Mötesplats ny PBL april 2013 13.00 VÄLKOMNA Dagvatten och miljökvalitetsnorm för vatten Detaljplanering 14.30 FIKA 15.00 Samordnad planering väg, spår och PBL WebbGIS Strandskydd Aktuella utredningar 15.45 Övriga frågor 16.00 Avslutning
Länsstyrelsens organisation 1 mars 2013 Internrevisor Landshövding Insynsråd Länsledningens stab Enheten för analys Chefsjurist Länsöverdirektör Miljöprövningsdelegation Avdelningen för Viltförvaltningsdelegation information personalfrågor personalfrågor administration rättsliga frågor samhällsbyggnad tillväxt miljö landsbygd ekonomi upphandling och service ekonomijuridiska frågor kundtjänst tillstånd tillsyn överklaganden kulturmiljö och bostadsstöd planfrågor samhällsplanering samhällsskydd och beredskap arbetsmarknadsoch rättighetsfrågor näringslivsutveckling social utveckling miljöanalys miljöplanering miljöskydd naturvård lantbruksfrågor länsveterinärer
Avdelningen för Samhällsbyggnad Enheten för samhällsskydd & beredskap Nuvarande avdelningen förutom klimatanpassning och verksamhetsskydd. Enheten för kulturmiljö & bostadsstöd Enheten för planfrågor Nuvarande avdelningen förutom ÖP och GIS Enheten för samhällsplanering ÖP, infrastruktur (LTP), bostad, klimatanpassning och klimat & energi. GIS
Gunilla Holmquist samhällsbyggnadsdirektör Enheten för samhällsskydd & beredskap Ella Kilim Enheten för kulturmiljö & bostadsstöd Louise Schlyter Enheten för planfrågor Henrik Storm Enheten för samhällsplanering Maria Heymowska
Uppdrag i regleringsbrev 2013 Uppföljning av tillämpningen av PBL Hur kommunerna tillämpar de nya reglerna om planbesked samt förenklat planförfarande enligt PBL (2010:900) reglerna om strandskydd i miljöbalken och då särskilt reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen
PBL, dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten - exempel Verkaån Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se
På vilket sätt är MKN vatten reglerat i planoch bygglagen?
Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. 3 kap. Översiktsplan 5 Av översiktsplanen ska framgå 3. hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer 10 Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 3. verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs 16 Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs 27 Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5.
Plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser 14 Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt 3. verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs 22 Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder 10 Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om beslutet kan antas innebära att 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs
Exemplet Verkaån
Verkaåns delavrinningsområde
DP Östra Rosersberg Lättindustri, handel, lager och kontor Vatten Vattenförekomst Fysingen Skyddsområde för Märsta drickvattentäkt, grundvattenförekomsten Stockholmsåsen - Norrsunda
Verkaån som recipient Verksamhetsområden Södra Rosersberg industriområde del 1 Södra Rosersberg industriområde del 2 Östra Rosersberg (lättindustri mm) Verksamheter vid cirkulationsplats Rosersberg Infrastruktur Ostkustbanan överlämningsbangård Kombiterminal E4 cirkulationsplats Rosersberg
Utdrag ur planbeskrivningen för Östra Rosersberg En förutsättning för planens genomförande är att det till detaljplanen anslutande dike, med utlopp i skyddsområdet vattentäktszon, flyttas med en dragning förbi skyddsområdets föreslagna primära zon till Verkaån. Recipienten Verkaån kommer genom flera pågående och angränsande detaljplaner för verksamheter samt genom detaljplan för östra Rosersberg att belastas med en ökad mängd dagvatten.
Utdrag ur planbeskrivningen Ett totalt ökat utsläpp av förorenat dagvatten från flera planerade verksamhetsområden till avrinningsområdet kan riskera målsättningen att inte försämra status eller upprätthålla status i vattenförekomsten Verkaån.
Länsstyrelsen granskningsyttrande
Länsstyrelsens dilemma Svårt att överblicka De kumulativa effekterna av markanvändningen inom avrinningsområdet Den framtida belastningen på Verkaån Ouppklarade frågeställningar i detaljplanen Klarar Verkaån ytterligare belastning? Kan MKN följas? Konsekvens Länsstyrelsen kan inte ta ställning till planens genomförbarhet!
