Förstudierapport Datacenter, servrar, lagring, nätverksprodukter

Förstudierapport Datacenter, servrar, lagring, nätverksprodukter samt närliggande produkter och tjänster 2015 96-6-2015

Sid 2 (28) Innehåll 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 3 Föregående upphandlingar...6 4 Nuvarande ramavtal...8 5 Informationsinsamling från leverantörer och kunder...12 6 Marknadsutveckling...16 7 Analys av juridiska aspekter...20 8 Analys av andra påverkande faktorer...22 9 Rekommendationer och avgränsningar...25 10 Referenser...27

Sid 3 (28) 1 Sammanfattning Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har haft ramavtal för servrar och lagring samt nätverksprodukter med tillhörande tjänster under lång tid. I denna förstudie har projektgruppen analyserat de föregående upphandlingarna, hur de nuvarande ramavtalen fungerar, trender, den tekniska utvecklingen och juridiska aspekter samt sökt identifiera problemområden och olika sätt som kommande ramavtal bättre kan möjliggöra för offentlig förvaltning att köpa produkter och tjänster rörande servrar, lagring och nätverk. Det befintliga ramavtalen, Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 samt Nätverksprodukter 2012, har använts i stor utsträckning av både statliga myndigheter, kommuner och landsting och är vad förstudiens projektgrupp erfar mycket uppskattade av både kunder och leverantörer. Behovet av liknande ramavtal i framtiden är stort. Förstudien har identifierat två tydliga trender som påverkar detta område i hög grad. Dels integreras produkterna mer och mer med varandra varför det är svårt att skilja på servrar, lagring och nätverksprodukter i ett datacenter, dels ökar infrastruktur som molntjänst snabbt som leveransform. Förstudien försöker också identifiera och angripa problemet med inlåsningseffekter. För att kommande ramavtal ska kunna ta hänsyn till det som var bra i de gamla ramavtalen, korrigera det som var mindre bra samt införliva nya trender och ny teknik rekommenderar förstudiens projektgrupp att Statens inköpscentral genomför fyra upphandlingar varav tre är regionalt indelade och ett rikstäckande. De fyra ramavtalen bör ha samma omfattning gällande produkter (inklusive servrar, lagring, nätverksprodukter), tjänster (inklusive infrastruktur som molntjänst) och avtalsvillkor.

Sid 4 (28) 2 Inledning 2.1 Bakgrund till förstudien Statens inköpscentrals nuvarande ramavtal för servrar och lagring löper som längst t.o.m. 2016-08-31 och nuvarande ramavtal för nätverksprodukter löper som längst t.o.m. 2016-11- 30. På grund av detta bör nya upphandlingar som ersätter dessa påbörjas under 2015. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet övertog från och med den 1 januari 2011 ansvaret för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen. Detta innebär att Statens inköpscentral har som uppdrag att ingå ramavtal för varor och tjänster som är avsedda för andra statliga myndigheter. Enligt förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning ska det finnas ramavtal eller andra gemensamma avtal som effektiviserar upphandlingarna för varor och tjänster som myndigheterna upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. Statens inköpscentral ska enligt sin myndighetsinstruktion ansvara för att upphandla samordnade ramavtal för den offentliga förvaltningen inom området informationsteknik. Myndigheten ska verka för att bästa möjliga villkor skapas för den offentliga förvaltningens anskaffning av varor och tjänster inom området informationsteknik, samt att den offentliga förvaltningen använder förvaltningsgemensamma standarder. I detta arbete ska Statens inköpscentral särskilt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar. 2.2 Mål med förstudien Syftet med förstudien har varit att samla information och kunskap om pågående utveckling och trender rörande servrar, lagring och nätverksprodukter (hädanefter benämnt som Datacenter) samt vilka behov som kunderna har. Förstudien belyser även förutsättningar för kommande upphandling samt anger förslag på inriktning och omfattning. Målet har varit att arbeta fram ett underlag som ger stöd och rekommendationer inför ett kommande beslut om hur upphandling ska genomföras. Samtliga rekommendationer som lämnas i samband med denna förstudie kan komma att prövas på nytt, ändras och anpassas i en kommande upphandling då ny information kan tillkomma och förutsättningar kan ändras med tiden.

Sid 5 (28) 2.3 Omfattning och avgränsningar i förstudien Denna förstudie är avgränsad till att undersöka marknaden för produkter och tjänster för Datacenter utifrån Statens inköpscentrals perspektiv. Förstudierapporten beskriver nuläge och erfarenheter av användningen av befintliga ramavtal. Befintliga ramavtal kan idag användas av hela den offentliga förvaltningen, något som även gäller kommande ramavtal. Vidare beskriver förstudien översiktligt utvecklingen av Datacenter de senaste åren samt vilka trender som påverkar en kommande upphandling. Avgränsning har gjorts mot några av Statens inköpscentrals befintliga ramavtal och några av de kommande. Mot Programvaror och tjänster 2014 Grundläggande it där en genomgång har gjorts av vilka typer av programvaror för ett Datacenter som ska kunna avropas på kommande ramavtal för Datacenter. Mot Kommunikation som tjänst vad gäller avrop av nätverk som tjänst. Mot det planerade ramavtalet IT-drift vad gäller av infrastruktur som molntjänst, främst server och lagring. Mot det kommande ramavtalet IT-utbildning vad gäller utbildningar för Datacenter. 2.4 Målgrupp Förstudien riktar sig till Statens inköpscentral, kunder inom offentlig förvaltning samt de leverantörer och branschorganisationer på området som är intresserade av kommande upphandlingar. 2.5 Metod för förstudien Förstudiearbetet har bedrivits i enlighet med Statens inköpscentrals projektstyrningsmodell under perioden 2015-04-01 t.o.m.. Arbetet med förstudien har genomförts av en intern projektgrupp från Statens inköpscentral (projektgruppen). Genomförandet av själva förstudien har innefattat informationsinsamling, analys och författande av förstudierapporten. En del i informationsinsamlingen har varit elektroniska enkäter, en för kunder och en för leverantörer, som har lagts ut på Statens inköpscentrals webbplats, avropa.se (Avropa). Enkätfrågorna var anpassade för respektive målgrupp.

