Bild 1. Årets föreningshjältar firades på Fagerstranden i samband med Folkan Waterfront. Från vänster Ewa Lindstrand, Årets Förebild Anna Hanning, Årets Förening IFK Timrå, Årets Ledare Linda Knutar och Thomas Åkerdahl GF Astra, Malin Persson ny ambassadör för Timrå kommun samt Anton Lander hockeyspelare och ambassadör för Timrå kommun. Bild 2. Invigning av konstgräsplanen vid Grytan. Bild 3. Vi har roligt på jobbet! Personal på Elevhemmet Ciceronen. Delårsrapport 2014 Timrå kommun
2 INNEHÅLL 3 3 4 5 13 15 17 17 18 19 20 21 22 27 Förvaltningsberättelse Inledning Sammanfattning Omvärldsanalys Bedömning av uppfyllelse av mål Finansiell analys kommun Sammanställd redovisning Finansiella rapporter koncern/kommun Driftredovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Investeringsredovisning, kommunen Noter Personaluppgifter 28 34 38 43 47 48 53 Verksamhetsberättelser från styrelser/ nämnder Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och tekniknämnden Miljö- och byggnadsnämnden Revisionen Socialnämnden Övriga delårsrapportuppgifter Tillämpade redovisningsprinciper m.m.
3 Förvaltningsberättelse Inledning Delårsrapport per 31/8 2014 Kommunen ska enligt kap 9, 1-3 i lagen om kommunal redovisning minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Rapporten ska föreläggas kommunfullmäktige. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsredovisningen dvs. att kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning följs. Kommunledningskontoret har sammanställt delårsrapport per 31 augusti. Rapporten utgår från budgeten för år 2014 som kommunfullmäktige beslutade om i november 2013. I delårsrapporten ingår också rapporter från respektive nämnd/styrelse. Sammanfattning Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 115,6 mnkr, en minskning med 19,8 mnkr eller ca 14 % jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror främst på att 2013 ingick AFAmedel med drygt 15 mnkr i intäkterna. Verksamhetens kostnader uppgår till 682,5 mnkr, en ökning med 24,3 mnkr eller 3,7 %, jämfört med samma period föregående år. budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 126,2 mnkr för perioden, en ökning med ca 16,1 mnkr jämfört med samma tid föregående år. Prognosen för helåret är att statsbidrag och utjämning uppgår till 189,6 mnkr, vilket är ca 3,6 mnkr mer än budgeterat. Sammantaget har skatteintäkter och generella statsbidrag/ utjämning ökat med 6,2 % jämfört med samma tidsperiod föregående år. Kommunens resultat Periodresultat Resultatet t.o.m. 31 augusti 2014 är ett överskott på 42,1 mnkr. Det är en förbättring med 17,1 mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet är 35,4 mnkr bättre än budget. Huvudorsaken är god kostnadshantering av nämnderna. Perioden har varit ekonomiskt gynnsam för kommunen, främst beroende på att nämnderna har bedrivit sin verksamhet inom budgetramarna, undantag är socialnämnden försörjningsstöd där kostnader överstiger budget. Kommunen har under delårsrapportperioden inte haft någon jämförelsestörande kostnad eller intäkt. Prognos Prognostiserat resultat för helåret 2014 uppgår till 18,6 mnkr vilket är 12,8 mnkr bättre än budget. Jämfört med tertialrapporten per 30 april är prognosen försämrad med 1,5 mnkr. Prognos över resultatet för helåret är emellertid 23,5 mnkr sämre än resultatet per den 31 augusti. Den prognostiserade budgetavvikelsen för styrelser och nämnder är 2,7 mnkr och för finansieringen 10,1 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna för perioden uppgår till drygt 504 mnkr vilket är en ökning med ca 20 mnkr jämfört med samma period föregående år. För helåret beräknas skatteintäkterna uppgå till drygt 755 mnkr, vilket är omkring 6,5 mnkr mer än
Omvärldsanalys Källa: Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI), aug 2014 Den internationella konjunkturen I stora delar av omvärlden har den ekonomiska utvecklingen varit svag hittills i år, i synnerhet i euroområdet där BNP knappt ökade alls det första halvåret. Flertalet enkätbaserade konjunkturindikatorer i OECD-området pekar på att BNP växer starkare under resten av året. De ljusare utsikterna är delvis en följd av låga styrräntor och mindre finanspolitiska åtstramningar än föregående år. Efter en lång period av låga investeringar i kölvattnet av finanskrisen finns det också ett växande behov av nyinvesteringar, men strama kreditförhållanden fortsätter att hämma investeringarna i en del euroländer. I år växer BNP i OECD-området som helhet med 1,9 procent och nästa år ökar tillväxten till 2,5 procent. Eftersom resursutnyttjandet i nuläget är mycket lågt kommer återhämtningen att ta lång tid och inflationen i OECD-området når inte över 2 procent i år eller nästa år. I USA och Storbritannien, som båda ligger före euroområdet i konjunkturcykeln, börjar styrräntorna höjas under 2015, medan ECB:s första höjning dröjer till början av 2017. Riskerna för en sämre utveckling dominerar fortfarande, bland annat som en följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris finns kvar, samtidigt som problemen i banksektorn kan leda till att kreditgivningen stramas åt markant. Såväl i år som nästa år blir finanspolitiken i många länder mindre åtstramande än vad som varit fallet de senaste åren och håller inte tillbaka konsumtionen lika mycket. Stigande aktie- och bostadspriser stimulerar också konsumtionen i en del länder, liksom en positiv utveckling på arbetsmarknaden. I många tillväxtekonomier ser tillväxten ut att stabiliseras och i vissa fall öka efter en viss nedgång i början av 2014. Exporttillväxten har stigit på många håll och i ett antal länder driver ekonomisk-politiska åtgärder på den inhemska efterfrågan. Skillnaderna mellan olika regioner är dock stor. 4 Konjunkturen i Sverige Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Det beror huvudsakligen på den svaga utvecklingen i omvärlden efter finans- och skuldkriserna som började 2008. Svensk BNP var i stort sett oförändrad de två första kvartalen i år. En svag utveckling av omvärldsefterfrågan dämpade exporten och näringslivets investeringar exklusive bostäder föll tillbaka. Barometerindikatorn, som speglar stämningsläget i ekonomin som helhet, ligger dock på en nivå som indikerar att BNP utvecklas starkare under resten av året. Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen har varit mycket låg de senaste åren. Mycket talar dock för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. De månatliga prisförändringarna på livsmedel och tjänster var mycket låga kring årsskiftet men är nu betydligt högre. Dessutom har kronan försvagats med knappt 4 procent under året vilket med viss fördröjning driver upp priset på importerade varor och tjänster. Slutligen innebär den svaga produktivitetsutvecklingen att arbetskostnaden per producerad enhet ökar relativt mycket i år. Efter en svag inledning på året steg sysselsättningen mer än väntat det andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och sysselsättningen ökar med drygt 1 procent i år. Den starkare BNP-utvecklingen 2015 2018 innebär att sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent per år eller något mer och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Produktiviteten i näringslivet ökar då i ungefär normal takt, efter ett antal svaga år. Arbetskraften, som har ökat starkt de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt till 7,9 procent. De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften. Det är bland annat en följd av att tidigare genomförda utbudsstimulerande åtgärder inte längre bidrar till arbetskraftens ökning i samma utsträckning. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån. Eftersom arbetslösheten efter finanskrisen har legat på en hög nivå riskerar detta att leda till stigande långtidsarbetslöshet. Uppgången i långtidsarbetslösheten har dock inte varit så stor som man kunde befara.
Bedömning av uppfyllelse av mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål I kommunens verksamhetsplan för 2015, flerårsplan 2016 2017, finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande en koppling mellan de finansiella målen och god ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringar ska skapas. Det ska också finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för låneskuld och soliditet motiveras av att kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. En förbättrad soliditet ger en förbättrad långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 33 % 2013, jämfört med 50 % i rikssnitt. Soliditeten bör därför successivt öka. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Per 31 augusti är utfallet 6,7 %. Enligt prognosen försämras kommunens resultat under hösten, från 42,1 mnkr 31 augusti till 18,6 mnkr den 31 december, dvs. från 6,7 % till 2,0 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Prognos: Målet uppfylls. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per år. Under 2011 2014 ska den tillfälligt tillåtas att öka och för 2014 uppgå till 174 mnkr. I bokslutet för 2013 uppgick den långfristiga låneskulden till 135,0 mnkr. T.o.m. 31 augusti i år har den minskat till 122,7 mnkr. Av den nyupplåning som beslutades i budget 2014 har t.o.m. 31/8 inget lånats upp. I nuläget bedöms att låneskulden kommer att uppgå till ca 145 mnkr, dvs. ca 10 mnkr högre än vid bokslutet 2013. Prognos: Målet uppfylls. 5 Kommunens soliditet (eget kapital genom totala tillgångar, dvs. andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. I bokslutet för 2013 uppgick soliditeten till 33 %. Enligt budget 2014 ska den uppgå till 34 % vid årets slut. Per den 31 augusti uppgår soliditeten till 39 %, Enligt prognosen uppgår den till 35 % vid årets slut. Prognos: Målet uppfylls. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsplan och budget för 2015 innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i visionen, så att uppfyllelse av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda fram till en god ekonomisk hushållning. För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas skrivelser. En sammanfattande redovisning lämnas här. Antalet mål som beräknas uppfyllas helt eller delvis vid årets slut i % av totala antal mål inom respektive perspektiv: Perspektiv Helt Delvis Tillväxt 25 % 38 % Service 22 % 22 % Livsmiljö 20 % 0 % Personalpolitik 38 % 13 % Ekonomi 57 % 29 % Totalt 31 % 19 % Av totalt 42 nämndsvisa mål bedöms 21 stycken, 50 %, kunna bli helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Den prognostiserade måluppfyl-
lelsen är högst för ekonomimålet, 86 % och därefter följer tillväxtmålet med 63 %. Femton mål har av ansvarig nämnd ansetts som ej uppföljningsbara per den 31 augusti. Dessa mål finns inom barn- och utbildningsnämnden (5 st), kultur- och tekniknämnden (4 st), miljöoch byggnadsnämnden (2 st) och socialnämnden (4 st). Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan, kundattityd-/brukarundersökning och medarbetarsamtal- /undersökning sker senare under hösten. Antalet mål som beräknas uppfyllas helt eller delvis vid årets slut i % av totala antal mål inom respektive nämnd: Nämnd Helt Delvis Kommunstyrelsen 25 % 38 % Barn- och utbildning 13 % 13 % Kultur- och teknik 44 % 0 % Miljö- och bygg 29 % 43 % Socialnämnden 40 % 10 % Totalt 31 % 19 % Ett verksamhetsmål har ansetts kunna bli delvis uppfyllt vid årets slut om det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal bedöms kunna uppfyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till 2014, utan senare. Om uppföljningen då visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet kunna bli delvis uppfyllt. De kommungemensamma målen i Vision 2015 handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Dessa mål får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. I kommunens verksamhetsplan 2014 2016 har några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa, i anslutning till det kommungemensamma mål som respektive mål är kopplat till. 6 Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till 18 500 personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Prognos: av de fem verksamhetsmål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till tillväxtmålet, är prognosen att tre mål kommer att uppfyllas helt eller delvis. Ett mål har inte följts upp. Enligt den uppföljning som har skett, ser kommunen ut att i högre grad närma sig ett uppfyllande av tillväxtmålet under 2014. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2014 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år 2015.
