Neutral bolagsskatt?

Neutral bolagsskatt? Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital Filosofie Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Omri Latifa, Redgård Josefin Rosell Cathrine Framläggningsdatum 2015-05-20 Jönköping Maj 2015

Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Titel: Författare: Handledare: Neutral Bolagsskatt? Analys om SOU 2014:40 skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital. Omri Latifa, Redgård Josefin Rosell Cathrine Datum: 2015-05-20 Ämnesord Skatterätt, företagsbeskattning, bolagsskatt, SOU 2014:40 Sammanfattning Regeringen sammansatte den 13 januari 2011 en kommitté vid namn Företagsbeskattningskommittén. Kommittén fick i uppdrag att granska det svenska företagsbeskattningssystemet. Huvudsyftet med uppdraget var att skapa ett nytt system för företagsbeskattning som skapar symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kommittén grundar sig dagens asymmetri i att räntor är avdragsgilla medan avkastning för eget kapital inte är avdragsgillt. Det föreslagna företagsbeskattningssystemet som ska skapa neutralitet mellan finansieringsformerna kallas Finansieringsavdraget. Neutralitet ska skapas genom att finansiella kostnader endast får dras av mot finansiella intäkter. Ett schablonavdrag kommer istället införas som innebär att företagens skattemässiga resultat minskas med 25 procent. Till skillnad från kommittén, anser vissa branschorganisationer och jurister att nuvarande skattesystem redan är neutralt och att de föreslagna reglerna kommer att få motsatt effekt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget är neutralt. Detta görs genom att undersöka om reglerna är förenliga med neutralitets- och likformighetsprincipen. Analysen visar att nuvarande företagsskattesystem strider mot neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen. Däremot upprätthålls den övergripande likformighetsprincipen. Vidare anser vi att de föreslagna reglerna har motsatt effekt på principerna. Neutralitetsprincipen och den detaljutformade likformighetsprincipen upprätthålls, medan den övergripande likformighetsprincipen inte upprätthålls genom de föreslagna reglerna. Inget av skattesystemen upprätthåller båda principerna samtidigt. Vid en avvägning av vilket system som föredras finner vi att de föreslagna reglerna inte bör ersätta de nuvarande.

Bachelor s Thesis in commercial law (tax law) Title: Neutral business tax? - Analysis if SOU 2014:40 creates neutrality between borrowed capital and equity. Author: Omri Latifa, Redgård Josefin Tutor: Rosell Cathrine Date: 2015-05-20 Subject terms: tax law, business tax, SOU 2014:40. Abstract On the 13 th of January 2011, the Swedish government assembled a committee called the Business Taxation Committee. The committee was assigned to review the Swedish business taxation system. The main purpose with the assignment was to create a new business taxation system which creates symmetry between borrowed capital and equity. According to the committee is the asymmetry based on the fact that intrests are tax-deductible and revenues derived by equity are not tax-deductible. The suggested business taxation system, which is supposed to create neutrality between the different forms of funding, is called The Funding Deduction. Neutrality will be created by restricting the deductions to only allow financial expenses to be deductible against financial income. A standard deduction will instead be introduced whereby corporate taxable income is reduced by 25 percent. Unlike the committee there are trade organizations and legal experts who belive that the current business taxation system already is neutral and that the suggested regulations will have the opposite effect. The purpose of this paper is to investigate whether The Funding Deduction is neutral. This is done by studying whether the rules are compatible with the neutrality and uniformity principle. The analyze shows that the current business taxation system is contrary to the principle of neutrality and the detail designed uniformity principle. The general principle of uniformity is however enforced. Furthermore, we believe that the proposed rules have the opposite effect on the principles. The principle of neutrality and the detail designed principle of uniformity is enforced, while the general principle of uniformity is not enforced by the suggested rules. None of the tax system achieves both principles simultaneously. At a balance of what system is preferred, we find that the suggested system should not replace the current one.

Förord I uppsatsen ska vi svara enskilt respektive gemensamt för utvalda delar. Latifa Omri har självständigt skrivit del 3.2.1 och 3.2.2. Josefin Redgård har självständigt skrivit del 3.2.3 och 3.3. Resterande delar av arbetet har vi skrivit tillsammans.

Förkortningar ABL - Aktiebolagslag (2005:551) Dir - Direktiv IL - Inkomstskattelag (1999:1229) Kommittén - Företagsbeskattningskommittén Prop. - Propositioner SOU - Statens Offentliga Utredningar ÅRL - Årsredovisningslag (1995:1554)

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte och avgränsning...2 1.3 Metod och material...3 1.4 Disposition...4 2 Gällande rätt... 6 2.1 Allmänna regler angående företagsbeskattning...6 2.2 Lånat kapital...6 2.3 Eget Kapital...7 2.4 Asymmetri mellan lånat och eget kapital...8 2.5 Sammanfattning...9 3 Finansieringsavdraget... 10 3.1 Bakgrund... 10 3.2 Huvudförslaget... 10 3.2.1 Definitioner... 10 3.2.2 Första delen... 11 3.2.3 Andra delen... 12 3.3 Kommitténs åsikter om förslaget... 14 3.4 Sammanfattning... 15 4 Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen... 17 4.1 Likformighetsprincipen... 17 4.2 Neutralitetsprincipen... 18 4.3 Sammanfattning... 18 5 Remissyttranden och åsikter... 19 5.1 Remissyttranden... 19 5.1.1 Skatteverket... 19 5.1.2 Svenskt Näringsliv... 19 5.1.3 Fastighetsägarna Sverige... 20 5.1.4 Svenska Bankföreningen... 22 i

5.1.5 International Chamber of Commerce (ICC)... 24 5.2 Övriga åsikter... 24 5.2.1 Hans Lind, professor i företagsekonomi... 24 5.2.2 Deloitte... 25 5.3 Sammanfattning... 26 6 Analys... 27 6.1 Vad är neutralitet/likformighet?... 27 6.2 Är rättsläget neutralt idag?... 27 6.3 Skapar förslaget neutralitet?... 29 6.4 Kan neutralitet uppnås?... 30 6.5 Övriga åsikter om förslaget... 32 7 Slutsatser... 33 Referenslista... 34 ii

