Elevhälsoplan För Tierps kommun Dokumenttyp Elevhälsoplan Gäller för grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Fastställd av referensgrupp för elevhälsan Datum: 2016-12-16 Dokumentansvarig: Samordnare, Utbildning Gäller tills vidare Diarienummer KS 2017/362
Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Elevhälsoarbetet i Tierps kommun... 4 Främjande arbete... 4 Förebyggande arbete... 4 Synen på lärande... 5 Vikten av vuxnas lärande... 5 Förhållningssätt... 6 Ledarskapet i elevgrupp... 7 Närvaro är en friskfaktor - frånvaro är en larmsignal... 7 Skolplikt och rätten till utbildning... 8 Samarbete... 8 Organisation av elevhälsoarbetet i Tierps kommun... 9 2
Inledning Skolan ska arbeta för, att alla elever upplever en känsla av att tillvaron i skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull, att förutsättningarna är optimala för att eleverna ska kunna utvecklas till sin fulla potential och bli harmoniska, trygga, empatiska och nyfikna människor, som kan förverkliga sina drömmar. För att detta ska vara möjligt är uppdraget att arbeta för att alla elever har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Benämningen skola används i elevhälsoplanen som ett samlingsbegrepp för förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Elevhälsoplanen har tagits fram av samordnare, i samarbete med referensgruppen för elevhälsan, bestående av rektorer och biträdande rektorer. Elevhälsoplanen gäller för hela Tierps kommun och kompletterar varje rektorsområdes lokala plan. Planen kommer att revideras årligen i juni av samordnaren och ovan nämnda grupp. Syfte Syftet med denna plan är: att den ska vara till stöd för biträdande rektorer/rektorer och personal i det dagliga elevhälsoarbetet, att vara en grund för att förankra, utvärdera och utveckla elevhälsans arbete, att ge en överskådlig bild av elevhälsans arbete och elevhälsoteamens professioner och att uppmuntra till vidareutveckling av elevhälsoarbetet. Elevhälsoplanen tar sin utgångspunkt i följande styrdokument och bestämmelser: Skollagen (se Riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Läroplan för grundskola/fritidshem (se Skolverkets hemsida www.skolverket.se) Läroplan för grundsärskolan (se Skolverkets hemsida www.skolverket.se) Socialtjänstlagen (se Riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Hälso- och sjukvårdslagen (se Riksdagens hemsida www.riksdagen.se) Barnkonventionen (se Unicefs hemsida www.unicef.se/barnkonventionen) Kommunala planer, policydokument och kvalitetskrav (se Tierps kommuns personalsida Insidan ) 3
Elevhälsoarbetet i Tierps kommun Elevhälsoarbetet utgör en integrerad del av skolans uppdrag, i skolans lärmiljö som helhet och i personalens arbete med samtliga elever. Det innebär att alla vuxna i skolan har ansvar för: att vara delaktiga i elevhälsoarbetet, att ta ett särskilt ansvar för att undanröja hinder i lärmiljön för elever i behov av stöd, samt att skapa delaktighet och inflytande för elever och deras vårdnadshavare i elevhälsoarbetet. Elevhälsoarbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Det innebär att vi för att identifiera behov av hälsofrämjande och förebyggande arbete regelbundet kartlägger och analyserar mönster och samband i det åtgärdande elevhälsoarbetet. Främjande arbete Hälsofrämjande arbete för elever utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra medan prevention utgår från kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa, sjukdom eller skolproblem. Främjande arbete bygger på faktorer och kunskaper kring vad som gör att människor förblir friska. Arbetet fokuserar på att skapa stödjande miljöer och organisationer för hela skolmiljön, dvs. klassrumsmiljö, omklädningsrum, toaletter, korridorer, uppehållsrum, skolgårdar etc. Ytterst handlar det om att skapa en trygg miljö för elever att vistas i och ett gott organisationsklimat för att göra skolan till en öppen, dynamisk och lärande organisation. Hälsofrämjande elevhälsoarbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv som syftar till att