Special UTGIVEN av neurologiskt Handikappades Riksförbund 2012 Parkinsondiagnosen stoppar inte Pär Ohrberg Ett flexjobb skulle passa mig perfekt NHR lanserar framgångsrik modell som ska ge fler arbete
100 % av förmågan 100 % av lönen Kraftig ökning av arbetslösa med funktionsnedsättningg I juni 2012 fanns totalt 73 000 arbetslösa personer med funktionsnedsättning inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 30 000 personer under de tre senaste åren. Prognosen för kommande år ser än dystrare ut. År 2013 förutspås 80 000 funktionsnedsatta stå utan jobb. Källa: Arbetsförmedlingen 80 000 70 000 60 000 50 000 Det finns en tyst jobbkris i Sverige och det är inte arbetslösheten bland de unga eller personer med utländsk bakgrund jag talar om. Den kris jag talar om är gruppen personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Läget är så allvarligt att Arbetsförmedlingen rapporterar om en historiskt stor inskrivning hos arbetsförmedlingen i gruppen. Det finns många orsaker till att det ser ut som det gör. Men det finns ett par linjer som gör problematiken extra tydlig. Finanskrisen 2008/2009 ledde till rationaliseringar och nedskärningar. Dessutom är konjunkturläget så att de som förlorat jobbet inte får ett nytt. Personer med nedsatt arbetsförmåga står först i kön att åka ut och sist i kön för att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen skriver rakt ut att det är svårt för gruppen att konkurrera om jobben. Samtidigt har det visat sig svårt att hitta arbetsgivare som vill nyanställa en person med subventionerad anställning. Att många har överförts till Arbetsförmedlingen från Försäkringskassan späder ytterligare på statistiken. Det borde finnas en lösning på dessa problem. Kathleen Bengtsson- Hayward är ordförande i Neurologiskt Handikappades Riksförbund.» Vi tror att flexjobb kan hjälpa till att hindra utslagningen från arbetsmarknaden. «Vi tror att Flexjobb kan hjälpa till att hindra utslagningen från arbetsmarknaden och återintroducera folk till arbete. Flexjobb är i korta drag en anpassad tjänst för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivaren betalar för det jobb som utförs och staten skjuter till resten. Flexjobbare ger 100 procent av sin förmåga och får en heltidslön. Det är mycket bra lösning för den som inte klarar att jobba fullt ut till följd av en funktionsnedsättning. Men flexjobb är mer än en lösning för denna grupp det är ett allmänintresse snarare än ett särintresse. Var fjärde arbetslös har en funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Om vi inte löser den här gruppens behov på arbetsmarknaden löser vi inte arbetslösheten. Alla tjänar på flexjobb då fler i arbete ger mer välfärd att dela på. Inspirationen kommer från Danmarks fleksjob som har varit en succé i stort. Men efter 14 år på nacken reformeras modellen. Sverige slipper barnsjukdomarna, reformen är redan utprövad av vårt grannland. Vi har prövat många saker i Sverige, men ändå har vi inte löst jobb frågan. Vi måste tänka nytt. Därför är vårt förslag just ett nytt förslag: ett svenskt förslag till flexjobb. Frågan om flexjobb är inte bara en fråga om system och ersättningsnivåer hit och dit det är också en fråga om moral. Jag tror att alla människor har både rätt och plikt att bidra till samhället efter sina förutsättningar. Flexjobb gör det möjligt för fler att ge 100 procent av sin egen arbetsförmåga på arbetsmarknaden. När man ger 100 procent av förmågan så borde man få 100 procent av lönen. Det tjänar alla på. Reflex SPECIAL: Flexjobb Utgiven av Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) hösten 2012. Ansvarig utgivare: Marit Jenset, NHR Adress: NHR, Box 49084, 100 28 Stockholm Telefon: 08-677 70 10 Fax: 08-24 13 15 Hemsida: www.nhr.se Plusgiro för gåvor: 901007-5 Grafisk form och layout: Mediabaren i Stockholm Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri