Årsredovisning 2009
Konsumentverkets årsredovisning 2009 Konsumentverket 2010 ISBN 978-91-7398-943-5 Layout: Konsumentverkets webbredaktion/malin Nergård Foto: Johan Eklund m fl Tryck: Elanders Sverige AB, 2010
Konsumentverkets årsredovisning 2009
Innehåll GD har ordet 3 Ordlista 5 1. Resursfördelning på verksamhetsområden 9 2. Sammanfattande resultatredovisning 15 Verksamhetsområden med verksamhetsgrenar 3. Konsumentskydd 19 Tillsyn 20 Branschkontakter 33 4. Konsumentinformation 41 Direktinformation 42 Vidareförmedling 48 5. Kunskapsbyggande 55 Kunskapsutveckling 55 Integrering av konsumentaspekter 61 6. Internationell verksamhet 69 Konsument Europa 69 Internationellt arbete 74 7. Kommersiell service 79 Stöd till program och processer 79 8. Särredovisning av kostnader med anledning av omlokaliseringen 83 9. Personal och kompetensförsörjning 87 Bilagor Bilaga 1 Indikatorer för vilka inget resultat redovisas 91 Bilaga 2 Rapporter 94 Bilaga 3 Remisser 95 Bilaga 4 Stöd till organisationer 98 Bilaga 5 Pressmeddelanden 101 Finansiell redovisning 10. Resultaträkning 105 11. Balansräkning 106 12. Anslagsredovisning 108 13. Tilläggsupplysningar och noter 109 14. Sammanställning över väsentliga uppgifter 119
GD har ordet Min samlade bedömning är att 2009 varit ett framgångsrikt år för Konsumentverket och att konsumenternas makt och möjlighet att göra aktiva val förstärkts tack vare goda arbetsinsatser av engagerade medarbetare och på grund av vårt samarbete med andra myndigheter, branscher och organisationer. I denna årsredovisning rapporteras verksamheten enligt en ny indelningsstruktur som på ett tydligare sätt än tidigare följer vår instruktion och underlättar jämförbarhet över tid. Nytt är också att vi resultatredovisar med hjälp av indikatorer. 3 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Under året har vi ökat insatserna för ett högt konsumentskydd och för att konsumenterna ska få tillgång till bättre information. Tillsynsärendena har ökat i antal jämfört med tidigare år och positivt är att de flesta kan avslutas eftersom näringsidkare i ökad utsträckning frivilligt rättar sig efter våra påpekanden. Även antalet stämningar och domstolsavgöranden är fler jämfört med tidigare år. Korrekt och lättillgänglig konsumentinformation är en viktig förutsättning för att konsumenterna ska kunna göra välgrundade val på olika marknader. Under året har vi därför uppdaterat flera av våra webbplatser och www.konsumentverket.se är numera ett nav för konsumentfrågor i vid bemärkelse. Utöver konsumentskydd och konsumentinformation har vi prioriterat insatser på grund av den ekonomiska krisen. På webbplatserna har vi särskilt sett över information som riktar sig till ekonomiskt utsatta. Andra insatser på området är lanseringen av webbtjänsten Budgetkalkylen och extra utbildning för budget- och skuldrådgivare. I samarbete med andra har vi också startat en utbildningssatsning med stöd till unga arbetslösa samt tagit fram ett informationsmaterial till de som blivit varslade. Ett annat prioriterat område under året har varit barn och ungdomar. På www. ungkonsument.se har vi samlat mycket som är bra att veta när det gäller ungas liv och konsumtion, och vi har startat upp ett brett myndighetsnätverk för barn- och ungdomsfrågor. Även några av våra insatser på tillsynsområdet har haft fokus på barn och ungdomar och en hel del av våra resurser på produkt- Gunnar Larsson, generaldirektör Konsumentverket
4 Konsumentverkets årsredovisning 2009 säkerhetsområdet har lagts på ungas säkerhet. I samarbete med andra har vi också varit pådrivande i arbetet med att minska barns skuldsättning. Konsumentverkets uppdrag har förändrats även under 2009. Under första kvartalet avvecklade vi vårt uppdrag inom regionalpolitiken och bistod i överförandet av verksamheten till andra myndigheter. Därmed avslutades Konsumentverkets mångåriga uppdrag som centralt ansvarig myndighet för tillgången till kommersiell service. De ekonomiska förutsättningarna förbättrades ytterligare under året. Merparten av de större omlokaliseringskostnaderna är nu borta och genom kraftiga besparingar de senaste åren har vi skapat goda framtidsutsikter. Under året har vi därför kunnat förstärka personalstyrkan. Det är glädjande att allmänheten har en positiv bild av Konsumentverket. Enligt en undersökning hade vi högst anseende hos allmänheten bland de 15 mest kända myndigheterna. Även en annan undersökning som utvärderat 38 myndigheters/företags externa information rankar oss högt. Vid en helhetsbedömning av bland annat informationens tillförlitlighet, öppenhet, snabbhet och begriplighet hamnar vi på tredje plats. Av årsredovisningen framgår att det är ett händelserikt år som Konsumentverket lägger till handlingarna. Nya utmaningar väntar oss. Det är min övertygelse att vi kommer att ta oss an dessa på ett lika ambitiöst och framgångsrikt sätt som vi gjort under 2009. Gunnar Larsson Generaldirektör/KO
Ordlista ABS Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader ANEC European Association for the Co-ordination of Consumer Representation in Standardisation, de europeiska konsumenternas röst i EU:s standardiseringsarbete Arena K Arena konsument BEUC Bureau Européen des Unions de Consommateurs, europeisk konsumentorganisation Dolceta Development of Online Consumer Education Tools for Adults ECC European Consumer Centres ECDN European Consumer Debt Network EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska unionen 5 Konsumentverkets årsredovisning 2009 BURF Biluthyrarnas riksförbund BIL Sweden Svensk branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar CE-märkning CE-märket betyder att tillverkaren eller importören intygar att en produkt uppfyller de säkerhetskrav som EU ställer för just den produktgruppen. CEN The European Committee for Standardization, det europeiska standardiseringsorganet CFK Centrum för Konsumtionsvetenskap CNSA Contact Network of Spam Authorities CPC, CPCS Consumer Protection Cooperation System DG TREN Directorate-General for Energy and Transport, Generaldirektoratet för transport och energi FO Forbrukerombudet (Norge), Forbrugerombudsmanden (Danmark) GPSD General Product Safety Directive, produktsäkerhetsdirektivet HEP Hushållsekonomiskt program ICPEN The International Consumer Protection and Enforcement Network IMI Internal Market Information System, Informationssystemet för den inre marknaden IDB Injury Data Base ISO International Organization for Standardization, det internationella standardiseringsorganet KFM Kronofogdemyndigheten
