EIO Aktuellt ÄR DET SÄKERT? Förändringar ligger i entreprenadens natur Så hanterar du dem. EIO-Profilen: TIO FRÅGOR TILL JOAKIM GRAFSTRÖM

EIO Aktuellt För medlemsföretag i Elektriska Installatörsorganisationen EIO Nummer 3 2015 Förändringar ligger i entreprenadens natur Så hanterar du dem EIO-Profilen: TIO FRÅGOR TILL JOAKIM GRAFSTRÖM Tema: elsäkerhet för dig, dina medarbetare och dina kunder ÄR DET SÄKERT? FOTO: DANIEL ROOS

ipad Facebook f Logo CMYK /.eps Facebook f Logo CMYK /.eps Intro Besök oss på nätet! Du hittar oss på www.eio.se INNEHÅLL NUMMER 3 2015 Starka röster för moderna installationsregler En dag utan ett skratt är inte en bra dag. Tio frågor till Joakim Grafström SIDAN 4 Vad har Sveriges Byggindustrier, Byggherrarna, VVS Företagen och Fastighetsägarna gemensamt med EIO? Jo, vi vill alla se en modernisering av de regler som styr elinstallationer. EIO har länge efterlyst förändringar av behörighetsreglerna. Hur bestämmelserna är utformade påverkar hur du som medlemsföretag kan bedriva din verksamhet men är också garanti för en hög elsäkerhet i Sverige. De remisser som inkom på Elbehörighetsutredningens betänkande i våras visar att det även i närliggande branscher finns en stark efterfrågan på nya regler. Elbehörighetsutredningen har presenterat trovärdiga och genomförbara lösningar som svar på behovet av nya regler. Nu väntar vi bara på ett skarpt lagförslag från regeringen. Energiministern har en unik chans att modernisera reglerna, vilket är helt avgörande både för vår framtid och för att säkerställa en fortsatt hög elsäkerhetsnivå i samhället. Att låta Elbehörighetsutredningens betänkande samla damm på en hylla i regeringskansliet är inget alternativ. Årets EIO Elsäkerhetsdagen på Kistamässan i Stockholm i år handlar om elsäkerhet för dig, dina medarbetare och dina kunder. Där och kontinuerligt berättar vi till exempel om hur vi tillsammans ska skapa ett elsäkrare Sverige, vem som har ansvaret när fulel ska åtgärdas och hur vi förbättrar arbetsmiljö och säkerhet på jobbet. Vi hoppas du vill vara med i det arbetet. Vi börjar också förbereda oss för avtalsrörelse 2016. Vi ringar in de frågor vi tror blir väsentliga och vi har lyssnat noga på er, vilka frågor ni anser vara viktiga att driva i avtalsrörelsen nästa år. Tonen i media har redan höjts och frågor som rör lönebildning, konkurrenskraft och arbetstider börjar bli varma. Arbetet med och processen för det nya gemensamma servicebolaget går vidare. I mitten av december går flyttlasset då vi ska flytta in i gemensamma lokaler på Ringvägen 100 i Stockholm. I januari ska det finnas en namnskylt i entrén som det ska stå Installatörsföretagen på. Det blir det nya servicebolagets namn och det varumärke som vi kommunicerar i gemensamma frågor. Det känns stort och spännande att få vara en del av denna unika resa. Installationsbranschen blir en bidragande samhällsaktör och en stark röst att räkna med i bygg- och samhällsdebatten. Läs mer om detta och mycket annat i tidningen. Trevlig läsning! Jan Siezing, vd, EIO Din koll på ansvaret bidrar till landets elsäkerhet SIDAN 6 Elteknikföretagets goda namn kan bli godare med bättre kommunikation SIDAN 9 De undviker fallgroparna med yrkesstolthet och elsäkerhet SIDAN 10 Följ oss på webben! www.eio.se www.elinstallatören.se facebook.com/eio.se FOTO: PETER KNUTSON twitter.com/eio_swe EIO Aktuellt Ansvarig utgivare: Karoline Hammar 08-762 75 58, karoline.hammar@eio.se Redaktör: Staffan J Thorsell, staffan.thorsell@eio.se Produktion: Jenny Bäckström Skribent: Staffan J Thorsell Tryck: Trydells För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se 2 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

