Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012
PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05
1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar om framtida kompetensförsörjning och hur landet ska kunna konkurrera med kunskap i globaliseringens tecken. Vi möter en strukturomvandling med en åldrande befolkning som kommer att innebära ett ökat behov av välutbildade ingenjörer. Samtidigt ser vi att svenska elevers kunskaper inom till exempel matematik och naturvetenskap minskar och landets ingenjörsstudenter upplever att deras förkunskaper när de påbörjar en högskoleutbildning är dåliga. För att titta närmre på kunskapsutmaningen genomfördes höstterminen 2011 en undersökning bland Sveriges Ingenjörers studentmedlemmar som bland annat fick frågan om de upplevde att gymnasieskolan gav dem tillräckliga förkunskaper inför sin högskoleutbildning. Sveriges Ingenjörer anser att förkunskaper är en nyckelfråga och en förutsättning för kvaliteten i ingenjörsutbildningarna. I denna promemoria behandlas resultaten från enkäten. En stor del av Sveriges Ingenjörers studentmedlemmar svarar att de inte finner att gymnasieskolan gav dem tillräckliga förkunskaper. Det är alltid svårt att dra långtgående slutsatser, både med tanke på representativiteten men även utifrån frågans art där svaret är en självuppfattning. Resultaten är dock inte förvånande med tanke på den debatt som pågått inom området de senaste åren. Många tidigare studier bekräftar den bild som enkätundersökningen ger. Tendensen är därför värd att uppmärksamma. Utöver förbundets studentmedlemmars uppfattning, kommer en kort genomgång av de svenska elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik presenteras. Att kunskaperna generellt är bristfälliga inom matematik, naturvetenskap och teknik på grundskolenivå vet vi bland annat från PISA-rapporten 2009 som presenterades 2011. Att även de som går vidare till ingenjörsutbildningar har svårigheter att tillgodogöra sig sin utbildning kan ge negativa följder. Exempel på detta är bristande genomströmning och nyexaminerade som är sämre rustade för arbetsmarknaden. På lång sikt kan det innebära ett Sverige som inte längre kan konkurrera som kunskapsnation. Att landets kommande ingenjörsarbetskraft anser sig vara så pass dåligt rustade när de börjar högskolan kan följaktligen få allvarliga konsekvenser. PM Kunskapsutmaningen - 2012 3(13)
Hur rår vi då på denna kunskapsutmaning? Sveriges Ingenjörer ser tre nödvändiga åtgärder. Dessa är främst riktade mot skolväsendet, men det finns samtidigt en stor vinst i att skola, näringsliv och politik arbetar tillsammans. Utveckla matematikundervisningen så att eleverna på djupet förstår hur matematiken fungerar och kan applicera den på exempel från verkligheten. Utöka antalet lärare med teknisk kompetens - det bör finnas en genväg att bli lärare för den som redan har ämneskompetens. Förbättra högskoleutbildningen - för att fler ska söka sig till ingenjörsutbildningar krävs att utbildningsstrukturen och behörighetskraven blir mer överskådliga samt att informationen på gymnasiet förbättras. Trappan ska städas uppifrån. Insatser bör göras tidigt redan på förskolenivå. På varje nivå måste dock varje aktör ta ansvar. PM Kunskapsutmaningen - 2012 4(13)
2. Otillräckliga förkunskaper Under höstterminen 2011 skickades en webbenkät till Sveriges Ingenjörers studentmedlemmar som gav hela 3747 svar. Undersökningen handlade bland annat om studenternas förkunskaper. Att studenter har dåliga förkunskaper när de kommer till högskolan har bekräftats i många tidigare studier inom ämnet. Detta, tillsammans med elevers kunskapsnivå inom grundskola och gymnasium, behandlas närmare i detta PM. På frågan upplevde du att gymnasieskolan gav dig tillräckliga förkunskaper inför din högskole-/universitetsutbildning svarade en fjärdedel att de inte upplevde dem som tillräckliga. Vilka ämnen är det som studenterna upplever att de brister inom och vilka är de? Hur ser det ut inom gruppen högskoleingenjörer respektive civilingenjörer och finns det skillnader gällande högskola, kön och akademisk bakgrund? 