Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet
Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet År 2006 antog Sveriges riksdag nya riktlinjer för hur utskotten ska arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. Målet är att utskottens kunskap om sina respektive beredningsområden ska öka. Att använda sig av forskningsrön i beslutsprocessen har alltid varit ett naturligt inslag för utskotten, men riktlinjerna innebar en ambitionshöjning. Genom att arbeta mer strategiskt med forsknings- och framtidsfrågor fördjupas kunskapsunderlaget inför utskottens ställningstaganden i olika ärenden, framför allt i behandlingen av propositioner, skrivelser och motioner. Målet är att riksdagen ska ges förutsättningar att utgöra en arena där strategiska framtidsfrågor behandlas. Hur arbetar utskotten med forsknings- och framtidsfrågor? Inför att utskotten ska fatta beslut behöver ledamöterna få svar på en rad frågor. Vilka resurser behövs? Vilka prioriteringar kan göras? Vilka problem går att förutse? Det är här kontakterna med forskarvärlden kommer in. Genom att utskotten arbetar strategiskt med forsknings- och framtidsfrågor möjliggörs att underlagen och utskottsbetänkandena blir mer underbyggda med kunskap. Utskotten har kontakt med forskarvärlden på olika sätt. De kan utveckla regelbundna kontakter med olika forskningsmiljöer, delta i seminarier och konferenser om aktuell forskning eller ordna egna seminarier. Utskotten ordnar ofta öppna utfrågningar och bjuder in forskare för att delta. Till dessa utfrågningar är alla välkomna att lyssna. Utskotten kan göra forskningsöversikter inom sina ansvarsområden. Översikterna kan ta upp vilka sakfrågor som helst och besvarar ofta frågan vad den samlade forskningen säger om en viss fråga. Det kan till exempel vara kunskapsläget inom hälsa, miljö och klimat, infrastrukturinvesteringar eller ekonomi.
4 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor Utskotten gör även enklare översikter eller inventeringar över vilka forskare och vilken forskning som bedrivs inom respektive verksamhetsområde. De kan bland annat användas för att få en aktuell överblick av ett område samt underlätta kontakter mellan ledamöter och forskare. Resultaten av insatserna publiceras i offentliga rapporter i serien Rapporter från riksdagen (RFR). Översikterna kan även ha ett mer uttalat framtidsfokus, exempelvis framtidsbedömningar och scenarier. De kan tas fram genom direkta kontakter med forskare, genom utfrågningar eller genom att låta genomföra teknikutvärderingar och framtidsanalyser i syfte att fördjupa kunskapen i strategiska framtidsfrågor. Framtidsfrågor kan till sin natur gälla alla utskott eller ett specifikt. Många framtidsfrågor är gemensamma för de olika utskotten och rör framtida scenarier om till exempel befolkningsutvecklingen eller den fortsatta tekniska utvecklingen. Framtidsfrågor är inte heller alltid knutna till aktuella ärenden i utskotten, utan behandlingen av dem kan mer ses som en kunskapsuppbyggnad inför kommande beslutsfattande i riksdagen. Utskotten är fria att själva välja hur de arbetar med forsknings- och framtidsfrågor. Ett utskott har utsett en särskild arbetsgrupp för forskningsoch framtidsfrågor som består av en ledamot för varje parti. I andra utskott hanteras frågorna direkt av utskottens presidier. Riksdagsförvaltningen har avsatt resurser för stöd till utskottens arbete med forskningsoch framtidsfrågor. Stöd lämnas av tjänstemän vid utskottskanslierna och utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat. Det finns även möjlighet att upphandla stöd externt. Några exempel på insatser som har gjorts under senare år: Trafikutskottet (TU) har en arbetsgrupp för forskningsfrågor som har låtit ta fram en studie om framtidens flyg. I rapporten diskuteras forskning och utveckling inom flygplanskonstruktioner, flygmotorer, flygbränsle och flygtrafikledning. En utgångspunkt är flygets nuvarande och framtida påverkan på miljön och klimatet samt förutsättningarna för ett framtida
Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 5 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR16 Trafikutskottet Framtidens flyg hållbart flyg. Fyra experter har ombetts bidra med underlag. I dessa presenteras vilka tekniska och operationella åtgärder som kan tänkas vara i drift 2030. Rapporten visar att det pågår effektiviseringar såväl inom ramen för etablerade tekniker och metoder som med hjälp av mer radikala lösningar. Införandet av mer innovativa och omvälvande lösningar pågår parallellt med utvecklingen av den befintliga tekniken. Ny teknik införs olika fort inom olika områden. De praktiska och ekonomiska hindren är dock omfattande, och det är anledningen till att många tror på förbättringar inom ramen för etablerad teknik snarare än på en mer språngartad utveckling. Rapporten visar att tekniska och flygoperativa åtgärder kan komplettera varandra. Införandet av ny flygteknik och av flygoperationella åtgärder leder ofta till olika avvägningar. Inte sällan ställs miljömässiga mål mot flygets kapacitet. Likaså ställs olika miljöeffektiviseringar mot varandra. 1 Kulturutskottet (KrU) har genomfört en fördjupningsstudie om e-böcker. Studien visar att e-böcker engagerar och de anses ha såväl klara fördelar som betydande avigsidor. E-bokens spridning har gått långsammare än många hade väntat, men dess inträde har ändå påverkat författare, förlag, distributörer, bibliotek och läsare. På flera sätt stämmer uttalandet att en bok är en bok är en bok. Det är ofta ex- Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag 1 Framtidens flyg, 2013/14:RFR16.