Upplaga: 5000 exemplar 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 prognos 2013 Så här ska flexjobben fungera i Sverige Flexjobb ska ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att arbeta efter egen förmåga. Så här ser flexjobbsmodellen ut i sin helhet: n Flexjobb är en anpassad tjänst som kan innebära kortare arbetsdagar och anpassade arbetsuppgifter. n Den som har en väsentligt och permanent nedsatt arbetsförmåga kan kvalificera sig. Alla möjligheter till ett annat arbete, omskolning eller utbildning för arbete på ordinarie arbetsmarknad ska redan vara prövad. n Den som söker flexjobb gör, i samråd med ett team med social och medicinsk kompetens, en bedömning av generell arbetsförmåga. Därefter beslutas om personen kvalificeras samt hur stor del av lönen som kommer att betalas av staten. n Varje jobb har individuella krav. Därför tar arbetstagaren, arbetsgivaren, teamet med medicinsk och social kompetens fram dessa villkor. n Flexjobben är riktiga jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsinsatserna ska vara behövda och relevanta både för arbetsgivaren och för flexjobbaren. n Arbetsgivaren betalar lön för den arbetstid som finns reglerad för den enskilda individen. Staten skjuter till resterande. Arbetsgivaren får tillskottet från staten och är den som betalar ut lönen till den anställde. n Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbaren ska få 100 procent av heltidslön för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. 40 000 30 000 20 000 10 000 n Löner sätts efter kollektivavtal. Löneutvecklingen följer kollektivavtalen och lönen förhandlas i vanlig ordning. n Kollektivavtalets regler och försäkringar gäller för flexjobbaren som har samma rättigheter och skyldigheter som anställda på reguljära jobb. Flexjobb friskriver inte arbetsgivarna från sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. n Jobbskatteavdrag ska bara göras från den del som är arbetad lön. Det ska finnas ett tak för hur mycket staten betalar ut i kompensation på lön. Grundprincipen ska dock vara likvärdig lön. n Arbetsförmågan följs upp varje år i dialog mellan arbetstagaren, arbets givaren, facket, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och mot en medicinsk bakgrund. 0 2 reflex special 2012 reflex special 2012 3
flexjobb NHR anser: De danska fleksjoben har varit en succé. Just nu pågår en reformering av modellen som infördes 1998 i Danmark. I Sverige kan vi därför lära av de danska erfarenheterna och utvärderingarna och direkt införa en svensk flexjobbsmodell. I korthet 4 52 000 danskar med nedsatt arbetsförmåga som en följd av funktionsnedsättning har i dag flexjobb.det motsvarar 20 000 heltidsjobb. 4 I Danmark infördes flexjobb dels för att minska antalet unga som förtidspensionerades, dels för att ta tillvara outnyttjad arbetskraft bland personer med nedsatt arbetsförmåga. 4 Enligt Danmarks arbetsmarknadsminister kostar flexjobbreformen strax under 5,5 miljarder danska kronor. Då räknar man inte med flexjobbarnas bidrag till samhällsekonomin. Fler ms-sjuka i arbete med flexjobb Antalet ms-sjuka i arbete i NHR:s danska motsvarighet, Scleroseføreningen. Procent 29 37 41 2002* 2008 2011 * Flexjobb infördes i Danmark år 1998 Källa: Danska arbetsmarknadsdepartementet Julle Semmelhaack är en av 58 000 personer i Danmark som har ett flexjobb som möjliggör arbete efter egen förmåga. Flexjobb är ett kanonbra system som har fungerat perfekt för mig. Jag har hittat en balans i livet där jag också är ekonomiskt självgående och mår så bra jag kan, säger Julle Semmelhaack som har diagnosen ms (multipel skleros). Jobbet ger mig extra energi Danska Julle Semmelhaack nöjd med sitt flexjobb Jag är så tacksam för att jag bor i Danmark och att vi har detta system med flexjobb och anpassade arbetsvillkor, säger Julle Semmelhaack i Holbecks kommun utanför Köpenhamn. Hon fick sin första