6 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Konstat Konsumentverkets statistik över konsumentvägledarnas kontakter KOVFS Konsumentverkets författningssamling KTIB Konsumenternas tele- TV- & Internetbyrå LAP London Action Plan MAF Marknadsarrangörernas förening MD Marknadsdomstolen MRF Motorbranschens Riksförbund Rapex Community Rapid Information System, ett informations- och varningssystem där länder inom EU informerar varandra om farliga produkter som återkallats ROT Reparation, ombyggnad, tillbyggnad SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk författningssamling SIS Swedish Standards Institute SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap NDM Näringslivets delegation för marknadsrätt NEB National Enforcement Bodies NUTEK Verket för näringslivsutveckling OECD Organisation for Economic Co-operation and Development, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling TOMER Torg- och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening UCP Unfair Commercial Practice WHO World Health Organization, Världshälsoorganisationen
7 Konsumentverkets årsredovisning 2009
8 Konsumentverkets årsredovisning 2009
1. Resursfördelning på verksamhetsområden Liksom för de tre föregående åren är det inte heller nu möjligt att lämna en fullständig och helt rättvisande jämförelse över tid för resursfördelningen på Konsumentverkets verksamhetsområden. Det beror på att flera viktiga förutsättningar för jämförbarhet har ändrats betydligt. De viktigaste orsakerna till att en fullständig jämförelse inte kan göras är följande: Tidskriften Råd och Rön överläts 1 maj 2006 till dåvarande Sveriges Konsumentråd. Konsumentverket omlokaliserades under 2006 från Stockholm till Karlstad, i enlighet med regeringens beslut 16 maj 2005. Kostnaden för detta har nu beräknats till drygt 99,2 mnkr. Fördelningen av kostnaderna är uträknad till 64,1 mnkr för verksamhetsåret 2006, 28,0 mnkr för 2007, 4,9 mnkr för 2008 och 2,2 mnkr för 2009. En samlad redovisning av kostnaderna för omlokaliseringen lämnas på annan plats i årsredovisningen. Riksdagen beslutade 14 juni 2006 om en ny konsumentpolitisk strategi. Som följd av detta beslutade regeringen om nytt regleringsbrev för Konsumentverkets verksamhet 29 juni 2006. I regleringsbrevet angavs en helt ny verksamhetsstruktur med nya mål för verksamheten. I regleringsbrevet för 2007 beslutade regeringen återigen om en ny underindelning i verksamhetsstrukturen. Det var främst politikområdet Konsumentpolitik som underindelades i en ny verksamhetsområdes- och verksamhetsgrensstruktur. Under 2007 fick Konsumentverket också ett nytt övergripande konsumentpolitiskt mål samt två nya delmål. I april 2007 beslutade och fastställde Konsumentverket en ny organisation. Organisationsförändringen innebar bland annat en omprioritering av resursfördelningen, med stöd av förändringarna i Konsumentverkets uppdrag och regleringsbrev. Även i regleringsbrevet för 2008 gjordes förändringar i indelningsstrukturen. Politikområdet Konsumentpolitik minskade från tre verksamhetsområden till två. Uppdraget och politikområdet Energipolitik med verksamhetsområde Politik för ett uthålligt energisystem övergick till andra myndigheter. Politikområdet Regional tillväxtpolitik, med verksamhetsområde Kommersiell service, har avvecklats eftersom regeringen tidigare har beslutat att inrätta en ny myndighet som har tagit över uppdraget från och med april 2009. I regleringsbrevet för 2009 beslutade regeringen att Konsumentverkets redovisning, enligt 3 kap. 1 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska ske med utgångspunkt i de indikatorer som myndigheten har angett i sin rapport Operationalisering av mål förslag på indikatorer för uppföljning av Konsumentverkets verksamhet (IJ2008/1949/ KO). I praktiken gav regeringen verket fria händer att skapa en helt ny redovisnings- och indelningsstruktur. Men för att inte skapa för stora problem med jämförbarhet över tid valde verket att inte göra alltför stora och ingripande förändringar i den befintliga strukturen. Vissa förändringar har 9 Konsumentverkets årsredovisning 2009
10 Konsumentverkets årsredovisning 2009 dock genomförts, till exempel togs den tidigare indelningen i politikområden bort. Indelningen i verksamhetsområden och verksamhetsgrenar behölls, men två nya verksamhetsområden och flera nya verksamhetsgrenar skapades. Nivån under verksamhetsgren, tidigare benämnd återrapporteringskrav, namnändrades till rapporteringskrav eftersom det inte längre är till regeringen som dessa ska rapporteras utan till myndighetens ledning. De nya verksamhetsområdena är Kunskapsbyggande och Internationell verksamhet. Indelningen i nya verksamhetsområden baseras inte på att verket fått nya uppdrag utan de skapades främst för att tydligare redovisa verkets sedan tidigare beslutade uppdrag. Den nya indelningsstrukturen är tänkt att följa verkets instruktion på ett tydligare och mer överskådligt sätt. Men för att skapa jämförbarhet över tid måste tidigare års verksamhetsindelning sorteras och räknas om för att kunna redovisas enligt verkets nya indelningsstruktur. Nytt för 2009 är också att myndigheter, enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska resultatredovisa verksamheten med utgångspunkt i hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader samt att myndigheter ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt den indelning som följer av 1 tredje stycket förordning (2008:747). Eftersom verket inte haft den här typen av redovisning tidigare kräver det också viss omräkning och anpassning av tidigare års redovisningar för att klara 2009 års nya krav.