Tabeller Tabell 1... 13 Tabell 2... 14 Tabell 3... 22 Tabell 4... 25 Tabell 5... 28 iii

1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 13 januari 2011 beslutade regeringen genom direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen att tillsätta en kommitté bestående av sex ledamöter- Företagsbeskattningskommittén, fortsättningsvis kallad kommittén. Dess uppdrag bestod i att granska bolagsbeskattningen och presentera ett förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. Granskningen innefattade bland annat framtida skatteförändringars effekter på den globala konkurrensen och möjligheten att skydda den svenska bolagsskattebasen. Kommittén skulle undersöka möjligheter att sänka beskattningen för riskkapital i bolagssektorn och att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Beskattningssystemet skulle därefter ges den utformning som bäst gynnar investeringar, sysselsättning och företagande. 1 Två delbetänkanden framställdes under uppdraget, SOU 2012:3 Skatteincitament för riskkapital och SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling. Slutbetänkandet presenterades den 12 juni 2014 med namnet Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40. Kommittén har föreslagit att reglerna ska gälla från och med den 1 januari 2016. 2 Förslaget behandlas dock just nu inom Regeringskansliet och reglerna kan tidigast börja gälla från den 1 januari 2017. 3 Förslaget består av ett huvudförslag och två alternativa förslag. Huvudförslaget, som kallas Finansieringsavdraget, består av två delar. Den första delen innebär att avdrag för räntekostnader och andra finansiella kostnader enbart får göras mot finansiella intäkter. 4 Detta leder till ökad skatt på grund av att möjligheten till avdrag minskar. I dagsläget skulle det innebära en ökning av räntekostnaderna med 0,5 procentenheter. 5 Den andra delen av förslaget innebär ett schablonmässigt avdrag vilket utgör 25 procent av företags skattemässiga resultat. Det här leder i princip till en sänkning av bolagsskatten från 22 procent till 16,5 procent. 6 Kommittén anser att Finansieringsavdraget är en förbättring av nuvarande system då lånat och eget kapital skattemässigt likabehandlas. 7 1 Dir. 2011:1 s. 1. 2 SOU 2014:40 s. 26. 3 Prop. 2014:/15:100 s. 46. 4 SOU 2014:40 s. 24. 5 SOU 2014:40 s. 26. 6 SOU 2014:40 s. 24. 7 SOU 2014:40 s. 195. 1

Om förslaget skapar neutralitet mellan lånat och eget kapital råder det dock delade meningar bland myndigheter och företag. Svenskt Näringsliv uttrycker i sitt remissvar till kommittén att det behövs en förändring av det nuvarande regelverket avseende ränteavdrag då de är rättsosäkra och oförutsägbara. De tycker emellertid att förslaget innehåller stora brister och därför inte borde läggas till grund för lagstiftning. 8 Fortsättningsvis är förslaget internationellt oprövat vilket leder till spekulationer om Sverige verkligen ska vara det första landet att avvika från nettovinstbeskattningsprincipen och istället införa schablonavdrag. 9 I motsats till Svenskt Näringsliv delar Skatteverket kommitténs åsikt om att förslaget bör ligga till grund för ny lagstiftning då det skulle innebära stora fördelar om mer effektiva regler etablerades. 10 Kommittén får också kritik som säger att nuvarande regler redan är neutrala och att de föreslagna reglerna istället kommer att skapa asymmetri. 11 Neutralitetsprincipen är tillsammans med likformighetsprincipen två grundläggande skatterättsliga principer. Generellt innebär likformighetsprincipen en skattemässig likabehandling; lika inkomst ska beskattas lika. Neutralitetsprincipen betyder allmänt att skatten ska vara neutral och inte påverka affärsmässiga val. 12 Kommer dessa principer kunna upprätthållas genom förslaget? 1.2 Syfte och avgränsning Det huvudsakliga ändamålet med kommitténs förslag är att uppnå neutralitet mellan lånat och eget kapital. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om Finansieringsavdraget uppfyller detta mål och är förenligt med neutralitets- och likformighetsprincipen. Uppsatsen berör inte följande delar. Direktiv 2011:1 Översyn av företagsbeskattningen nämns bara kort i uppsatsen på grund av att det inte anses relevant för utredningen. Huvudförslaget i SOU 2014:40 är så pass brett att det inte heller anses relevant för syftet att behandla SOU 2012:3 Skatteincitament för riskkapital. SOU 2012:66 Skatteincitament för forskning och utveckling och de alternativa förslagen i SOU 2014:40. Fokus ligger på huvudförslaget. Kommittén vill 8 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 2. 9 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4. 10 Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" s. 1. 11 Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt, s. 6. 12 Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, s. 46-47. 2

lagstifta ett antal definitioner för att underlätta tillämpningen av de föreslagna reglerna. På grund av uppsatsens omfattning förklaras inte definitionerna djupgående utan en översiktlig beskrivning av de mest relevanta ges. Vidare behandlas inte andra föreslagna regler än de som berör förslaget om ett Finansieringsavdrag. Specialregler för finansiella företag ligger utanför uppsatsen på grund av att de företagen inte påverkas av förslaget på samma sätt som icke-finansiella företag. Inga jämförelser görs med internationella skatteregler då fokus ligger på intern svensk skatterätt. Utredningen görs från ett aktiebolagsperspektiv och därför behandlas inga andra bolagsformer. Slutligen görs ingen jämförelse med andra skatterättsliga regler och hur förslaget påverkar dessa. Förenligheten med principerna undersöks endast gällande lånat och eget kapital. 1.3 Metod och material I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden. Källorna följer rättskällehierarkin där lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin i inbördes ordning används. 13 Metoden används vid fastställande av gällande rätt, vilket är nödvändigt för att uppnå uppsatsens syfte och undersöka om förslaget är förenligt med principerna som ska behandlas. Vid fastställande av gällande rätt används främst Inkomstskattelag (1999:1229), IL, huvudsakligen reglerna gällande ränta och vinstutdelning. Anledningen till detta är att bestämmelserna om ränta kommer att förändras om huvudförslaget läggs till grund för ny lagstiftning. Bestämmelserna om vinstutdelning kommer inte att förändras men är relevanta att återge för att beskriva den hävdade asymmetrin. Skillnaden som idag existerar i avdragsrätten för avkastning mellan lånat och eget kapital är relevant att framställa för att skapa förståelse över hur de föreslagna reglerna kan förändra rättsläget. Relevanta bestämmelser i Aktiebolagslagen (2005:551), Årsredovisningslagen (1995:1554), Lag (1936:81) om skuldebrev kommer också att beröras. En objektiv tolkningsmetod används när lagarna granskas för att lägga störst vikt vid lagtextens ordalydelser. 14 13 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 167. 14 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 196. 3