Aktuellt Nya servicebolaget: INSTALLATÖRSFÖRETAGEN Arbetet med att sjösätta det nya gemensamma servicebolaget går vidare det ska heta Installatörsföretagen. Till att börja med är det ett paraplynamn för EIO och VVS Företagen, men tanken är att det också ska inbjuda till att fler närliggande branschområden ska kunna bli medlemmar och samlas under ett och samma installatörstak. Så tycker företaget: Under hösten startar ett arbete att ta fram en varumärkesplattform för det nya varumärket, vars första del förväntas vara klart till den 1 januari 2016. Under sommaren bemannades det nya bolaget och styrelse och vd är utsedd. Installatörsföretagens uppdrag är att skapa ökad medlemsnytta genom att möta och påverka en framtida utveckling av installationsbranschen. Läs mer på www.eio.se Idag erbjuder våra medlemsföretag ett bredare utbud av tjänster som går bortom den traditionella indelningen av elteknik och VVS. Att samla resurserna i ett gemensamt servicebolag innebär bättre stöd till våra medlemmar, säger Anders Mattsson, styrelseordförande i VVS Företagen och i nya Installatörsföretagen. Installatörsföretagen representerar en bransch som dygnet runt, året runt arbetar för ett tryggt och energieffektivt Sverige. Med lösningar som inte nödvändigtvis syns men som spelar en avgörande roll för alla. Idag står installationer för mer än hälften av kostnaderna i ett byggprojekt. Genom att samla installatörerna och våra resurser synliggör vi installationsbranschen och ökar attraktiviteten för våra yrken, såväl inom branschfrågor som i arbetsgivarfrågor, säger Jan Siezing, vd i EIO och i nya Installatörsföretagen. När nu EIO och VVS Företagen flyttar ihop behövs även mer ändamålsenliga kontorslokaler. Från och med mitten av december 2015 kommer Installatörsföretagen att finnas på Ringvägen 100, i Stockholm. Samgåendet kommer att göra oss till en mer effektiv organisation som än bättre kan stödja och företräda alla våra medlemsföretag. Med god planering av kontorsyta och med funktionell och modern teknik kommer de nya lokalerna att ge oss förutsättning att underlätta det arbetet, säger Jan Siezing. Redan 1990 togs några första steg mot en sammanslagning. Men då var inte branscherna redo. Nu, 25 år senare, har mycket hänt inom så väl teknikutveckling som företagsutveckling. På fem års sikt spelar vår bransch en ännu viktigare samhällsroll då våra medlemsföretag fortsätter leverera produkter och tjänster som gör att all vår branschteknik fungerar på ett hållbart sätt. Fakta om det nya bolaget Det nya bolagets vd kommer att vara vd för de båda föreningarna, vilket underlättar samarbetet och arbetet med att utveckla branschernas gemensamma intresseytor. Föreningsstrukturen i övrigt består. Skillnaden blir att medlemsföretagen Paul Håkansson, Utvecklingsledare på Elajo, håller med om att installatörsbranschen är redo. -Samarbete stärker och underlättar. Elajo, som är ett installationsföretag med verksamhet inom både el och vvs märker dagligen fördelarna med att verka inom två teknikområden. Det arbete som EIO utför är till stor hjälp i mitt arbete som utvecklingsledare på Elajo, där jag har fokus på att utveckla Elajo som företag och våra medarbetare som individer. Kan EIO framöver utveckla sitt arbete ihop med VVS företagen, kommer vi säkert ytterligare ett steg, säger han. vänder sig till det gemensamma servicebolaget för stöd och rådgivning. De båda föreningarna består. Det nya servicebolaget antar ett nytt namn: Installatörsföretagen. Arbetet med att skapa en ny varumärkesplattform har startat och den första fasen i det arbetet förväntas vara klart till den 1 januari 2016. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 3

Tio frågor till Joakim Grafström I varje nummer av EIO Aktuellt träffar vi en person någonstans i EIO-sfären. Någon i ett av våra medlemsföretag, en rådgivare på EIO, en förtroendevald det kan vara vem som helst. Men vi ställer ungefär samma frågor varje gång. Berätta kort: Hur kom du till den 1 position i karriären du är i dag? Jag jobbade som elsäkerhetsspecialist på Banverket på 1990-talet. Jag är gymnasieingenjör med inriktning Elkraftteknik. Jag gick på Vasa och Thorildsplans gymnasium i Stockholm. Efter Banverket hamnade jag på Elsäkerhetsverket under några år, och därefter på SEK Svensk Elstandard i tio år. Där var jag med i att ta fram den första och andra utgåvan av Elinstallationsreglerna. Sedan snart fyra år år jobbar jag på EIO. Det som lockade var att jobbet såg ut att innehålla en breddning av det område jag jobbat med tidigare. Jag skulle också komma närmare verkligheten, alltså de företag som utför elinstallationer. Du ligger bakom många av 2 Sveriges installationsstandarder. Varför är du bra på att leda arbete? Jag ska inte ta åt mig hela äran för att ha tagit fram installationsstandarder. Standardisering är ett grupparbete där alla som vill och kan får vara med. Tricket är att inspirera människor till det arbetet trots att varken jag eller SEK Svensk Elstandard betalar dem för det. Jag tror också att jag har den diplomatiska förmågan att leta fram den så kalllade konsensusen som behövs för att en standard ska bli verklighet. Vad anser du ligger bakom 3 framgångsrikt företagande eller framgångsrika elektriker? Mitt specialistområde är förstås inte framgångsrikt företagande, så jag har inga mirakelrecept för det. Men jag tror att en nyckel till framgång är att vara tekniskt kunnig och dessutom lyssna på kundens behov, för att sedan skräddarsy en bra och säker installation. Vad är det svåraste du varit 4 med om i din karriär? Det svåraste vet jag inte, men det var slitsamt att lyckas ena alla deltagare när vi tog fram den första utgåvan av Elinstallationsreglerna. Det fanns många olika viljor. Vad är spännande med 5 elteknikbranschen? Under många år hände det inte så mycket, men de senaste 15 åren har det hänt massor. Bara de senaste åren har utvecklingen näst intill exploderat. Länge handlade det bara om uttag, belysning, säkringar och kablar. Idag är elinstallationer smartare än så, med bland annat möjligheten att fjärrstyra och förprogrammera. Vilken av dina egenskaper är 6 du mest stolt över? Min diplomatiska förmåga och egenskapen att ofta försöka se de positiva, eller rent av komiska, sidorna i tillvaron. En dag utan ett skratt är inte en bra dag. Å andra sidan kan jag ibland bli lite för diplomatisk och vänta lite för länge med beslut om inte alla har fått komma till tals. Det kan begränsa ibland. Vad är utmanande eller roligt 7 med att ha ansvar för ett område som elsäkerhet? Utmaningen är och har varit att omvända tänkandet från direkt regeltillämpning till mer funktionsanpassade regler. Den reformen startade under 1990-talet, då reglerna var ganska detaljerade om var och hur du fick montera olika elapparater i olika miljöer och hur elcentraler skulle placeras. Det var en detaljstyrning som inte främjade kreativiteten. Idag har vi fler funktionsregler, där den som planerar installationen ges möjlighet att själv bedöma miljön där installationen ska utföras. Det har lett till att det nu finns flera olika typer av säkra lösningar, alltså mer mångfald. Om du fick trycka på en knapp 8 som förändrade en enda sak i elteknikbranschen, vad skulle det vara? Det vore skönt och bli av med de sista detaljreglerna och att få de sista personerna som lever kvar i detaljstyrningen att tänka om. Vad gör du på lediga dagar? 9 Jag tar gärna en promenad eller en joggingtur. Annars spelar jag gärna elbas. Jag spelar i olika bandkonstellationer allt från visor till hårdrock och gubbrock och så vidare. Jag har en förkärlek för musik som kräver lite av lyssnaren. Gärna progressive-musik som Kansas, King Crimson och Rush. Vad gör dig arg? 10 När människor inte visar respekt för varandras sätt att vara och att tänka. Alla kan inte vara lika och ska inte heller vara det. En plats där alla är lika och tänker lika vill jag inte bo på. 4 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

