheten med stöd av ansvarsutredningen formulerar ett föreläggande om utredningar, undersökningar eller åtgärder. Ansvarsutredningen i sig innebär inte några krav eller någon rättsverkan, utan måste kompletteras med ett föreläggande. Föreläggandet kan sedan överklagas på sedvanligt vis. Två instrument som finns tillgängliga för tillsynsmyndigheten är vite och anteckning i fastighetsregistret. Vanligt är att tillsynsmyndigheten först skickar ett föreläggande utan vite, för att i ett senare skede komplettera föreläggandet med ett med vite om det första inte uppfylls. Förelägganden som riktas mot en fastighetsägare kan antecknas i fastighetsregistret och kommer då att gälla mot en ny ägare av fastigheten. Om föreläggandet är förknippat med ett löpande vite och föreläggandet antecknas i fastighetsregistret kommer även den nye ägaren att omfattas av vitet. Detta gäller dock inte så kallat fast vite. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för ebh-frågor har tagit fram en vägledande PM om förelägganden som avses antecknas i fastighetsregistret. Den finns tillgänglig på ebh-portalen för dig på länsstyrelsen. Du som arbetar inom kommunen får be din länsstyrelse eller mig om en kopia. 30 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 7.2 Tillsyn genom dialog Som ett alternativ till förelägganden finns möjligheten att med stöd av ansvarsutredningen diskutera fram en så kallad frivillig överenskommelse med den ansvarige. En närmare beskrivning av hur det arbetet kan tänkas gå till och vad som är viktigt att tänka på finns i Delfinansieringsrapporten. (Se under rubriken Källor.) Det är viktigt att komma ihåg att tillsynsmyndigheten inte kan avtala bort miljöbalken och att tillsynsmyndigheten alltid är fri (och skyldig) att följa lagstiftningen. Kom också ihåg att civilrättsliga avtal mellan exempelvis två bolag inte har någon verkan för tillsynsmyndigheten. 31 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 8 FÖRVARINGSFALL Jan Darpö, universitetslektor i miljörätt vid Uppsala universitet, myntade år 1994 begreppet förvaringsfall och definierade det som att på en bestämd fastighet förvara ämnen som kan leda till föroreningar av mark och vatten eller omgivningsstörningar. Förvaringsfall räknas som pågående miljöfarlig verksamhet, trots att ingen verksamhet sker utöver själva förvaringen. Det kan vara olika former av kemikalieförvaring i tankar, cisterner, brunnar och kanske även avslutade avfallsdeponier, gruvavfallshögar och liknande. Detta innebär att en fastighetsägare som förvarar tunnor med kemikalier på sin fastighet kommer att räknas som utövare av miljöfarlig verksamhet och därmed vara tvungen att vidta preventiva åtgärder enligt 2 kapitlet miljöbalken. När det är fråga om preventiva krav enligt 2 kapitlet miljöbalken på grund av ansvar för förvaringsfall spelar det ingen roll om den bakomliggande verksamheten, till exempel uppställningen av tunnorna, upphört före år 1969, eftersom själva förvaringen räknas som pågående verksamhet. Inte heller datumet för fastighetsägarens förvärv av fastigheten påverkar ansvaret. Vill tillsynsmyndigheten utkräva reparativt ansvar enligt 10 kapitlet miljöbalken för förvaringsfall som medfört förorening torde övergångsbestämmelserna innebära att någon typ av aktivitet, till exempel deponering, måste ha vidtagits med förvaringen efter den 30 juni 1969 för att detta ska vara möjligt. Praxis har dock inte klargjort frågan. Även här har länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för ebh-frågor författat en vägledande PM. Den berör det miljörättsliga ansvaret för gamla deponier, avfallsupplag och tippar samt redogör för hur dessa kan hanteras med stöd av 2, 9 och 10 kapitlet miljöbalken. Precis som tidigare finns PM att ladda ner på ebh-portalen för dig som jobbar på en länsstyrelse. Övriga får vända sig till sin tillsynsvägledande länsstyrelse eller till mig och be om en kopia. 