flexjobbsanställning 2001 på en skola. Då var det inte helt enkelt eftersom systemet med flexjobb var nytt och varken arbetsgivaren eller mina kolleger visste vad ett flexjobb egentligen innebar. Den erfarenheten visar att kolleger måste få bra information om att den flexjobbsanställde jobbar till 100 procent utifrån sin egen förmåga, vilken varierar individuellt. Det är alltså inte en vanlig anställning. Får extra energi över Sedan 2008 har hon sin nuvarande flexjobbsanställning inom Holbecks kommun. Hon har fått några villkor specificerade i anställningen; bland annat att det inte ska vara tunga lyft och inga stressande arbetsuppgifter. Det fungerar mycket bra och jag har omtänksamma kolleger och chefer som har sett till att mitt arbete har gått att utföra även de dagar som jag haft lite mindre energi över än vanligt. Hur det soci ala samspelet fungerar betyder otroligt mycket. Det är också viktigt att det finns en förståelse för hur den som är flexjobbs anställd har det och att det finns en flexi bilitet. När det fungerar får jag ofta extra energi och gör mer än jag egentligen ska, säger hon och skrattar. Staten betalar resten Julle Semmelhaack är hälsovägledare vid Holbecks kommuns hälsocenter i Köpenhamnsregionen och arrangerar olika former av sjukdomsförebyggande kurser. Hon» Jag har inte bett om att få ms. Nu har jag sjukdomen och vill göra rätt för mig och få jobba med det jag är utbildad för. «Råd om hälsa. Tack vare ett flexjobb kan danska Julle Semmelhaack fortsätta använda sin yrkes kompetens i arbetslivet och arbetar nu som hälsorådgivare. foto: jobbar så mycket som hon orkar och kan, på grund av sin sjukdom. Det vill säga 100 procent utifrån sin egen person liga förmåga. Helhetsbilden med familjeliv och småbarn innebär att hon i dag arbetar halvtid. För det får hon ändå en heltidslön, eftersom hon jobbar till 100 procent utifrån sin egen förmåga. Kommunen som är hennes arbetsgivare får dock ersättning från den danska staten för den andra halvtiden, som Julle Semmelhaack inte kan uppfylla på grund av sin sjukdom. 58 000 i flexjobb I dag är cirka 58 000 personer anställda på flexjobb i Danmark. Det kostar 10 miljarder danska kronor brutto per år. Men eftersom alla flexjobbsanställda betalar sin skatt och mår psykiskt mycket bättre än om de vore arbetslösa, kostar systemet netto bara drygt 6 miljarder danska kronor. Får använda sin kompetens Den arbetssituation jag har i dag är i stort sett så normal som den kan vara jämfört med situationen för mina vänner som också har arbete. Jag betalar tacksamt min skatt och sparar själv till min ålderspension och jag känner att jag bidrar på ett nyttigt sätt till samhället ekonomiskt. För Julle Semmelhaack är det extra viktigt hur hennes dagliga resurser används. Flexjobbare gör mer än de egentligen ska n Flexjobbsanställda jobbar många gånger lite mer än de egentligen ska göra. De är så tacksamma över att ha ett jobb som de är utbildade för och trivs med, säger Karen Schur, chef på Holbecks kommun i Köpenhamn. Hon menar att detta är viktigt för arbetsledare att vara uppmärksam på, så att ingen blir utarbetad. Det är också mycket viktigt med öppenhet om flexjobben. Att alla på arbetsplatsen informeras om hur en flexjobbsanställning fungerar. Det är också bra om den flextidsanställda personen är öppen om sin sjukdom och situa tion, som Julle Semmelhaack är. Det bäddar för en betydligt bättre grund för att det ska bli en succé. Det är också viktigt att arbetsplatsen anpassas innan personen börjar arbeta, betonar Karen Schur. På morgonen känner jag efter och frågar mig själv: är mitt energiglas fullt eller halvfullt i dag? Hur ska jag disponera min kraft så att den räcker till allt jag vill och måste göra i dag? Vad ska jag prioritera och använda mina resurser till? Jag har inte bett om att få ms. Nu har jag sjukdomen och vill göra rätt för mig och få jobba med det jag är utbildad för. Min kompetens blir använd och jag har en rejäl grundlön utan tillägg, som gör att jag klarar mig själv. Vi har råd att låta våra barn vara med andra i fritidsaktiviteter och jag har energi över att vara med i barnens fritidsliv, säger Julle Semmelhaack. 4 reflex special 2012 reflex special 2012 5