Sid 6 (28) Projektet har en haft hjälp av ett antal kunder, främst i syfte att djupare kartlägga behovsbilden på området, se kapitel 10 för mer information om vilka kunder som ingick. Projektgruppen har genomfört ett antal möten med leverantörer inom området, varav majoriteten av dessa möten var med befintliga ramavtalsleverantörer, se kapitel 10 för mer information om dessa leverantörer. Radar Ecosystem Specialists har på uppdrag av projektgruppen levererat en rapport om marknadsläget för flera av trenderna på området. Projektgruppen har även studerat och analyserat aktuella publikationer, webbsidor och rapporter. Möten och avstämningar med ansvariga ramavtalsförvaltare från Statens inköpscentral har gjorts löpande under förstudien. Det görs en samlad bedömning av all information som inkom i förstudien. Det innebär att förslag från enskilda intressenter inte alltid har beaktas. 3 Föregående upphandlingar 3.1 Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 Upphandlingen Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 omfattade servrar och lagringslösningar med tillhörande programvara samt närliggande produkter och tjänster. Den genomfördes med öppet förfarande och tilldelningsgrund ekonomiskt mest fördelaktiga. Det som upphandlades var servrar och lagring för offentlig sektors behov och som installeras och används i kundernas it-miljöer. Följande produkttyper ingick i upphandlingen: servrar, disklagring, SAN (Storage Area Network), NAS (Network Attached Storage) och produkter för säkerhetskopiering. Följande tjänster ingick i upphandlingen: installation, service, underhåll, analys och design av server- och lagringslösningar, kundspecifik utbildning, energioptimering av servrar och lagringslösningar, insamling av uttjänt hårdvara samt support. Tio anbud inkom, upphandlingen överprövades inte och ramavtal tecknades med åtta anbudsgivare. Ramavtalet trädde i kraft dagen efter det gamla ramavtalet löpte ut, 2012-08-01. Följande leverantörer erhöll ramavtal:

Sid 7 (28) Atea Sverige AB Caperio AB Dell AB Fujitsu Sweden AB Hewlett-Packard Sverige AB IBM Svenska AB Oracle Svenska AB Proact IT Sweden AB Endast förnyad konkurrensutsättning används som avropsform och de juridiska kontraktsvillkoren (allmänna villkor) är det enda avtalsdokument som medföljer kontraktet. 3.2 Nätverksprodukter 2012 Upphandlingen Nätverksprodukter 2012 omfattade utrustning för datakommunikation med tillhörande tjänster. Den genomfördes med selektivt förfarande och tilldelningsgrund ekonomiskt mest fördelaktiga. Det som upphandlades var nätverksprodukter för offentlig sektors behov och som installeras och används i kundernas it-miljöer. Följande produkttyper ingick i upphandlingen: avbrottsfri kraft, hubbar, switchar, kablage, kontaktdon, lastbalanserare, mediakonverterare, modem, nätverksklockor, nätverkskryptering, produkter för adresshantering, VPN (Virtual Private Network), programvaror för övervakning och hantering, rack, routrar, säkerhetsprodukter, intrångsdetektering, gateways, proxyservrar, test- och felsökningsprodukter, nätverksanalysatorer, trådbundna nätverk, trådlösa nätverk, WAN-acceleratorer. Följande tjänster ingick i upphandlingen: design, destruktion, dokumentation, funktionsgaranti, informationssäkerhet, installation, integration, konfiguration, kundanpassad inköpsfunktion, lagerhållning, leverans, projektledning, rådgivning, service, support, teknikanalys, utbildning samt överlämning vid leverantörsbyte. 13 ansökningar inkom, samtliga tolv som kvalificerade sig inkom med anbud. Upphandlingen överprövades av två anbudsgivare och ramavtal tecknades med sex anbudsgivare. Ramavtalet trädde i kraft 2012-11-26. Följande leverantörer erhöll ramavtal: Atea Sverige AB Caperio AB Cygate AB IPnett AB Network Services Norden AB TDC Sverige AB På samma sätt som för Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 används endast förnyad konkurrensutsättning som avropsform och de juridiska

Sid 8 (28) kontraktsvillkoren (allmänna villkor) är det enda avtalsdokument som medföljer kontraktet. 4 Nuvarande ramavtal 4.1 Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 Ramavtalet har varit aktivt sedan 2012-08-01 och kan som längst förlängas till 2016-08-31. Förutom statliga myndigheter är 20 statliga organisationer, 217 kommuner, 15 landsting och 17 övriga organisationer (kommunalförbund etc.) anslutna till ramavtalet. 4.1.1 Total omsättning på ramavtalet Nedan redovisas omsättningsstatistik avseende första kvartalet 2009 t.o.m. första kvartalet 2015. I grafen framgår både omsättningen i Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 samt Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007. Statistiken baseras på uppgifter redovisade av ramavtalsleverantörerna.

Sid 9 (28) 4.1.2 Omsättning per ramavtalsleverantör Nedan redovisas endast omsättningsstatistik avseende Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 fram t.o.m. första kvartalet 2015. Statistiken baseras på uppgifter redovisade av ramavtalsleverantörerna.

Sid 10 (28) 4.2 Nätverksprodukter 2012 Ramavtalet har varit aktivt sedan 2012-11-26 och kan som längst förlängas till 2016-11-30. Förutom statliga myndigheter är 20 statliga organisationer, 193 kommuner, 13 landsting och 15 övriga organisationer (kommunalförbund etc.) anslutna till ramavtalet. 4.2.1 Total omsättning på ramavtalet Nedan redovisas omsättningsstatistik avseende första kvartalet 2009 t.o.m. första kvartalet 2015. I grafen framgår både omsättningen i Nätverksprodukter 2012 samt Kommunikationsutrustning 2008. Statistiken baseras på uppgifter redovisade av ramavtalsleverantörerna.

Sid 11 (28) 4.2.2 Omsättning per ramavtalsleverantör Nedan redovisas endast omsättningsstatistik avseende Nätverksprodukter 2012 fram t.o.m. första kvartalet 2015. Statistiken baseras på uppgifter redovisade av ramavtalsleverantörerna.