2.1 Inom vilka ämnen är förkunskaperna svaga? Matematik är det område där studenterna upplevde mest otillräckliga förkunskaper. Från tabell 1 kan vi se att totalt 77 % av de som upplevt sig ha bristande förkunskaper uppgav att det var just i matematik de var svaga. När studenterna själva fick ange ämnen (totalt 101 öppna svar) visade sig fysik sticka ut. Programmering och kemi var också ämnen som många nämnde inom kategorin annat. Det är dock inte bara inom kärnämnena som studenterna upplever bristande förkunskaper. Studieteknik är också ett område där många inte känner sig tillräckligt förberedda för högskolestudier. Även rapport- och uppsatsskrivande samt presentationsteknik visade sig vara svaga områden. Alla dessa handlar om förmågan att ta till sig och förmedla kunskap och är en viktig del av den högre utbildningen. Tabell 1. Inom vilka områden upplevde du att du saknade tillräckliga förkunskaper? 100% 90% 80% 70% 60% 78% 76% 77% 68% 68% 68% Kvinna Man Total 50% 40% 42% 44% 43% 30% 20% 10% 0% 24% 18% 16% 32% 29% 31% 15% 10% 12% PM Kunskapsutmaningen - 2012 5(13)
2.2 Civilingenjörsstudenter och högskoleingenjörsstudenter Det är tydligt att högskoleingenjörsstudenterna upplevde sina förkunskaper som sämre än civilingenjörsstudenterna. Totalt 27 % av högskoleingenjörsstudenterna ansåg sina kunskaper vara otillräckliga medan motsvarande siffra för civilingenjörsstudenterna var 23 %. Inom båda grupperna var andelen kvinnor lägre. Troliga förklaringar till detta är bland annat att söktrycket till högskoleingenjörsutbildningarna är lägre och rekryteringsbasen är bredare både gällande socioekonomisk bakgrund, studenternas ålder och studievana. Kvinnorna upplevde i större utsträckning än männen att deras kunskaper var tillräckliga (74 % av kvinnorna svarade ja på frågan jämfört med 69 % av männen). Engelska var det enda området där fler kvinnor än män upplevde sig ha bristfälliga kunskaper (se tabell 1). Tabell 2. Upplevde du att gymnasieskolan gav dig tillräckliga förkunskaper inför din högskole-/universitetsutbildning? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 76% 72% 64% 63% Ja Nej Vet ej/ej relevant 40% 30% 20% 10% 0% 23% 29% 24% 21% 12% 9% 4% 4% Civilingenjör Kvinna Civilingenjör Man Högskoleingenjör Kvinna Högskoleingenjör Man PM Kunskapsutmaningen - 2012 6(13)
2.3 Akademisk bakgrund Studenter från studievana hem upplever att de är bättre förberedda när de börjar högskolan. Vi kan således konstatera att en fjärdedel av de som kommer från studieovana hem känner att de är dåligt rustade med kunskap när de börjar högskolan. Totalt 73% av de som uppgav att de har minst en förälder med akademisk utbildning ansåg sig ha tillräckliga förkunskaper. För gruppen utan föräldrar med akademisk utbildning var det 67 % (se tabell 3). Tabell 3. Upplevde du att gymnasieskolan gav dig tillräckliga förkunskaper inför din högskole-/universitetsutbildning? (Angett i procent utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund) 100% 73% 67% 70% 90% 80% 70% 60% Ja Nej Vet ej/ej relevant 50% 40% 30% 20% 22% 26% 27% 10% 0% 5% 7% 4% Ja Nej Vet ej Har någon eller båda dina föräldrar akademisk examen? PM Kunskapsutmaningen - 2012 7(13)
2.4 Högskola Det är inte bara kön, akademisk bakgrund och typ av utbildning som påverkar hur förkunskaperna uppfattas. Även vilken högskola studierna bedrivs på har betydelse. Det finns uppenbara variationer i svaren mellan olika högskolor. På Mälardalens högskola svarade hela 36 % att de inte upplevde sina kunskaper som tillräckliga medan det på Uppsala Universitet bara var 17 %. Möjliga förklaringar till variationen mellan högskolorna är till exempel söktryck, de sökandes betyg och socioekonomisk bakgrund. Av begränsningsskäl kommer detta inte problematiseras vidare här. Det är dock ett område som är mycket intressant för fortsatta studier då uppfattningarna kring förkunskaper visat sig variera markant. Tabell 4. Upplevde du att gymnasieskolan gav dig tillräckliga förkunskaper inför din högskole-/universitetsutbildning? (Angett i procent utifrån lärosäte) 100% 90% 80% Ja 70% 60% 50% 71% 57% 58% 67% 68% 74% 67% 71% 70% 76% 77% 74% 80% Nej Vet ej/ej relevant 40% 36% 33% 30% 20% 24% 27% 25% 24% 23% 23% 22% 21% 21% 21% 17% 10% 0% 5% 8% 9% 6% 6% 2% 10% 6% 9% 3% 2% 5% 3% PM Kunskapsutmaningen - 2012 8(13)