Nedanstående tabeller, kolumnerna avseende år 2007 och 2008, har med hänvisning till ovanstående redogörelse så Resursfördelning per verksamhetsområde/ gren (tkr) långt som är möjligt anpassats och räknats om till den indelningsstruktur som gäller för 2009. 2007 2008 2009 P-år Kostnader P-år Kostnader P-år Kostnader Tillsyn 34,1 27 798 31,8 26 643 34,1 32 369 Branschkontakter 9,4 9 171 6,9 6 409 6,3 6 492 Summa Konsumentskydd 43,5 36 969 38,7 33 052 40,4 38 861 Direktinformation 20,8 18 156 20,8 18 472 21,3 23 139 11 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Vidareförmedling 18,9 18 050 12,3 13 570 18,4 19 243 Summa Konsumentinformation 39,7 36 206 33,1 32 042 39,7 42 382 Kunskapsutveckling 5,8 5 127 9,4 10 423 8,7 10 712 Integrering av konsumentaspekter 9,3 9 143 7,3 6 872 7,5 7 697 Summa Kunskapsbyggande 15,1 14 270 16,7 17 295 16,2 18 409 Konsument Europa 5,5 3 887 4,7 3 668 5,7 4 121 Internationellt arbete 2,1 2 064 1,6 1 525 2,2 2 626 Summa Internationell verksamhet 7,6 5 951 6,3 5 193 7,9 6 747 Åtgärder inom 2002 års energipolitiska program 3,8 2 687 - - - - Summa Politik för ett uthålligt energisystem 3,8 2 687 - - - - Stöd till program och processer 6,8 5 951 2,7 4 452 0,8 1 168 Summa Kommersiell service 6,8 5 951 2,7 4 452 0,8 1 168 Omlokalisering - 28 022-4 888-2 160 Total summa 116,5 130 056 97,5 96 922 105,0 109 727 P-år = arbetad tid (total tid exklusive semester, annan ledighet och sjukfrånvaro) Konsumentverket har valt att redovisa omlokaliseringskostnader som en egen post utan att fördela kostnader och intäkter på verksamhetsgrenar. Kostnaderna är av engångskaraktär och skulle försvåra framtida jämförelser av vilka resurser som använts för de olika verksamhetsgrenarna. Verket ska också, enligt regleringsbrevet, särredovisa merkostnader för omlokaliseringen.
12 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Tabellen redovisar Konsumentverkets totala intäkter avseende intäkt av anslag Fördelning av verksamhetens totala intäkter per verksamhetsområde/gren (tkr) Intäkt av anslag och övriga intäkter fördelat på verksamhetsgrenar och verksamhetsområden. 2007 2008 2009 Övriga intäkter Intäkt av anslag Övriga intäkter Intäkt av anslag Övriga intäkter Tillsyn 22 950 3 332 24 747 853 31 873 496 Branschkontakter 7 984 1 229 6 297 46 6 458 34 Summa Konsumentskydd 30 934 4 561 31 044 899 38 331 530 Direktinformation 15 908 2 261 17 843 944 22 454 685 Vidareförmedling 16 623 2 530 13 962 622 18 545 698 Summa Konsumentinformation 32 531 4 791 31 805 1 566 40 999 1 383 Kunskapsutveckling 4 524 572 10 382 282 9 740 972 Integrering av konsumentaspekter 9 771 1 078 6 736 58 7 611 86 Summa Kunskapsbyggande 14 295 1 650 17 118 340 17 351 1 058 Konsument Europa 1 950 1 935 1 926 1 741 1 929 2 192 Internationellt arbete 1 808 227 1 509 11 2 534 92 Summa Internationell verksamhet 3 758 2 162 3 435 1 752 4 463 2 284 Åtgärder inom 2002 års energipolitiska program 2 687 - - - - - Summa Politik för ett uthålligt energisystem 2 687 - - - - - Stöd till program och processer 4 038 1 932 3 829 623 719 449 Summa Kommersiell service 4 038 1 932 3 829 623 719 449 Omlokalisering 29 308 9 660 11 609 3 099 2 160 - Total summa 117 551 24 756 98 840 8 279 104 023 5 704 Övriga intäkter = avgiftsintäkter, bidrag och finansiella intäkter.
13 Konsumentverkets årsredovisning 2009
2. Sammanfattande resultatredovisning Målet för konsumentpolitiken är Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val. Den samlade redovisningen av måluppfyllelsen görs med utgångspunkt i instruktionen för Konsumentverket. Redovisningen följer den nya redovisningsstrukturen, och den fångar även upp förändringen som gjordes av instruktionen (SFS 2009:607) för verket i juni 2009. Konsumentskydd Inom det prioriterade verksamhetsområdet Konsumentskydd har kraftfullare insatser gjorts i förhållande till de senaste åren. Prioriterade områden har under året varit finansiella tjänster, inklusive korttidskrediter och produktförsäkringar prisinformation elektronisk kommunikation miljöargument i marknadsföring produktsäkerhet vissa frågor inom reseområdet. Antalet stämningar och avgöranden från domstol har ökat markant. Verkets strävan att åstadkomma frivillig rättelse från de näringsidkare som verket finner anledning att agera gentemot har också varit framgångsrik. En majoritet av inledda tillsynsärenden har lett till en överenskommelse eller en utfästelse om frivillig rättelse. Under året har verket inte behövt utfärda något föreläggande inom produktsäkerhetsområdet. Konsumentverket har under året i sin verksamhet prioriterat barn och ungdomar. Barn och ungdomars avtalskompetens samt mobiloperatörernas ansvar vid betalningsförmedling har varit stora frågor, inte bara i Sverige utan även i Norden. En annan del där fokus legat på barn och ungdomar är arbetet inom produktsäkerhet, där nya standarder tagits fram och ett stort antal marknadskontroller utförts. Tillsynsåtgärderna har lett till att utsatta konsumenter fått en starkare ställning på en marknad med säkrare produkter. Under året har verket haft omfattade kontakter och förhandlingar med olika branscher. Kontakterna har i allt väsentligt lett till positiva resultat sett från Konsumentverkets utgångspunkter. Konsumenternas ställning har därigenom stärkts. Verket har även agerat inom främst den europeiska standardiseringen för att hävda svenska konsumentintressen. Standardisering är en mångårig process där det också är svårt att härleda enskilda parters insatser. På flera andra områden är det emellertid uppenbart att Konsumentverkets agerande lett till ökad kvalitet på produkter som saluförs på marknaden. Sammanfattningsvis har verkets arbete med branschkontakter och standardisering lett till att konsumenterna fått en starkare ställning på marknaden. Det gäller särskilt barn och deras föräldrar. En strategi för verkets fortsatta arbete med standardisering har utvecklats under året i syfte att ytterligare fokusera insatserna där de gör mest nytta. Sammantaget visar årets redovisning att verket arbetat med konsumentskydd inom alla de områden som ingått i verksamhetsplanen för 2009. Konsumentskyddet har kunnat vidmakthållas på en högre nivå än tidigare, vilket innebär att konsumenternas förutsättningar och möjligheter att göra aktiva val har förbättrats. 15 Konsumentverkets årsredovisning 2009