EIO-Profilen: Joakim Grafström Namn: Joakim Grafström Född: 1963, i Stockholm, Jobbar: Expert med ansvar för elsäkerhetsfrågor, EIO Bor: Kungsholmen, Stockholm Familj: Hustru och vuxna, utflugna barn Aktuellt just nu: I jobbet är det uppdatering av Elinstallationsreglerna och behörighetsutredningen. Privat planerar vi vinterns semester, det blir någonstans söderut där det är mer dagsljus. Jag tror att en nyckel till framgång är att vara tekniskt kunnig och dessutom lyssna på kundens behov. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 5 FOTO: PETER KNUTSON

FOTO: COLOURBOX 6 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

Tema: elsäkerhet DIN KOLL PÅ ANSVARET BIDRAR TILL LANDETS EL ÄKERHET När ett elteknikföretag tar sitt ansvar i en entreprenad bidrar företaget till att beställaren får den kvalitet som efterfrågats och god kvalitet skapar högre elsäkerhet. Kan det vara så enkelt? Som första punkt i detta numrets tema tar vi upp ansvar. De allmänna bestämmelserna, som AB 04, ABT 06 och ALEM 09, innehåller massor av information om ansvar och garanti som är avgörande för ett lyckat projekt. Vi utmanade EIOs affärsjurist Hanna-Lotta Nielsen att svara kort på några snabba frågor om just garanti och ansvar i entreprenader. Vilket ansvar har elteknikföretaget under garantitiden enligt AB 04 respektive ABT 06? Enligt AB 04 gäller att garantitiden är fem år för entreprenörens arbetsprestation och två år för material och produkter. Om entreprenören fått en längre garantitid hos grossisten, gäller denna längre garantitid även mellan entreprenören och beställaren. I en utförandeentreprenad är det beställaren som bestämmer materialet, vilket innebär att entreprenörens garantiansvar för material och produkter oftast innebär ett ansvar för fabrikationsfel. Om entreprenören och beställaren istället avtalat om att ABT 06 ska gälla är utgångspunkten att garantitiden är fem år för entreprenaden, alltså både för projektering, utförande och för produkter. I en ABT 06 innebär garantiansvaret normalt att entreprenören svarar för att entreprenaden uppfyller de funktionskrav som avtalats med beställaren. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 7