flexjobb Med sin parkinsondiagnos orkar Pär Ohrberg inte riktigt vara företagsledare till 100 procent som förr. Men jobba vill han och sina rika erfarenheter delar han gärna med sig av. Det jag har läst och hört om det danska flexjobbssystemet låter väldigt positiv. Det skulle passa mig perfekt om det infördes i Sverige, säger han. NHR anser: Flexjobb blir inte dyrare för samhället än de nya lönestöd som regeringens utredare presenterat under våren 2012. Det kan tvärtom bli billigare. Att inte införa flexjobb kan leda till avsevärda kostnader för samhället. Jag är en fighter och ger inte upp För Pär Ohrberg skulle ett flexjobb passa perfekt Att jobba 100 procent av sin förmåga gör ju normalt alla yrkesverksamma. Parkinsons sjukdom gör dock att jag inte orkar riktigt lika mycket nu som tidigare. Tack vare medicinering fungerar min kropp trots allt riktigt bra nu. Fast stress har jag tyvärr svårt att hantera, säger Pär Ohrberg. Tanken med flexjobb är att arbetsgivaren betalar lön för den arbetstid som finns reglerad för den enskilde individen. Flexjobbaren ska få 100 procent av heltidslön för att arbeta 100 procent av sin egen arbetsförmåga, vilket alltså innebär en individuell minskning vid en funktionsnedsättning. Alternativet dyrare än flexjobb Den arbetsgivare som anställer en flexjobbare kompenseras från staten med resterande kostnad för arbetstagaren. I Danmark har detta system fungerat i flera år och 58 000 personer har nu ett flexjobb där. Men det danska flexjobbssystemet kostar mycket pengar. Frågan är vad som är alternativet? Det kostar nog betydligt mer när man räknar in helhetsbilden. Att människor inte får jobba, mår sämre, blir mer sjukskrivna och behöver mer vård. Det är väl också en bild av situationen för många med en funktionsnedsättning i dagens Sverige, resonerar Pär Ohrberg. Nådde mål att vara vd innan 35 Han har haft ett extremt aktivt och hektiskt karriärliv hittills, trots att han inte hunnit fylla 50. Jag stannade i princip max tre år på samma jobb. Jag ville hela tiden vidare och har varit en riktig streber. Min målsättning var att jag skulle vara vd innan 35 och det blev jag, 14 dagar innan 35-årsdagen, berättar han med ett stort leende.» Om jag får drömma, skulle jag vilja jobba mycket mer med föreläsningar med en coachande profil. Jag vill hjälpa männi skor att sätta upp mål för att nå livskvalitet. «Nya krafter. Efter en tids återhämtning är Pär Ohrberg på gång med ny energi och söker arbete. Jag mår egent ligen mycket bättre nu än tidigare, trots min sjukdom, säger han. Foto: Malin Hoelstad För drygt 13 år sedan smög sig sjukdomssymtomen på och han fick diagnosen Parkinsons sjukdom. Under flera år försökte han ändå leva på i samma höga tempo som tidigare. För ett par år sedan blev han dock tvungen att kliva av karriärkaru sellen och efter en periods återhämtning är han nu på gång med nya krafter och söker arbete. Jag är en positiv människa och en riktig fighter som vägrar att ge upp. Jag har en devis, att allting löser sig, och det har det verkligen gjort hittills också. Vet vad obalans i livet är Han har stora förhoppningar om att få jobba och göra rätt för sig i samhället. Jag mår egentligen mycket bättre nu än tidigare, trots min sjukdom. Jag vet vad obalans i livet är och vad som ledde dit, förutom sjukdomen. Det vill jag gärna prata om, vikten av att må bra för stunden och se andra värden i livet. Föreläsningar gav mersmak Under våren 2012 föreläste Pär Ohrberg om sin situation med Parkinsons sjukdom. Det skedde organiserat i en serie seminarier som