Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på livskvalitet EJA PEDERSEN, MARIA JOHANSSON, STEFAN WEISNER
Kulturella ekosystemtjänster uppstår i mötet människa - natur
Kulturella ekosystemtjänster uppstår i mötet människa - natur Tätort Område Plats
Naturmiljöer bidrar till livskvalitet
Livskvalitet ett flerdimensionellt begrepp Behandlar individens uppfattning om sin situation Relaterar till hur individens behov uppfylls Beaktar den fysiska och sociala miljöns roll Spelar en viktig roll för välbefinnande
FYSISK MILJÖ The HEI-model Human Environment Interaction AKTIVITET BASAL EMOTIONELL PROCESS SOCIAL MILJÖ COPING LIVSKVALITET Küller, 1991 INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
FYSISK MILJÖ The HEI-model Human Environment Interaction Küller, 1991 AKTIVITET BASAL EMOTIONELL PROCESS LIVSKVALITET INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR SOCIAL MILJÖ Fysisk hälsa Psykologiskt tillstånd Frihet/oberoende COPING Sociala relationer Fysisk miljö Spirituella/religiösa och personliga övertygelser
The HEI-model Human Environment Interaction FYSISK MILJÖ Visuell miljöupplevelse Trivsamhet Biologisk mångfald Restorativa kvaliteter Fascination Distans AKTIVITET Känslorespons LIVSKVALITET SOCIAL MILJÖ Küller, 1991 Fysisk hälsa Psykologiskt tillstånd Frihet/oberoende COPING Sociala relationer Fysisk miljö Spirituella/religiösa och personliga övertygelser INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
Observer Based Environmental Assessment
Observer Based Environmental Assessment Miljöupplevelse: Visuell miljöupplevelse trivsamhet Visuell upplevelse av biologisk mångfald Restorativa kvaliteter: Upplevda återhämtande kvaliteter fascination & distans Känslomässig respons: Aktivering passiv/aktiv Valens negativ/positiv
Frågeställning Kan etablerade teorier, begrepp och metoder från miljöpsykologisk forskning kring interaktionen mellan människa och naturmiljö bidra till förståelsen av kulturella ekosystemtjänster och deras värde?
Slutsatser Livskvalitet kan användas som värdeindikator för kulturella ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster går att värdera kvantitativt utifrån individens upplevelse av grönområden. Kvantitativa värden för upplevd livskvalitet och relaterade begrepp kan användas för att särskilja olika grönområden och olika miljöer inom ett område. Begreppet livskvalitet kan användas som en av flera värdeindikatorer i planering och förvaltning av grönområden.
Slutsatser Våtmarker är exempel på ekosystem som har höga kulturella ekosystemvärden Tillgång till våtmarker anlagda för bl.a. vattenrening kan bidra till upplevd livskvalitet. De kulturella värdena kan länkas till andra ekosystemtjänster genom individens visuella upplevelse av miljön. Hänsyn till närboendes behov vid utformningen av våtmarksområden kan öka de kulturella ekosystemtjänstvärdena.
Multimetod gav helhetsbild Val av studieområden och platser Expertbedömningar Ekologisk, n = 23 Miljöpsykologisk, n = 12 Fokusgruppsintervjuer 8 grupper n = 54 Strukturerade vandringar 3 våtmarksområden n = 111 Enkätstudie 3 kommuner n = 473 Workshopar 3 kommuner 1 länsstyrelse n = 35 Resultatredovisning och analys
Exempel från resultaten Upplevd livskvalitet Stabilt familjeliv och goda relationer Trygg i hem o bostadsområde 5 4 Njuta av natur o kulturlandskapet s skönhet Avskild o rofylld plats 3 2 God hälsa Varierat liv med olika upplevelser 1 Ren luft, vatten, mark Tillgång till naturmiljöer med mångfald Vackra saker Bra fritid Positiva upplevelser o utmaningar Stadspark Stadsskog Våtmarksområde Vandring
Exempel från resultaten Möjlighet till återhämtning
Exempel från resultaten 7 Visuell miljöupplevelse på plats 6 Damm 5 4 3 2 Damm Kärr Vass Kärr 1 Trivsam Naturlik Rik på växter Varierad Gullåkra mosse, Staffanstorp Vild Vass
Hur kan resultaten tas vidare i praktiken? Begrepp och metoder Metoderna behöver utvecklas och anpassas till förvaltningen, utan att nyanser går förlorade. Värdet bör fångas utifrån begrepp och metoder som är relevanta för det enskilda fallet och de berörda målgrupperna. En kunskapsbank med begrepp och metoder för värdering av kulturella ekosystemtjänster byggs upp efterhand och förankras i förvaltningen.
Hur kan resultaten tas vidare i praktiken? Processer Det är betydelsefullt att utveckla nya processer inom den nuvarande förvaltningsstrukturen som fångar värdet av kulturella ekosystemtjänster genom att underlätta samarbete över organisationsgränser. Nya processer bör ge möjlighet att: väga olika typer av markanvändning mot varandra, ge vägledning om hur kompensation för minskad tillgång till kulturella ekosystemtjänster ska utformas, ge utrymme för att inkludera många olika ekosystemtjänster i planeringen, både kulturella och icke-kulturella.
Läs mer i Pedersen, E., Johansson, M., Weisner, S. Värdering av kulturella ekosystemtjänster baserat på bidrag till livskvalitet, Naturvårdsverket Rapport 6756, 2017. Tack till alla som hjälpt oss under projektet i egenskap av samarbetspartner, expert, assistent och granskare. Och stort tack till alla deltagare som ställt upp i workshopar, strukturerade vandringar, fokusgrupper och enkätstudier! Eja Pedersen eja.pedersen@arkitektur.lth.se Maria Johansson maria.johansson@arkitektur.lth.se Stefan Weisner stefan.weisner@hh.se