Trenden i hela byggbranschen är längre garantitider i entreprenader. Ju längre tiden går efter avlämnande av en entreprenad, desto viktigare är det att underhållet sköts av beställaren. HANNA-LOTTA NIELSEN, ENTREPRENADJURIST, EIO Vad innebär ett garantiansvar? Under garantitiden ansvarar entreprenören för fel som framträder. Detta innebär att det ska vara fråga om fel som fanns vid tiden för godkännande av entreprenaden men som först därefter, under garantitiden, blir synliga. Garantiansvaret innebär också att entreprenören förutsätts ansvara för fel under garantitiden. Vilket är beställarens ansvar under garantitid? Entreprenören ansvarar inte för sådant som beror på beställarens felaktiga projektering, bristande underhåll, felaktiga skötsel eller på förslitning. Om entreprenören anser att man inte ansvarar för påtalat fel ska denne antingen visa att man utfört entreprenaden kontraktsenligt, eller göra sannolikt att det påtalade felet beror på felaktig projektering, vanvård, onormalt brukande eller annat som beställaren orsakat. Läs mer på www.eio.se Vad är särskilt viktigt när det gäller ansvar och garanti i elteknikbranschen? Trenden i hela byggbranschen är längre garantitider i entreprenader. Ju längre tiden går efter avlämnande av en entreprenad, desto viktigare är det att underhållet sköts av beställaren. Detta är särskilt viktigt för entreprenörer inom elteknikbranschen. Entreprenader här innehåller ofta installationer med många avancerade produkter som ofta ingår som rörliga delar eller har känslig elektronik. Dessutom utsätts produkterna för ständig förslitning. Produkterna påverkas alltså mycket av användandet i anläggningen. Det kan därför vara en stor fördel för våra medlemsföretag att också få service- och underhållsavtalet för den aktuella anläggningen efter avlämnad entreprenad. Ett problem är också att många tillverkare av elteknikprodukter finns utomlands och inte vill lämna femårsgarantier. Lösningen i ALEM 09 innebär därför tyvärr att många produkter bara omfattas av två års garantitid. Hur kan man ha koll på allt? Jag uppmanar alla att läsa på och hålla sig uppdaterad på entreprenadrätten. Kunskapen finns i AB 04, ABT 06 och i ALEM 09. ALEM 09 innehåller allmänna leveransbestämmelser om elektriskt materiel för leverans och användning i Sverige, utarbetade av EIO och Sveriges Elgrossister, SEG. Det är också viktigt att se till att man har ett skriftligt avtal med sin beställare med hänvisning till AB 04 och ABT 06, och det är viktigt att vara noga med att läsa igenom den offert grossisten lämnar inför köpet. 3 saker att tänka på inför ett entreprenadavtal: 1. Om det går, försökt att hitta produkter hos grossisten med fem års garantitid om du ska lämna anbud på en entreprenad med fem års garantiansvar, till exempel, enligt ABT 06. Om medlemsföretaget ingår avtal om fem års garanti för en produkt gentemot sin kund, är det ju bra om produkten har samma garantitid hos grossisten. 2. Se till att lämna fullständiga drift- och underhållsinstruktioner till din beställare kring de produkter som ingår i entreprenaden. Entreprenören ansvarar nämligen inte för produktfel som beror på bristande underhåll från beställarens sida. 3. Kom ihåg att ni i många fall har rätt till ersättning från grossisten för de kostnader som uppkommer för er vid reparation eller utbyte av felaktig vara hos er beställare. Men ni måste då ha reklamerat på rätt sätt, enligt ALEM 09. 8 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

ELTEKNIKFÖRETAGETS GODA NAMN kan bli godare med bättre kommunikation Tema: elsäkerhet Om leverantör och kund kunde kommunicera lite bättre skulle det gå att minska kostnaden för ett normalt projekt med runt 13 procent. Det visar en undersökning som Industrifakta tog fram förra året, på uppdrag av Svensk Byggtjänst. Bättre kommunikation leder också till installationer med högre elsäkerhet. Det handlar alltså om miljoner som går förlorade och elsäkerhet som äventyras på grund av otydlighet. Vi vet att elteknikföretag har ett mycket gott rykte i byggbranschen, och att de upplevs som seriösa av de övriga aktörerna i en entreprenad, säger Hanna-Lotta Nielsen, affärsjurist på EIO. Det finns dock ett men. Jag upplever att elteknikföretagen, för sin egen skull, bör bli ännu bättre på att reagera på förändringar och på fel under en entreprenad. Det kan kännas jobbigt att anmäla ett hinder till sin beställare när man har en bra relation, men jag tror att många företag skulle tjäna på att bli något mer formella i hanteringen av förändringar under entreprenaden. Visst, det finns regler för detta, men det är ändå viktigt att man pratar med sin beställare om vilka rutiner man ska ha för sin kommunikation och löpande stämmer av förändringar. Hanna-Lotta Nielsen får ofta frågor från elteknikföretag om hur de bör agera när något händer under en entreprenad, som att tidplanen ändras av beställaren eller om en av de andra entreprenörerna orsakar förseningar i projektet. Förändringar under en entreprenad ligger i entreprenadens natur. Det behövs tilläggs- och ändringsarbeten och tidplaner behöver revideras. Det viktiga är att våra medlemmar vet hur de bör agera, och framför allt att de gör det, så att de inte riskerar att förlora pengar eller kompromissa med elsäkerheten, säger hon. På EIOs hemsida finns en mall som heter Avvikelserapport. Den kan användas för att kommunicera ändringar och deras konsekvenser till beställaren. 3 saker att tänka på när planerna förändras: 1. Agera omgående och underrätta beställaren vid behov om till exempel hinder, ÄTA-arbeten eller forcering. 2. Beskriv anledningen till underrättelsen. 3. Föreslå en lösning om det går, och begär tidsförlängning vid behov och ersättning om merkostnader uppkommer. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 9