Där lagtexten är svårtolkad granskas förarbeten för att få en djupare förståelse och klarhet. Genom en subjektiv tolkningsmetod ges lagmotiven högst värde för att skapa förståelse lagstiftarens syfte med en bestämmelse. 15 En SOU ligger ofta till grund för lagstiftning och är en del av förarbetena. 16 Genomförs ett förslag med betydelsefulla förändringar ses en SOU endast som en bakgrund till propositionen i de delar de inte överensstämmer. Propositionen ses även i övrigt som den väsentliga källan. 17 Med anledning av att SOU 2014:40 inte är färdigbehandlat går det inte att förutse dess rättskällevärde ännu. I uppsatsen används den dock som en central källa på grund av att syftet med uppsatsen är att utreda om förslaget kommer att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Rättspraxis ingår som källa i den rättsdogmatiska metoden men används trots det inte i uppsatsen. Anledningen till detta är att det inte finns rättspraxis som är relevant för uppsatsens syfte. Doktrinen som används i utredningen används för att komplettera lagtext och förarbeten där dessa är knapphändiga eller svårtolkade. En del av uppsatsen utgör remissyttranden och åsikter, vilka används i syfte att undersöka hur förslaget har bemötts av olika företag och myndigheter. De ligger också till grund för skapandet av en väl underbyggd analys. Den deskriptiva metoden används genomgående i uppsatsen för att beskriva materialet som ska analyseras. 18 1.4 Disposition Kapitel 2 Här fastställs gällande rätt. Först presenteras allmänna regler om företagsbeskattning. Sedan behandlas bestämmelser angående lånat och eget kapital. Därefter förklaras asymmetrin mellan lånat och eget kapital ur kommitténs synvinkel. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel 3 Här behandlas kommitténs förslag, Finansieringsavdraget. Först beskrivs bakgrunden till förslaget. Sedan presenteras relevanta definitioner som kommittén framfört och som behövs för att förstå de föreslagna reglerna. Sedan förklaras de föreslagna reglerna. Detta görs 15 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s. 196. 16 Skatteverket 2015. 17 Bengtsson Svensk Juristtidning 2011. 18 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s. 66. 4

med en uppdelning av första och andra delen av förslaget. Därefter presenteras kommitténs allmänna åsikter om de föreslagna reglerna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel 4 I det här kapitlet behandlas likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel 5 Relevanta remissyttranden och artiklar presenteras här. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Kapitel 6 I det här kapitlet analyseras utredningen genom att ett antal frågor besvaras. Först analyseras begreppet neutralitet för att få en förståelse av vad principerna betyder specifikt för lånat och eget kapital. Därefter analyseras om nuvarande regler upprätthåller principerna. Detta görs för att kunna jämföra nuvarande företagsbeskattningssystem med de föreslagna reglerna. Vidare undersöks om principerna upprätthålls genom de föreslagna reglerna. Sedan analyseras om skattesystemet bör vara neutralt och en bedömning av vilket skattesystem som vi föredrar presenteras. Avslutningsvis görs en framställning av övriga åsikter om förslaget. Kapitel 7 Slutsatser. 5

2 Gällande rätt 2.1 Allmänna regler angående företagsbeskattning En näringsverksamhets resultat beräknas genom att bolagets intäkter minskas med bolagets kostnader. 19 Det här ger uttryck för nettovinstbeskattningsprincipen vilket innebär att intäkter är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla. 20 Juridiska personer betalar idag 22 procent skatt på resultatet. 21 2.2 Lånat kapital Investeringar finansieras med lånat och eget kapital. Lånat kapital består av skulder, exempelvis till en bank. 22 Vid ett lån kräver borgenären ränta, 23 vilket är en form av avkastning. 24 Huvudregeln angående ränta stadgas i 16 kap. 1 1 st. IL. Paragrafen lyder: Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Med regeln menas att ränta ska vara avdragsgill, oavsett om den tillkommer för att förvärva och bibehålla inkomster eller inte. Det finns dock regler om ränteavdragsbegränsningar. Räntor är inte avdragsgilla om de hänför sig till skulder till företag i samma intressegemenskap. 25 Med företag i intressegemenskap menas ett företag som har väsentligt inflytande över ett annat företag eller två företag står under i huvudsak samma ledning. Väsentligt inflytande kan föreligga direkt eller indirekt genom exempelvis innehav av ägarandel. 26 Det finns undantag till ränteavdragsbegränsningarna i 24 kap. IL vilka skapar möjlighet för ränteavdrag för företag i intressegemenskap. Det första undantaget gäller räntor där ränteinkomsten skulle beskattats med en skattesats på minst 10 procent om det var den enda inkomsten. Skattesatsen ska gälla i den stat där det företag som har rätt till inkomsten har sin hemvist. 27 Det här 19 14:21 1 st. IL. 20 Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 14 uppl. s. 31. 21 65:11 IL. 22 Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218. 23 5 Lag (1936:81) om skuldebrev. 24 Henreksson Nationalencyklopedin. 25 24 kap. 10 b IL. 26 24 kap. 10 a 1 st. IL. 27 24 kap. 10 d 1 st. IL. 6