Sid 12 (28) 5 Informationsinsamling från leverantörer och kunder 5.1 Informationsinsamling från leverantörer 5.1.1 Öppen enkät för leverantörer på Avropa Mellan 2015-04-28 och 2015-06-25 låg en enkät avseende servrar och lagring för leverantörer ute på Avropa. Enkäten besvarades endast av fyra leverantörer. Två av dessa svarande är tillverkare, en är återförsäljare eller integratör och en är en annan typ av leverantör. Ingen av dessa är befintlig ramavtalsleverantör. De svarande har olika sortiment i sitt utbud som bland annat innefattar servrar, lagring, hårdvara för säkerhetskopiering samt programvara och konsulttjänster kopplade till produkterna. Samtliga svarande erbjuder konsulttjänster inom installation, support och underhåll. Majoriteten av de svarande anger att de upplever nuvarande ramavtal som konkurrensbegränsande då det dels upplevs endast finnas relativt stora leverantörer på ramavtalet, dels för att avroparna upplevs använda ramavtalet på fel sätt. Ett förslag var att utforma kommande upphandling lite mer funktionsorienterat och plattformsoberoende. Majoriteten arbetar aktivt med både miljö- och etikfrågor. Gällande trender framhöll de svarande att server och lagring allt oftare köps som tjänst samt att server, lagring och nätverk flyter ihop och blir mer ett datacenter. Andra trender som angavs var mjukvarudefinierade lösningar, rörligare arkitektur, mer öppen källkod och standardiserade komponenter. På frågan om vad som är viktigt för kunden att tänka på vid val av produkt, är de svarande överens om att vad produkten ska användas till är det viktigaste. Tre av fyra svarande anser också att miljöcertifieringar och kompatibilitet med kundens befintliga miljö är viktiga faktorer för kunden. Övriga önskemål från de svarande var att ge bättre möjligheter för mindre leverantörer att vara med i kommande upphandling samt att säkerställa lokal närvaro för kunderna. 5.1.2 Riktade enkäter till leverantörer och efterföljande möten Under våren 2015 träffade projektgruppen en stor mängd leverantörer, varav merparten var befintliga ramavtalsleverantörer. Inför varje möte med befintlig ramavtalsleverantör skickades en enkät ut som sedermera utgjorde agenda för mötet. Nedan följer de mest relevanta enkätfrågorna och en sammanfattning av svaren efter varje fråga.

Sid 13 (28) På frågan om ramavtalet använts i förväntad utsträckning svarade några leverantörer att de hade högre förväntningar på totala volymen och några på volymen av nyanskaffning. Flera leverantörer noterade att volymen kompletteringsanskaffning varit relativt hög. Flera svarade att avrop på varumärke eller produktnummer är vanliga och att deras förväntningar inte uppfyllts vad gäller volymen avrop med funktionell kravställning. På frågan om hur kunderna avropar svarade flera leverantörer att mindre kunder ofta genomför flera mindre avrop och att större kunder är bättre på att samla ihop till större avrop. Någon svarar att större organisationer (jämfört med mindre organisationer) i större utsträckning söker en långsiktighet i leverantörsrelationen där leverantören ska erbjuda produkter, lösningar och tjänster tillsammans med en hög kompetensnivå och som kan vara ett stöd avseende såväl teknik som processer och metoder. Det framkom också att många avrop sker med produktnummer och lägst pris vilket inte erbjuder kunderna bästa priset, istället borde avropet ske utifrån krav kring objektets tekniska funktion. Ramavtalen har använts för att avropa i princip allt som erbjuds på ramavtalen och verkar väl ha täckt behoven. Majoriteten av leverantörerna anser att ramavtalen i stort fungerat bra. Det framfördes att avtalet varit öppet för tolkningar, många förfrågningar styrda till en viss leverantör och en önskan om en större tydlighet avseende vad varje ramavtalsinnehavare erbjuder. Framförallt inom nätverksprodukter angavs problem med hur kunderna efterlever det. En del leverantörer framförde att konsulttjänster köps i mycket liten utsträckning. Gällande produkter eller tjänster som saknas och som bör vara med i kommande upphandling svarar en majoritet att ramavtalen för servrar och lagring bör slås ihop med nätverksprodukter så att samma ramavtal har alla byggklossar för ett Datacenter. Några genomgående anledningar som anges är den konvergerande infrastrukturen, mjukvarudefinierade system samt kapacitetstjänster. Det framfördes också en farhåga om att en för hårt driven konsolidering av ramavtal riskerar att skada konkurrensen på marknaden. Flera leverantörer menade att kunderna i allt större utsträckning efterfrågar möjligheten att köpa enskilda delar i ett Datacenter som tjänst. Dessutom finns en utveckling mot molntjänster varför en komplettering med detta är en förutsättning för att kommande ramavtal ska fungera i framtiden. Även behov av olika lösningar för finansiering ansågs behövas. Gällande ramavtalens juridiska villkor var alla överens om att en komplettering med en valutaklausul krävs. Även grundnivån för service och underhåll bör förbättras samt ett förtydligande av kontraktssumma och konstruktionen kring vitesreglering. På frågan om den framtida utvecklingen av produkter och tjänster angavs trenden mot mer konvergerade lösningar (mjukvarudefinierade), bestående av server, lagring och nätverk som dels innebär en utveckling där produkterna har en starkare integration med varandra dels en möjlighet att blanda utrustning från olika tillverkare. Även trenden att säkerhetsfrågor för Datacenter blir allt viktigare och att dessa behöver ingå som en integrerad del av designen. Så kallade hybridmoln gör det önskvärt att kommande ramavtal inkluderar selektiva funktionstjänster som virtuell server som tjänst, backup som

Sid 14 (28) tjänst m.m. Slutligen angavs trenden mot mer kapacitetsleverans där hårdvara för en specifik funktion successivt ersätts av resurspooler av beräknings- och lagringskapacitet (vilka kan köpas som tjänst oavsett om hårdvaran fysiskt är installerad hos kund eller hos leverantören) och som hanteras av ett överliggande lager för hantering, konfigurering och övervakning. Den framtida utvecklingen av affärsmodeller och samarbetspartners pekar mot mer multisourcing, tjänstebaserad leverans och fler partnerskap, framförallt kopplat till molntjänster. Tillverkarna av servrar och lagring har över tid allt mer förflyttat sig från att sälja själva till att sälja via systemintegratörer. Det finns en snabbt ökande efterfrågan av kapacitetstjänster där kund endast betalar för den kapacitet de använder (även när produkterna är lokalt installerade hos kund) vilket innebär att tillverkarnas samarbetspartners mer går mot tjänsteleverantörer än rena återförsäljare. Kraven på leverantören av Datacenter ökar hela tiden då kraven på IT-miljön ökar avseende driftsstörningar, övervakning och felsökning. Slutligen påpekas att mjukvarudefinierade och konvergerade lösningar är komplexa vilket gör att kunderna kommer behöva tillgång till kompetenta systemintegratörer samt att kommande ramavtal naturligt kommer närma sig ramavtalet IT-drift. Stigande trender som leverantörerna anger är: molntjänster, tjänstebaserade leveranser, Big Data, Business Intelligence, Internet of things, mobila användare och att IT-system och nätverk blir allt mer verksamhetskritiska vilket innebär ökade krav på tillgänglighet. En sjunkande trend som angavs var traditionell outsourcing av hela IT-miljön. Leverantörerna har ett etablerat och pågående arbete inom miljöfrågor som de fortsätter att utveckla. Svaren berör främst energieffektivitet och icke önskvärda kemikalier men någon leverantör tar även upp TCO (Total Cost of Ownership) och kostnadseffektivitet över livscykeln. Leverantörerna har svarat att de generellt även har ett etablerat och pågående arbete inom socialt ansvar som de stegvis utvecklar. På frågor om hur etablerat och utvecklat e-handel är hos leverantörerna framgår det att e- handel är relativt etablerat i branschen som helhet och att samtliga leverantörer för närvarande kan ta emot beställningar från kunder via e-post och kan hantera e-fakturor. Många kan ta emot beställningar direkt från kunders e-handelssystem. Till sist framfördes några övriga synpunkter från leverantörerna: I dagsläget tycks många mindre kunder ha problem att förstå ramavtalets regler för avrop. Behov finns av tydligare information till dessa genom utbildning, tydligare vägledning eller andra insatser. Större fokus från Statens inköpscentral för att öka mängden avrop på funktionell nivå.