Historia 1 Detaljplan i kommun D vattenskyddsområde grundvattenmagasin detaljplan järnväg väg
Länsstyrelsens krav Komplettera planhandlingarna med en samlad bild av dagvattenhanteringen inom Verkaåns avrinningsområde Beakta befintlig och planerade markanvändning Bostadsbebyggelse Industrimark Vägar Järnvägar Kombiterminal och omlastningsbangårdar Beakta prognostiserade klimatförändringar Samarbeta över kommungränserna (mellankommunal samordning PBL)
Planerade verksamheter inom och utanför ARO Belastningsområde i Scenario 1 omfattande 566 ha Pilarna i överst till höger visar en eventuell omledning av dagvatten (som inkluderas i Scenario 2) och kan bortses för Scenario 1
Planerade verksamheter inom och utanför ARO Belastningsområde i Scenario 2 omfattande 932 ha Omfattar samtliga framtagna exploateringsföretag Markytor som idag avvattnas till Fysingen och som diskuteras att ledas direkt till Verkaån och därför ingår Worst case men en tänkbar utveckling
Resultat Verkaån vatten och åtgärdsplanering, Sigtuna kommun WRS i samarbete med Naturvatten AB Nuläge och framtidsscenario Belastningsberäkningar Ekologisk status Kemisk status Åtgärder Slutsatser Halter som beräknas måste troligen justeras nedåt Efter en grovhuggen kalibrering tyder beräkningarna på att god status kan uppnås förutsatt åtgärder för minskad belastning Exploatering tycks vara möjligt kommer sannolikt kräva mer omfattande åtgärder än vad som föreslås
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Kartlägg planeringsförutsättningarna med hänsyn till MKN vatten I och utanför planområdet Inom avrinningsområdet Dagvatten som leds in i avrinningsområdet Redovisa planeringsförutsättningarna i underlagsmaterial till detaljplanen Åtgärder som kommer att genomföras oberoende av detaljplanen (tex. inom ramen för åtgärdsprogram) Åtgärder som kommer att genomföras inom ramen för aktuell detaljplaneläggning Åtgärder inom andra detaljplaner (ändring av befintlig plan) Åtgärder som kommer att genomföras inom/ i anslutning till Trafikverkets vägområde Avtal med exploatörer, verksamhetsutövare
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Underlaget till planen (MKB, dagvattenutredning etc) kan alltså innehålla uppgifter om förhållanden/åtgärder utanför detaljplaneområdet, om de utgör planeringsförutsättning för aktuell detaljplan. Även planbeskrivningen kan beskriva viktiga planeringsförutsättningar, även om det är utanför planområdet. Var dock tydlig med det i dokumentet.
Länsstyrelsen Stockholms län - hur resonerar vi Planeringsförutsättningar kan utgöras av förhållanden utanför detaljplaneområdet Inom ÖP området (dvs. även utanför avrinningsområdet) Inom avrinningsområdet (dvs. även utanför kommungränsen) Inom detaljplaneområdet eller ovan Planeringsförutsättningar kan utgöras av beslutade åtgärder/aktiveteter Reningsåtgärder Insatser i sjöar och vattendrag
Generellt Kommunen måste kunna visa upp ett trovärdigt underlag för hur MKN ska kunna följas, t.ex. Dagvattenutredning Miljökonsekvensbeskrivning Beslutade och/eller avtalade åtgärder på andra platser inom avrinningsområdet Kommunen måste själva ta ställning i frågan Är underlaget för bedömning tillfyllest? Kan miljökvalitetsnormerna följas eller inte? Tro på sin egen bedömning! Länsstyrelsen lämnar synpunkter och tar ställning till Underlaget Kommunens bedömning och deras ställningstagande
Slutligen Lyft blicken! Se markanvändningen som kan påverka som en vattenförekomst ur ett helhetsperspektiv Tänk nytt! Vad kan göras på andra platser som kan påverka vattenförekomsten positivt? Kan detaljplaner ändras för att möjliggöra exploatering på en helt annan plats? Kom fram till en slutsats som ni kan stå för Kommer ni eller kommer ni inte kunna följa miljökvalitetsnormerna för vatten?