DE UNDVIKER FALLGROPARNA MED HJÄLP AV YRKESSTOLTHET OCH ELSÄKERHET ledande elteknikföretag blir ELRÄTT Elajo är ett av Sveriges ledande vvs- och elteknikföretag, med över 1 000 anställda, 38 verksamhetsorter och en omsättning på runt en miljard kronor. Nu blir företaget ELRÄTT, och EIO Aktuellt frågade utvecklingsledare Paul Håkansson hur det ska gå till. Vad ligger bakom beslutet att Elajo ska bli ELRÄTT? Min grundsyn är att vi ska möta våra kunder med en stolthet över vårt yrke, och vi ska inte vara rädda att ta betalt för den kunskap vi har. Vi känner att ELRÄTT genomsyras av samma tänk. ELRÄTT kommer bli ett verktyg för oss att både agera och tänka rätt kring försäljning och kundbemötande, och för att fortsätta kunna möta framtidens utmaningar. Vilken betydelse tror du ELRÄTT får för Elajo? Som medlem i EIO och som författare inom el- och teleteknik har jag under många år haft ett nära samarbete med EIO. Jag har sett allt fantastiskt arbete och material som EIO skapat, och varit mycket mån om att redan i utbildningen av våra framtida elektriker implementera EIOs tankar och material. När jag tillträdde som Utvecklingsledare inom Elajo blev jag medveten om de mål och visioner som Elajos ledning satt upp, och jag kom i kontakt med medarbetare på Elajos alla enheter. De har alla sina tankar och önskemål om hur Elajo ska utvecklas. Lösningen på många av de frågeställningar som finns eller rutiner vi vill ha har EIOs medarbetare redan arbetat mycket med. Det kan vi använda oss av. För Elajo är EIOs och ELRÄTTs all kompetens och expertis en fantastisk tillgång. Elajo är ett stort företag hur ska ni introducera en på flera sätt ny kultur och få medarbetarna att tänka ELRÄTT? Grunden för all kompetens och allt arbete inom Elajo El & Energiteknik är elsäkerhet, vi fastslår att vi arbetar säkert eller inte alls. Därför ska samtliga yrkespersoner inom El & Energiteknik under 2015-2016 genomföra vårt kurskoncept Elajo Elsäkerhet. De kunder som anlitar oss ska få hjälp av yrkeskunniga personer som i alla lägen tänker elsäkerhet. Genom att alla går kursen får vi en unik möjlighet att skapa ett gemensamt tänk och gemensamma rutiner. Vi skapar ett Elajo. I kursen introducerar vi ELRÄTT, som därmed blir våra medarbetares första kontakt med konceptet. Att jag får presentera 10 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

Paul Håkansson, utvecklingsledare, Elajo ELRÄTT för våra medarbetare känns helt rätt. EIOs undersökningar visar nämligen det jag vetat hela tiden; Att el- och teletekniker har ett stort förtroende bland beställare. Samtidigt behöver vi bygga upp en kultur kring hur vi ska behålla och utnyttja det förtroendet. Vilka är de största utmaningarna? EIOs arbete med ELRÄTT visar även vilka fallgropar vi hamnat i genom åren, och en av dem är att vi inte själva värderat allt det kringarbete som sker runt en installation och som vi, precis som våra konkurrenter, kan och ska ta betalt för. Vad tror du Idébanken kan göra för elteknikbranschen? Den kommer komplettera vår egen verktygslåda inom Elajo. Vi lever i en snabb teknikutveckling och måste hänga med. Det måste vi inte bara för att undvika att släppa spännande områden till andra branscher, utan även för att kunna erbjuda våra medarbetare nya spännande utmaningar. Ska vi kunna attrahera ungdomar till våra yrken måste vi också kunna erbjuda nya spännande teknikområden att jobba med. Idébanken är ett bra sätt att hitta dem. Idébanken kommer även bli ett utmärkt verktyg för smarta lösningar för våra kunder. ELRÄTT i siffror: 664 244 3905 Installationsföretag är Elrätta Grossistfilialer har utsett ELRÄTT-ansvariga Personer är anmälda till webbutbildningen Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 11