Sid 15 (28) Önskan om att Statens inköpscentral följer upp ramavtalsleverantörerna, särskilt om det finns indikationer på att problem finns. 5.2 Informationsinsamling från kunder 5.2.1 Öppen enkät för kunder på Avropa Mellan 2015-04-28 och 2015-06-25 låg en enkät för kunder ute på Avropa. Enkäten besvarades endast av åtta kunder varav sex statliga myndigheter av olika storlek, ett landsting och en kommun. Samtliga svarande har köpt servrar och lagring de senast två åren. En svarande har gjort egna upphandlingar men de övriga har använt Statens inköpscentrals ramavtal för området. Hälften av de svarande tror att behovet av servrar och lagring kommer att vara oförändrat de närmaste 1-3 åren, två ser en ökning, en ser att de kommer köpa server och lagring som tjänst och en ser en ökning vad gäller behovet av lagring. Sju svarande ser gärna att det även finns ett statligt ramavtal att avropa från i framtiden och en upphandlar helst själv. De svarande har varit relativt nöjda med det befintliga ramavtalet. På frågan om vilka miljöfrågor de arbetar med svarar majoriteten energisparfunktioner och att produkterna inte innehåller farliga ämnen. Hälften försöker skrota hårdvaran på ett miljövänligt sätt och ett par svarande anger att de har miljöledningssystem att efterleva. På frågan om vilken typ av produkter och tjänster som önskas på ett framtida ramavtal nämns servrar, kluster, lagringslösning inklusive lagringsnätverk, kringutrustning såsom rack, UPS och minnen. Att köpa server och lagring som tjänst nämns av någon samt att behovet av konsulttjänster inte är särskilt stort. Att kunna ställa miljökrav, andra garantinivåer och göra kompletteringar är andra behov som nämns. 5.2.2 Riktade enkäter till kunder Under våren 2015 har information inhämtats genom att dels ha ett informationsmöte med fyra statliga myndigheter, dels skicka ut en enkät till identifierade kunder där speciell vikt har lagts på att få svar från ett representativt urval av mindre och medelstora statliga myndigheter. Totalt 16 kunder svarade. Tyngdpunkten i de olika enkäterna var fördelar och nackdelar med att kommande ramavtal sammanför servrar, lagring och nätverksprodukter samt att addera Infrastruktur som molntjänst (IaaS). De flesta svarar att det finns fördelar med leveranser av allt med ett helhetsansvar från en leverantör. En svarar att utvecklingen även innebär en risk för ökade inlåsningseffekter. En ser en nackdel om endast några få större leverantörer kan vara med och konkurrera om ramavtalet och önskar öppna upp för fler anbudsgivare, t.ex. genom att ha ramavtalen fortsatt separata i två eller tre ramavtal men med tillägg för IaaS. Flera svarar att det finns en risk att specialiserade systemintegratörer kan få svårt att bli ramavtalsleverantör om alltför stor bredd av produkter och tjänster krävs.

Sid 16 (28) De tillfrågade mindre och medelstora statliga myndigheterna svarade att deras behov av Datacenter är oförändrat på 1-3 års sikt. Två svarade att de tror att produktinköpen kommer att minska då de kommer att köpa mer som tjänst. De flesta avropar på Statens inköpscentrals ramavtal, att de anser att ramavtalen fungerar bra och att de avser fortsätta använda dem i framtiden. Två svarar att de har utkontrakterat all drift och att de inte har behov av denna typ av ramavtal. Samtliga svarade att det är positivt om IaaS finns med på kommande ramavtal. Samtliga kunder som är intresserade av ett kommande ramavtal ställer sig positiva till att ramavtalen för servrar, lagring och nätverksprodukter slås ihop. Eventuella problem med detta upplägg som angavs var att det fortsatt måste gå att köpa de olika delarna i ett Datacenter var för sig, att kommande ramavtal inte exkluderar mer specialiserade systemintegratörer samt att mindre konkurrens kan leda till ökade kostnader. 6 Marknadsutveckling 6.1 Trender Projektgruppen har i kontakten med kunder och leverantörer samt med Radar tydligt uppfattat några trender som väsentligt avviker från Statens inköpscentrals tidigare analyser på området. Förenklat kan denna förändring beskrivas med att marknaden gått från en relativt statisk modell av tillverkare, systemintegratörer och teknik till en marknad där tillverkarna väsentligt har förflyttat sig, systemintegratörer har breddat sin produktportfölj, molntjänster har blivit vanligt och att vitt skilda företag utvecklar programvara gemensamt. Dessa trender redogörs för i mer detalj i detta kapitel. 6.2 Marknadsaktörer Konstruktionen av aktörer på marknaden för Datacenter har förändrats en hel del under de senaste åren. Flera tillverkare har utökat sin produktportfölj, t.ex. från att tidigare fokuserat på servrar erbjuds nu även nätverksprodukter. Primära aktörer på marknaden är tillverkare, systemintegratör, molntjänstleverantör och öppna samarbetsprojekt. En tillverkare tar ett producentansvar och säljer sina produkter och ibland tjänster direkt till kund eller indirekt via en systemintegratör.