16 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Konsumentinformation Konsumentverket har inom verksamhetsområdet Konsumentinformation, när det gäller direktinformation, strävat mot en ännu bättre anpassning till mottagarens behov och förutsättningar, så att den information som tillhandahålls ska vara såväl lättillgänglig som tillförlitlig. Verkets nya plattform för webbplatsen www.konsumentverket.se och den helt nya webbplatsen www.ungkonsument. se har endast varit i drift under slutet av året. Webbplatserna har gett såväl konsumenter i allmänhet som gruppen unga konsumenter tillgång till mer tydlig och samlad information som behövs för att göra aktiva val på marknaden. Detta har åstadkommits genom att webbplatserna fått en ny, mer överskådlig design och att målgruppsanpassningen utvecklats. Den direkta respons verket fått från konsumenter, konsumentföreträdare, medier och företag ger en tydlig indikation om att målen för verkets direktinformation har nåtts. En undersökning bland besökare på verkets webbplats, www.konsumentverket.se, har visat att webbplatsen är lätt att hitta och att det är enkelt att söka fram relevant information. Informationen bedöms även som mycket tillförlitlig. Verkets insatser när det gäller vidareförmedling av information har också varit fokuserad på konsumentskydd och konsumentlagstiftning. Insatserna har förbättrat kunskapen hos konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare, något som framgår av de positiva omdömen som kursdeltagarna gett om kursverksamhetens utbud och innehåll. Det framgår också av enkätsvaren gällande verkets extranät Portalen. Konsumentvägledarna liksom budget- och skuldrådgivarna har vid de regelbundna kontakterna med verket framfört att verkets stöd ger dem bättre förutsättningar att lösa de problem som konsumenterna kommer till dem med. När informationen är anpassad till mottagarna och mottagarna tar del av informationen är förutsättningarna goda för att den också leder till ökad kunskap. Under året har verket inlett flera undersökningar som kommer att ge underlag för att bättre kunna bedöma måluppfyllelsen inom området konsumentinformation. Konsumentverket bedömer sammanfattningsvis med stöd av hittills gjorda uppföljningar att målet att konsumenter har tillgång till information som ger dem möjlighet att göra aktiva val är uppfyllt i den omfattning och på de områden där Konsumentverket kan agera. Kunskapsbyggande Inom verksamhetsområdet Kunskapsbyggande har målsättningen att följa konsumenternas förhållanden och ställning på olika marknader fullföljts. Utöver en särskild studie av e-handeln har även rörligheten på den finansiella marknaden följts upp. Trots en rad åtgärder inom området från berörda myndigheter och konsumenternas rådgivningsbyråer, visar resultaten inte att förhållandena på bankmarknaden nämnvärt skiljer sig åt mellan åren 2001 och 2009. På särskilt uppdrag av regeringen har verket gjort en fördjupningsstudie inför omregleringen av apoteksmarknaden. Konsumentverket hade för avsikt att göra en kunskapsöversikt över marknaden för korttidslån, samt en verifiering av en begränsad, webbaserad undersökning som gjorts bland ungdomar. Målsättningen med dessa två studier har inte kunnat uppfyllas eftersom kvaliteten på undersökningarna uppvisade alltför stora brister för att de skulle kunna läggas till grund för konsumentpolitiska åtgärder. Under året har även, i enlighet med uppställd målsättning, en grund skapats för en framtida, mer systematisk metod för studier av konsumenternas ställning på olika marknader. För detta har verket
samlat kunskap från och utbytt erfarenheter med en rad andra myndigheter och konsumentorgan såväl nationellt som internationellt. Ett test av metoden kommer att genomföras under 2010. Konsumentverket har stöttat andra myndigheter i deras arbete med integrering av konsumentaspekter i verksamheten och i tillhandahållande av konsumentinformation. En överföring av verkets uppdrag inom politikområdet Regional tillväxtpolitik har gjorts på ett sätt som uppskattats av berörda parter. En fördjupad samverkan har initierats med Konkurrensverket, Energimarknadsinspektionen och Boverket. Verkets samlade erfarenhet är att andra myndigheter över lag varit positiva till att ta del av de konsumentaspekter som Konsumentverket fört fram. Löpande samråd i enlighet med instruktionen har skett under året med Finansinspektionen och Läkemedelsveket, och underlag till regeringens beslut om riksnorm för försörjningsstöd har lämnats avsevärt tidigare än vad som förr varit fallet. Resultaten av arbetet som rör hållbar konsumtion har varit goda på de områden som prioriterats, det vill säga granskning av miljöargument i marknadsföring och frågor som rör miljömärkning såväl nationellt som nordiskt samt i relation till det nationella miljömålsarbetet. I samverkan med Naturvårdsverket har hinder och möjligheter för ekologisk konsumtion undersökts med syftet att på sikt förbättra konsumenternas möjligheter att göra hållbara val. Frågor om funktionsnedsättning har beaktats där det varit möjligt, inte minst i kontakt eller samverkan med andra myndigheter och organisationer. Ett ambitiöst arbete med att åstadkomma en europeisk standard för lättöppnade förpackningar har tyvärr inte lett till önskvärt resultat. Standarden godtogs inte vid medlemsstaternas omröstning i slutet av året, så vitt verket kan bedöma främst på grund av motstånd från läkemedelsindustrin. I projektet Butik för alla har ett flerårigt arbete påbörjats i samverkan med bland annat Svensk Handel i syfte att förbättra tillgängligheten för alla konsumentgrupper i landets butiker. Konsumentverkets sätt att integrera funktionshinderperspektivet i den ordinarie verksamheten har rönt uppskattning från berörda myndigheter och organisationer. Verkets handikappråd har varit ett gott stöd i detta arbete. Internationell verksamhet De prestations- och utfallsindikatorer som Konsument Europa använder för att följa upp sin verksamhet visar att den har bedrivits i linje med de ambitioner verket angivit i sin ansökan till Europeiska kommissionen. Verkets deltagande i internationella sammanhang i övrigt har ökat under det senaste året. Kommersiell service Insatserna under året har präglats av att Konsumentverkets uppdrag inom området Regional tillväxtpolitik skulle överföras till två nya myndigheter från och med april 2009. En omfattande dokumentation av verkets insatser och arbetsmetoder inom politikområdet har överlämnats. En grund har även lagts för det fortsatta arbetet med regionala serviceprogram. Konsumentverket har fått stor uppskattning för sitt arbete inom politikområdet och för sättet att överföra kunskap och arbetsmetoder till de nya myndigheterna. 17 Konsumentverkets årsredovisning 2009