b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. a) Timrå kommuns placering 2014 är 2:a kommun i Norrland. b) Totalt har 329 personer deltagit i kommunens arbetsmarknadsinsatser och av dessa har 13 % uppnått egen försörjning. Prognos: Målet uppfylls delvis. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Styrtal Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Under läsåret 2013/2014 var det 93,4 % av Timrå kommuns folkbokförda elever (förskoleklass, åk 1-åk 9) som gick i Timrå kommuns grundskolor. Prognosen för läsåret 2014/2015 är 92,5 %. Prognos: Målet uppfylls inte. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar. Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. Hittills under året har 100 % av alla snöröjningstillfällen avslutats inom satta tidsramar. Prognos: Målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. 7 Styrtal Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor. Byggenheten har uppfyllt servicedeklarationen för byggenheten till 92 %. Bedömningen är att resterande ärenden kommer uppfylla servicedeklarationen. Prognos: Målet uppfylls delvis. Socialnämnden Effektmål Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå. Styrtal Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar. Publicering av nationella undersökningar sker först under hösten 2014. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Prognos: av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2014 har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, och har koppling till servicemålet, är det två mål som bedöms kunna uppfyllas helt eller delvis under året. Tre mål har inte kunnat följas upp per den 31 augusti. Det är därför svårt att i delårsrapporten göra någon bedömning av om kommunen närmar sig servicemålet under 2014.
Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på www.timra.se ska öka. Styrtal År 2014 ska antalet besök på www.timra.se öka jämfört med 2013. Under perioden januari till och med augusti 2014 har antalet unika besökare på www.timra.se ökat med 3,8 % jämfört med samma period 2013. Prognos: Målet uppfylls. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service, tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb återkoppling. Medborgarnas behov är i fokus. Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan, målen för ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen för kursen i vuxenutbildningen. Styrtal Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland rikets kommuner. Gäller varje år och varje ämne som har nationella prov. Uppföljning sker i årsbokslutet. Statistik hämtas från SCB och den sammanställs under hösten. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2014 genomföra en kundattitydmätning hos kommuninvånarna angående vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Målet är att 65 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med vinterväghållningen. Styrtal Andelen kommuninvånare som är nöjda med vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Enkäten är ännu inte genomförd Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. 8 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda medborgare och kunder. Styrtal Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning 2014: a) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95 % vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna. Den årliga nöjd kundundersökningen utförs under senhösten. Prognosen är svårbedömd. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Styrtal 100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/ genomförandeplaner. Äldreomsorg: Inom särskilt boende uppnås målet i nuläget. Hemtjänsten: målet bedöms uppfyllas inom året. Omsorg om funktionshindrade: I dagsläget finns inte genomförande planer för alla insatser. Vid årsskiftet kommer det att finnas genomförandeplaner för alla insatser. Individ- och familjeomsorg: Målet är uppnått. Prognos: Målet uppfylls delvis. Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration.
Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Prognos: Fem av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål med koppling till livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa bedöms inget mål uppfyllas under året. Tre mål är inte möjliga att följa upp per den 31 augusti. Det är därför svårt att i delårsrapporten göra någon bedömning av om kommunen närmar sig livsmiljömålet under 2014. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energianvändning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande 3 900 MWh, jämfört med 2009. Styrtal Under perioden 2009-2014 ska förbrukningen minska med 9 % jämfört med 2009. Prognosen för energianvändningen i fastigheter som kultur- och teknik förvaltar visar på en minskning med 7,4 % mellan 2009 och 2014. För Timråbo finns ännu inga siffror. Prognos: Målet uppfylls inte. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning, diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter. Styrtal Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska minska. 9 Kommer att följas upp i årsbokslut 2014. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 15 % år 2014 jämfört med år 2012. Hittills i år har Kultur- och tekniks kostnader för skadegörelse på fastigheter ökat. Prognos: Målet uppfylls inte. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Hållbarhetsbedömda detaljplaner. Styrtal Alla beslutade detaljplaner under 2014 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier. Arbetet är påbörjat och kommer att pågå under resten av 2014. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Styrtal Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar. Publicering av nationella undersökningar sker först under hösten 2014. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje med-
arbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Prognos: av de fem verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, bedöms två mål kunna uppfyllas helt eller delvis under året. Två mål är inte möjliga att följa upp per den 31 augusti. Det är därför svårt att i delårsrapporten göra någon bedömning av om kommunen närmar sig personalpolitiska målet under 2014. Kommunstyrelsen Effektmål Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro. Styrtal Sjukfrånvaron ska under 2014 minska eller vara oförändrad jämfört med 2013. Sjukfrånvaron för 2014 är högre i jämförelse med tidigare år. Prognos: Målet uppfylls inte. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet. 10 Relevant statistik har inte kunnat erhållas för perioden. Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. a) Sjuktalet har varit i paritet med tidigare år och prognosen är att målet kommer att nås. b) Under perioden har friskvårdstillfällen inte tagits enligt plan. Prognosen är dock att målet kommer att nås. Prognos: Målet uppfylls. Socialnämnden Effektmål Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Medarbetarna är en tillgång och upplever att de har inflytande samt är ansvarstagande. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Styrtal Medarbetarenkät. Kommer att följas upp i årsbokslut 2014 Prognos: Målet är inte uppföljt per den 31 augusti. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Sjukfrånvaron på Kultur- och Teknikförvaltningen sjönk med 22 % 2012 jämfört med 2011. Målet är att sänka sjukfrånvaron med 15 % 2014 jämfört med 2012. Styrtal Procentuell förändring av sjukfrånvaron 2014 i förhållande till 2012. Styrtal Alla medarbetare har haft löne- och medarbetarsamtal en gång om året. Personalen har haft lönesamtal. Arbetet med medarbetarsamtal pågår under hösten. Prognos: Målet uppfylls. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultatet ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Prognos: fem av nämndernas verksamhetsmål med koppling till det kommungemensamma ekonomimålet har utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Alla bedöms helt eller delvis kunna uppfyllas under året. Utvecklingen under 2014 får därmed anses vara ett steg i rätt riktning mot uppfyllande av det kommungemensamma ekonomimålet.
Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans och måluppfyllelse. I nuläget visar kommunstyrelsens verksamheter sammantaget ett prognosticerat överskott jämfört med budget. Samtliga verksamhetsmål uppfylls inte. Prognos: Målet uppfylls delvis. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan lämna ett ekonomiskt överskott för att kunna göra de anpassningar som alltid behövs i ett föränderligt samhälle. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Styrtal Positiv resultatavvikelse. 11 a) 2012 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 76 %. Under 2014 ska den vara minst 65 %. b) 2012 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 36 %. Under 2014 ska den vara minst 40 %. c) 2012 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 95 %. Under 2014 ska den vara minst 85 %. Kostnadstäckningsgraden för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen har varit 64 % under perioden. Kostnadstäckningsgraden för miljötillsyn har varit 45 % under perioden. Kostnadstäckningsgraden för bygglov har varit 84 % under perioden. Prognos: Målet uppfylls delvis. Socialnämnden Effektmål Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet). Prognosen är ett resultatutfall inom budgetramen. Prognos: Målet uppfylls. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren 2014-2016. Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren 2014-2016. Prognosen för 2014 pekar på en budget i balans. Prognos: Målet uppfylls. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. Styrtal Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder. Utvecklingen följs löpande inom nämnden. Prognos: Målet uppfylls. Sammanfattning uppfyllelse av mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Totalt 25 av nämndernas verksamhetsmål har valts ut som varande av särskilt betydande för god ekonomisk hushållning. Av dessa har tolv mål, 48 %, bedömts kunna uppfyllas helt eller delvis vid årets slut, Nio mål har av nämnderna inte ansetts möjliga att följa upp per den 31 augusti. Man har hänvisat till att statistik avseende meritvärden, betyg etc. blir tillgänglig först senare under hösten, uppföljning enligt internkontrollplan och kundattityd-/brukarundersökning sker senare under hösten.
Även de kommungemensamma målen i Vision 2015 är enligt verksamhetsplanen för 2014 2016 av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer övergripande natur och avser hela kommunen. Ett försök har dock gjorts i avsnittet ovan, utifrån uppfyllelsen av de nämndsvisa målen av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning pekar mot att steg i rätt riktning tas under 2014 mot ett uppfyllande av ekonomimålet som visar på en hög måluppfyllelse. 12 Bedömning Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen är 18,6 mnkr, vilket är 12,8 mnkr högre än budgeterat. Den prognostiserade avvikelsen för styrelse/nämnder är 2,7 mnkr. Detta innebär att den prognostiserade måluppfyllelsen för kommunen som helhet sker inom budget. För styrelse/nämnder, där verksamheten bedrivs, sker måluppfyllelsen inom budget. Bedömningen är att de mål som bedömts vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning delvis kommer att vara uppfyllda vid årets slut och att måluppfyllelsen för hela året delvis kommer att leda till god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.
Finansiell analys, kommun 13 Finansnetto, mnkr Soliditet, % -10-50 -15-20 -25-30 -35-7,3 2011 Utfall -3,9 2012 Utfall -26,6 2013 Utfall -4 2014 Prognos 35 30 25 20 31 2011 Utfall 33 2012 Utfall 34 35 2013 Utfall 2014 Prognos Finansnetto Finansnettot för perioden är negativt och uppgår till 1,8 mnkr, en förbättring med ca 25 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. I helårsprognosen uppgår finansnettot till 4,0 mnkr, en förbättring jämfört budget med 2,0 mnkr. Förbättringen beror i huvudsak på att kommunen inte tagit upp något lån under perioden samt att kommunen fått ej budgeterad utdelning i intäkt. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Nettokostnadsandelen för perioden uppgår till 93,0 %. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en förbättring med ca 2,8 %. Enligt prognosen för helåret kommer nettokostnadsandelen att uppgå till 98,0 %, vilket är en förbättring med 1,4 % jämfört med budget. Nettokostnadsandel är verksamhetens nettokostnad inkl. finansnetto genom skatteintäkter/generella statsbidrag. 100 98 96 94 92 90 99 2011 Utfall Nettokostnad, % 97 2012 Utfall 98,5 2013 Utfall 98 2014 Prognos Finansiell ställning Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) för perioden uppgår till ca 39 % vilket är 5 % bättre jämfört med bokslut 2013. Prognosen för helåret är en soliditet på 35 % vilket är 1 % högre än målet på 34 %. Kommunens soliditet är låg jämfört med andra kommuner. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ. Nettoinvesteringar och avskrivningar Periodens nettoinvestering uppgår till knappt 50 mnkr. Totalt för året finns 73,0 mnkr i investeringsbudgeten. Utfall för helåret beräknas bli drygt 71 mnkr, något projekt är förskjutet i tiden till kommande år. Anläggningstillgångarnas värde har ökat under perioden då avskrivningar/nedskrivningar uppgått till ca 19,7 mnkr. 80 60 40 20 0 Nettoinvesteringar 62 2011 Utfall 73 2012 Utfall 61 2013 Utfall Avskrivningar 71 23 24 28 30 2014 Prognos