3. Bristande kunskaper i grundskola och gymnasium Sveriges Ingenjörers enkätundersökning visar således att många studenter känner sig dåligt rustade när de börjar högskolan. För att på ett konstruktivt sätt hitta lösningar på dessa problem behöver frågan ställas vad detta beror på. Det finns många tidigare studier som mäter svenska elevers resultat och som pekar på möjliga orsaker. En av de undersökningar som ofta hänvisas till är den senaste PISA-rapporten. PISA är en OECD-studie som mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Nästan en halv miljon 15-åringar från sammanlagt 65 länder deltog i PISA 2009. Resultaten från PISA 2009 är nedslående. Under 2000-talet har svenska 15-åringars kunskaper i matematik och läsförståelse försämrats och den internationella undersökningen visar också på att prestationerna inom naturvetenskap ligger under det internationella genomsnittet. Det är en generell trend även internationellt men i relation till övriga länder har svenska elever tappat mer. Resultaten är problematiska för Sverige som har ambitionen att vara en ledande kunskapsnation. Inom ämnet naturvetenskap ligger svenska elever dessutom under genomsnittet. Inom läsförståelse har både de svagaste eleverna ökat med 5 % och andelen starka läsare har minskat med 2 %. Inom naturvetenskap har skillnaderna mellan de svaga och de starka ökat (PISA, 2009). Pojkar har generellt en större försämring i jämförelser från PISA-rapporten än vad flickor har och en större andel pojkar når inte upp till den grundläggande nivån i läsförståelse. Inom ämnet matematik har både pojkar och flickor försämrat sina resultat men pojkarnas resultat har försämrats mer (PISA, 2009). Detta mönster syns även i Sveriges Ingenjörers enkätundersökning där de manliga studenterna upplevde sina förkunskaper som otillräckliga i större utsträckning än de kvinnliga studenterna. PM Kunskapsutmaningen - 2012 9(13)
3.1 Varför blir förkunskaperna sämre? Teknikdelegationen tar upp problemet med bristande kunskaper i framförallt matematik men även i naturvetenskap och fysik i sin rapport (Teknikdelegationen, 2010). Enligt Teknikdelegationen beror de bristande kunskaperna i matematik till stor del på brister i undervisningen. Från TIMSS-resultaten visar det sig att det är avsaknaden av kontextualisering av matematiska problem som är huvudorsaken till att eleverna har svårt att ta till sig matematikkunskaperna. Undervisningen består mer av räkning på egen hand medan reflektion och diskussion är en bristvara (Matematikdelegationen, 2004). De förklaringar som ges i PISA-rapporten handlar om strukturella förändringar i det svenska skolsystemet, förändringar av arbetsformer i skolan samt förändringar av elevers läslust och läsvanor. 3.1.1 Lärarnas kompetens En annan viktig faktor till de bristande förkunskaperna är lärarnas kompetens. Det har bäring på både antalet behöriga lärare, lärarutbildningen och lärarnas fortbildning. Dessutom har antalet sökande till lärarutbildningen sjunkit markant de senaste åren. Lärarnas Riksförbund menar i sin rapport Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet att läraryrkets minskade status till stor del beror på det låga löneläget i kombination med att det inte finns naturliga karriärvägar inom yrket. Detta har gjort att söktrycket till lärarutbildningen inom grund- och gymnasieskola minskat betydligt genom åren. 1982 hade många lärarutbildningar högre söktryck än läkarutbildningen. Om vi tittar på gymnasielärare ligger idag söktrycket på 1.0 förstahandssökande per plats medan det 1982 för ämneslärare låg på mellan 3.1 och 9.0 beroende på ämne (Lärarnas Riksförbund, 2012). Det är sannolikt att detta påverkar lärarnas kompetensnivå. Utan att gå in i detalj på lärarnas löner kan dock ändå konstateras att lärarnas löner halkat efter genom åren. Jämfört med andra grupper inom kommunal sektor har lärarlönerna mellan 1995 och 2010 ökat med 54 % för gymnasielärare och 58 % för grundskolelärare. Motsvarande siffror för ekonomer respektive sjuksköterskor är 76 % och 87 % (Lärarnas Riksförbund, 2012). PM Kunskapsutmaningen - 2012 10(13)