18 Konsumentverkets årsredovisning 2009
3. Verksamhetsområde Konsumentskydd Kostnader per verksamhetsgren Tillsyn 32 369 tkr Branschkontakter 6 492 tkr 6 492 Tillsyn 32 369 Branschkontakter 19 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Resultatredovisning Ett återkommande mål varje år är att stoppa oseriösa näringsidkare och här kan konstateras att antalet stämningar och avgöranden från domstol ökat markant jämfört med de tre senaste åren. Lika viktigt är målet att tillsynen ska bedrivas i syfte att frivillig rättelse ska vidtas från de näringsidkare som verket finner anledning att kontakta. Årets siffror (exkl. produktsäkerhet) 1 visar att hela 65 procent av de inledda tillsynsärendena har avslutats med en överenskommelse/utfästelse eller med godkänt föreläggande en siffra som visar god måluppfyllelse. Ett antal insatser har gjorts med utgångspunkt i att de påverkar hushållens ekonomi. Korttidskrediter är en sådan fråga och genom Marknadsdomstolens senaste dom står det nu klart vad som får kallas avgift och inte. Detta tillsammans med de åtgärder som riktats mot snabbhetsargument i marknadsföring har ökat konsumentens möjlighet att värdera och jämföra erbjudanden vid val av lån. Korrekt information till konsumenten är en förutsättning för att konsumenten ska kunna göra välgrundade val. Genom att utesluta information i marknadsföring 1 Produktsäkerhetslagen, Leksakslagen, Lagen om personlig skyddsutrustning, Lagen om farliga livsmedelsimitationer eller genom dold placering av information försvåras konsumentens val. Korrekt prisinformation har därför varit en fråga under året inom flera områden såsom el, dagligvaruhandel, mobiltelefoni med flera, och åtgärderna har lett till förbättrad prisinformation inom dessa områden. Möjlighet att göra välgrundade val har också varit i fokus i det projekt som bedrivits tillsammans med Finansinspektionen där produktförsäkringar för hemelektronik granskats. Syftet med granskningen under 2009 har varit att undersöka marknadsföring, avtalsvillkor samt muntlig och skriftlig förhandsinformation. Granskningen har redovisats i två rapporter, varav en under 2009. En tredje rapport kommer att presenteras under 2010. En annan utgångspunkt för årets arbete har varit barn och ungdomar, vilket är nära sammankopplat med det ekonomiska perspektivet. Något som kan utgöra en betydande del av unga människors ekonomi är mobiltelefoni och digitala innehållstjänster som betalas via mobiltelefon. Frågan om barn och ungdomars avtalskompetens liksom frågan om mobiloperatörernas ansvar vid betalningsförmedling har varit och är en stor fråga inte bara i Sverige utan även i Norden. Konsumentverket har deltagit i ett antal nordiska möten i syfte att klarlägga gemensamma frågor och problem,
20 Konsumentverkets årsredovisning 2009 ett arbete som kommer att fortsätta under 2010 i syfte att hitta gemensamma ståndpunkter. Verket har under året haft ett antal kontakter med operatörerna avseende deras ansvar som betalningsförmedlare där verket och operatörerna inte delat uppfattning om hur detta ansvar ser ut. Konsumentverket kan dock konstatera att vissa operatörer i enskilda fall börjat följa verkets riktlinjer i frågan. Arbetet med dessa frågor kommer att fortsätta under 2010. En annan del där fokus legat på barn och ungdomar är arbetet inom produktsäkerhet där nya standarder tagits fram och ett stort antal marknadskontroller utförts. Detta är åtgärder som lett till säkrare produkter på marknaden. Sammantaget visar årets redovisning att verket arbetat med konsumentskydd inom alla de områden som planerades för 2009 och redovisningen nedan visar också att konsumentskyddet kunnat hållas på en hög nivå. Verksamhetsgren Tillsyn Kostnader redovisas i tkr 2007 2008 2009 Prestationer P-år Kostnader P-år Kostnader P-år Kostnader Löpande tillsyn 22,1 17 185 18,4 15 408 22,3 19 917 Tematisk tillsyn 0,3 240 0,9 576 4,0 3 524 Marknadskontroller 6,2 5 588 5,0 4 282 3,4 4 133 Administrativt konsumentskyddsarbete 2,5 1 818 2,2 1 695 1,7 1 479 Övrig tillsyn 3,0 2 967 5,3 4 682 2,7 3 316 Totalt 34,1 27 798 31,8 26 643 34,1 32 369 Målet för verksamhetsgrenen är att tillsynen är aktiv och effektiv och leder till att lagstiftningen följs. Uppdrag Konsumentverket har ansvar för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs (1 1 instruktionen). Konsumentverket ska vara kontaktmyndighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004, och fullgöra de uppgifter som en behörig myndighet har enligt samma förordning, i fråga om efterlevnaden av sådana regler som myndigheten har tillsyn över (CPC) (3 4 5 instruktionen). Konsumentverket är svensk kontaktpunkt för informationssystemet Rapex i enlighet med artikel 11 och 12 i produktsäkerhetsdirektivet 2001/95/EG, liksom för EU:s underrättelsesystem, GPSD Business Application, för producenter och distributörer. Konsumentverket har som kontaktpunkt för Rapex fått i uppdrag att vidarebefordra information från systemet till behöriga tillsynsmyndigheter i Sverige (SFS 1993:1322). Konsumentverket är sedan december 2009 svensk koordinator för varningsdelen i tjänstedirektivet 2006/123/EG (SFS 2009:1078). Via informationssystemet för den inre marknaden, IMI, ska verket bistå behöriga svenska tillsynsmyndigheter med information och
varningar för farliga tjänster till och från EU:s medlemsstater. Konsumentombudsmannen får göra anmälan om grupptalan till Allmänna reklamationsnämnden, och väcka offentlig grupptalan i domstol när ombudsmannen anser att det är motiverat från allmän synpunkt (5 instruktionen). Konsumentombudsmannen får biträda konsument som ombud vid allmän domstol och Kronofogdemyndigheten i tvist mellan konsument och näringsidkare (Lag 1997:379 om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister). Konsumentverket ska löpande samråda med Finansinspektionen och Läkemedelsverket på de områden där myndigheterna har ett gemensamt tillsynsansvar (6 2 instruktionen). Rapportering: Löpande tillsyn Konsumentverket har under året haft finansiella tjänster, elektronisk kommunikation, resor, produktsäkerhet samt boende och energi som särskilda fokusområden. Verket har också bedrivit en aktiv tillsyn inom områdena motor, hälsa samt alkohol och tobak. Den löpande tillsynen