32 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 9 HUR HANTERAS MISSTÄNKT FÖRORENING OCH PÅGÅENDE VERKSAMHET? Som nämnts ovan kan 10 kapitlet miljöbalken bara tillämpas om tillsynsmyndigheten har konstaterat att det är fråga om ett förorenat område. Misstänker tillsynsmyndigheten att ett område kan vara förorenat kan krav alltså inte ställas med stöd av 10 kapitlet miljöbalken. I de fallen får tillsynsmyndigheten i stället använda reglerna i 26 kapitlet miljöbalken. 26 kap. 9 MB - En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Denna paragraf ger tillsynsmyndigheten en allmän rätt att ingripa med förelägganden och förbud. Paragrafen kan dock inte användas ensam, utan ett föreläggande eller ett förbud måste även ha stöd i annat lagrum, till exempel de allmänna hänsynsreglerna eller kapitlets 21 eller 22. Tillsynsmyndigheten är enligt andra stycket tvingad att göra en avvägning av de åtgärder som den funderar på att förelägga om. 26 kap. 21 MB - Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. Denna paragraf kan användas i kombination med 26 kapitlet 9 miljöbalken och innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att begära in de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Dessa ska vara lättillgängliga uppgifter och handlingar, som i stort sett redan finns hos den som föreläggandet riktas mot. Det kan exempelvis vara fråga om produktionsuppgifter eller en förteckning över kemikalier som används i verksamheten. 26 kap. 22 MB - Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars är skyldig att avhjälpa en olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller den som upplåter en byggnad för bostäder eller för allmänna ändamål, om det finns skäl att anta att byggnadens skick medför olägenheter för människors hälsa. Om det är lämpligare, får tillsynsmyndigheten i stället besluta att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Om inte annat följer av 22 b 2, ska den som är skyldig att utföra undersökningen ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Beslut om undersökning får förenas med förbud att överlåta den berörda fastigheten eller annan egendom till dess undersökningen är slutförd. 33 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Detta lagrum ger tillsynsmyndigheten rätt att förelägga om mer omfattande åtgärder än vad som är möjligt enligt 26 kapitlet 21 miljöbalken. Här kan det exempelvis bli aktuellt att förelägga en verksamhetsutövare att låta utföra undersökningar för att ta reda på om verksamheten har gett upphov till föroreningar. På detta sätt kan tillsynsmyndigheten få klarlagt om ett område är förorenat eller inte och om tillsynsmyndigheten fortsättningsvis kan tillämpa 10 kapitlet miljöbalken. Paragrafen är tillämplig även på nedlagda verksamheter inklusive sådana som lagts ner före miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999. I de fall verksamhetsutövaren exempelvis vägrar att göra förelagda undersökningar eller inte gör dem på rätt sätt finns det en möjlighet för tillsynsmyndigheten att besluta om att undersökningarna ska utföras av någon annan. Verksamhetsutövaren har då skyldighet att ersätta kostnaderna för ett sådant förfarande. Detta är dock inget som bör tillgripas mer än i undantagsfall, utan i normalfallen får verksamhetsutövaren själv bestämma vem som ska utföra undersökningarna. Det är viktigt att komma ihåg att 26 kapitlet 22 miljöbalken inte omfattar 10 kapitlet miljöbalken, det vill säga att till exempel reglerna om solidariskt ansvar inte är tillämpliga i dessa sammanhang. Vidare kan inte länsstyrelsen heller besluta om tillträde enligt 28 kapitlet 5 miljöbalken i samband med denna paragraf. 