3.1.2 Utbildningsreformer Sedan början av 1990-talet har kunskapsnivåerna bland elever försämrats, enligt Skolverkets rapport från 2009. Trots stora skolreformer som hade sin utgångspunkt i att förbättra skolan har reformerna istället gjort det sämre i många avseenden. Decentraliseringen, eller kommunaliseringen, har bidragit till en mer olikvärdig skola där resursåtgången ser olika ut från kommun till kommun gällande kostnader per elev, lärartäthet och antal behöriga lärare. Det fria skolvalets konsekvenser är större segregation och tydligare koppling mellan socioekonomisk bakgrund och resultat i skolan. Utöver det fria skolvalet är även friskolesystemet och det målrelaterade betygssystemet bidragande faktorer till kunskapstappet menar Skolverket i sin rapport (Skolverket, 2009). 3.2 Högskolans krav och pedagogik Många rapporter och studier har således konstaterat att kunskaperna inom bland annat matematik, fysik och naturvetenskap försämrats inom grund- och gymnasieskolan. Sveriges Ingenjörers enkät visade också att många studenter kände att de hade bristfälliga förkunskaper när de började högskolan. Hur påverkar detta högskolan och kvaliteten på utbildningen? Högskoleverket genomförde under slutet av 2000-talet en djupstudie bland lärare och studenter inom högskolan som visade att båda grupperna upplevde bristande förkunskaper. Två tredjedelar av lärarna inom teknik och naturvetenskap upplevde att studenternas förkunskaper minskat jämfört med 10 år tillbaka i tiden (Högskoleverket, 2009). Studenter på ingenjörsutbildningar med låga gymnasiebetyg i matematik och fysik har svårare att klara av högskolestudier. Det visar sig dock att trots minskade förkunskaper har genomströmningen varit relativt konstant genom åren. Det kan ha två orsaker: att högskolan blivit bättre och har en pedagogik som stöttar svaga studenter att ta sig igenom sin utbildning att kraven har sänkts Förklaringen finns troligen att finna i båda dessa påståenden. I högskoleverkets rapport konstateras att studenterna upplever att kraven anpassas efter de med sämst förutsättningar. Samtidigt har högskolan förändrat sin pedagogik för att passa den nya tidens studenter. Det handlar om att högskolan arbetar mer med metoder som till exempel handledda seminarier, grupparbeten och tydligare instruktioner. Att anpassa undervisningen för mycket efter låga förkunskaper medför dock en risk då det kan göra högskolestudierna för lika gymnasiet och urholka den akademiska nivån. Grunden i högre studier är att arbeta självständigt och att utveckla ett ifrågasättande tankesätt. PM Kunskapsutmaningen - 2012 11(13)
I vilken ordning man läser olika kurser kan också påverka upplevelsen av förkunskaperna. Många ingenjörsstudenter upplever till exempel att det är lättare att tillgodose sig matematiken på högskolan om räknande kommer efter moment där ämnet har kunnat kontextualiseras. Precis som PISA-rapporten tar upp när det gäller 15-åringarna behöver även högskolestudenter känna att de kan applicera den abstrakta matten på konkreta exempel från verkligheten. I och med högskolans utbyggnad under 1990- och 2000-talen har studentpopulationen förändrats och rekryteringen har breddats. Studentgruppen är mer heterogen idag än tidigare vilket kan ses vara mycket positivt. Tyvärr har detta bidragit till ett minskat söktryck där studenter med betydligt lägre prestationer på gymnasiet kommer in på högskolan. Även de studenter som har goda betyg kan ha dåliga förkunskaper då betyg inte alltid är ett bra mått på kunskap. Gymnasiereformen från 1994 bidrog till ökad valfrihet för studenterna där de ibland taktikväljer ämnen för att få bättre betyg snarare än relevant kunskap för den högskoleutbildning de har intentionen att påbörja. Reformen bidrog också till väldigt ambitiösa kursplaner med mål som dock var mycket otydliga. Den otydligheten gjorde att den enskilde lärarens tolkning blev väldigt olika