De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till räntejustering enligt följande: År Mnkr % 2014 44,9 32,4 2015 10,1 7,3 2016 13,0 9,4 2017 11,9 8,5 2018 29,4 21,2 2019 9,6 6,9 2020 19,8 14,3 Summa 138,7 100 Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa eventuella valuta- och ränterisker. Kommunen får inte enligt gällande riktlinjer uppta lån i utländsk valuta. Några valutarisker kan därför inte förekomma. Ränterisk kan definieras som risken att oväntade förändringar i allmänna ränteläget leder till sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på kapitalbindnings- och räntebindningsstruktur. Av kommunens lån var 20 % med rörlig ränta 31/8. Genomsnittsräntan var 2,74 %. De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till kapitaljustering enligt följande: År Mnkr % 2014 44,9 32,4 2015 10,1 7,3 2016 13,0 9,4 2017 11,9 8,5 2018 29,4 21,2 2019 9,6 6,9 2020 19,8 14,3 Summa 138,7 100 Fördelning av kommunlån efter motparter Långivare Mnkr % Kommuninvest 138,7 100 Summa 138,7 100 14 Avstämning mot balanskrav Mnkr 2014 Ingående resultat Årets resultat, prognos 18,6 Avgår: Reavinst 0,2 Tillägg: Synnerliga skäl KL 8 kap 5 3 pkt Utgående resultat, prognos 18,4 Likviditet Likvida medel uppgår till 55,8 mnkr per 31 augusti 2014. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en minskning med 28 mnkr. Huvudförklaringen är att kommunens investeringar under perioden varit tämligen höga samt att någon upplåning inte skett. Avsättningar Avsättningar innefattar främst pensioner och löneskatt intjänade fr.o.m. 1998-01-01. Pensionsavsättningarna avser bl.a. förmånsbestämd ålderspension, särskild ålderspension samt garantioch visstidspension. De individuella pensionerna redovisas som en kortfristig skuld. Totalt uppgår avsättningarna till 68,8 mnkr för pensioner och löneskatt. Övrig avsättning uppgår till 28,0 mnkr och avser pensioner räddningstjänsten samt avsättning deponi. Borgensåtaganden och förlustgarantier Inga borgensåtaganden eller förlustgarantier har infriats under perioden.
Sammanställd redovisning (Koncernen) Sammanställd redovisning består av Timrå kommun, AB Timråbo, Timrå Vatten AB, del i Medelpads räddningstjänstförbund (14,85 %), del i Midlanda Flygplats AB och Midlanda Fastigheter AB (16 %) samt de helägda bolagen Midlanda Centrum AB och Wifsta Water AB som har obetydlig verksamhet/omsättning. Resultat 15 Sammanställd redovisning, resultat Resultatet t.o.m. 31 augusti 2014 utgör ett överskott på 50 mnkr. Det är en förbättring med 17,5 mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet för 2014 beräknas uppgå till 20,9 mnkr, vilket är en förbättring med ca 15 mnkr jämfört med budget. Resultatförbättringen är i huvudsak relaterad till kommunen som fått goda skatteintäkter och inte haft några jämförelsestörande kostnader. Resultat inkl. jämförelsestörande poster (mnkr) Resultat i förh. till skatteintäkter och generella statsbidrag, procent Jan-aug 2014 Jan-aug 2013 Jan-Dec 2013 Jan-Dec 2012 50,0 32,5 10,8 18,3 7,9 5,1 1,2 2,1 Soliditet Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) för perioden uppgår till 28 % vilket är en förbättring med 4 % jämfört med bokslut 2013. Prognos för helåret är en soliditet på 26 % vilket är en liten förbättring jämfört med budget. Koncernens soliditet är låg. Soliditet exkl. pensionsåtagande inom linjen, procent Jan-aug Jan-aug Jan-Dec Jan-Dec 2014 2013 2013 2012 28 26 24 23 Finansnetto Finansnettot för perioden är negativt och uppgår till -9,9 mnkr, en förbättring med drygt 25 mnkr som motsvarande period föregående år. I helårsprognosen uppgår finansnettot till - 16 mnkr, omkring 23 mnkr bättre jämfört med utfall 2013. År 2013 hade extra belastning om ca 6 mnkr p.g.a. förändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsavsättning samt nedskrivning av finansiell fordran med nästan 18 mnkr. Några sådana poster finns inte 2014. Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 212,3 mnkr, en minskning med 6,0 mnkr eller 2,7 % jämfört med samma period föregående år. Verksamhetens kostnader uppgår till 748,2 mnkr, en ökning med 35,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Likviditet Likvida medel uppgår till drygt 64 mnkr per 31 augusti 2014. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en minskning med 37 mnkr. Förklaringen är dels investeringsnivån i kommunen, dels uppskjuten upplåning. Avsättningar Avsättningar innefattar främst pensioner och löneskatt intjänade fr.o.m. 1998. Pensionsavsättningarna avser bl.a. förmånsbestämd ålderspension, särskild ålderspension samt garanti- och visstidspension. De individuella pensionerna redovisas som en kortfristig skuld. Totalt uppgår avsättningarna till ca 78 mnkr för pensioner och löneskatt. Övriga avsättningar avser bl.a. avsättning deponi och uppskjuten skatt och uppgår till ca 31 mnkr.