undantaget kallas för tioprocentsregeln. 28 Det andra undantaget används när det föreligger skattskyldighet för avkastningsskatt för det företag som har rätt till ränteinkomsten. 29 Undantagen innebär att räntor i ovannämnda situationerna är avdragsgilla. Undantagen är dock inte tillämpliga om intressegemenskapens huvudsakliga skäl med skulden var att uppnå skatteförmåner. 30 Det finns ett tredje undantag angående ränteavdragsbegränsningarna som kallas ventilen för affärsmässigt motiverade förhållanden, ventilen. 31 Ventilen gäller även om kraven till de tidigare undantagen inte är uppfyllda. Den innebär att räntor är avdragsgilla om skuldförhållandet, som räntorna hänför sig ifrån, huvudsakligen är affärsmässigt motiverat. 32 Begränsningar finns även till detta undantag men kommer inte att vidare beröras. 2.3 Eget kapital Eget kapital kan definieras som skulder till företagets aktieägare. 33 Det egna kapitalet utgör summan av företagets tillgångar minus skulder, företagets nettotillgångar. 34 Det egna kapitalet delas upp i fritt och bundet eget kapital. Fritt eget kapital omfattar balanserad vinst eller förlust, räkenskapsårets resultat och fria fonder. Bundet eget kapital omfattar aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond och kapitalandelsfond. 35 Aktieägare kan endast förfoga över det fria egna kapitalet. Förfogandet får ske genom att antal reglerade värdeöverföringar. Ett av sätten är genom vinstutdelning. 36 Vinstutdelning är inte en kostnad som belastar resultaträkningen, 37 utan påverkar endast balansräkningen. 38 Utdelning som lämnas av vissa typer av subjekt får dock dras av som en kostnad i resultaträkningen. Avdragsrätten gäller bland annat för utdelning som lämnas av investmentbolag, kooperativa föreningar och sambruksföreningar. 39 28 Prop. 2012/13:1 s. 216. 29 24 kap. 10 d 2 st. IL. 30 24 kap. 10 d 3 st. IL. 31 Prop. 2012/13:1 s. 254. 32 24 kap. 10 e 1 st. IL. 33 Aktiebolagstjänst. 34 Smith, Redovisningens språk, s. 279. 35 5 kap. 14 1 st. Årsredovisningslagen, (1995:1554), ÅRL. 36 17 kap. 3 Aktiebolagslag (2005:551), ABL. 37 3 kap. 2 ÅRL. 38 3 kap. 1 ÅRL. 39 39 kap. 14 IL och 39 kap. 22-24 IL. 7

Ett företag kan öka det egna kapitalet genom en nyemission eller fondemission. 40 Nyemission innebär att företaget ger ut nya aktier mot betalning. 41 Den som köper aktier blir aktieägare i företaget och får avkastning i förhållande till antal andelar och hur det går för företaget. Genom en nyemission ökar företagets likvida medel och aktiekapital. 42 Nyemissionen kan fördelas mellan redan existerande aktieägare utifrån deras befintliga andelar i bolaget. Den kan även vara riktad mot en begränsad typ av personer som antingen är utomstående eller redan befintliga aktieägare. 43 Fondemission innebär att kapital flyttas från fritt eget kapital till bundet eget kapital. 44 Företaget erhåller inga nya likvida medel utan fondemissionen minskar endast aktiekapitalet som aktieägarna fritt kan förfoga över. 45 Det är bolagstämman som fattar beslut om nyemission och fondemission. 46 2.4 Asymmetri mellan lånat och eget kapital När ett aktiebolag ska genomföra en investering kan det göras genom bolagets egna medel eller genom lånade medel. Väljer ett bolag att göra investeringen med egna medel minskar det egna kapitalet vilket kan innebära en risk för företaget ifall investeringen blir misslyckad. Aktieägare vill därför ha avkastning på investeringen och sätter upp avkastningskrav. Avkastningskravet på eget kapital är den avkastning en tillgång ska generera med hänsyn till dess affärsmässiga och finansiella risker. 47 Om en investering genererar vinst måste vinsten beskattas. Resultatet som blir över tillfaller aktieägarna i form av avkastning. Om inte avkastningen uppfyller avkastningskravet är det inte lönsamt att finansiera en investering på det här sättet. Genom att finansiera investeringen med lånade medel får avdrag för ränta göras vilket leder till att den beskattningsbara inkomsten och bolagsskatten minskar eller helt uteblir. 48 För att förtydliga problemet illustreras här två exempel. Det första exemplet är enligt förslaget och det andra är baserat på det första exemplet men med andra siffror för att förtydliga problemet. 40 Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218. 41 11 kap. 1 1 st. 2p. ABL. 42 Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 218. 43 Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 230. 44 12 kap. 1 ABL. 45 Bergström, Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem, s. 219. 46 11 kap. 2 1 st. ABL. 47 Företagsvärdering.org. 48 SOU 2014:40 s. 98. 8

Ett företag ska göra en investering på 100 som kommer att generera 10 i vinst. Anta att avkastningskravet är 10. Vid en lånefinansierad investering motsvarar räntan avkastningskravet. Räntan är avdragsgill, vilket betyder att den beskattningsbara inkomsten blir 10-10=0. Skatten på investeringen blir 0 (0 x 22 %). Med eget kapital blir den beskattningsbara inkomsten 10 och skatten 2.2. Avkastningen efter skatt blir här 7.8 (10-2.2) vilket inte uppfyller avkastningskravet. Investeringen kräver en avkastning på 12.82 (10/[1-0.22]) innan skatt för att avkastningskravet ska kunna uppnås. 49 Anta istället att investeringen kommer att generera 20 i vinst. Avkastningskravet är fortfarande 10. Den beskattningsbara inkomsten vid lånat kapital blir 20-10=10. Skatten på investeringen blir därför 2.2 (10 x 22 %). Om företaget i stället väljer att finansiera investeringen med eget kapital blir den beskattningsbara inkomsten 20. Skatten blir 4.4 (20 x 22 %). Det innebär lägre skattekostnader för företaget om investeringen finansieras med lånade medel. 2.5 Sammanfattning Nuvarande bolagsskattesystem är baserat på nettovinstbeskattningsprincipen. Principen innebär att inkomster är skattepliktiga och kostnader är avdragsgilla. Avkastning för lånat kapital är avdragsgill enligt huvudregeln i 16 kap. 1 1 st. IL. Begränsningar finns men de gäller enbart företag i intressegemenskap. Avkastningen för eget kapital är inte avdragsgill. Skillnaden i avdragsrätten skapar enligt kommittén en asymmetri mellan finansieringsformerna. Som kommitténs exempel visar kräver en investering med eget kapital en högre avkastning före skatt än en investering med lånat kapital för att uppnå avkastningskravet. Skattekostnaden blir lägre för företag som gör investeringar med lånat kapital. Investeringar med eget kapital är därför missgynnade enligt kommittén. 49 SOU 2014:40 s. 99. 9