Sid 17 (28) Systemintegratören återförsäljer flera olika tillverkares produkter samt har hög kompetens inom integration mellan olika produkter så att de ger mervärde för kunden. Molntjänstleverantören tillhandahåller IaaS där tjänster som beräkningskapacitet, lagring, säkerhetskopiering och virtuella servrar erbjuds till en lokal eller global marknad. Öppna samarbetsprojekt är något som snabbt har kommit att förändra marknaden för både servrar, lagring och nätverk. Inom ramen för dessa projekt samarbetar en stor mängd konkurrerande företag om utvecklingen av grundläggande programvara. Dessa företag, och även andra företag, kan sedan sälja denna programvara med olika former av värdeadderande tjänster eller programvara. På 1990-talet var detta något ovanligt och företag samarbetade oftare i olika forum eller allianser om att ta fram specifikationer eller standarder, dock utan att utveckla programvara. 6.3 Det konvergerade datacentret Från att ha varit något som det har pratats om i över fem år är nu många produkter verkligen konvergerade på så sätt att det inte finns någon tydligen distinktion mellan en server, lagringen eller datakommunikationen. Med konvergerade datacenter menas oftast konvergerad infrastruktur, och inte ett helt datacenter abstraherat till en svart låda med kapacitet. Vad det innebär är att ett flertal IT-komponenter som lagring, nätverksutrustning, servrar, mjukvara m.m. grupperas ihop. Med hjälp av den skapade infrastrukturen kan flera olika typer av beräkningar, applikationer, system och plattformar sedan realiseras i denna centraliserad infrastruktur. Radar skriver i sin rapport Konvergens i datacenter och outsourcing att tillhandahållande av datacenter för kundens räkning sker på den svenska marknaden helt genom partners till de olika tillverkarna. Drivande på marknaden upplevs vara både kunder och systemintegratörer. Fler och fler verksamheter frågar efter denna typ av molntjänstliknande miljö, och även om inte samtliga efterfrågar just konvergerade datacenter, så eftersträvas en miljö där egen driftskostnad minimeras och att de minsta beståndsdelarna abstraheras bort, både i det fysiska lagret och i programvarulagret. Ett exempel på konvergens inom ett Datacenter är, enligt leverantörerna projektgruppen träffat, hur tekniken för lagringskommunikation tidigare dominerades av Fibre Channel som separat infrastruktur men som idag även erbjuds med Ethernet i en delad infrastruktur. Ett annat exempel är servrar med möjlighet att ha en stor mängd lagring inbyggd i servern. Tidigare servrar med plats för mycket lagring hade typisk möjlighet att ha upp till 16 hårddiskar (även om det fanns modeller med plats för fler), men idag finns modeller med plats för 72 hårddiskar. När mängden potentiell lagring i en server kommer upp till den nivån minskar behovet av ett Storage Area Network (SAN) och nya sätt att bygga sitt datacenter uppstår.

Sid 18 (28) På marknaden har det, enligt leverantörerna projektgruppen träffat, kommit flera helt nya tillverkare som säljer s.k. hyperkonvergerade system där en och samma hårdvara innehåller beräkningskapacitet, lagring, nätverk, virtualisering och ett smidigt gränssnitt för konfiguration och hantering. När kapaciteten behöver utökas, förenklat beskrivet, köper kund bara fler likadana enheter och kopplar ihop dessa. Administrationen blir inte mer komplex trots att miljön växer, något som traditionellt kan ha varit ett bekymmer för kunderna. 6.4 Infrastruktur som molntjänst (IaaS) De mest vanligt förekommande molntjänsterna inom infrastrukturområdet är virtuell server och lagringsyta. Marknaden för denna typ av tjänster har mognat betydligt sen de förra förstudierna genomfördes och är idag vanligt förekommande, både från svenska aktörer och globala aktörer. Radar skriver i sin rapport Konvergens i datacenter och outsourcing : Antalet verksamheter som använder IaaS i offentlig sektor är lågt. Enbart 10 procent inom offentlig sektor anger att de specifikt använder sig av IaaS. En bakomliggande orsak till detta kan vara osäkerheten i att från offentlig sektor släppa IT struktur till privat aktörer. När dessutom internationella aktörer är så pass dominerande på den svenska marknaden kan det vara svårt att efterfölja de juridiska krav som finns på datalagring och integritetsåtgärder. Vi tror dock att denna typ av tjänster mer och mer kommer ta över då organisationer blir mer och mer strategiskt ställda till molntjänster. I Statens inköpscentrals förstudie Programvaror och tjänster 2013 föreslogs att infrastruktur som molntjänst, såsom serverkapacitet och lagring i molnet, bör omhändertas av kommande ramavtal avseende it-drift. Denna slutsats var korrekt då den förstudien genomfördes men i samtalen med leverantörerna, kunderna samt Radar har det framkommit att samtliga ser stora behov av att IaaS blir en integrerad del av kommande ramavtal för Datacenter. 6.5 Öppna lösningar för IaaS Under de senaste åren har tre olika projekt uppstått för att lösa ungefär samma problem, att bygga IaaS som är öppna för alla att implementera och delta i utvecklingen av. OpenStack, CloudStack och Eucalyptus har många likheter men givetvis många olikheter. I grund och botten försöker dessa projekt virtualisera datacentret och skapa ett API mot andra delar av IT-miljön. Det finns flera lockelser för kunder att bygga sitt datacenter på denna typ av programvara. Dels minskar kundens risk att bli inlåst till en proprietär programvaruleverantör, dels kan kund erhålla hybriddrift om marknaden tillhandahåller molntjänster byggda på samma underliggande programvara som kundens eget Datacenter.