Skulder Långfristiga låneskulder uppgår till 520 mnkr och är till 63 % hänförliga till AB Timråbo. Under årets första 8 månader har amorterats 12,4 mnkr. Prognos Resultatet t.o.m. augusti 2014 samt prognos på helårsresultatet avseende kommunkoncernen uppgår till (mnkr): Resultat Prognos Timrå Kommun 42,1 18,6 AB Timråbo 6,8 2,8 Timrå Vatten AB 1,8 0 Medelpads räddningstjänst* -0,1 0,2 Midlanda Fastigheter 0 0 AB** Midlanda Flygplats -0,3-0,7 AB Övriga bolag*** 0 0 Totalt 50,4 20,9 * Timrå kommuns andel 14,84 % ** Timrå kommuns andel 16 % *** Wifsta Water AB och Midlanda Centrum AB har obetydlig verksamhet För kommunkoncernen prognosticeras ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 20,9 mnkr för 2014, vilket är en förbättring med ca 10 mnkr jämfört med utfall 2013. Här följer en kortare beskrivning över viktiga händelser och verksamhet i kommunens två helägda bolag: AB Timråbo: Prognosen för resultatet beräknas till 2,8 mnkr, något bättre än budget. Hyresnivån höjdes för bostäder med 1,4 % från januari 2014. Vakanserna för bostäder är fortsatt låga 1,5 %. Renovering och uthyrning har skett av de lägenheter i två våningar på Timrågården som tidigare 16 hyrdes av kommunen. Efterfrågan har överstigit förväntan, det är idag endast 2 lägenheter utan kontrakt. Underhåll har skett av fasader i Söråker och Tallnäs. Installation av vattenlarm fortgår, bolaget ser tydligt att kostnaden för vattenskador minskar. Kundundersökningen som genomförts under året visar att antalet helnöjda kunder hos Timråbo fortsätter att öka. Timråbo har ett resultat som ligger över Sverigesnittet. Installation av passersystem på Tallnäs har skett för ökad trygghet. Bolaget har tecknat nytt avtal från januari 2015 gällande Kabel-tv och Bredband för alla hyresgäster. Avtalet innebär lägre priser och större valfrihet. Timrå Vatten AB: Prognosen för resultatet beräknas till ett noll (0) resultat, vilket är 1,8 mnkr bättre än budget. Under perioden har antalet vattenläckor varit fler än jämfört med tidigare år. Främsta skälet är att mer resurser avsatts till att spåra orsaken till ökad vattenproduktion för vissa områden, vilket har visat sig berott på vattenläckor. Dessa har därefter åtgärdats. Även antalet källaröversvämningar har varit fler än normalt, utredning av orsaken till pågår. Sommarens värme har påverkat antalet avloppsstopp, som även de ligger över normalnivå jämfört med tidigare år. Det är framför allt området Bergeforsen-Sandarna som haft störst påverkan av värmen och påföljande torka. Torkan har medfört att sedimentering och rotinträngningar ökat i dessa ledningar, med avloppsstopp som följd. Det kan konstateras att de underhållsspolningar som utförs enligt plan inte har varit tillräckliga. Utredning och planering för mer långsiktiga åtgärder på avloppsledningarna.
Finansiella rapporter koncernen och kommunen 17 Driftredovisning, kommunen (mnkr) 1) Budget vid årets början 2,0 mnkr 2) Resultat per 31/12 balanseras till kommande år Utfall Utfall Budget Prognos Avvikelse jan-aug jan-aug helår helår budget- 2014 2013 2014 2014 prognos Kommunstyrelse Kommunledningskontor -23,7-18,6-37,1-37,1 0,0 Kollektivtrafik -4,2-9,6-10,2-8,9 1,3 Räddningstjänst -10,2-11,6-16,4-15,8 0,6 Näringslivskontor -7,5-4,7-12,0-12,8-0,8 Sysselsättningsåtgärder -7,2-6,9-10,3-10,6-0,3 Samhällsenhet -2,3-2,8-4,1-4,1 0,0 Anslag oförutsedda behov 0,0 0,0-3,6-3,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -251,2-249,4-401,6-401,6 0,0 Kultur- och tekniknämnd -49,0-50,7-79,3-79,3 0,0 Kultur- och tekniknämnd renhållning 1) 0,9 0,3 0,0 0,0 0,0 Miljö- och byggnadsnämnd -4,2-3,7-7,6-7,1 0,5 Miljö- och bygg. bostadsanpassning -1,2-2,0-3,0-2,2 0,8 Revision -0,5-0,4-1,0-1,0 0,0 Socialnämnd exkl försörjningsstöd -209,0-183,3-313,4-311,9 1,5 Socialnämnd försörjningsstöd -13,5-15,1-20,0-21,0-1,0 Summa styrelse/ nämnder -582,8-558,5-919,7-917,0 2,7 Kommunalskatt 504,4 483,9 749,0 755,5 6,5 Generella statsbidrag inkl LSS utjämning 126,2 110,1 186,0 189,6 3,6 Finansnetto -1,8-26,7-6,0-4,0 2,0 Övrig finansiering -3,9 16,2-3,5-5,5-2,0 Summa finans 624,9 583,5 925,5 935,6 10,1 TOTALT 42,1 25,0 5,8 18,6 12,8 1) Över/underskott balanseras till kommande år Kommentarer till driftredovisning Styrelse och nämnder Styrelsens och nämndernas sammanlagda prognoser för 2014 är en positiv budgetavvikelse