Kunskapsbanken Plan- och bygglagen, 2010:900 Förordningar Boverkets föreskrifter - bindande Allmänna råd - rekommendation om tillämpning Kunskapsbanken VÄGLEDNING, ibland med hänvisning till lag, förordning eller BFS
Nya planbestämmelser på Kunskapsbanken
Referensgrupp, nya planbestämmelser Jonas Ladelius, lst Västra Götaland Magnus Hultegård, Linköpings kommun Tina Weberg, Sbk Malmö Regina Laine, Västervik kommun Yvonne Seger, Sweco Eije Sjödin, LM HK Gävle Stina Pettersson, lst Västernorrland Ingrid Persson, Blekinge Tekniska Högskola Sebastian Gårdendahl, Fojab Sven Boberg, Sbk Göteborg Karin Månsson, Stockholms stad
Några av Boverkets förslag till ändringar i Kunskapsbanken K - Kontor R Kultur och Fritid Q utgår
Checklista vid utskick till Länsstyrelsen Granskning vid enkelt planförfarandebör tydligt framgå av missiv och handlingar Planhandlingar vid samråd/granskning bifoga relevant planeringsunderlag Kommunen som avsändare- inte enbart konsult
Formalia i detaljplaneprocessen 5 kap. PBL Brister i förfarandet ofta orsak till upphävanden av överklagade detaljplaner Tillämpas ett undantag? Motivera varför!
Exploatörbestämmelser och 113 Ett effektivare plangenomförande SOU 2012:91 Betänkande av Plangenomförandeutredningen Förslag att 6 kap. 3-12 i BPL upphävs Ersättningssituationer bör avgöras enligt bestämmelser i 4 kap. 3 a expropriationslagen, ExL Ovan nämnda förslag kan träda i kraft tidigast 6 mån efter ett riksdagsbeslut Äldre förordnanden om markavstående enligt 113 BL bör fasas ut, men först ett år efter ikraftträdandet Ansökningar om länsstyrelsens prövning bör kunna prövas enligt nu gällande regler tills Gissning - lagändringen kan tidigast träda i kraft 1 juli 2014 2013-04-24 37
Strandskydd i detaljplan - bryggområden för enskilda fastigheter Strandskydd upphävt inom WB: Strandskyddet är ofta upphävt i äldre planer. Kommunen kan inte pröva lämplig placering eller utformning Strandskydd kvar inom WB: Ofta i nyare detaljplaner. Risk att dispens inte medges. Behöver stå tydligt i/vid planbestämmelsen att det även krävs strandskyddsdispens för bryggan.
Strandtomt inte särskilt skäl för brygga Bryggor, särskilt skäl (MB 7:18 c, pkt 3) Om området behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet. och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Hårda domar och mer kunskap om kustvattnens värde för djuroch växtlivet har skärpt tillämpningen. För dispens ska åtgärden vara förenlig med strandskyddets syften (MB 7:26). För upphävande ska intresset av anspråket väga tyngre än strandskyddsintresset (PBL 4:17)
Detaljplaneläggning inte särskilt skäl Tätortsutveckling som särskilt skäl (MB 7:18 c, pkt 5) Om det behövs för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse...och detta inte kan tillgodoses utanför området. Dessutom ska intresset av att ta området i anspråk för bebyggelse väga tyngre än strandskyddsintresset För att det ska vara fråga om ett angeläget allmänt intresse bör den planerade åtgärden långsiktigt ge fördelar för samhället.