6 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor akt samma innehåll i e-böcker och pappersböcker, och e-boken är många gånger utformad för att likna en tryckt bok. Å andra sidan betraktas e- boken inte som en produkt utan som en tjänst i upphovsrättslig mening, vilket får stora konsekvenser för exempelvis beskattning och utlåning vid biblioteken. Studien visar att teknikutvecklingen har gjort att tidigare begrepp och regler inte är lika enkla att tillämpa längre. Den dag man kan definiera var gränsen går mellan en tryckt bok, en e-bok och annat digitalt innehåll på nätet, kommer man också att ha svaret på många av de andra frågor som finns runt e-böcker. 1 Arbetsmarknadsutskottet (AU) har tagit fram en forskningsbaserad underlagsrapport om förutsättningarna för ett längre arbetsliv. I rapporten riktas fokus mot arbetstagare som är 55 år eller äldre. Bakgrunden är den ökande medellivslängden och en allt äldre befolkning som aktualiserar frågor om hur arbetskraften kan tas till vara. Huvudfrågan är vilka kroppsliga och kognitiva förutsättningar det finns för att arbeta länge, samt hur arbetsmarknaden är utformad för att tillvarata erfaren arbetskraft. Underlaget belyser förutsättningar utifrån kön och olika sektorer på arbetsmarknaden, liksom hur utvecklingen har sett ut tidigare och kan förväntas se ut framöver. 2 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR8 Arbetsmarknadsutskottet Ett förlängt arbetsliv forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar Skatteutskottet (SkU) har gjort en kartläggning av pågående eller nyligen avslutad forskning inom skatteområdet vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Underlaget ger korta beskrivningar av de 1 En bok är en bok är en bok? en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag, RFR 2013/14:RFR3. 2 Ett förlängt arbetsliv forskning om arbetstagarnas och arbetsmarknadens förutsättningar, 2013/14:RFR8.
Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 7 olika forskningsprojekten samt kontaktuppgifter till ansvariga forskare. Syftet har varit att utveckla kontakterna med forskare och forskning inom skatteområdet. Genom att belysa vilka forskare som är aktiva och vilken forskning som bedrivs inom området ges en överblick för skatteutskottets ledamöter och övriga intressenter. Rapporten underlättar därmed för kontakter mellan folkvalda och forskare. 1 Miljö- och jordbruksutskottet (MJU) har medverkat i en seminarieserie kring de tre rapporter som lämnats av FN:s klimatpanel (IPCC) under 2013/14. Vid tre olika lunchseminarier har medverkande forskare presenterat rapporterna, och såväl MJU:s ledamöter som andra intresserade ledamöter och tjänstemän har fått tillfälle att ställa frågor och diskutera sakfrågorna som tagits upp kring jordens nuvarande och framtida klimat. Vill du läsa mer om utskottens insatser inom forskning och framtid? Mer information om utskottens genomförda och pågående insatser inom forskning och framtid finns på riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) under respektive utskott. Där finns även rapporter tillgängliga. Rapporter kan också beställas från riksdagens tryckeriexpedition (ordermottagningen@riksdagen.se). För ett antal rapporter finns även sammanfattningar på svenska och engelska på riksdagens webbplats. Vill du läsa mer om bakgrunden till utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor? Riksdagens riktlinjer från 2006: Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21) 1 Inventering av skatteforskare 2013, 2013/14:RFR7.
Sveriges Riksdag 100 12 Stockholm 08-786 40 00 www.riksdagen.se Foto: Ingemar Edfalk, Produktion: Riksdagens Informationsenhet. Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2014