Experterna Du ställer frågorna vi svarar. Mejla dina frågor till info@eio.se eller ring 08-762 75 00. FOTO: PETER KNUTSON Hans Heldring Branschekonom, EIO Gäller personalliggare mig? Måste jag som anlitad elinstallatör eller ansvarig på elteknikföretag föra personalliggare enligt de nya reglerna? SVAR: Ja. Det är visserligen den som bedriver byggverksamheten som ansvarar för att personalliggaren förs, i utrustning som tillhandahålls av byggherren, på ett korrekt sätt. Men samtliga verksamma på byggarbetsplatsen ska föra personalliggare oavsett om det rör en anställd, inhyrd eller praktikant och oavsett om personen får någon ersättning eller inte. Regeringen föreslår inget undantag för enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag och företagsledare i fåmansbolag eller närstående till dessa, vilka är undantagna från kravet på personalliggare i andra berörda branscher. Vi har just nu en informationskampanj om vad som gäller, som du kan hitta på EIOs hemsida www.eio.se. Hur förändras basbeloppen nästa år? SVAR: Prisbasbeloppet sänks med 200 kronor för inkomståret 2016, alltså från 44 500 kronor till 44 300 kronor. Det förhöjda prisbasbeloppet blir 45 200 kronor, vilket också är en sänkning med 200 kr. Inkomstbasbeloppet höjs med 1 200 kr till 59 300 kr. Det är regeringen som har fastställt prisbasbeloppet (pbb) för inkomståret 2016. Beloppet ska följa prisutvecklingen, och beräknas under perioden juni till juni, av Statistiska Centralbyrån (SCB). Prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna maximalt skattefritt traktamente, bilförmånsvärdet och maximalt avdrag för pensionskostnader. Inkomstbasbeloppet för 2016 har fastställts till 59 300 kr, vilket innebär en höjning med 1 200 kr jämfört med 2015. Det förhöjda prisbasbeloppet för inkomståret 2016 har fastställts till 45 200 kr, vilket också är en sänkning med 200 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet används för att beräkna pensionspoäng för tilläggspension (ATP-systemet). Du kan läsa mer om detta och hitta detaljerad information på pensionsmyndigheten.se. Jag producerar el i mindre omfattning genom vindkraft och solceller, och får ersättning från elnätföretaget. Måste jag som mikroproducent betala moms? SVAR: Ja. Skatteverket har nu gett sin syn på frågan och anser att ersättningen vid försäljning av el är momspliktig. När en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer all el, eller överskottsel, in på elnätet, räknas det som ekonomisk verksamhet. Man är alltså skyldig att momsregistrera sig och betala. Det spelar ingen roll om elen produceras i ett vindkraftverk, i en solcellsanläggning eller på något annat sätt. Men det är inte ekonomisk verksamhet när ersättningen bara är för nätnytta. Detta handlar om fall när el levereras ut på nätet utan att mikroproducenten får ersättning för själva elleveransen, utan för nätnytta. 12 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

Inblick Teledagen: anmäl dig nu Det händer mycket inom teknisk säkerhet, och därför blir just teknisk säkerhet temat under årets turné med EIO Teledagen. Teledagarna äger rum den 3, 4, 5 och 10 november, i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Det är oerhört viktigt att ta del av det som händer på detta område. Under Teledagarna kommer vi bland annat att gå igenom de nya brandlarmsreglerna och diskutera hur arbetet fortgår med nästa utgåva av SBF 110:8, säger Joakim Carlsson, ansvarig för tele-, data och säkerhetsområdet på EIO. RES MED EIO TILL LIGHT + BUILDING 2016 Förra årets EIO-resa till elteknik- och belysningsmässan Light+Building i Frankfurt blev så uppskattad att EIOs vd Jan Siezing ville försöka göra det till ett återkommande evenemang. Så blev det nu är det dags att anmäla sig till EIOs resa till Light+Building 2016. Light+Building är den ledande, internationella mässan för belysning, automation och elteknik i Europa. Mässan äger rum vartannat år, och 2014 slogs både besöks- och utställarrekord. EIO var där tillsammans med ett tjugotal medlemsföretag. Light+Building ger en bild av framtiden, sa Lars Johansson, vd och delägare hos J&B Elinstallationer, efter mässan 2014. Läs mer och anmäl dig på www.eio.se Även reglerna för utrymningslarm förändras och då handlar det om när och var det ska installeras, vilka krav som finns på talat utrymningslarm och hur det ska installeras. Detta, liksom det högaktuella ämnet kameraövervakning, men också certifiering, EIOs hjälpmedel för projektering och mycket mer, kommer tas upp. Det är viktiga ämnen. Jag hoppas så många som möjligt kommer och faktiskt tar den här chansen att investera i framtiden, säger Joakim Carlsson. Läs mer och anmäl dig på www.eio.se Kom ikapp kollegorna Nu hålls uppsamlingsheat för dig som hittills inte haft möjligheten att anmäla dig till Guldpengen. Vi driver Guldpengen just för våra medlemmar. Därför vill vi ge alla chansen att komma ikapp sina kolleger i branschen, säger Hans Heldring, projektledare för Guldpengen. Den som vill delta i ett uppsamlingsheat ska kontakta sin företagsrådgivare på EIO för mer information. Europeiskt ordförandeskap EIOs styrelseordförande, Thomas Carlsson, har tillträtt som ordförande för EU:s organ för elinstallatörer i Europa, AIE. Att vara med här är viktigt för det nordiska och det europeiska samarbetet. Vi får stora påverkansmöjligheter och drar stor nytta av att samverka, säger han. EIO är med i AIE tillsammans med 15 andra EU-länder. Lennart Lundgren Lennart Lundgren, hedersledamot i EIOs styrelse, avled den 26 juli 2015. Lennart Lundgren, som föddes den 13 augusti 1944, har betytt oerhört mycket för EIO och för elteknikbranschen. Hans farfar är Emil Lundgren, som den 13 februari 1919 grundade vad som skulle bli Emil Lundgren AB. Lennart Lundgren började arbeta i sin farfars företag direkt efter skolan, och tillträdde som vd för Emil Lundgren 1978, som 34-åring. I hela sitt yrkesverksamma liv var Lennart Lundgren engagerad i EIO, och han arbetade gärna både med avtalsfrågor och med att höja statusen på branschen. När han intervjuades för boken till EIOs 100-årsjubelum sa han: Vi måste alla arbeta för att höja imagen och statusen på hela vår bransch. Vi måste visa att elteknikbranschen är intressant, attraktiv och har framtiden för sig. När vi gör det, kommer vi att attrahera ungdomar och trygga tillväxten för framtiden. Jan Siezing, vd på EIO, minns Lennart Lundgren med värme. Jag kände Lennart både som verksam entreprenör och som hedersledamot i EIO. Han var varmhjärtad och mötte alltid med ett glatt humör och stort engagemang för EIO, även som hedersledamot, säger han. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 13