34 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10 CHECKLISTOR Nedanstående checklistor ska förhoppningsvis underlätta arbetet med att utarbeta ansvarsutredningar. Det är mycket svårt att formulera checklistor som täcker in alla tänkbara situationer, men förhoppningsvis hjälper dessa en bit på vägen. Kom ihåg att den som läser ansvarsutredningen (exempelvis verksamhetsutövare, fastighetsägare, advokater, överprövande instanser, Naturvårdsverket) inte har samma bakgrundsinformation som du och kanske inte heller samma kännedom om lagstiftningen och arbetssättet. Försök därför alltid skriva så att även en utomstående person förstår sammanhangen. En välarbetad ansvarsutredning har du igen när du ska utforma ett föreläggande. Var noga med att ange källor. 10.1 Checklista referensmaterial Följande material bör finnas tillgängligt i bokhyllan. För detaljer se rubrik Källor. Miljöbalken med övergångsbestämmelser (både före och efter 1 augusti 2007) Proposition 1997/98:45 Proposition 2006/2007:95 Miljötillsynsförordningen Kvalitetsmanualen Delfinansieringsrapporten Efterbehandlingsansvarsrapporten Samt följande praxis. För detaljer se rubrik Praxis och andra avgöranden. Jernhusen Falkvarv Blaiken/Svärtträsk Proton Kustbostäder Vansbro Tölö / Engvist & Udesen Mossgropen Norra industriområdet Stora Enso Klippan KKB SCA Saltsyremålet Klosters Fabriker Följande IT-stöd underlättar: Näringslivsregistret via Internet - Bolagsverket Fastighetsdatasystemet, direktåtkomst till fastighetsregistret 35 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10.2 Checklista ansvarsutredning 10.2.1 Inledning Ansvarsutredningen bör inledas med en informativ del. Följande kan tas upp: Varför ansvarsutredning har tagits fram (syftet). Mycket kort om kommunens/länsstyrelsens arbete med förorenade områden. Tillsynsmyndighet enligt miljötillsynsförordningen. Sammanfattning av ansvarsutredningen. 10.2.2 Föroreningssituation Följande bör ingå i/konstateras i ansvarsutredningen: Konstaterad förorening (om ej kan inte 10 kapitlet miljöbalken tillämpas) Miljömässigt motiv till att arbeta med området (prioriterat = RK 1 eller akut objekt) Förorening av mark, vatten och/eller sediment, byggnad eller anläggning Beskrivning av aktuella föroreningar; ämnen, farlighet, omfattning, spridningsförutsättningar med mera. Ange vilken förorening som är dimensionerande (d.v.s. avgörande för att efterbehandling behövs). Beskrivning av när, hur och varför föroreningen har uppstått. Den eller de som bidragit till föroreningens uppkomst och i vilken omfattning. Beskrivning av varför objektet behöver undersökas eller åtgärdas, vad hotas? Sammanfattning av eventuellt gjorda utredningar och undersökningar. Riskklassning Beskriv, om möjligt, vilka åtgärder som är aktuella (reparativa eller preventiva) och åtgärdsmål. Ange, om möjligt, kostnadsuppskattningar för olika åtgärdsalternativ. Underlag som kan behövas för att beskriva föroreningssituationen: MIFO-resultat Undersökningsresultat Rapporter Arkivgenomgång Intervjuer Tillstånd och myndighetshandlingar Regionalt program 10.2.3 Området Följande bör ingå i/konstateras i ansvarsutredningen: En allmän beskrivning av det förorenade området och dess omgivningar (industrier, bostäder, topografi, geografi, geologi, sjöar, vattendrag med mera) De fastigheter som berörs av föroreningen, beteckning och ägare. Skyddsvärde Motstående intressen, till exempel kulturminnesmärkta områden. Uppgifter om gällande detaljplan med tillhörande planbeskrivning. 