förbättra individens egenupplevda hälsa, med hjälp av kunskap om de processer som leder till hälsa. Förebyggande arbete Förebyggande insatser handlar om att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa. Kunskap om vad som orsakar uppfattad ohälsa samt kunskap om miljöfaktorer som kan leda till ohälsa eller problem med att nå utbildningens mål, ska ligga till grund för planeringen av förebyggande insatser. I det förebyggande arbetet kan Elevhälsan till exempel hjälpa till med kartläggning av olika slag för att få syn på riskområden. Det är viktigt att utgå ifrån elevens möte med lärmiljön. Vi behöver därför skapa oss en förståelse för elevens behov och förutsättningar i skolan genom att uppmärksamma de pedagogiska arbetssätt och förhållningssätt som vi skapar kring elevens lärande och utveckling. Vi behöver också belysa den människo- och kunskapssyn och som ligger till grund för det pedagogiska arbetet. För att ge elever möjlighet att lära sig och utvecklas optimalt behöver vi erbjuda dem redskap och verktyg. En framgångsrik skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i 4
ett livsperspektiv. Därför behöver det dagliga elevhälsoarbetet grundas i en tillit till att alla elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål och fokusera på friskfaktorer. Förebyggande arbete (eller åtgärder) innebär att förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem [34], det vill säga åtgärder för att minska risken för ohälsa. Målet med förebyggande åtgärder är att minska riskfaktorers inflytande och samtidigt stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska symtombelastning och risk för ohälsa. Elevhälsoarbetets inriktning ska: bidra till att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev och stimulera till en verksamhetsutveckling, främja en hälsosam livsstil, goda matvanor, rörelse och en aktiv fritid, utgå från ett helhetstänkande, utifrån organisation/grupp/individ, vara att samarbeta med elever, vårdnadshavare och andra verksamheter som är till stöd för elevers utveckling, utgå från elevens egna förmågor och ta hänsyn till elevens tankar och önskemål, förebygga, tidigt upptäcka och uppmärksamma skolrelaterade problem, avlägsna hinder för varje elevs lärande och utveckling och vara att upptäcka, kartlägga, analysera och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå uppsatta mål. Synen på lärande Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. (Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Kap 1) Elevhälsoarbetet och det pedagogiska arbetet i stort ska genomsyras av elevers delaktighet och inflytande i de processer som berör dem. En tilltro till och höga förväntningar på elevers förmåga att kunna lära sig och utvecklas är en framgångsfaktor. Elevhälsoarbetet, liksom skolans arbete som helhet, vilar på denna värdegrund och syn på eleven, det vill säga alla elever har ett utvecklingsområde. En viktig del i lärandet utgår från de erfarenheter elever gör i vardagen. Det är därför angeläget att lyssna på de berättelser som formuleras utifrån elevers tankar och känslor. Vikten av vuxnas lärande Förutsättningarna för lärande och utveckling ges av de vuxna i skolan. Väl fungerande arbetsplatser och arbetslag med gemensamt uppdrag, tydliga roller och arbetsformer och ett stödjande arbetsklimat utgör faktorer som påverkar elevers lärande positivt. Lärande sker i lärmiljöer som pedagogerna kan organisera och i hög grad påverka. 5