Inblick Köp dina e-böcker från Elförlaget! Nu kan du alltid ha boken i fickan när du är ute på jobb. Enklare kan det inte bli. Läs mer på elforlaget.se Brett stöd i remissrundan Det råder inga tvivel om att behörighetsreglernas utformning påverkar hur EIOs medlemsföretag bedriver sina verksamheter. Men reglerna är också garanten för en hög elsäkerhet i Sverige. EIO har länge efterlyst avgörande förändringar av behörighetsreglerna, och det är tydligt att det finns stöd för den uppfattningen. Men de remisser som inkom på Elbehörighetsutredningens betänkande i våras pekar nu på att det även i närliggande branscher finns en stark efterfrågan på nya regler. En majoritet av remissinstanserna vill se en ny elsäkerhetslag. Det visar den sammanställning som EIO gjort av de svar som inkom till Miljö- och energidepartementet med anledning av betänkandet Elsäkerhet en ledningsfråga (2014:89). EIO får alltså stöd för flera av sina ståndpunkter, bland annat från aktörer i installationsbranschen, byggindustrin, från de professionella beställarna av installationstjänster och från konsumentledet. De berörda fackliga organisationerna välkomnar också en reformering av lagstiftningen. Remissvaren visar att, liksom EIO, anser flera av aktörerna i installations- och byggsektorn att nuvarande regelverk är otydligt, vilket gör det svårt både för utförare och professionella beställare av eltekniktjänster att avgöra vilka arbetsuppgifter som enbart får utföras av en behörig elinstallatör. Dessutom är det med dagens bestämmelser mycket svårt att kontrollera kompetensen hos elinstallationsföretaget man överväger att anlita, trots att lagstiftaren ställer sådana krav på anläggningsinnehavaren. Elbehörighetsutredningen har enligt vår bedömning presenterat trovärdiga och genomförbara lösningar för dessa brister, säger EIOs vd Jan Siezing. Nu väntar EIO på ett skarpt lagförslag från regeringen. Jan Siezing förklarar att Sveriges energiminister har en unik chans att påbörja en moderniseringsprocess av reglerna som styr elinstallationer, och som är avgörande för sektorns framtid och för en fortsatt hög elsäkerhet. Att låta Elbehörighetsutredningens betänkande samla damm på en hylla i regeringskansliet är inget alternativ, säger han. Att låta Elbehörighetsutredningens betänkande samla damm på en hylla i regeringskansliet är inget alternativ. JAN SIEZING, VD, EIO Fler tycker som EIO Det finns en bred samsyn om att lagstiftningen är spretig och bitvis otydlig och att en ny elsäkerhetslag är ett sätt att öka förståelsen bland både utförare och köpare av elinstallationstjänster (Konsumentverket, Fastighetsägarna, Energimarknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Karlstad och Byggherrarna). Ett steg i rätt riktning att ersätta den enskilde elinstallatörens överinseende med förtydligat företagsansvar. Egenkontrollprogrammens innehåll och omfattning bör definieras närmare av lagstiftaren (LO, Seko och Svenska Elektrikerförbundet, Elsäkerhetsverket, VVS Företagen, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, Svensk Ventilation och Lernia). Förslaget om ett offentligt företagsregister får starkt stöd och betraktas som ett sätt att göra det lättare för köparna av elinstallationstjänster att kontrollera det företag man överväger att anlita (Svenska Bostäder, Vasakronan, LO, Seko och Svenska Elektrikerförbundet, VVS Företagen och Svenska Kyl & Värmepumpföreningen). Utredarens uppmaning till Elsäkerhetsverket att genomföra en översyn av vilka former av elinstallationer som ska vara förenade med krav på kompetens och yrkeskunnande välkomnas av flera viktiga remissinstanser (Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, Vasakronan, VVS Företagen, Myndigheten för Yrkeshögskolan, Sveriges Byggindustrier och Svensk Ventilation). 14 EIO AKTUELLT Nr 3 2015