Sid 19 (28) I Radars rapport Konvergens i datacenter och outsourcing framkommer det att både svenska och globala molntjänstleverantörer idag erbjuder molntjänster baserade på dessa projekt, främst OpenStack. 6.6 Software Defined Data Center (SDDC) I flera av diskussionerna med leverantörerna samt med Radar framkommer det en tydlig bild av ett önskat framtidsscenario där merparten av datacentret är helt virtualiserat och att resurser är mer utbytbara. Hela begreppet SDDC är mycket nytt och ingen tydlig definition finns. Många leverantörer använder begreppet, ibland för att i princip ompaketera befintliga produkter under ett nytt namn. Under begreppet SDDC finns diverse underbegrepp, främst Software Defined Networking (SDN) och Software Defined Storage (SDS). Även dessa begrepp saknar en entydig definition men de förekommer flitigt i media och bland leverantörerna. Principen är att i högre grad flytta logiken och komplexiteten högre upp i stacken. Istället för att konfigurera enskilda enheter låter kund en överliggande programvara konfigurera samtliga underliggande enheter utifrån ett givet scenario. I teorin är detta givetvis ett intressant sätt att arbeta och samtliga leverantörer projektgruppen varit i kontakt med anser att trenden mot Software Defined är mycket tydlig. SDDC kan realiseras med hjälp av de öppna lösningar för IaaS som diskuteras i punkt 6.5 men det finns givetvis andra sätt att uppnå liknande resultat. Utöver dessa lösningar har stora delar av branschen samlats kring projektet OpenDaylight för att skapa en gemensam plattform för SDN. I dagsläget används OpenDaylight, enligt OpenDaylight's hemsida, mest av operatörer och kunder med mycket stora nätverk varför merparten av svensk offentlig förvaltning på kort sikt antagligen är för små för denna typ av SDN. 6.7 Hypervisors Virtualisering används eftersom dagens serverarkitektur bara tillåter att det körs ett operativsystem i taget per server. Virtualisering möjliggör fördelning av en fysisk dators hårdvaruresurser till multipla instanser av operativsystem, s.k. virtuella maskiner. Virtualisering använder sig av en hypervisor vilket är den programvara som ligger som ett lager mellan de virtuella maskinerna och hårdvaran de utnyttjar. Varje virtuell maskin har därmed sin egen virtualiserade hårdvara i form av processor, minne, nätverk och lagring. Under ganska lång tid har marknaden för hypervisors dominerats av VMware men idag är marknaden mer diversifierad, främst av Linux (KVM), Citrix (Xen), Microsoft (Hyper-V) och till viss del OpenStack (Ironic). Hypervisors är mycket vanliga i alla sorters Datacenter

Sid 20 (28) samt ofta en grundbult i konvergerade datacenter, IaaS och SDDC varför dessa är en naturlig del av kommande ramavtal. 7 Analys av juridiska aspekter 7.1 Säkerhetsskyddsavtal 2011-11-01 trädde lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsskyddsområdet (LUFS) i kraft. LUFS ersätter det undantag vid upphandling som rör rikets säkerhet som fanns i 15 kap. 22 LOU. LUFS är bland annat tillämpligt vid upphandling som innefattar hantering av uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade. Om LUFS är bättre att tillämpa vid Statens inköpscentrals ramavtalsupphandlingar än LOU avgörs från upphandling till upphandling. Uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade lyder under säkerhetsskyddslag (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen SFS 1996:633 som ger bestämmelser till säkerhetsskyddslagen samt vissa myndigheters föreskrifter t.ex. Försvarsmaktens föreskrifter om säkerhetsskydd FFS 2003:7. Om kontrakt, som innebär att ramavtalsleverantör hanterar eller på något sätt har åtkomst till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ska kunna hanteras inom framtida ramavtal för Datacenter måste säkerhetsskyddsavtal kunna tecknas med ramavtalsleverantörerna. Ett säkerhetsskyddsavtal innebär både förberedelser, avtalstecknande och uppföljning. Det innebär också att leverantörer bland annat ska ha vidtagit en rad säkerhetsåtgärder, ha en säkerhetsansvarig person och ha rutiner för kontroll att säkerhetsskyddsavtalet efterlevs. Det måste därför tydligt framgå av kommande upphandlingar att säkerhetsskyddsavtal kan komma att behöva tecknas. Det är projektgruppens bedömning att det inte kommer vara särskilt vanligt att kontrakt kräver säkerhetsskyddsavtal inom detta ramavtal, men det är ändå önskvärt att även myndigheter med säkerhetsskyddade uppgifter och samhällskritiska funktioner kan använda ramavtalet. Till de fyra ramavtalen inom programvaror och tjänster tog Statens inköpscentral fram ett utkast till säkerhetsskyddsavtal och har i dessa ramavtal möjliggjort säkerhetsskyddade avrop. Detta upplägg skulle kunna appliceras även i en kommande upphandling av Datacenter.

Sid 21 (28) 7.2 Personuppgiftsbehandling Nuvarande ramavtal har av naturliga skäl ingen reglering av personuppgiftsbehandling då inga tjänsteleveranser inkluderande personuppgiftsbehandling kan förekomma. Om kommande ramavtal ska inkludera t.ex. IaaS måste avtalsvillkoren utökas för att hantera detta samt att en mall för personuppgiftsbiträdesavtal bör ingå i upphandlingen. Utkast till personuppgiftsbiträdesavtal finns i de nuvarande ramavtalen för programvaror och tjänster och detta torde vara lätt tillämpbart även i ramavtal för Datacenter. Det är sannolikt att under kommande ramavtals livstid kommer den nya dataskyddsförordningen att träda i kraft. Kommande ramavtal för Datacenter bör således möjliggöra personuppgiftsbehandling både med befintlig lagstiftning och den kommande förordningen. 7.3 Allmänna villkor och särskilda villkor Konstruktionen för allmänna villkor behöver ses över för att kunna möjliggöra alla olika typer av köp, d.v.s. köp av produkt, IaaS samt resurs- och uppdragskonsulttjänster. Ramavtalen för programvaror och tjänster har allmänna villkor samt flera mindre avtalsbilagor (särskilda villkor) och kontrakt hänvisar sen till allmänna villkor samt relevanta särskilda villkor. Samtliga avtalsbilagor kan, och bör kunna, kombineras. Om samma modell används i kommande ramavtal för Datacenter borde detta ge en enklare modell för både kunder och leverantörer. Det vore också önskvärt om allmänna villkor för kommande ramavtal för Datacenter görs så lika som möjligt som andra allmänna villkor för hårdvara t.ex. kommande ramavtal för telefoniprodukter. Allmänna villkor och särskilda villkor måste ta hänsyn till att en leverans på kommande ramavtal kan vara en lokal installation, en kundunik tjänst, en molntjänst eller en kombination av en eller flera av dessa. T.ex. kan projektgruppen se ett behov av att en och samma ramavtalsleverantör tar komplett ansvar för en optimal lagringslösning där viss data lagras hos kund, viss data lagras hos ramavtalsleverantör och viss data lagras i en molntjänst, allt beroende på vilken data det rör sig om och vilka krav som ställs på denna data (prestanda, personuppgifter, informationssäkerhetsklass m.m.).