Att öka kunskaperna kring elevers förutsättningar och behov i lärande är en viktig del i elevhälsoarbetet. Elevhälsoarbetet kan ses som ett lärande som sker i vardagen inom arbetslaget och mellan arbetslag, i samarbetet mellan elevhälsoteamet och arbetslaget, mellan de olika professionerna i elevhälsoteamet samt i skolan som organisation. Viktiga friskfaktorer för elevers lärande och utveckling är de vuxnas relationer, samspel och trygghet. Väl fungerande arbetsplatser och arbetslag, med gemensamt uppdrag, tydliga roller, arbetsformer och goda arbetsrelationer till eleverna och till varandra har ett stödjande arbetsklimat och utgör också faktorer som påverkar elevers lärande positivt. Vuxnas lärande, och formerna för detta, behöver uppmärksammas och organiseras för att stödja elevers hälsa, lärande och utveckling. Skollagen 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Kompetensutveckling 34 Huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att lärare och annan personal vid skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Förhållningssätt Elevhälsoarbetet i Tierps kommun utgår från ett gemensamt förhållningssätt kring vad vi tror att elever behöver i sin lärmiljö. Detta innebär att: vi har en tilltro till att god pedagogik, med ett framgångsrikt lärande, också fungerar kompensatoriskt i elevers utveckling, ser på eleverna utifrån ett salutogent synsätt, skapar en trygg och kreativ miljö där misstag ses som en naturlig process för utveckling, vi noga kartlägger och lyfter upp elevers egna förmågor och lyssnar till deras tankar och önskningar, vi tror på att elever behöver nätverk, av vårdnadshavare, vuxna och kamrater som ger känslomässigt stöd, vägledning, information och praktisk hjälp, vi tror på att elever alltid gynnas, av att de vuxna i deras omgivning samverkar och samarbetar positivt utifrån elevens behov och vi arbetar utifrån att elever mår bäst av att, så långt det är möjligt, få vistas i sin ursprungsmiljö vi uppmärksammar att elever svarar på den miljö och de förväntningar som skapas för dem. 6
Ledarskapet i elevgrupp Ledarskapet är centralt i utbildningsprocessen och det är viktigt att det genomsyrar det dagliga arbetet. Rektor leder lärares ledande av elevers lärande. Forskning visar att lärarens ledarskap i elevgruppen är den enskilt mest betydelsefulla faktorn som har effekt på elevernas lärande och utveckling. Viktiga nycklar för framgång i ledarskapet är att läraren: har god kännedom om uppdraget och styrdokument, metodiskt arbetar med att utveckla sig själv som ledare, skapar en miljö där eleverna känner sig trygga, i undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen, har höga förväntningar på eleverna, synliggör varje individ i klassen, utvecklar varje elevs egen drivkraft, ger feedback till sina elever, är aktiv vid planeringen av, och är tydlig i sin undervisning, använder principer för ömsesidig undervisning, vilket innebär att läraren lär eleverna att ställa frågor, tydliggör oklarheter och sammanfattar och visar engagemang och empati och bygger upp goda relationer till sina elever. Närvaro är en friskfaktor - frånvaro är en larmsignal En grundläggande faktor för att lyckas i skolan är att vara närvarande och delta i skolans arbete. Det kan naturligtvis finnas legitima skäl till viss frånvaro. Närvaron är självklar faktor för att lyckas. Frånvaro är en allvarlig varningssignal. Bakom frånvaro kan olika typer av problem finnas. Därför är det av största vikt att kartlägga den bakomliggande orsaken till elevers frånvaro. Insatser som främjar en god skolmiljö minskar riskerna för att ohälsa i form av frånvaro ska uppstå. Åtgärdande arbete är här och nu, medan främjande arbete syftar längre fram. Det främjande arbetet hänger intimt ihop med skolans allmänna utvecklingsarbete. Frågan är inte vad vi gör när enskild elev inte kommer till skolan utan vad vi gör för att få alla elever att vilja komma och stanna i skolan. En bra skola, med positiva förväntningar, värme, omsorg och tydliga kunskapskrav, är viktig för alla elever. Därför är det en grundläggande uppgift för skolans personal att samtliga elever deltar i skolarbetet. Frånvaro är en allvarlig larmsignal för hur den enskilda eleven mår. När elever uteblir från skolarbetet, kan det vara ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att elever befinner sig i en problemsituation. Det är en utmaning för skolorna att öka skolnärvaron och omedelbart uppmärksamma frånvaro. 7