och således också betygsättningen (Högskoleverket, 2009). Högskoleverkets rapport visar också att stora brister finns gällande studenternas förmåga att uttrycka sig i skrift. Det fanns även i Sveriges Ingenjörers enkätundersökning tendenser till detta då många såg att de till exempel var dåligt förberedda för rapport- och uppsatsskrivande på högskolan. Det tycks vara en negativ spiral där grundskolan ger för dåliga kunskaper inför gymnasieskolan och gymnasieskolan ger för dåliga kunskaper inför högskolestudier. Både i gymnasiet och inom högskolan krävs en stor del repetition av tidigare studier för att eleverna ska kunna tillgodose sig undervisningen på rätt nivå. Hur kommer vi ur denna negativa spiral? PM Kunskapsutmaningen - 2012 12(13)
4. Sveriges Ingenjörers botemedel Ska högskolan anpassa sig efter rådande omständigheter där studenterna har bristande förkunskaper, eller bör studenternas förutsättningar ändras? Sveriges Ingenjörer föreslår tre åtgärdsområden som angriper problemet i båda ändarna. Utveckla matematikundervisningen Undervisningen i matematik har i årtionden byggt på självstudier. Eleverna har i allt för hög grad lämnats ensamma och fått ägna sig åt innötning i stället för att på djupet förstå hur matematiken fungerar. Om undervisningen ska kunna väcka lust måste undervisningen utvecklas. Utöka antalet lärare med teknisk kompetens Målet måste vara att studenter med större varierad utbildningsbakgrund ska söka sig till läraryrket, till exempel studenter från de tekniska områdena. Det är bra att lärarutbildningen nu reformeras och behörighetskraven skärps, men det bör också finnas en genväg att bli lärare för den som redan har ämneskompetens. Förbättra högskoleutbildningen För att fler ska välja ingenjörsutbildningar krävs att utbildningsstrukturen och behörighetskraven blir mer överskådliga samt att informationen i gymnasiet förbättras. För att fler ska klara av sina studier och ta examen krävs också att förkunskaperna i matematik och teknik från gymnasiet förbättras. Åtgärderna är en fortsättning på det som förbundet kallade förslag för en teknisk renässans som togs fram i rapporten Ta tillvara på teknikintresset! (Sveriges Ingenjörer, 2011) i samband med en serie möten med regionala makthavare under Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum. För att säkerställa en högre utbildning av god kvalitet och att Sverige även i fortsättningen kan konkurrera med kunskap behöver trappan så att säga städas uppifrån. Insatser bör göras tidigt redan på förskolenivå men på varje nivå måste varje aktör ta ansvar och se vad just den kan göra. PM Kunskapsutmaningen - 2012 13(13)
5. Om enkätundersökningen Under höstterminen 2011 skickades en webbenkät till Sveriges Ingenjörers studentmedlemmar. 3747 studenter deltog i undersökningen som gick ut till totalt 16 089 studentmedlemmar. 579 av dessa visade sig inte längre vara studenter utan arbetssökande eller yrkesverksamma. Svarsfrekvens för studenterna var 24 %. 22 frågor ställdes som handlade om studenternas studiesituation. Undersökningen genomfördes för att ge förbundet en bättre förståelse för studentens studiemiljö och att kunna påverka eventuella brister till det bättre. PM Kunskapsutmaningen - 2012 14(13)
Referenser: Högskoleverket (2009) Förkunskaper och krav i högre utbildning. Högskoleverkets rapportserie2009:16 R. Lärarnas Riksförbund (2012) Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet Vad händer när lönen förpassas till att bara vara en kostnadspost? Matematikdelegationen (2004) Att lyfta matematiken intresse lärande, kompetens, SOU 2004:97 Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Stockholm. Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap, Skolverket: Rapport 352. Sveriges Ingenjörer (2011) Ta tillvara på teknikintresset. Teknikdelegationen (2010) Vändpunkt Sverige ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT, SOU 2010:28 PM Kunskapsutmaningen - 2012 15(13)
Sveriges Ingenjörer Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48 Tel 08 613 80 00, Fax 08 769 71 02, info@sverigesingenjorer.se www.sverigesingenjorer.se