har resulterat i 722 avslutade tillsynsärenden. Av dessa har näringsidkaren i 374 fall utlovat att frivilligt förändra sitt beteende på marknaden. I 15 ärenden har näringsidkaren godkänt förelägganden från KO (13 förbudsförelägganden och 2 informationsförelägganden). I 94 tillsynsärenden har Konsumentverket bedömt att det har varit tillräckligt att påpeka för näringsidkaren att ett visst beteende strider mot lag och att Konsumentverket förväntar sig att näringsidkaren förändrar sitt beteende. Konsumentverket har avslutat 218 tillsynsärenden utan att kräva förändrat beteende på marknaden. Här ryms till exempel ärenden där Konsumentverket efter utredning har bedömt att ett agerande inte är lagstridigt eller där ärendet lämnats över till annan myndighet. Förutom ovanstående har 15 tillsynsärenden avslutats efter att frågan har avgjorts i Marknadsdomstolen och 6 har avslutats efter dom i allmän domstol. Under 2009 kan följande bredare granskningar inom den löpande tillsynen lyftas fram. Korttidskrediter Konsumentverket har under 2009 fortsatt att handlägga tillsynsärenden mot så kallade snabblåneföretag. Två frågor har varit dominerande. Den ena handlar om hur snabbhetsargument används i marknadsföring. I denna fråga har KO stämt in ett företag till Marknadsdomstolen och där väntas ett avgörande under 2010. I sex av ärendena har förbudsföreläggande utfärdats. Dessa har ännu inte godkänts. Den andra frågan handlar om vad som kan räknas som kostnad för kredit i enlighet med konsumentkreditlagens regler. Båda de stämningar som KO lämnade in 2008 avgjordes under 2009. Med dessa avgöranden står det nu klart vad som får kallas avgift och inte. Med anledning av den senaste domen (MD 2009:34) har Konsumentverket skrivit till samtliga näringsidkare som förmedlar korttidskrediter och uppmanat dem att rätta sig efter domarna. Verket kommer att följa upp efterlevnaden under början av 2010. Domarna innebär att näringsidkarna nu kommer att tvingas redovisa kostnaderna för krediten på ett jämförbart sätt med andra krediter på marknaden, vilket möjliggör för konsumenten att jämföra de alternativ som står till buds. Elhandlares prisinformation på webbplatser Konsumentverket har granskat prisin- 21 Konsumentverkets årsredovisning 2009
22 Konsumentverkets årsredovisning 2009 formationen som elhandlare har på sina webbplatser (se nedan under Tematisk tillsyn). Granskningen har resulterat i att verket har inlett 64 tillsynsärenden. Av dessa har 61 avslutats eftersom näringsidkaren frivilligt lovat att förändra prisinformationen i enlighet med Konsumentverkets krav. Tre tillsynsärenden är ännu inte avslutade. Miljöargument i marknadsföring av bilar I marknadsföring av bilar har miljöargument fått en alltmer framträdande roll. Konsumentverket har granskat miljöargument vid marknadsföring av bilar och inlett 15 tillsynsärenden mot näringsidkare, eftersom marknadsföringen inte levt upp till de krav lagen ställer. Av dessa har 9 avslutats genom att näringsidkaren frivilligt rättat sig efter Konsumentverkets bedömning, 1 genom att Konsumentverket förutsatt rättelse hos näringsidkaren och 2 genom att näringsidkarna har godkänt förbudsförelägganden utfärdade av KO. Tre tillsynsärenden pågår fortfarande. I ett av ärendena har näringsidkaren ännu inte godkänt ett förbudsföreläggande, i ett ärende har KO väckt talan om utdömande av vite för överträdelse av ett tidigare godkänt förbudsföreläggande och i ett ärende pågår fortfarande utredning. Mobilt bredband Konsumentverket har under året granskat hur operatörerna har marknadsfört mobilt bredband. Att ange en maxhastighet som konsumenten aldrig kan uppnå i praktiken är vilseledande marknadsföring enligt Konsumentverket. Verket inledde ärenden mot tre operatörer vilket resulterade i tre förbudsförelägganden som samtliga godkändes av operatörerna. Fast pris mobilabonnemang Konsumentverket har, efter att anmälningar kommit in från konsumenter, granskat mobiloperatörnas fastprisabonnemang. Verkets bedömning är att det är vilseledande att använda begreppet fast pris när konsumenten inte kan använda tjänsten till mer än en viss nivå. Konsumentverket har inlett tillsynsärenden mot tre av operatörerna och ett ärende har lämnats över till KO för rättslig åtgärd. De två övriga ärendena är fortfarande öppna i väntan på resultatet av KO:s agerande. Trygg e-handel Den tematiska granskningen av företag som bedriver e-handel, som redogörs för nedan, resulterade i att 119 tillsynsärenden inleddes. Av dessa har 58 avslutats eftersom företagen rättat sig i enlighet med Konsumentverkets krav. 61 ärenden pågår fortfarande.
Domar i ärenden som KO drivit i syfte att utveckla rättspraxis KO har under året stämt 18 näringsidkare vid Marknadsdomstolen eller tingsrätt varav 10 avseende vilseledande marknadsföring, 3 avseende avtalsvillkor och 5 avseende utdömande av vite för överträdelse av tidigare utfärdade förbud. Fem av dessa har avgjorts genom dom under året. Marknadsdomstolen har under 2009 meddelat 15 domar i mål där KO stämt in. Tingsrätt och hovrätt har under samma period meddelat 6 domar varav 3 gällt utdömande av vite för överträdelse av tidigare utfärdade förbudsförelägganden. I tre mål vid Marknadsdomstolen har regler i den nya marknadsföringslagen särskilt prövats. I det första målet (MD 2009:32) prövade Marknadsdomstolen frågan om förbockade rutor för tilläggstjänster i beställningsformulär på Internet. Detta menade Marknadsdomstolen stred mot god marknadsföringssed och förbjöd företaget att vid marknadsföring av resor på Internet lämna konsument erbjudande som har markerats i förhand på sätt som innebär en aktiv handling om produkten inte önskas. I det andra målet (MD 2009:41) prövade Marknadsdomstolen frågorna om marknadsföring av hälsoprodukter och hälsoklinik med diverse påståenden om produkternas egenskaper och hälsoklinikens auktorisation. Marknadsdomstolen bekräftade tidigare praxis om att speciellt höga krav på vederhäftighet ställs när det gäller framställningar som rör medicinsk argumentering. Med tillämpning av ett flertal punkter på svarta listan jämte paragrafer i marknadsföringslagen förbjöds två personer att i framtiden fortsätta med marknadsföring på sätt som tidigare skett. I det tredje målet (MD 2009:8) prövade Marknadsdomstolen frågor om prisinformation och ångerrätt vid marknadsföring på Internet. Marknadsdomstolen klargjorde i detta avgörande vad det innebär att uppfylla distansavtalslagens