3 Finansieringsavdraget 3.1 Bakgrund Genom direktiv 2011:11 beslutade regeringen den 13 januari 2011 att ge kommittén uppdraget att se över den svenska bolagsbeskattningen. Målet var att skapa ett skattesystem som gynnar investeringar, sysselsättning och företagande. 50 Den huvudsakliga uppgiften var att lämna förslag på ett system som skapar symmetri mellan lånat och eget kapital. Enligt kommittén bryter de nuvarande reglerna mot neutralitetsprincipen. Principen innebär på företagsbeskattningens område att skattesystemet inte ska påverka företags finansieringsbeslut. I den nationalekonomiska litteraturen har olikheten mellan lånat och eget kapital diskuterats flitigt. Kommittén kan trots detta inte finna någon anledning att asymmetrin ska existera. Olikabehandling har tidigare inte setts som ett problem men situationen har dock ändrats. På grund av att finansmarknaden har avreglerats och valutaregleringen har avskaffats finns idag goda möjligheter att göra om eget kapital till lånat kapital och att flytta kapital till länder med lägre skatter. Metoder för att sänka bolagsskattebetalningarna genom att göra stora, konstlade ränteavdrag uppkommer frekvent. Därför är skattemässig olikabehandling inte bara snedvridande utan den skadar även den svenska skattebasen. 51 Kommittén har föreslagit nya regler som ska börja gälla den 1 januari 2016. 52 Regeringskansliet håller just nu på att bereda de föreslagna reglerna men några regler kommer dock inte kunna träda i kraft innan den 1 januari 2017. 53 3.2 Huvudförslaget 3.2.1 Definitioner Enligt kommitténs definition uppstår negativt finansnetto när beskattningsårets finansiella kostnader överstiger beskattningsårets finansiella intäkter. Tvärtom blir finansnettot positivt när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader. Det är skillnaden mellan de finansiella intäkterna och kostnaderna som utgör finansnettot. 54 50 SOU 2014:40 s. 53. 51 SOU 2014:40 s. 57-58. 52 SOU 2014:40 s. 26. 53 Prop. 2014/15:100 s. 46. 54 SOU 2014:40 s. 180. 10

Kommittén föreslår att begreppet finansiella instrument ska användas som skattemässig benämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt. Definitionen av dessa kostnader ligger nära redovisningens definition av finansiella instrument men kommer att få en särskild skattemässig benämning. Definitionen kommer att omfatta, förutom ränta, bland annat skattepliktiga vinster/förluster på finansiella instrument, valutakurseffekter, räntedelen av vissa hyresbetalningar och skattepliktiga utdelningar. 55 Förutom direkta kostnader för att anskaffa främmande kapital omfattas även kostnader för borgen, valutakursförluster och förluster vid nedskrivning och avyttring av finansiella instrument. 56 Kommittén har av enkelhetsskäl valt att undanta vissa typer av räntor, exempelvis implicita räntor i kundfordringar och leverantörsskulder. 57 Begreppet kommer också i vissa fall att omfatta betalningar som ekonomiskt sett inte utgör ränta. 58 Förslagets syfte är att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. För att det ska vara möjligt måste också utdelningar räknas som en finansiell kostnad. Om utdelningar skulle vara fullt avdragsgilla, skulle eget kapital gynnas framför lånat kapital. Kommittén menar därför att utdelningar som är avdragsgilla enligt dagens regler också ska räknas som en finansiell kostnad. Kooperativa utdelningar som hänför sig från pristillägg eller rabatter utesluts emellertid från definitionen. 59 3.2.2 Första delen Huvudförslagets första del behandlar avdragsbegränsningar för finansiella kostnader. Begränsningen innebär att avdrag inte ska få göras för negativt finansnetto, vilket uppstår när de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna. Den innebär en ökad skatt för företagen på grund av att möjligheterna till avdrag minskar. 60 Ett negativt finansnetto ska inte få sparas till senare år. Begränsningen görs för varje företag varje beskattningsår för sig. 61 Kommittén diskuterar huruvida kompletterande regler för utjämning av finansnetton mellan beskattningsår anses nödvändiga. Kortfattat kommer kommittén fram till att avsaknaden av 55 SOU 2014:40 s. 178. 56 SOU 2014:40 s. 204. 57 SOU 2014:40 s. 179. 58 SOU 2014:40 s. 204. 59 SOU 2014:40 s. 220-221. 60 SOU 2014:40 s. 177. 61 SOU 2014:40 s. 184. 11

kvittningsregler inte skulle innebära något större avsteg från neutralitetsprincipen. Det skulle även innebära en administrativ börda för företagen och komplicera skattesystemet. 62 Avdragsbegränsningarna gäller både enskilda aktiebolag och koncerner. Koncerner kan dock missgynnas på grund av ökad skattebelastning. Skattebelastningen för en koncern ska inte skilja sig från skattebelastningen för ett enda företag. Därför behövs kompletterande regler som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag inom koncerner så att avdragsbegränsningen bli neutral i förhållande till enskilda företag. 63 Kommitténs förslag är att utjämning av positiva och negativa finansnetton får ske under vissa förutsättningar. Företagen ska med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till varandra i enlighet med bestämmelserna i 35 kap. IL. Det ska också krävas av företagen att de öppet redovisar avdraget för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt, eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphört. 64 3.2.3 Andra delen Andra delen av huvudförslaget består av det schablonmässiga avdraget. 65 Avdraget är ett schablonavdrag baserat på näringsverksamheters resultat och avdraget är tänkt att ersätta andra avdrag såsom ränteavdrag. De föreslagna reglerna innebär att företag får tillgodoräkna sig 25 procent av finansieringsunderlaget, dock under förutsättning att underlaget är positivt. Underlaget är summan av verksamheters intäkter minus kostnader. 66 Bland kostnaderna ska exempelvis tidigare års underskott och avsättning till periodiseringsfonder ingå. Med andra ord är underlaget det skattemässiga resultatet. Här ska även hänsyn tas till eventuellt positivt respektive negativt finansnetto. Det sistnämnda ska inte tas upp bland kostnaderna. 67 Intäkterna ska minskas med två typer av positivt finansnetto. Det första är om det positiva finansnettot hänför sig till andelar i svenska handelsbolag. Det andra gäller om finansnettot hänför sig till andelar i utländska juridiska personer som beskattas på delägarnivå, utländska företag som motsvarar handelsbolag. 68 62 SOU 2014:40 s. 191. 63 SOU 2014:40 s. 184. 64 SOU 2014:40 s. 185. 65 SOU 2014:40 s. 177. 66 SOU 2014:40 s. 191-192. 67 SOU 2014:40 s. 194-195. 68 SOU 2014:40 s. 191. 12