på 2,7 mnkr. Den största positiva avvikelsen finns för socialnämnden exkl. försörjningsstöd, 1,5 mnkr. Negativ avvikelse redovisas för näringslivskontoret med -0,8 mnkr, AME (sysselsättningsåtgärder) med -250 tkr och för socialnämnden - försörjningsstöd - 1 mnkr. Den 16/6 beslutade KF om att underskott för socialnämnden försörjningsstöd ska finansieras av motsvarande överskott för socialnämnden exkl. försörjningsstöd. I enlighet med styrningsregler har kommunstyrelsen beslutat att uppdra till övriga styrelser och nämnder som prognostiserar underskott att vidta åtgärder för att undvika underskott. Prognostiserad avvikelse mot budget för anslaget för oförutsedda behov har satts till 0 mnkr. Finansförvaltning Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse 2014 Skatter 749 000 755 500 6 500 Generella statsbidrag 186 000 189 600 3 600 Finansnetto 6 000 4 000 2 000 Övr. finans (pension, reavinst/ förlust m.m.) 3 537-5 537-2 000 Summa 925 463 935 563 10 100
Enligt den senaste prognosen över skatteunderlagets utveckling från SKL som kom i augusti 2014, kommer de slutavräkningar på skatteintäkterna som ska bokföras på 2014 att bli plus 2,2 mnkr. Jämfört med budget skulle då skatteintäkterna enligt prognosen bli 6,5 mnkr högre. Budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag för 2014 upprättades utifrån prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL) från augusti 2013. Ökningen av skatteintäkterna beror främst på att timlöneökningarna på hela arbetsmarknaden i riket nu bedöms bli högre. Definitivt besked om hur slutavräkningar påverkar 2014 kommer i december. 18 De generella statsbidragen beräknas bli 3,6 mnkr högre än budgeterat. Ökningen beror främst på högre bidrag i inkomstutjämningen p.g.a. minskad skattekraft samt ökat nettobidrag p.g.a. fler invånare. Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i nuläget bli sammanlagt ca 10,1 mnkr högre än budgeterat. Finansnettot beräknas, främst p.g.a. uppskjuten upplåning bli ca 2,0 mnkr bättre än budgeterat. I övrig finansiering ingår interna räntor, pensioner, reavinster/förluster vid försäljningar m.m. Sammantaget beräknas en negativ avvikelse med ca 2 mnkr. Resultaträkning (mnkr) Not Koncern Kommun Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Prognos Avvikelse Jan-aug Jan-aug Jan-aug Jan-aug helår helår 2014 2013 2014 2013 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 212,3 218,3 115,6 135,4 173,2 185,0 11,8 Verksamhetens kostnader 2-748,2-712,4-682,5-658,2-1 067,4-1 078,0-10,6 Av- och nedskrivningar 3-34,3-34,0-19,7-19,5-29,0-29,5-0,5 Verksamhetens nettokostnader -570,2-528,1-586,6-542,3-923,2-922,5 0,7 Skatteintäkter 4 504,4 483,9 504,4 483,9 749,0 755,5 6,5 Generella statsbidrag/ utjämning 5 126,2 110,1 126,2 110,1 186,0 189,6 3,6 Finansiella intäkter 6 1,2 1,3 1,7 1,7 3,0 2,5-0,5 Finansiella kostnader 7-11,2-36,7-3,5-28,4-9,0-6,5 2,5 Resultat före extraordinära poster 50,4 30,5 42,1 25,0 5,8 18,6 12,8 Extraordinära intäkter och kostnader 0,0 Upplösen fond/skattekost -0,4 2,0 0,0 Periodens/årets resultat 8 50,0 32,5 42,1 25,0 5,8 18,6 12,8
19 Kassaflödesanalys, kommunen (mnkr) Resultat Resultat Budget Prognos Resultat jan-aug jan-aug helår helår 2014 2013 2014 2014 2013 Den löpande verksamheten Periodens resultat 42,1 25,0 5,8 18,6 13,1 Utbetalningar ianspråktagna avsättningar -0,2 0,0-0,3-0,3 Justering ej likviditetspåverkande poster 54,9 20,6 30,0 56,5 51,8 Medel från verksamheten före förändr av rörelsekapital 96,8 45,6 35,8 74,8 64,6 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 9,3-4,7 0,0 16,7-25,7 Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager 0,4 0,3-1,0 0,4 0,4 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -41,2-25,6 0,0-22,5 3,1 Kassaflöde från löpande verksamheten 65,3 15,6 34,8 69,4 42,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella tillgångar -50,3-24,6-73,0-71,7-69,6 Avyttrade materiella anläggningstillgångar 0,5 10,8 1,0 11,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,8-0,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Nettoförändring leasingtillgångar 0,7 0,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -49,8-13,9-73,0-70,7-59,0 Finansieringsverksamheten Nyupplåning 34,0 15,0 Amortering av skuld -12,4-12,6-16,0-16,0-17,9 Övrig ökning långfristig skuld 0,5 1,0 9,2 Förändring leasingskuld -0,9-0,7-1,2 0,3 Ökning långfristiga fordringar -1,0-2,1 Minskning långfristiga fordringar 2,6 24,3 6,0 3,0 6,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10,2 11,0 24,0 0,8-3,8 Periodens kassaflöde 5,3 12,7-14,2-0,5-20,4 Likvida medel vid årets början 50,5 70,9 50,0 50,5 70,9 Livida medel vid periodens slut 55,8 83,6 35,8 50,0 50,5