Sid 22 (28) 8 Analys av andra påverkande faktorer 8.1 Miljökrav Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter började gälla 2010-01-01. Med denna förordning får statliga myndigheter krav på sig att införa ett miljöledningssystem som ska följas upp kontinuerligt. Statens inköpscentral jobbar med att underlätta arbetet med miljöledningssystem genom att ställa miljökrav i upphandlingarna om det är möjligt och möjliggöra miljökrav i avropen. Statens inköpscentral har länge arbetat med att ställa miljökrav på hårdvara såsom bärbara datorer, servrar, mobiltelefoner och skrivare. I ett försök att stötta i arbetet med att avropa energieffektiva servrar från ramavtalet Servrar, lagring och närliggande produkter och tjänster 2012 togs ett exempel på beräkning av energikostnad för drift av servrar fram. Detta exempel, som finns att tillgå på Avropa visar på hur energiåtgång och elkostnad vid drift av en server kan beräknas och jämföras mellan olika servrar. Vad projektgruppen uppfattat har detta exempel inte använts vid avropen. En lägre energiförbrukning per server bidrar ofta till en bättre miljö eftersom mindre energi går åt. En server som har en låg energiförbrukning men ett högre inköpspris kan bli billigare på några års sikt med hänsyn tagen till den årliga elkostnaden och minskat behov av kylning. Energieffektiva nätverk är ett annat område som Statens inköpscentral fokuserat på. I upphandlingen Nätverksprodukter 2012 ställdes konkreta krav på att anbudsgivaren skulle konfigurera en lösning för ett lokalt nätverk med så låg total energiförbrukning som möjligt. Dessutom premierades anbudsgivare med många konsulter med certifierad miljökompetens. Statens inköpscentral arbetar för en bättre miljö genom att stegvis se till att hela inköpsprocessen d.v.s. upphandlingen, förvaltningen, avropet, leveransen, faktureringen och betalningen sker på elektronisk väg i så stor utsträckning som möjligt. Detta bör återspeglas i kommande ramavtal. 8.2 Socialt ansvar Det är viktigt att Statens inköpscentrals ramavtalsleverantörer tar socialt ansvar. Statens inköpscentral ställer därför sociala krav och kontraktsvillkor om det är relevant för upphandlingsföremålet. Krav och kontraktsvillkor följs också upp av Statens inköpscentral. Vad gäller tillverkning av hårdvara är detta i högsta grad relevant, då flera fall av dåliga arbetsförhållanden i fabriker har uppdagats.

Sid 23 (28) De sociala områden där upphandlingskrav eller kontraktsvillkor kan ställas är t.ex. tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, föreningsfrihet, arbetsmiljö samt anställningsvillkor. CSR-kompassen, csr-kompassen.se, är ett hjälpmedel som stöttar i arbetet med att konkret ställa och följa upp sociala krav i leverantörskedjan. Verktygen i kompassen består av konkreta råd, mallar och goda exempel för hållbara inköp. Kommande upphandlingar bör se över möjligheten till att ställa krav och kontraktsvillkor gällande socialt ansvar. 8.3 E-handel och e-faktura Regeringen har beslutat att samtliga statliga myndigheter från år 2014 ska kunna hantera sina beställningar av varor och tjänster elektroniskt. De främsta fördelarna med e-handel är att inköpsprocessen effektiviseras vilket bidrar till kostnadsbesparingar. Sedan 2008 hanterar samtliga statliga myndigheter sina fakturor elektroniskt och således är införande av e-handel en naturlig fortsättning. Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram ett stödpaket för statliga myndigheter som befinner sig i införandefasen. Stödpaketet ska underlätta förändringsarbetet och bidra till lättare samordning mellan myndigheterna. För mer information, se esv.se/e-handel. Single Face To Industry (SFTI), är ett samarbete mellan Kammarkollegiet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ESV. Målsättningen med SFTI är att underlätta e- handel inom offentlig förvaltning samt att ge rekommendationer inom området. För mer information, se sfti.se. Kommande upphandlingar bör överväga hur e-handel kan främjas. 8.4 Underleverantörer och återförsäljare Ramavtalsleverantörer i kommande ramavtal kan komma att använda sig av underleverantörer. I merparten av Statens inköpscentrals it-ramavtal är definitionen av en underleverantör ett företag som bistår ramavtalsleverantören med tjänster. Ramavtalsleverantören är alltid ansvarig för sina underleverantörer såsom för egen del och även att underleverantörer uppfyller ställda krav i upphandlingen. I båda ramavtalen kan en underleverantör endast bistå ramavtalsleverantör med olika tjänster som finns på ramavtalet. Företag som endast tillhandahåller produkter till ramavtalsleverantör behöver inte vara underleverantör. En leverantör av molntjänst måste, i likhet med ramavtalen för programvaror och tjänster, vara underleverantör.

Sid 24 (28) I ramavtalet Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 finns en möjlighet för en ramavtalsleverantör att delegera avropet till en återförsäljare som därefter tecknar kontrakt med kund. Denna möjlighet bedöms, utifrån rådande rättsläge, inte längre vara möjlig att nyttja i kommande ramavtal. 8.5 Krav på specifik produkt vid avrop När en kund har en befintlig it-miljö med vissa specifika produkter behöver it-miljön ibland utökas med fler produkter av samma slag, få utökad support till dessa eller få tillgång till konsulttjänster som ej omfattades av det ursprungliga kontraktet. I båda befintliga ramavtal förekommer en stor mängd avrop där konkurrensen i princip endast består i att ramavtalsleverantörerna ska prissätta en lista över av kund exakt angivna produkter, det vill säga produkter från en viss tillverkare. Detta köpbeteende sker i majoriteten av avropen från Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster 2012 och Nätverksprodukter 2012. Detta tyder på att många kunder upplever betydande inlåsningseffekter gällande produkter för Datacenter. Som framkommer i rapporterna Guide for the procurement of standards-based ICT Elements of Good Practice och Upphandling av IT inlåsningseffekter och möjligheter är inlåsningseffekter av olika slag ett stort hinder för en sund konkurrens på marknaden samt ger betydande kostnader för den offentliga förvaltningen. I båda befintliga ramavtal möjliggörs för kund att beskriva sin it-miljö och ange kompatibilitets- och integrationskrav för att till viss del lösa problem med inlåsningseffekter och det är sedan upp till ramavtalsleverantör att erbjuda produkter som uppfyller dessa krav. När det är nödvändigt för att uppnå teknisk kompatibilitet i befintlig it-miljö bör en kund kunna få namnge en specifik produkt i sitt avrop om detta står i proportion till behovet och om avropet inte på annat sätt strider mot LOU. Att avropa supportavtal, underhållsavtal och uppgraderingar till befintliga produkter bör få ske med angivande av befintlig produkt oavsett storlek på avropet. Ett avrop av konsulttjänster för att arbeta med befintliga produkter finns inga skäl att begränsa eller reglera. Problematiken med obligatoriska krav på en specifik tillverkares produkter är att konkurrensen riskerar att snedvridas. Detta problem bör hanteras i kommande ramavtal så att de negativa effekterna minimeras.