Det schablonmässiga avdraget är ett avdrag på 25 procent av företagets skattemässiga resultat. Betydelsen av detta är att endast 75 procent av resultatet kommer att beskattas med 22 procent bolagsskatt. I vidare mening sänks bolagsskatten från 22 procent till 16.5 procent. 69 På så sätt kommer avdragen att öka och skattekostnaden att minska. För företag med negativt finansnetto kommer ändringen medföra färre avdragsmöjligheter och högre skatt. 70 För att visa hur schablonavdraget kommer påverkar företagsbeskattningen har vi hittat på ett exempel: Ett företag gör en investering på 100 kr. Avkastningskravet är 5 procent och förväntad inkomst av investeringen är 100 kr per år. Företaget har inga finansiella intäkter att kvitta mot finansiella kostnader. Företagets resultat blir följande: Tabell 1 Eget kapital Lånat kapital Inkomst 100 100 Avdrag 0 0 Schablon avdrag -25 (100*0.25) -25 (100*0,25) Skatt -16.5 (75*0,22) -16.5 (75*0,22) Resultat 58.5 58.5 Företagets resultat blir detsamma oavsett finansieringsform. När det kommer till lönsamheten ställs samma krav på inkomsten för eget och lånat kapital för att kunna möta avkastningskravet. 69 SOU 2014:40 s. 195. 70 SOU 2014:40 s. 177. 13

Tabell 2 Eget kapital Lånat kapital Avkastning efter skatt 5 5 Avkastning före skatt 5.988 (5/0.835) 5.988 (5/0.835) Inkomst som krävs för att investeringen ska vara lönsam 5.988 5.988 Anledningen varför avkastningen före skatt blir 5.988 är för att den nya bolagsskatten med schablonavdraget blir 16.5 procent (1-0.165=0.835). 3.3 Kommitténs åsikter om förslaget Kommittén anser att förslaget ska leda till att investeringar i form av lånat och eget kapital likabehandlas ur ett skattemässigt perspektiv. Anledningen till likabehandlingen är att avdraget står i relation till näringsverksamheters resultat. Det tas ingen hänsyn till val av finansiering utan avdragsbeloppet är detsamma oberoende av finansieringsform. 71 För företag med negativt finansnetto kommer avdraget att skapa en fullständig symmetri mellan lånat och eget kapital. 72 När neutralitet skapas mellan lånat och eget kapital kommer fler företag att välja eget kapital som finansieringsform. Finansiering med eget kapital leder till att företag blir mer solida och därför motståndskraftiga. Förändringen anses också leda till att det genomsnittliga avkastningskravet kommer att öka, vilket kommer att innebära en höjning av den samhällsekonomiska effekten av skattesystemet. 73 Kommittén finner ytterligare fördelar med finansieringsavdraget. Den grundläggande konstruktionen av avdraget anses enkelt att tillämpa, detta med anledning av att avdraget endast sker i ett steg. Efter att finansiella kostnader har kvittats mot finansiella intäkter gäller som 71 SOU 2014:40 s. 195. 72 SOU 2014:40 s. 160. 73 SOU 2014:40 s. 64. 14

framgått ett avdragsförbud. 74 Vidare menar kommittén att de föreslagna reglerna kommer motverka kringgåenden. Avdraget går inte att manipulera vilket innebär att oönskad skatteplanering kommer att hindras utan införandet av speciella regler. 75 Förslaget är enligt kommittén också förenat med en nackdel, vilken är att det inte existerar någon liknande eller motsvarande modell i något annat land. Kommittén lägger dock ingen större vikt vid denna nackdel på grund av att finansieringsavdraget i princip motsvarar en sänkt bolagsskattesats. 76 Kommittén anser emellertid att det schablonmässiga avdraget är ett bättre alternativ än en sänkt bolagsskatt. 77 Motiveringen hänför sig till att de föreslagna reglerna innebär en kraftig begränsning av avdragsrätten för finansiella kostnader. Ett generellt schablonavdrag anses därför mer lämpligt än en sänkt bolagsskatt. 78 3.4 Sammanfattning Kommittén föreslår ett nytt bolagsskattesystem som tidigast kan börja gälla år 2017. Målet med de föreslagna reglerna är att gynna investeringar, sysselsättning och företagande genom att skapa neutralitet mellan lånat och eget kapital. Kommittén föreslår ny lagstiftning av definitioner som negativt finansnetto, positivt finansnetto och finansiella instrument. Negativt finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella kostnader överstiger de finansiella intäkterna. Positivt finansnetto uppstår när beskattningsårets finansiella intäkter överstiger beskattningsårets finansiella kostnader. Finansiella instrument vill kommittén använda som en skattemässig benämning på de intäkter och kostnader som får en begränsad avdragsrätt. Huvudförslagets första del innebär att finansiella kostnader endast ska få dras av mot finansiella intäkter. Ett negativt finansnetto ska inte få sparas till senare år. Kompletterande regler för koncerner som tillåter utjämning av finansnetton mellan företag föreslås så att avdragsbegränsningen ska bli neutral i förhållande till enskilda företag. Andra delen av huvudförslaget består av ett schablonmässigt avdrag. Företag ska få tillgodoräkna sig 25 procent av det skattemässiga resultatet. Endast 75 procent av resultatet kommer därför beskattas med 22 procent. De föreslagna reglerna kommer därför att ge effekten av en sänkt bolagsskatt. Bolagsskattesatsen kommer i praktiken sänkas från 22 procent till 16.5 procent. På grund av att 74 SOU 2014:40 s. 169. 75 SOU 2014:40 s. 174. 76 SOU 2014:40.s. 172. 77 SOU 2014:40 s. 195. 78 SOU 2014:40 s. 63. 15

det schablonmässiga avdraget baseras på det skattemässiga resultatet och inte finansieringsformen, kommer lånat och eget kapital enligt kommittén att likabehandlas. 16