36 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Vad säger översiktsplanen? Exploateringsförutsättningar Underlag som kan behövas: Detaljplan Översiktsplan Platsbesök Fotografier Flygfotografier Kartor (markera gärna punktkällor, spridningsvägar, recipient med mera) Utdrag ur fastighetsregistret 10.2.4 Ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kapitlet 2 miljöbalken Beskrivningen av de ansvariga verksamhetsutövarna ska resultera i en kedja där respektive förorening kopplas till en verksamhet, som kan kopplas till ett företag (en juridisk person) eller till en fysisk person. Följande bör ingå i/konstateras i ansvarsutredningen: Är det fråga om nedlagd eller pågående verksamhet som förorenat? Om nedlagd, är verksamheten avslutad före den 30 juni 1969? (I så fall kan inget ansvar utkrävas.) Vem eller vilka kan betraktas som verksamhetsutövare? Om flera verksamhetsutövare, bilda en kedja av dessa och ange verksamhetstid. Rita gärna en tidsaxel eller tabell för att illustrera. Förteckning över identifierade verksamhetsutövare med organisations- och/eller personnummer. Vilket bidrag till föroreningen kan respektive verksamhetsutövare ha haft? Processbeskrivningar. Hur ser företagshistoriken ut? Bolagsförvärv, inkråmsförvärv, fusioner, delningar, organisationsnummer, associationsformer med mera. Betalningsförmåga (årsredovisning, utmätningsförfaranden, skulder hos Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket). Solidariskt ansvar Hur bedrevs verksamheten? Konkurser (datum) Underlag som kan behövas: Utdrag ur näringslivsregistret, historiska registreringsbevis som visar namnbyten Årsredovisningar Myndighetsbeslut Produktionsinformation Tillstånd Deklarationer och taxeringsuppgifter Uppgifter om fastighetsägande Bygglovsansökningar 37 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10.2.5 Ansvarig fastighetsägare enligt 10 kapitlet 3 miljöbalken Följande bör ingå i ansvarsutredningen: Har fastigheten bytt ägare? I så fall har förvärvet skett före eller efter 31 december 1998? Redogör för alla förvärv efter detta datum. Hur hanteras förvärvsdefinitionen i 10 kapitlet 3 miljöbalken? Exploateringsförutsättningar Solidariskt ansvar Industrifastighet eller privat fastighet: borde upptäckt eller kände till? När fanns information hos tillsynsmyndigheten om att fastigheten skulle kunna vara förorenad? Var informationen tillgänglig? Spridning utanför källfastigheten? Köpeskilling (låg köpeskilling kan antyda kompensation för förorening). Underlag som kan behövas: Utdrag ur fastighetsregistret Information om vad kommunen/länsstyrelsen visste vid förvärvstidpunkten. Bygglovsansökningar Markprisutredning - fastighetsvärdering 10.2.6 Övrigt Följande bör också ingå i/konstateras i ansvarsutredningen: Relevanta lagrum, kort beskrivning, konstaterande av vilken version av miljöbalken som är tillämplig med hänvisning till övergångsbestämmelserna. Relevant praxis och relevanta utdrag ur proposition eller doktrin. Kan det vara fråga om ett förvaringsfall? (Deponi, gruvhög, tunnor, cisterner?) Kan fastighetsägaren vara ansvarig enligt 10 kapitlet 5 miljöbalken för värdeökning? Kan fastighetsägaren vara ansvarig enligt 10 kapitlet 8 miljöbalken för nyttiga utredningskostnader? Överenskommelser både mellan ansvarig och tillsynsmyndighet och mellan flera ansvariga. Det underlag som legat till grund för ansvarsutredning bör noggrant redovisas. 38 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 10.3 Checklista skälighetsbedömning I ansvarsutredningen måste en skälighetsbedömning göras, varvid tillsynsmyndigheten först ska fastställa vilka miljövårdsåtgärder som är skäliga. Det kan sägas att skälighetsbedömningen omfattar två steg, miljövårdsåtgärderna och adressatens andel. Det slutliga ansvaret bör företrädesvis uttryckas i termer som: stor del, mer än hälften, mindre än hälften, liten del och så vidare. I samband med föreläggande kan ansvaret dock behöva uttryckas konkret i kronor eller procent av förelagd åtgärd. Följande bör ingå i/konstateras i ansvarsutredningen: 10.3.1 Steg ett miljövårdsåtgärderna Miljömässigt motiverat (föroreningstyp, föroreningsnivå, hur omfattande bör efterbehandlingen