Samordnad planering Kommunal planering och planering/planläggning av statliga vägar och järnvägar Susann Jonsson Enheten för planfrågor Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se
Förenklingar i planprocessen Spårväg och tunnelbana kan planläggas enbart enligt PBL (LBJ 1:1) Förutsättningarna att spåren anges/har angetts i detaljplanhandlingarna (se författningskommentarerna) Åtgärder på befintlig järnväg/väg kräver ej järnvägsplan/vägplan om Skriftliga medgivanden om frivillig markåtkomst och Marginell ytterligare påverkan, utöver vad den befintliga järnvägen/vägen redan ger upphov till (LBJ 1:2, 10 VägL) Undantag från bygglovplikt vid byggande av väg/järnväg Upplag, materialgårdar, murar, plank och tranformatorstationer (14 b VägL, 2:2 LBJ) Planen ska då innehålla uppgifter som undantas från bygglov (16 a VägL, 2:9 LBJ)
Samordning väg-/järnvägsplan och detaljplan
Reglerad samordning 13 a VägL, 1;4a LBJ och 2:11 PBL Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag, ska samordnas med den planläggningen och prövningen, om det lämpligen kan ske. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap. 19 och 20 miljöbalken. Författningskommentar (prop. 2011/12:118) I bestämmelsen framhålls vikten av samordning i de fall användningen av ett mark- eller vattenområde även ska prövas enligt annan lagstiftning Samordningen kan gälla den kommunala planeringen, men även en prövning enligt miljöbalken Såväl själva planeringsarbetet som den slutliga prövningen av ärendet omfattas av bestämmelsen Det handlar om att uppfylla lagens krav på ett så effektivt sätt som möjligt genom att undvika dubbelarbete..
Prop. 2011/12:118, s.108 Det är den som avser att bygga vägen eller järnvägen (oftast Trafikverket) som bör ha huvudansvaret för att - ta tillvara möjligheterna till samordning och - åstadkomma ett bra samarbete med berörda kommuner. Det är i dessa sammanhang viktigt att infrastrukturbyggaren och kommunerna är lyhörda för varandras behov och synpunkter
Samordnad planprocess med väg- /järnvägsplan (5 kap 7 PBL) Enkelt planförfarande om planförslaget (detaljplan) är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 och 3. enbart gäller åtgärder som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
Samordnat samråd med väg-/järnvägs-plan (5 kap 16 PBL) För ett planförslag som avses i 7 2 eller 3 behöver samråd enligt 11-15 endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och 1. den utredning som finns i det ärendet inte är tillräcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller 2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 11. I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av samrådet i det andra ärendet. Lag (2012:444).
Samordnat samråd med detaljplan (15 b VägL, 2:6 LBJ) Samråd om en väg/järnvägs lokalisering och utformning i detalj behöver inte ske om 1. vägplanen/järnvägsplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), 2. utredningen i detaljplaneärendet är tillräcklig och aktuell för vägplanen, och 3. samråd i detaljplaneärendet sker eller har skett med alla dem som ska omfattas av samråd enligt 14 b första och andra styckena. Om samrådet i detaljplaneärendet är avslutat och samråd inte har skett med alla enligt första stycket 3, är det tillräckligt att samråd sker med dem som inte har omfattats av samrådet. Lag (2012:439).
Författningskommentar (15 b VägL, 2:6 LBJ) För att klargöra huruvida en samordning av samrådet kan ske måste det bl.a. avgöras om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan Av praxis följer att samrådet utgör en integrerad del av arbetet med upprättandet av en MKB Det bör dock noteras att det samråd som regleras i paragrafen gäller vägens lokalisering och utformning i detalj... Brister i tidiga samråd rörande MKB kan inte läkas genom denna bestämmelse...
Gemensam MKB detaljplan och väg- /järnvägsplan (16 c VägL, 2:11 LBJ) Det behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för vägplanen/järnvägsplanen om 1. vägplanen/järnvägsplanen enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), och 2. miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplaneärendet tas in i vägärendet och är aktuell och tillräcklig för det ärendet. Lag (2012:439).
Prop. 2011/12:118, s.110 Det är länsstyrelsen som avgör om MKB:n från detaljplaneärendet är aktuell och tillräcklig även för väg- eller järnvägsärendet. Länsstyrelsen ska i vanlig ordning godkänna MKB:n.