4 Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen 4.1 Likformighetsprincipen Likformighetsprincipen är en princip som har vuxit sig stark i det svenska skattesystemet. 79 Redan i SOU 1923:69 Betänkande om inkomstskatt uttrycks principen. 80 Den var därefter en av huvudprinciperna vid skattereformen år 1991. 81 Principen stadgas inte i de svenska skattelagarna men den kommer till uttryck i Regeringsformen (1974:152) 1 kap. 9 som säger; Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Skatterättsligt innebär principen att beskattningens utformning i den möjligaste mån ska vara likformig och rättvis. 82 Personer med samma inkomst ska beskattas lika. 83 Principen brukar delas in i två delar, en övergripande princip och en princip som är inriktad på detaljutformning av skattesystemet. Med den övergripande principen menas att beskattningen ska vara likformig ur ett samhällsperspektiv. Detta innebär att skatten ska vara rättvist och likformigt fördelad mellan skattebetalare. 84 Ett rättvist och likformigt fördelat skattesystem innebär att skatten tas ut efter bärkraft, progressiv beskattning. Ju högre inkomst desto högre skatt. 85 Tolkningen av vad som är rättvist och likformigt skiftar dock i samhället. Därför anses beskattningen vara rättvist och likformigt fördelad enligt den mening som delas av en majoritet av medborgarna i samhället. 86 Principen som är inriktad på detaljutformning innebär att skattereglernas utformning ska leda till en rättvis och likformig beskattning. Oavsett i vilken form en inkomst förvärvas och utgift betalas ska alla i samma ekonomiska situation beskattas på samma sätt. Att ha ett skattesystem som strikt bygger på likformighetsprincipen kan dock innebära tillämpningsproblem av skattereglerna på grund av att strävan efter lagtekniskt enkla regler ibland får stå tillbaka. 87 79 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46. 80 SOU 1923:69 s. 69. 81 Prop. 1989/90:110 s. 1. 82 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46. 83 Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 15 uppl. s. 44. 84 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46. 85 Lindencrona Nationalencyklopedin. 86 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46. 87 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 46. 17

4.2 Neutralitetsprincipen Neutralitetsprincipen var också en av huvudprinciperna vid skattereformen 1991. 88 Principen innebär att beskattningen inte ska styra en skattskyldigs handlande. Skatten ska vara neutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. 89 Principen, som har nära samband med likformighetsprincipen, kan också motiveras av samhällsekonomiska skäl. Exempelvis har det ansetts viktigt att ha samma skattemässiga villkor för enskilda näringsidkare och handelsbolag som för mindre aktiebolag. Detta för att bland annat öka nyföretagande. Rättviseskäl ligger också till stöd för principen eftersom en olikformig beskattning kan uppstå vid en bristfällig neutralitet. Likt likformighetsprincipen kan strävan efter ett neutralt skattesystem leda till lagtekniskt komplicerade skatteregler. Principen får därför stå tillbaka ibland till förmån för enklare, praktiska regler. Exempelvis skulle arbete för egen räkning i ett fullständigt neutralt skattesystem vara beskattningsbart. Till exempel att måla sitt eget hus i stället för att anställa en målare leder till en besparing på grund av att skatt på arbetet inte utgår. På så sätt är det skattemässigt förmånligt att utföra arbetet själv. I praktiken skulle det dock inte fungera att beskatta arbete för egen räkning då för mycket statlig kontroll i den personliga sfären är integritetskränkande och svårmotiverat för allmänheten. 90 4.3 Sammanfattning Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen är två grundläggande svenska skatterättsprinciper. Likformighetsprincipen delas upp i två delar, den övergripande och den detaljutformade principen. Den övergripande principen innebär att skatten ska vara likformig ur ett samhällsperspektiv och rättvist fördelad mellan skattebetalare. Den detaljutformade principen innebär att alla i samma ekonomiska ska beskattas på samma sätt. Neutralitetsprincipen innebär att skatten ska vara neutral i förhållande till olika handlingsalternativ och inte påverka en skattskyldigs val. 88 Prop. 1989/90:110 s. 316. 89 Rabe och Hellenius, Det svenska skattesystemet, s. 47. 90 Lodin, Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. Del 1, 15 uppl. s. 46. 18

5 Remissyttranden och åsikter 5.1 Remissyttranden 5.1.1 Skatteverket Skatteverket tillstyrker kommitténs huvudförslag och anser att det bör ligga till grund för lagstiftning. 91 Enligt Skatteverket är förslaget en förbättring av nuvarande bestämmelser. Skatteverket påpekar bland annat att nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar medför vissa tillämpningsproblem och tvister för både Skatteverket och företag. Dessa uppstår på grund av att reglerna är för komplicerade. Ett effektivare regelverk skulle därför föredras. Skatteverket finner dock vissa brister i huvudförslaget. Reglerna angående beräkning och definitionerna av finansiella kostnader och intäkter är för komplicerade. Nuvarande utformning av förslaget kan riskera att tolkningsproblem och tvister uppstår. Skatteverket uttrycker därför att det är viktigt att den delen av huvudförslaget bearbetas för att få en enklare och tydligare utformning. 92 5.1.2 Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget och anser att det inte bör ligga till grund för ny lagstiftning. Svenskt Näringsliv anser att det behövs en förändring av nuvarande regler om ränteavdrag. Reglerna är idag oförutsägbara och medför rättsosäkerhet. Kommitténs baktanke med förlaget uppskattas. Ett regelsystem som gynnar företagande, investeringar, sysselsättningar och bidrar till neutralitet mellan lånat och eget kapital skulle uppmuntras. 93 Svenskt Näringsliv påpekar att kommittén har haft som utgångspunkt att lånat och eget kapital är synonymer och helt utbytbara med varandra. Svenskt Näringsliv anser dock inte att det är så. De menar att det finns stora skillnader mellan lånat och eget kapital. Vid ett lån uppstår en kontraktuell skyldighet för företaget att betala ränta oberoende av om företaget har ett positivt eller negativt resultat. Ägare får dock endast utdelning om företaget går med vinst. Ägare har emellertid möjligheten att bestämma och påverkar verksamheten medan långivaren oftast endast har rätt till ränta. På grund av detta väljer vissa företag att använda lånat kapital för att behålla kontrollen över företaget. Lånat kapital används också i de fall investeringen inte 91 Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" s. 1. 92 Skatteverket, Remissvar gällande Företagsskattekommitténs slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet" s. 5. 93 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 1. 19