vara och vilka kvarvarande föroreningsrisker kan accepteras) Tekniskt möjligt (vilken efterbehandlingsåtgärd bör väljas) Ekonomiskt rimligt (kostnads- nyttoanalys) Resonemang om MKM och KM - saneringsmål Krav på utredningar, undersökningar eller åtgärder 10.3.2 Steg två adressatens andel När inträffade föroreningen (tidsaspekten är mycket betydelsefull) - Före eller under 1950-talet - 1960 fram till 1969 - Efter 1969 Skyldigheten att förhindra förorening - Tillstånd och villkor - Förelägganden - Lagefterlevnad - Egenkontroll Omständigheter i övrigt - Branschpraxis - Informella åtaganden - Exploatering Den ansvariges bidrag endast i begränsad mån Underlag som kan behövas: Tillstånd och andra myndighetsbeslut eller skrivelser. Utredningar, historik och intervjuer. Allt annat material som använts i ansvarsutredningen. 39 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 11 KÄLLOR 11.1 Lagstiftning Miljöbalken (1998:808) Lag (1998:811) om införande av miljöbalken Lag (2007:660) om ändring i miljöbalken Miljötillsynsförordningen (2011:13) Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande Miljöskyddslagen (1969:387) Aktiebolagslagen (2005:551) www.lagrummet.se 11.2 Rapporter med mera Efterbehandlingsansvar Efterbehandlingsansvar En vägledning om miljöbalkens regler och rättslig praxis, Naturvårdsverket, rapport 6501, juni 2012 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-6501-0.pdf Kvalitetsmanualen Efterbehandling av förorenade områden - Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering, Naturvårdsverket, utgåva 5, 2013 http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/bidrag-och- ersattning/bidrag/fororenade-omraden/efterbehandling-kvalitetsmanualen-reviderad- 20130131.pdf Delfinansieringsrapporten Delfinansiering av efterbehandlingsobjekt genom avtal/överenskommelse Delrapport inom projektet Tillsyn efterbehandling av förorenade områden, Naturvårdsverket, rapport 5490, april 2006 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5490-2.pdf Prop. 1997/98:45 Regeringens proposition 1997/98:45, Miljöbalk http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1352 Prop. 2006/07:95 Regeringens proposition 2006/07:95, Ett utvidgat miljöansvar http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/79950 11.3 Internet Näringslivsregistret, Bolagsverket, www.bolagsverket.se Fastighetsregistret, Lantmäteriet, http://www.lantmateriet.se/templates/lmv_entrance.aspx?id=17589 Praxis, http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/index.jsp 40 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 BILAGA 1 10 kap. miljöbalken före och efter 1 augusti 2007 Nedanstående regelnyckel är framtagen av jurist Henrik Svensson vid Länsstyrelsen i Jönköpings län för att ge en överblick över de förändringar som gjordes i 10 kap. miljöbalken i och med miljöansvarsdirektivets införande i svensk rätt. Gammal Ny Kommentar 1 1 10 kapitlets tillämpningsområde; i den nya lydelsen definieras föroreningsskada, allvarlig miljöskada och avhjälpande 2 2 Verksamhetsutövares ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling) 3 3 Fastighetsägarens ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling), definition av vilka förvärv som avses 4 1 st 4 Skälighetsbedömning av ansvarets omfattning 4 2 st 8 Preskriptionslagen är inte tillämplig på ansvar för avhjälpande 5 9 Fastighetsägarens ansvar för kostnader motsvarande värdeökningen på fastigheten 6 6 Solidariskt ansvar för verksamhetsutövare 7 7 Solidariskt ansvar för fastighetsägare 8 1 st - (Stycket behövs inte då definitionen av avhjälpande, 1 3 st, även omfattar ansvaret för utredningskostnader) 8 2 st 10 Fastighetsägares ansvar för utredningskostnader vid frihet från ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling) 9 11 Skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om