Frånvarande elever kan behöva ett särskilt stöd i sitt lärande för att inte riskera att slås ut från skolarbetet. Vid varje skola har rektor ansvar för att upprätta rutiner för att utreda och hantera frånvaro. Skolplikt och rätten till utbildning Alla skolpliktiga barn har en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning. Detta finns reglerat i skollagen och barnkonventionen. För att inga barn ska gå miste om denna rättighet finns det en skyldighet för kommunerna att se till att alla barn får föreskriven utbildning. Utöver detta har också kommunen ett ansvar att se till att barn som är bosatta i kommunen, men som inte går i kommunens skolor, ändå får föreskriven utbildning på annat håll. Skolplikten medför även en närvaroplikt, det vill säga skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Liksom vid all annan pliktlagstiftning krävs det laga förfall för att få utebli från undervisningen. Detta innebär att varje barn ska delta i verksamheten såvida inte barnet är sjukt eller har annat giltigt skäl. Ansvaret för att se till att skolpliktiga barn fullgör sin skolgång delas mellan hemkommunen och barnets vårdnadshavare. Kommunen ska därför bevaka att skolpliktiga elever verkligen fullgör sin skolgång Skollagen 7 kap. Lagens krav på kommunen gör det nödvändigt med en närvarokontroll i skolan och även aktiva åtgärder för att ta reda på orsaken till att en elev är frånvarande. Rektor har ansvar för att det finns rutiner, så att elevens vårdnadshavare kontaktas samma dag då en elev är borta från skolan utan giltig anledning. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Samarbete Ibland är livssituationen för en elev svår och omfattar mer än skolan. Det blir då nödvändigt med fler kompetenser än vad skolan kan erbjuda. Det är viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete med andra verksamheter som är till stöd för barns och ungas utveckling. Exempel på sådana kompetenser finns hos Individ- och Familjeomsorg, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen och Ungdomsmottagningen. Ett positivt samarbete mellan de som arbetar med ett ärende, gynnar alla barn. Alla som arbetar i Elevhälsan har ett ansvar för att verka för ett gott samarbete mellan olika verksamheters professioner. 8
Organisation av elevhälsoarbetet i Tierps kommun I Tierps kommun är elevhälsan placerad ute på skolområdena. Varje rektorsområde har ett eget elevhälsoteam där medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens ingår. Elevhälsoteamet träffas regelbundet och leds av rektor. För elevhälsans medicinska insats, förut benämnd skolhälsovård, finns en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Elevhälsoteamets uppgift är att: stödja pedagoger/lärare, arbetslag, elever och deras vårdnadshavare bidra med kunskaper och genomföra insatser som stödjer barns och elevers hälsa, lärande och utveckling generellt, på såväl främjande, förebyggande som åtgärdande nivå särskilt uppmärksamma de barn och elever som är i behov av riktat stöd och undanröja de hinder för lärande och utveckling som kan förkomma bidra till att kartlägga/utreda, analysera, föreslå, genomföra och följa upp elevhälsoinsatser utgöra ett stöd för biträdande rektor/rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas Elevhälsoteamets arbete ska ske i dialog och nära samarbete med pedagogerna/lärarna och arbetslagen. Detta innebär att: det finnas tillgång till ett elevhälsoteam på varje skola, teamet ska träffas regelbundet för att kunna använda alla professioner, elevhälsoteamets arbete ska i såväl sitt inre arbete som i arbetet tillsammans med pedagoger/lärare/arbetslag tidsättas över ett verksamhetsår så att planering, genomförande, uppföljning och utvärdering kan genomföras och upprätthållas med god kvalitet, elevhälsoteamet ska utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, regelbundet följa upp och analysera arbetet med åtgärdsprogram, föreslå och delta i hälsofrämjande och förebyggande arbete, all personal och alla föräldrar i skolan ska känna till vilka som ingår i elevhälsoteamet och hur man kommer i kontakt med dem och elever och deras föräldrar ska erbjudas inflytande och göras delaktiga i elevhälsoarbetet och dess utformning. 9