Sid 25 (28) 9 Rekommendationer och avgränsningar 9.1 Upphandlingsföremålen Projektgruppen erfar att nuvarande ramavtal är för begränsade, hindrar köp av kompletta Datacenter och har inga möjligheter för köp av molntjänster. Vidare har det framkommit att både kunder och leverantörer vill köpa respektive sälja lösningar för Datacenter både som tjänst och som produkt. Mot bakgrund av detta bör kommande upphandlingar omfatta hårdvara, viss programvara, IaaS, anpassad utbildning, vissa resurskonsulttjänster samt uppdragstjänster av olika slag. Vid avrop bör kund kunna ställa krav på ett komplett system där ramavtalsleverantören tar ansvar för att sammanfoga alla produkter och konsulttjänster som behövs för att kund ska få efterfrågat resultat. Krav på en specifik produkt får endast namnges om det annars skulle medföra oproportionerliga tekniska svårigheter för kund eller vid uppgradering, support och underhåll rörande en befintlig produkt. 9.2 Indelning av kommande ramavtal Projektgruppens analys av konkurrensen på marknaden ger att fyra ramavtalsupphandlingar bör genomföras. Alternativet att endast upphandla ett ramavtal innebärande att endast ett fåtal leverantörer skulle få möjlighet att leverera till den offentliga förvaltningen i hela Sverige skulle sannolikt bli för omfattande. Rekommendationen är därför att genomföra tre regionalt indelade ramavtal samt ett rikstäckande ramavtal för kunder som har verksamhet i flera regioner. De regionalt indelade ramavtalen bör ha identisk indelning som de kommande ramavtalen för klienter. Ramavtal 1: Norrbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län och Örebro län Ramavtal 2: Stockholms län, Gotlands län, Jönköpings län, Kalmar län och Östergötlands län Ramavtal 3: Västra Götalands län, Hallands län, Blekinge län, Skåne län och Kronobergs län

Sid 26 (28) Ramavtal 4: Rikstäckande Innehållet i samtliga ramavtal bör vara identiskt. Antalet ramavtal, liksom det exakta innehållet i dessa kan komma att ändras. Den kommande upphandlingen bör överväga möjligheten till avrop i form av en webbshop liknande den som finns i ramavtalen för programvaror och tjänster. 9.3 Avgränsningar Inom ramavtalet Programvaror och tjänster 2014 Grundläggande IT är det möjligt att avropa alla sorters programvaror för ett Datacenter, t.ex. programvara för systemövervakning, virtualisering och managementprogramvara för lagring. Det är dock programvaran som är det huvudsakliga föremålet vid avrop från detta ramavtal till skillnad från kommande ramavtal för Datacenter där hårdvaran eller tjänsten är det huvudsakliga föremålet. Inom ramavtalen för programvaror och tjänster går det att avropa molntjänster som Platform as a service (PaaS) eller Software as a service (SaaS) men inte IaaS. På motsvarande sätt får det inte vara möjligt att avropa PaaS eller SaaS på kommande ramavtal för Datacenter. Inom ramavtalet Kommunikation som tjänst finns möjlighet att köpa ett komplett lokalt nätverk som tjänst, antingen som specifik leverans eller som en del av en större kommunikationslösning. Det finns därför ingen anledning att kommande ramavtal för Datacenter ska möjliggöra köp av nätverksfunktioner placerade hos kund som tjänst. Däremot bör nätverksfunktioner (t.ex. brandväggsfunktionalitet) som tillhandahålls som IaaS få förekomma. Inom det kommande ramavtalet för IT-drift finns det möjlighet att utkontraktera hela eller stora delar av sin IT-miljö. Detta inbegriper tjänstepaketeringar av alla slag i IT-miljön. Kommande ramavtal för Datacenter möjliggör avrop av delvis samma delar paketerade som tjänst, främst IaaS. Syftet med kommande ramavtal för Datacenter är inte att utkontraktera drift utan att avropa viss specifik funktionalitet för ett Datacenter som tjänst. Även avtalsvillkoren kommer tydliggöra att dessa avrop har vitt skilda syften. En leverans av servrar eller lagring där produkterna står hos kund men ägs och driftas av ramavtalsleverantör är möjlig att avropa från IT-drift och får därför inte avropas från kommande ramavtal för Datacenter. De kommande ramavtalen bör inkludera möjligheten till lärarledd kundanpassad utbildning i den lösning som kund har avropat. Generella utbildningar som omfattas av ramavtalet IT-utbildning får dock inte vara möjliga att avropa.

Sid 27 (28) 9.4 Avtalsstruktur Konstruktionen för allmänna villkor behöver ses över för att kunna möjliggöra alla olika typer av köp. Förslaget är att göra likadant som i ramavtalen för programvaror och tjänster där allmänna villkor kompletteras med flera mindre avtalsbilagor (särskilda villkor) och att kontraktet bara behöver hänvisa till relevanta bilagor. Detta borde ge en enklare modell för både kunder och leverantörer. Samtliga avtalsbilagor bör kunna kombineras. 9.5 Rekommendationer Projektgruppen rekommenderar att genomföra upphandling enligt 9.2, d.v.s. fyra ramavtal med förnyad konkurrensutsättning: Tre regionala och ett rikstäckande. Avgränsning mot andra ramavtal bör ske enligt analys i 9.3. Utöver dessa rekommendationer poängterar projektgruppen vikten av att i kommande ramavtal beakta i förstudien identifierade trender, teknikutveckling, marknadsutveckling, juridiska aspekter samt andra faktorer som förstudien framhåller som viktiga i kapitel 7 och 8. 10 Referenser De kunder som projektgruppen har samarbetat med: Alingsås kommun Datainspektionen Energimyndigheten Försäkringskassan Havs- och vattenmyndigheten Lantmäteriet Kungliga tekniska högskolan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Post- och telestyrelsen Radiotjänst i Kiruna AB Regeringskansliet Statistiska centralbyrån Skatteverket Trafikverket