förorening 10 15 Förklaring av område som miljöriskområde 11 16 Föreläggande om att ge in den utredning som behövs för prövning av miljöriskområde 12 17 Beslut om inskränkningar i markanvändningen m.m. avseende miljöriskområden 13 18 Ändring av villkor eller meddelande om nya villkor för ett miljöriskområde, eller upphävande av beslut om miljöriskområde 14 21 Möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter 5 Omfattningen av ansvaret för att avhjälpa en allvarlig miljöskada (detta ansvar gäller utöver vad som följer av 4 ) 12 Underrättelseskyldighet vid överhängande fara för allvarlig miljöskada 13 Underrättelseskyldighet vid allvarlig miljöskada 14 Prövande om åtgärders tillräcklighet samt föreläggande om avhjälpande vid allvarlig miljöskada 19 Bestämmelserna i 10 kap. MB gäller inte 20 Bestämmelserna i 10 kap. MB vid ansvarsbegränsning enligt sjölagen Ändring av paragrafnummer Ändring av lydelse Helt ny paragraf 41 (42)

2014-05-26 3.3-1404-0280 15300 Ny Gammal Kommentar 1 1 10 kapitlets tillämpningsområde; i den nya lydelsen definieras föroreningsskada, allvarlig miljöskada och avhjälpande 2 2 Verksamhetsutövares ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling) 3 3 Fastighetsägarens ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling), definition av vilka förvärv som avses 4 4 1 st Skälighetsbedömning av ansvarets omfattning 5 Omfattningen av ansvaret för att avhjälpa en allvarlig miljöskada (detta ansvar gäller utöver vad som följer av 4 ) 6 6 Solidariskt ansvar för verksamhetsutövare 7 7 Solidariskt ansvar för fastighetsägare 8 4 2 st Preskriptionslagen är inte tillämplig på ansvar för avhjälpande 9 5 Fastighetsägarens ansvar för kostnader motsvarande värdeökningen på fastigheten 10 8 2 st Fastighetsägares ansvar för utredningskostnader vid frihet från ansvar för avhjälpande (tidigare efterbehandling) 11 9 Skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om förorening 12 Underrättelseskyldighet vid överhängande fara för allvarlig miljöskada 13 Underrättelseskyldighet vid allvarlig miljöskada 14 Prövande om åtgärders tillräcklighet samt föreläggande om avhjälpande vid allvarlig miljöskada 15 10 Förklaring av område som miljöriskområde 16 11 Föreläggande om att ge in den utredning som behövs för prövning av miljöriskområde 17 12 Beslut om inskränkningar i markanvändningen m.m. avseende miljöriskområden 18 13 Ändring av villkor eller meddelande om nya villkor för ett miljöriskområde, eller upphävande av beslut om miljöriskområde 19 Bestämmelserna i 10 kap. MB gäller inte 20 Bestämmelserna i 10 kap. MB vid ansvarsbegränsning enligt sjölagen 21 14 Möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter Ändring av paragrafnummer Ändring av lydelse Helt ny paragraf 42 (42)

Lync-seminarie digitala sökvägar vid ansvarsutredning Inbjudan till Lync-seminarie om digitala sökvägar vid ansvarsutredning Temat är ansvarsutredningar och fokus kommer vara att visa var man hittar information och hur man kan söka i olika digitala system, exempelvis Näringslivsregistret och Infotorg för att få fram uppgifter. Vi har tänkt oss två tillfällen i vecka 42 nämligen: 13 oktober kl. 10.00-11.00 16 oktober kl. 13.30 14.30 Meddela om ni har möjlighet att delta och i så fall vid vilket tillfälle senast fredagen den 3 oktober. Mer information kommer i anslutning till seminarietillfällena. För att möjliggöra detta seminarie krävs programvaran Lync. Vissa kommuner har denna men inte alla. Det finns en gratisversion som kan laddas ner här. Det är alltså inga kostnader förknippade med att delta, men installation av klient och eventuella justeringar i brandväggar m.m. behöver man nog få hjälp av IT på sin arbetsplats att ordna. Det är sedan mycket enkelt att använda Lync och inget man behöver lära sig egentligen.