Observera beteckningarna på väg- /järnvägsplanekartan V = område med vägrätt Vi =område med inskränkt vägrätt J/Jt = ny järnvägsmark med äganderätt Js = ny järnvägsmark med servitutsrätt T = tillfällig nyttjanderätt Sk= skyddsåtgärd (Sk 1, Sk 2 ) N =undantag från skyddsbestämmelser (N 1, N 2 ) B= åtgärder som undantas från bygglov (B 1, B 2 )
Sammanfattning Förenklad planprocess för detaljplan (5:7 PBL) om DP enbart gäller åtgärder som har eller ska prövas i en väg- /järnvägsplan Förenkling enligt 15-16, 18 2 st., 19 3 st., 21 2 st., 23 2.st PBL DP ska vara förenlig med ÖP och lst:s granskningsyttrande Förenklat samrådsförfarande för väg/järnvägsplan (2:6 LBJ, 15 b VägL) Om väg-/järnvägsplanen rör åtgärder som har eller ska prövas i en detaljplan enligt PBL och Underlag och samrådskrets i detaljplan är tillräckligt/motsvarar väg/järnvägsärendet (kompletterande samråd OK) Gemensam MKB (16 c VägL, 2:11 LBJ) Ingen särskild MKB för väg-/järnvägsplan om den enbart gäller åtgärder som har eller ska prövas i detaljplan enligt PBL
Länskarta / WMS För professionella användare
Webbsida om Länskartan www.lansstyrelsen.se/stockholm/lanskarta
Innehåll Bestämmelser Fornlämningar Byggnadsminnen Strandskydd mm. Riksintressen Riksintressen Miljöbalken 3 kapitel Riksintressen Miljöbalken 4 kapitel Vatten Markavvattningsföretag Djupkurvor Hälsa och säkerhet Bullernätverkets regionala bullerkarta Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Länk >>
Byggs ut hela tiden
Hjälpsidor finns här
Innehållet kan även läggas till i kommunala GIS-system eller tittskåp - WMS-tjänst - Hör med kommunens GIS-samordnare
Webbsida om WMS www.lansstyrelsen.se/stockholm/gis
Frågor? Uwe Stephan GIS-samordnare Uwe.Stephan@lansstyrelsen.se 08-785 40 43
Strandskydd Generellt: 100 m från nuvarande strandlinje Utökat: 100-300 m enligt linje på kartan Inom del av detaljplan kan strandskydd gälla
Lst:s arbete med utvidgat strandskydd Huvudsakligen översyn av områden som idag omfattas av utvidgat strandskydd Analys utifrån sju punkter (Prop 2008/09:119, sid 99) Utvidgningarna blir som regel 300 m (liksom idag) Kommunvisa beslut Samråd med kommuner, andra länsstyrelser etc Kungörelsedelgivning för remiss och beslut
Gruppindelning och tidplan
Aktuella utredningar 1 1. Byggkravsutredningen, del 1 (SOU 2012:86) och 2 Utredare: Björn Hedlund (MMD Nacka) Redovisas: 31 december 2012 / 30 april 2013 2. Plangenomförandeutredningen, del 1 (SOU 2012:91) och 2 Utredare: Lars Magnusson (Generaldirektör BKN) Redovisas: 31 december 2012 / 7 maj 2013 3. Utvärdera vissa tillväxt- och konkurrensbestämmelser i PBL Utförare: Boverket Redovisas: 15 april 2013 4. Delegation ska förbättra tillämpning av strandskyddsreglerna Utredare: Lärke Johns (KRUS) Redovisas: december 2015 5. Utvärdering och översyn av strandskyddsreglerna Naturvårdsverket och Boverket Redovisas: 1 augusti 2013 6. Samordning av PBL och MB i fråga om buller Utredare: Anders Lillienau (MMD Nacka) Redovisas: 31 augusti 2013
Aktuella utredningar 2 Parlamentarisk utredning för ökat bostadsbyggande översyn av formerna för regionplanering Direktivskrivning pågår Parlamentarisk utredning för ökat bostadsbyggande bred översyn av plan- och bygglagen Riksdagsbeslut Statens hantering av riksintressen som hinder för bostadsbyggande Riksrevisionen Klart: december 2013 Översyn av riksintressesystemet Direktivskrivning pågår