90% Över 90 procent av deltagarna i Guldpengen anser att de fått bättre koll på sin verksamhet 10 10 10 10 10 KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR Basbelopp 2016 I det här det här numrets upplaga av sektionen Experterna på sidan 12 svarar EIOs Hans Heldring på en fråga om vad basbeloppen blir för 2016. Här kan du se vad som gäller i detalj: Prisbasbelopp För beskattningsåret 2016 (deklarationen 2017) blir: deklarationspliktsgränsen 18 739 kr (0,423 pbb). det skattefria traktamentsbeloppet 220 kr (0,005 pbb, avrundas till närmaste tiotal kr). högsta skattefria tävlingsvinst i idrottstävling 1 300 kr (0,03 pbb, avrundas till närmaste hundratal kr). gränsen för uttag av socialavgifter på ersättningar till idrottsutövare 22 150 kr (ett halvt prisbasbelopp). högsta sjukpenninggrundande inkomst 332 250 kr (7,5 pbb). högsta föräldrapenninggrundande inkomst 443 000 kr (10 pbb). prisbasbeloppsdelen vid bilförmånsvärderingen 14 043 kr (0,317 pbb). lägsta nybilspris för sexårsbilar 177 200 kr (4 pbb). gräns för inventarier av mindre värde 22 150 kr (0,5 pbb). gräns för krav på certifierat kassaregister 177 200 kr (4 pbb). Inkomstbasbelopp Maximal pensionsgrundande inkomst (före avdrag för pensionsavgift) blir 478 551 kr under 2016 (8,07 ibb). Schablonutdelningsutrymmet i fåmansföretag blir 163 075 kr för inkomståret 2017 (2,75 ibb). Spärrlönetaket i fåmansföretag blir 569 280 kr för löneuttag under 2016 (9,6 ibb) Maximal fastighetsavgift blir 7 412 kr för småhus och 1 268 kr per lägenhet i flerbostadshus. Nya cirkulär Cirkulär 15-021 Avgifter för pensioner och försäkringar Cirkulär 15-020 Sociala kostnader 2015-08-01 Cirkulär 15-019 Skapa lönsamhet och gynna mångfald Cirkulär 15-018 Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ungdomar som fullgjort utbildning enligt ETG-konceptet Cirkulär 15-017 EIO Årsmöte 2015 med bilagor Cirkulär 15-016 Sociala kostnader 2015-05-01 enligt lag och avtal för arbetare Cirkulär 15-015 EIOs årsmöte i Göteborg den 7 maj 2015 Cirkulär 15-014 Om ledighet i samband med Nationaldagen KALENDARIUM Nya bostäder lyfter elinstallation När EIO tillsammans med Industrifakta följer upp sin prognos för 2015 så uppgår det samlade värdet av elinstallationer under första halvåret till drygt 36 miljarder kronor. Det är två procent mer än under samma period 2014. Därför justeras den beräknande uppgången för resten av 2015 upp från två procent till tre procent. Den främsta orsaken till den mer positiva prognosen är utvecklingen inom bostadssektorn. Samtidigt har industrins byggande och maskininvesteringar halkat efter vilket bromsar den ökning som ett starkt växande bostadsbyggande hittills har fört med sig, säger Hans Heldring, branschekonom på EIO. Den regionala utvecklingen för elinstallationer visar att de flesta regioner kan vänta en tillväxt i nivå med riksgenomsnittet på tre procent för 2015. Till följd av en kraftig ökning för industriinstallationer och ett antal stora projekt inom gruv-, pappers- och massaindustrin sticker Norrland ut. Inför det sista halvåret väntas en marknadstillväxt på 18 procent. Även investeringar inom tele, data och säkerhet och den offentliga sektorns husbyggnationer bidrar också till en positiv utveckling i region Norrland, fortsätter Hans Heldring. Läs EIOs konjunkturrapport på www.eio.se Ny uppgång i Norrland Konjunkturrapport September 2015 14-15 oktober Mässa: easyfairs elmässa, Kista, Stockholm 14 oktober Seminarier: Elsäkerhetsdagen, easyfairs elmässa, Kista, Stockholm 27 oktober Seminarier: Elteknikbranschens kompetensbåt 3 november Seminarier: Teledagen, Radisson Blu Hotell, Malmö 4 november Seminarier: Teledagen, Scandic Crown Hotell, Göteborg 5 november Seminarier: Teledagen, Scandic Talk Hotell, Stockholm 10 november Seminarier: Teledagen, Hotell Södra Berget, Sundsvall En utförligare kalender och mer information hittar du på eio.se Elinstallationsmarknaden i Norrland har fått nytt liv, som en följd av ett antal stora projekt som dras igång där. Ett av de största är ombyggnaden av SCA:s pappersbruk i Ortvikens utanför Sundsvall. Här investeras närmare 8 miljarder kronor under kommande år. Nr 3 2015 EIO AKTUELLT 15

Posttidning B B SVERIGE PORTO BETALT PORTO PAYÉ EIO Medlemsservice AB, Box 17537, SE-118 91 Stockholm EIO TELEDAGEN Missa inte årets trender, visioner och nyheter! EIO TELEDAGEN är ett leverantörsoberoende mötesforum med fokus på telebranschens senaste utveckling. Ett heldagsseminarium som ger dig nya kunskaper och möjlighet till nya kontakter inom området. Malmö - 3 november, Radisson Blu Göteborg - 4 november, Svenska Mässan Stockholm - 5 november, Scandic Talk Hotel Sundsvall - 10 november, Södra Berget Läs mer och anmäl dig på www.teledagen.se 16 EIO AKTUELLT Nr 3 2015