krav på att prisinformation ska ha lämnats klart och begripligt på ett sätt som är anpassat till Internet som kommunikationsmedel. Även frågan om vad som kan anses vara ett varaktigt medium liksom frågan om konsumentens ångerrätt prövades. Ett problem som verket har sett öka de senare åren är ofrivillig avtalsbundenhet, framför allt när avtal ingås antingen via telefon eller via Internet. Det är vanligt att näringsidkaren säljer tjänster med fast bindningstid där avtalet automatiskt förlängs antingen med ny fast bindningstid eller övergår till ett löpande avtal med uppsägningstid. Fortsatt avtalsbundenhet blir då resultatet av konsumentens passivitet snarare än ett resultat av aktivt val. KO stämde en näringsidkare som vid tidpunkten för stämningsansökan tillämpade avtal som övergick till löpande avtal med uppsägningstid, men som tidigare använt automatisk förlängning med ny fast bindningstid. Syftet var att få prövat frågan om automatisk förlängning överhuvudtaget var tillåtet. Samtidigt beviljade KO biträde för en enskild konsument för process i hovrätt. Processen gällde frågan om automatiskt förlängning med ny bindningstid av ett avtal för en spärrtjänst kunde anses utgöra ett oskäligt avtalsvillkor enligt civilrättslig lagstiftning. Göta hovrätt meddelade dom (T 755-09) i oktober i vilken avtalsvillkoret bedömdes som oskäligt och fick därför inte användas av näringsidkaren. Marknadsdomstolen meddelade dom i december (2009:30) i vilken KO:s talan lämnades utan bifall. Marknadsdomstolen fann inte avtalskonstruktion med au- 23 Konsumentverkets årsredovisning 2009
24 Konsumentverkets årsredovisning 2009 tomatisk förlängning oskälig och menade vidare att tv-abonnemang, vilket var det avtal som målet gällde, typiskt sett låg i konsumentens intresse att förlängas utan avbrott. Problemen runt ofrivillig avtalsbundenhet är, mot bakgrund av Marknadsdomstolens dom, inte löst och Konsumentverket kommer därför att under 2010 arbeta vidare med frågan i syfte att hitta lösningar på det som Konsumentverket uppfattar som ett stort konsumentproblem. Rapportering: Tematisk tillsyn Konsumentverket har genomfört följande projekt inom ramen för den tematiska tillsynen. Produktförsäkringar Konsumentverket har tillsammans med Finansinspektionen under 2009 fortsatt att granska så kallade produktförsäkringar i hemelektronikhandeln (jfr rapport 2008:21). I juni publicerades en rapport (2009:4) som omfattade förhandsinformation (såväl muntlig som skriftlig) och avtalsvillkor. I rapporten konstaterades vissa brister. I några fall har näringsidkarna förändrat villkor och information med anledning av rapporten, men i andra fall har näringsidkarna meddelat att de inte delar Konsumentverkets bedömning. I de senare fallen har Konsumentverket inlett tillsynsärenden för att komma till rätta med bristerna. Trygg e-handel Konsumentverket har granskat 124 företag som bedriver e-handel i Sverige och som bär kvalitetsstämpeln Trygg e- handel. Det har varit ett led i arbetet med att se till att konsumenterna har tillgång till korrekt och tydlig information. Syftet med granskningen var att kontrollera att företagen via sina avtalsvillkor ger konsumenten korrekt information om reklamation och ångerrätt. Resultatet av granskningen var nedslående eftersom brister upptäcktes hos hela 119 av de 124 granskade företagen. Konsumentverket har agerat mot dessa inom ramen för den löpande tillsynen. Digitala innehållstjänster Under 2008 deltog Konsumentverket i Europeiska kommissionens sweep (gemensam marknadskontroll) beträffande digitala innehållstjänster, varvid ett stort antal parametrar kontrollerades. Konsumentverket planerade under året att genomföra en tematisk tillsyn på området men kunde konstatera att resultatet av Europeiska kommissionens sweep, som redovisades under 2009, till stor del gav den effekt Konsumentverket hade som mål att uppnå. Konsumentverket beslöt med anledning av detta att inte genomföra den planerade tillsynen. Elhandlares prisinformation på webbplatser Konsumentverket har under ett par år kontrollerat hur väl prisinformationen på elhandlarnas webbplatser följer prisinformationslagens regler. Verket har också vidtagit olika åtgärder för att åstadkomma förbättringar. Under sista kvartalet av 2009 kontrollerade verket hur prisinformationen såg ut på elhandlarnas webbplatser. Kontrollen visade att det har skett en klar förbättring i förhållande till tidigare undersökningar. Nästan 90 procent av elhandlarna angav jämförpris för avtalserbjudanden om rörligt och fast pris samt för tillsvidarepris. Dock var prisinformationen inte i lika hög grad tillräckligt tydlig enligt verkets bedömning och endast drygt 70 procent av elhandlarnas angivna jämförpriser överensstämmer med Energimarknadsinspektionens marknadsöversikt Elpriskollen. Prisinformation i dagligvaruhandeln. Under året har Konsumentverket med hjälp av kommunala konsumentvägledare genomfört en landsomfattande undersökning av prisinformationen i dagligvaruhandeln. Bland annat kontrollerades om pris återfanns på (eller intill) produkt
om pris på vara/hyllkant var detsamma som i prisfrågeterminal om jämförpris återfanns på (eller intill) produkt om jämförpriset på vara/hyllkant är detsamma som i prisfrågeterminal. Resultatet kommer att presenteras i en rapport strax efter årsskiftet. Granskning av flygbolagens och flygreseoperatörernas passagerartransportvillkor på inrikesflygningar I syfte att granska flygbolags och flygreseoperatörers villkor för passagerartransport på inrikesflyg inleddes 2009 ett projekt med granskningar av avtalsvillkor för utvalda inrikes flygbolag. Under 2010 kommer granskningen att avslutas och resultatet kommer att redovisas i en rapport. Tilläggsförsäkringar Konsumentverket har fått i uppdrag av regeringen att granska marknadsföring, skriftlig förhandsinformation och avtalsvillkor samt identifiera eventuella brister rörande tilläggsförsäkringar för konsumenter. Granskningen omfattar framför allt försäkringar som kompletterar det allmänna socialförsäkringssystemet. Arbetet har inletts under 2009 och ska redovisas till regeringen senast 1 juni 2010. Rapportering: Marknadskontroller Konsumentverket har slutfört 14 marknadskontroller inom området produktsäkerhet. I 7 av dessa har kontrollerna gjorts i samarbete med kommunala konsumentvägledare. Konsumentverket påbörjade samma år ett sådant projekt i samarbete med Tullverket. Under 2009 har projektet fortsatt i syfte