20 Balansräkning (mnkr) Not Koncern Kommun Augusti Augusti Augusti Augusti Budget Prognos Helår 2014 2013 2014 2013 2014 2014 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 9 824,5 820,9 417,9 400,5 410,9 465,0 420,1 Pågående investeringar 10 55,9 10,0 55,9 10,0 60,0 0,0 23,4 Maskiner och inventarier 11 120,6 108,5 28,6 25,7 40,0 30,0 27,9 Finansiella anläggningstillgångar 12 28,4 30,1 31,1 31,9 24,0 30,0 33,8 Summa anläggningstillgångar 1 029,4 969,5 533,5 468,1 534,9 525,0 505,2 Omsättningstillgångar Förråd/exploaterings fastigheter 13 5,2 5,5 5,0 5,5 6,0 5,0 5,4 Kortfristiga fordringar 14 70,1 88,2 65,4 83,7 85,0 88,0 74,7 Kortfristiga placeringar 30,0 Kassa och bank 15 64,2 91,9 55,8 83,6 43,9 50,0 50,5 Summa omsättningstillgångar 139,5 185,6 126,2 172,8 134,9 143,0 160,6 SUMMA TILLGÅNGAR 1 168,9 1 155,1 659,7 640,9 669,8 668,0 665,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 16 333,0 303,9 259,6 229,3 224,5 236,0 217,4 varav periodens resultat 50,0 32,5 42,2 25,0 5,8 18,6 13,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 78,0 70,3 68,8 60,0 63,0 70,0 63,2 Övriga avsättningar 18 30,9 28,0 28,0 27,4 30,0 30,0 27,7 Summa avsättningar 108,9 98,3 96,8 87,4 93,0 100,0 90,9 Skulder Långfristiga skulder 19, 20 552,6 579,1 146,1 154,4 174,0 156,0 158,9 Kortfristiga skulder 21 174,4 173,8 157,2 169,8 178,3 176,0 198,5 Summa skulder 727,0 752,9 303,3 324,2 352,3 332,0 357,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 168,9 1 155,1 659,7 640,9 669,8 668,0 665,8 Borgensåtaganden, pensionsförpliktelser m.m. 22 461,4 498,0 852,8 896,9 864,9
Investeringsredovisning, kommunen (mnkr) Utfall Budget varav Prognos Avvikelse jan-aug helår komp. helår budget- 2014 2014 budget 2014 prognos Kommunstyrelse Infrastruktur Söråker -1,5-1,4-1,4-2,0-0,6 Fastighetsförvärv -0,1-0,5-0,5-0,3 0,2 IT verksamhet -0,1-1,1-0,2-0,5 0,6 Dig skylt kollektivtraf -0,1 0,0-0,1-0,1 Summa kommunstyrelsen -1,8-3,0-2,1-2,9 0,1 Kultur- och tekniknämnd Centrumutveckling -0,2-0,2-0,2 0,0 Projekt Grön Sörberge/Söråker -0,8-0,8-0,8 0,0 Skolprojekt etapp 3 Mariedal -34,4-43,1-1,1-43,1 0,0 Konstgräsplan -5,2-5,9 0,1-5,9 0,0 Åtg motorvägbusspl, Terminal -0,6-0,7-0,7-0,7 0,0 Skylt kom väg -1,2-1,2-1,2 0,0 Digitala skyltar E4-0,6-0,6-0,6 0,0 Bro Deltat -0,2-1,0-1,0 0,0 Vändplan Bergefors skola -0,3-0,6-0,6 0,0 Utemiljö Bergefors skola -1,2-2,0-2,0 0,0 Upprustn Gengränd -0,3-0,4-0,4 0,0 GC-vägar -2,2-4,1-1,3-4,1 0,0 GC-väg Järnväg Bergeforsen -1,2-0,2 0,0 1,2 Internlån(pistmaskin skönviksb) -2,2-2,2-2,2 0,0 Summa Kultur- och tekniknämnd -46,6-64,0-6,0-62,8 1,2 Barn- och utbildningsnämnd Inventarier Mariedalsskolan -0,4-4,0-4,0 0,0 IT, Inv, arb miljö -0,3-1,0-1,0 0,0 Summa barn- och utbildningsnämnd -0,7-5,0 0,0-5,0 0,0 Socialnämnd Div investeringar -0,7-1,0-1,0 0,0 Summa socialnämnd -0,7-1,0 0,0-1,0 0,0 Summa -49,8-73,0-8,1-71,7 1,3 21 Kommentarer till investeringsredovisningen Totalt finns 73,0 mnkr till nämnderna förfogande att genomföra investeringsprojekt, varav 8,1 mnkr i kompletteringsbudget. Under tiden januari-augusti har det nettoinvesterats för 49,8 mnkr. Något projekt är förskjutet i tid och kommer ej att färdigställas under 2014. Prognosen innebär en investeringsnivå på ca 71,5 mnkr för året, vilket är ca 1,5 mnkr mindre än budget. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har en investeringsbudget på 3 mnkr, varav 2,1 mnkr i kompletteringsbudget. Projektet Söråkers Hamn är fördyrat med ca 0,6 mnkr. Projekt med IT-utveckling är förskjutet i tiden och kommer att pågå även under 2015. Kultur och tekniknämnd Nämnden har en budget på 64 mnkr, varav 6,0 mnkr i kompletteringsbudget. Förutom projekt GC väg Järnväg Bergeforsen förväntas alla investeringsmedel ianspråktas under 2014. Barn och utbildningsnämnd Av nämndens budget om 5 mnkr förväntas hela anslaget att ianspråktas, huvudelen av inköp sker under hösten 2014. Socialnämnden Av nämndens budget förväntas hela anslaget om 1,0 mnkr att investeras.