kan göras med eget kapital. 94 Vidare säger Svenskt Näringsliv att eget kapital är viktigt för att företag ska kunna motstå finansiella belastningar. Både företagen och samhället påverkas positivt av hög soliditet. 95 Hög soliditet gör företag mer motståndskraftiga under svåra tider som lågkonjunkturer. Enligt Svenskt Näringsliv bör därför inte eget kapital missgynnas. 96 Svenskt Näringsliv finner också att kommitténs förslag inte har beretts tillräckligt och därför innehåller flera brister. Exempelvis uppmärksammas problem angående gränsdragningen av finansiella kostnader och intäkter. 97 En ytterligare brist är att det inte tas någon hänsyn till bolagens egentliga kapitalbehov. Om ett café, ett pappersbruk och en konsultbyrå fick samma vinst, skulle de få lika mycket avdrag för kapitalinkomster. Företagens kapitalbehov eller hur kapitalintensiv produktionen är beaktas inte. Vidare påpekas att saknaden av att rulla fram ett negativt finansnetto ger nackdelar för företag som växlar mellan positivt och negativt resultat. De anser därför att rullningsregler måste existera. En fördel med schablonavdraget anses emellertid vara att det inte går att manipulera. 98 Svenskt Näringsliv uttrycker också en grundläggande fundering om Sverige verkligen bör vara det första landet i världen att avvika från nettovinstbeskattningsprincipen och införa ett schablonavdrag. 99 Huvudförslagets effekter på Sveriges ekonomi och skatteintäkter är svåra att bedöma. De föreslagna reglerna kommer innebära en minskad skatt till 16.5 procent för företag med positivt finansnetto. Företag med ett negativt finansnetto som motsvarar mer är 25 procent av företagets resultat kommer emellertid få betala högre skatt. Dessa företag kan hamna i situationer där de måste betala skatt trots att de går med förlust. 100 5.1.3 Fastighetsägarna Sverige Fastighetsägarna Sverige förkastar kommitténs förslag och anser att det inte kommer leda till de förväntade effekterna. Förslagets konstruktion gynnar främst stabila, ofta äldre, företag med hög lönsamhet. Dessa företag har inte samma behov av lånat kapital som nystartade företag har och företag som vill växa och utveckla sin verksamhet. I de sistnämnda företagen 94 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 5. 95 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 6. 96 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 6. 97 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 2. 98 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4. 99 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 4. 100 Svenskt Näringsliv, Remisstrande avseende slutbetänkandet Neutral Bolagsskatt (2014:40), s. 7-9. 20

skapas primärt arbetstillfällen. Därför tror Fastighetsägarna att förslaget kommer påverka möjligheten att skapa sysselsättningen negativt och därmed vara skadligt för Sveriges långsiktiga utveckling. Fastighetsägarna hänvisar till en rapport som visar på att tillväxtföretag har finansierats med lånat kapital under hela eller delar av sin utveckling. Tillväxt sker normalt på bekostnad av rörelsevinsten, vilket betyder att lånat kapital krävs för att finansiera tillväxten om vinsten är för låg. De unga företagen och tillväxtföretagen, som enligt Fastighetsägarna missgynnas, kan genom att inte få dra av sina verkliga kostnader få skatta för vinster som aldrig uppstått. 101 Fastighetsägarna bedömer att förslaget kan slå hårt mot fastighetsbranschen. I förslaget tar kommittén för givet att fastighetsföretag generellt är mycket lönsamma, vilket inte stämmer. Trots att fastighetspriserna har stigit under de senaste åren är de underliggande marginalerna för fastighetsföretag små. Vidare är det svårt för fastighetsföretag att attrahera eget kapital. Vid nybyggande av fastigheter kan det ta flera år innan en investering i fastighetsbranschen ger avkastning, varför lånat kapital är en nödvändighet för branschen. Fastighetsägarnas bedömning är därför att förslaget kommer att påverka fastighetsföretagens möjligheter att investera i fastigheter negativt. På grund av att förslaget begränsar kassaflödet kommer troligtvis värdet på fastigheter minska. Detta leder till ytterligare begränsade investeringsmöjligheter då lägre fastighetsvärden gör det svårt för fastighetsföretag att få lån. I en enkät genomförd av 326 fastighetsföretag uppgav 84 procent att investeringar i hyresbostäder skulle minska om förslaget genomfördes. För kommersiella fastigheter blev motsvarande siffra 70 procent, en tydlig indikation på hur mycket investeringarna skulle minska. 102 Fastighetsägarna håller inte heller med kommittén om att neutraliteten mellan eget och lånat kapital uppnås med förslaget. Kommittén utgår ifrån att asymmetrin mellan finansieringsformerna ligger i att ränta är avdragsgill medan utdelning sker med beskattade pengar. Fastighetsägarna menar i stället att det är ränteavdrag hos en låntagare som skapar neutralitet mellan finansieringsformerna. För att demonstrera detta använder Fastighetsägarna följande exempel. Företag 1 kan investera 100 miljoner kronor den egna verksamheten och erhålla en avkastning på 6 miljoner kronor. Om företag 1 i stället lånar ut pengarna till företag 2 som 101 Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s.1-2. 102 Fastighetsägarna Sveriges yttrande över SOU 2014:40 Neutral bolagsskatt s. 3. 21