att kontrollera förbudets efterlevnad. Inga leksaksliknande tändare har påträffats, varken av Tullverket eller på de 35 knallemarknader som har kontrollerats. Farliga leksaker Konsumentverket har under flera år genomfört marknadskontroll av farliga leksaker som säljs på marknader. I år kunde verket konstatera att stora förbättringar skett på marknaderna jämfört med tidigare år. Farliga produkter kan dock fortfarande påträffas och två branschmöten har hållits under året i syfte att stötta egenåtgärder inom branschen. Märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Den marknadskontroll av personlig skyddsutrustning som inleddes 2008 har avslutats under året. I kontrollen ingick tre olika produkttyper: fotbollsbenskydd, skyddsglasögon för innebandy samt inline- och skateboardhjälmar. Märkning av samtliga produkter kontrollerades och för innebandyglasögon Marknadskontroller 2009 Barnsäkra tändare (EU-projekt) Farliga leksaker på marknader Dyksäkerhet Magneter i leksaker Märkningskontroll av personlig utrustning Säkerhetsvästar för ridning Reflexer 25 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Kortfattad information om några av kontrollerna följer nedan. Barnsäkra tändare Med anledning av att försäljning av leksaksliknande tändare förbjöds inom EU 2008, startades ett EU-projekt i syfte att kontrollera marknaden. Rapexnotifierade produkter Gungor för hemmabruk Barnvagnar Cykelhjälmar (Baltic Sea Market Surveillance Network) Sugkoppsleksaker och solskydd med sugkoppsfäste Gåstolar Kontroll i samband med FORMEX-mässan
26 Konsumentverkets årsredovisning 2009 provades även de fysikaliska krav som finns på dessa glasögon. Brister hittades avseende såväl märkning som egenskaper, men samtliga näringsidkare som kontaktades vidtog frivilliga rättelser. Reflexer och säkerhetsvästar för ridning I såväl marknadskontrollen av reflexer som kontrollen av säkerhetsvästar för ridning kunde stora brister konstateras. För västarnas del handlade det om felaktig märkning och för reflexerna handlade det bland annat om brister i funktionskrav. Uppföljning kommer att ske under 2010. Rapexnotifierade produkter Utifrån Europeiska kommissionens informationssystem (Rapex) utfördes marknadskontroll i syfte att undersöka om produkter som ska vara tillbakadragna ändå fanns på marknaden. Resultatet var mycket gott endast en typ av produkt hittades. Berörda näringsidkare kontaktades av verket. Gungor I samarbete med Sikkerhedsstyrelsen i Danmark påbörjades en marknadskontroll av gungor för hemmabruk. Bakgrunden till projektet är statistik som visar ett stort antal skador varje år. Bara i Sverige skadas, enligt Injury Data Base (IDB, se EpC, Socialstyrelsens webbplats), 70 barn varje år så allvarligt i huvudet av gungor i privata trädgårdar att de behöver uppsöka akutsjukvård. Ett flertal gungmodeller provades mot kraven för gungors islagskraft i standarden för leksakers säkerhet. Förutom provningar av islagskraft har dokumentation av gungornas övriga säkerhet krävts in från ansvariga näringsidkare. Fem gungsitsar och två fotstöd på 13 gungor hade så höga islagskrafter att det fanns skäl att kräva åtgärder. Tillverkarna har slutat sälja gungorna i de fall de inte ändrat på produkterna. Barnvagnar I samarbete med Kemikalieinspektionen utfördes under året en marknadskontroll av barnvagnar. Enligt IDB skadas varje år i Sverige 600 700 barn så allvarligt i olyckor med barnvagnar att de får akutsjukvård. Ett stort antal anmälningar kommer också in till Konsumentverket varje år som visar på brister
hos barnvagnar som har orsakat tillbud och olyckor bland barn. Kontroll av vagnar görs mot standard och rättelse krävs av tillverkare och importörer i fall där kraven inte uppfylls. Projektet kommer att fortsätta under 2010. Sugkoppsleksaker Marknadskontrollen av sugkoppsleksaker och solskydd med sugkoppsfäste startade 2008 med inköp och provning av 34 olika produkter. Ärendehantering och rapportskrivning slutfördes 2009. Företagen som deltagit i marknadskontrollen har kontaktats direkt och informerats via brev om att de regler som gäller för leksaker med sugkopp också tillämpas för vissa solgardiner som verket anser medför samma risk. Information om gällande regler är också utlagd på Konsumentverkets webbplats. Dyksäkerhet Arbetet med att förbättra säkerheten inom fritidsdykning har pågått i tre år. I början av 2009 publicerade Konsumentverket en rapport angående säkerheten vid fritidsdykning från den marknadskontroll som genomfördes under 2008. Rapporten pekar på ett antal brister i säkerheten vid utbildningen av fritidsdykare. Under våren 2009 anordnade Konsumentverket en endagskurs i systematiskt säkerhetsarbete där företrädare från dykbranschen kunde delta kostnadsfritt. Branschförhandlingar har också inletts i syfte att nå en överenskommelse under 2010. Consumer Protection Cooperation (CPC) Det administrativa konsumentsamarbetet CPC bedrivs mellan EU:s medlemsstater. I Sverige är Konsumentverket ansvarig tillsynsmyndighet för administrationen av CPC. Antalet tillsynsärenden Tillsynsärendena fördelas dels i ärenden som Konsumentverket har tagit emot eller skickat i egenskap av behörig myndighet, dels i ärenden som Konsumentverket har hanterat i egenskap av central kontaktpunkt. Tillsynsärenden inom CPC hanteras i en för ändamålet avsedd databas, kallad Consumer Protection Cooperation System (CPCS). Antal tillsynsärenden som Konsumentverket har tagit emot i egenskap av behörig myndighet: Utbyte av information på begäran (artikel 6) Utbyte av information utan begäran (artikel 7) Begäran om tillsynsåtgärder (artikel 8) Antal tillsynsärenden som Konsumentverket har skickat till annan medlemsstat i egenskap av behörig myndighet: 27 Konsumentverkets årsredovisning 2009 Mottaget totalt 2009 2 34 5 41 2008 2 74 5 81 2007 5 56 5 66 Utbyte av information på begäran (artikel 6) Utbyte av information utan begäran (artikel 7) Begäran om tillsynsåtgärder (artikel 8) Mottaget totalt 2009 4 0 7 11 Som en följd av att resurserna för marknadskontroller koncentrerats till redovisade områden har en planerad kontroll av levande ljus skjutits på framtiden. Rapportering: Administrativt konsumentskyddsarbete 2008 15 11 8 34 2007 2 0 4 6 Antal tillsynsärenden som Konsumentverket har hanterat i egenskap av central kontaktpunkt: De tillsynsärenden som passerat Konsumentverket i egenskap av central kontaktpunkt har varit de ärenden som redovisats under föregående rubrik med