bland andra Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) arrangerade i Malmö, Göteborg, Linköping och Örebro. Om jag får drömma, skulle jag vilja jobba mycket mer med föreläsningar med en coachande profil. Jag vill hjälpa människor att sätta upp mål för att nå livskvalitet och balans på många nivåer. Att vara med i styrelsearbete i en ledningsgrupp, kanske som assisterande vd, skulle också passa mig bra. Öppen för alla möjligheter Pär Ohrberg är också nyfiken på vad han kan hjälpa till med när det gäller NHR. Jag är prestigelös och öppen för vilka möjligheter som nu kan öppnas. Det är kul med människor och jag vill jobba, väldigt gärna i någon form av flexjobb, anpassat för mig, säger Pär Ohrberg. I korthet 4 Personer med funktionsnedsättning är den grupp som har de längsta inskrivningstiderna på Arbetsför medlingen. Nästan hälften av dem som i dag saknar arbete har stått utan jobb i mer än tre av de senaste tio åren och trenden är fortsatt stigande. 4 9 procent av befolkningen i åldern 16 64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Nästan hälften av dessa står helt utanför arbetsmarknaden. 4 Var tredje av NHR:s medlemmar är rädda att förlora sina jobb på grund av sin funktionsnedsättning och fyra av tio säger att de skulle kunna jobba mer om de fick rätt stöd. Var fjärde arbetslös har funktionsnedsättning I april 2012 var cirka 675 000 personer arbetslösa. Av dessa hade cirka 180 000 någon funktionsnedsättning. Källa: Arbetsförmedlingen 6 reflex special 2012 reflex special 2012 7
VINJETT POLITIKERRÖSTER OM FLEXJOBB En delegation från Neurologiskt Handikappades Riksförbund har besökt Danmark för att få veta mer om flexjobb. Med på resan var bland annat representanter från olika politiska partier. Här är deras tankar om en svensk flexjobbmodell. Rätt men kostnaden kan skjuta i väg Lari Pitkä-Kangas (MP), kommunalråd i Malmö. n Systemet med flexjobb verkar intressant. Det fina och positiva är att den som har ett flexjobb får samma villkor som en vanligt anställd, säger miljöpartisten och kommunal rådet Lari Pitkä-Kangas i Malmö. Flexjobbaren bedöms utifrån sin förmåga helt enkelt, och det känns rätt. Om det finns begränsningar för en person efter sjukdom, så kan den personen jobba mindre samtidigt som arbetsgivaren kompenserasmed statliga medel, säger Lari Pitkä-Kangas. Men han är lite bekymrad: Orosmolnet är väl att kostnaden kan skjuta iväg, som i Danmark. Att det visar sig vara betydligt fler som behöver och får tillgång till flexjobb än man trott från början. Svårt att hitta arbetsgivare i början n Jag tror att vi skulle kunna få till ett bra system med flexjobb i Sverige, även om det kan vara svårt att hitta arbetsgivare som vill anställa till en början, säger socialdemokraten och riksdagsledamoten Kerstin Nilsson. Det nuvarande danska flexjobbssystemet verkar bra, men det finns funderingar om hur det blir i framtiden. Det borde dock vara lockande för arbetsgivare att kunna behålla kompetenta medarbetare, trots att de blir sjuka och inte kan arbeta lika mycket som förr, säger Kerstin Nilsson. Kerstin Nilsson (S), riksdagsledamot. Myndigheterna måste se till individen Henrik Hammar (M), kommunalråd i Örkelljunga. n I det danska flexjobbsystemet har man lyckats använda samhällets pengar på ett bra sätt för individen. Samhällets totala resurser blir på så sätt bättre utnyttjade vilket är en fördel för den enskilde, säger moderaten Henrik Hammar, kommunfullmäktiges ordförande i Örkelljunga kommun. Det största problemet i Sverige är att våra pengar ligger i stuprör. Det behövs en helt annan syn på individen hos våra myndigheter (arbetsförmedling, försäkringskassa, sjukvård, socialtjänst). Myndigheterna måste också ge upp lite av sitt självbestämmande, säger Henrik Hammar. Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 490 84, 100 28 Stockholm n Besök: S:t Eriksgatan 44 n www.nhr.se